Beslutad av: regionutvecklings n ämnden 2018-09 - 19 Diarienummer: 2018 00427 Region utvecklingsnämndens program för utbildning och arbetsmarknad i Västra Götaland 2018 2020 Innehållsansvar: K oncernstab regional utveckling
2 1. Inledning och syfte Regionutvecklingsnämndens program för utbildning och arbetsmarknad i Västra Götaland 2018 2020 vänder sig till utbildningsanordnare, kommuner, arbetsmarknadens parter, kommunalförbund, akademi, offentliga parter, den sociala ekonomin och andra organisationer som verkar för att utveckla arbetsmarknaden i Västra Götaland. Programmet bidrar till att möta den privata och offentliga sektorns behov av kompetens på kort och lång sikt och även stärka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Målet för programmet är att öka sysselsättningen och stärka kompetensförsörjningen i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden ska med sina insatser bidra till en ekonomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar inom utpekade områden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa samhällsutmaningar vilket skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland, Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 samt villkorsbrev från Näringsdepartementet. Allt utvecklingsarbete i Västra Götaland ska beakta och genomsyras av kriterier som jämställdhet, integration, klimat/miljö samt internationalisering. Programmets avgränsningar Västra Götalandsregionen har tre huvuduppdrag; hälso- och sjukvård, regional utveckling och kollektivtrafik i Västra Götaland. Programmet tar sin utgångspunkt i det regionala utvecklingsuppdraget. Regionutvecklingsnämnden är det ledande politiska organet i Västra Götaland med ansvar för strategiska regionutvecklingsfrågor ur ett regionövergripande perspektiv. Programmet tar hänsyn till men omfattar inte kompetensförsörjningsinsatser för Västra Götalandsregionens egen personal då detta omhändertas i Västra Götalandsregionens kompetensförsörjningsplan år 2017 1. Regionutvecklingens roll inom utbildning och arbetsmarknad i Västra Götaland Kompetensförsörjning inbegriper såväl arbetsgivares efterfrågan på kompetens som att utbudet av kompetens ska vara relevant, rätt dimensionerat, synligt och tillgängligt. En väl fungerande kompetensförsörjning kännetecknas av en effektiv matchning av utbud och efterfrågan av kompetens. Det ökar förutsättningarna att skapa attraktiva regioner där konkurrenskraftiga företag verkar. Regionalt utvecklingsansvariga aktörer har en central funktion att samordna kompetensförsörjningsarbetet och lyfta tillväxtperspektivet. I likhet med tillväxtarbetet är 1 Västra Götalandsregionens kompetenförsörjningsplan 2017
3 kompetensförsörjningsarbetet många gånger systemorienterat där kunskapsunderlag och samverkan utgör centrala delar. Kompetensförsörjning har varit en prioriterad fråga inom regionutvecklingsuppdraget sedan finanskrisen 2008 2009, vilket bland annat uttrycks genom regeringsuppdraget för den regionala kompetensplattformen. Relevans och framgång för insatser inom områdena ovan är beroende av samverkan och samarbete med statliga och kommunala aktörer. Kommunerna respektive staten har huvudansvaret för att tillhandahålla utbildning för medborgarna respektive att effektivisera och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Insatser måste därför initieras, utformas och genomföras i dialog med dessa samt med näringslivet och arbetsmarknadens parter samt den sociala ekonomin. Vägledande för Västra Götalandsregionens satsningar inom programmet är att de sker i samverkan och bidrar till att parter och aktörer samordnas i gemensamma ansträngningar. Västra Götalandsregionens egna utbildningsanordnare - naturbruksgymnasierna och folkhögskolorna - är viktiga resurser i regionutvecklingsnämndens program för utbildning och arbetsmarknad. Västra Götalandsregionen har sex folkhögskolor och tre naturbruksskolor. Den statliga arbetsmarknads- och kompetensförsörjningen behöver kompletteras med ett regionalt perspektiv, vilket bland annat uppmärksammats i den pågående statliga Arbetsmarknadsutredningen och i flera regeringsuppdrag under senare år. Ett regionalt perspektiv gör det möjligt att ta hänsyn till behoven på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Det finns också stora skillnader mellan utbildningssystemet vid en jämförelse mellan olika regioner och kommuner, vilket bör vägas in när insatserna utformas. Den mest relevanta kategorin för en arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsanalys är den funktionella arbetsmarknadsregionen. Inom regionen finns det flera funktionella arbetsmarknadsregioner vars gränser, särskilt i ytterområdena, är diffusa i förhållande till varandra. Det talar för en regional roll för att hålla ihop flera arbetsmarknadsregioner när det kommer till exempel högre utbildning, utbudet av smala utbildningar, gemensamma analyser samt resurser för validering. Ett kompetensförsörjningsuppdrag kan komplettera eller integreras med det regionala utvecklingsuppdraget. Den regionala arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsmodellen kan bygga vidare på erfarenheter från den samverkan som finns idag tillsammans med kommunerna och staten avseende infrastruktur och kultur. En regional kompetensförsörjningsmodell kan fungera som en plattform för samordning och samverkan i relation till arbetsmarknadens kompetensbehov, vilket när det behövs skall leda till justeringar i inriktning och dimensionering för att bättre möta kompetensbehoven. Vid till exempel en omställning på arbetsmarknaden till följd av en företagsnedläggning eller snabb konjunkturförändring kan regionala kompetensförsörjningsplaner vara ett användbart verktyg. 2 Trender och utmaningar Sverige är en kunskapsekonomi där kunskap och kompetens är viktiga konkurrensmedel gentemot omvärlden. Relationen mellan kunskap, kompetens och hållbar utveckling är också vägledande för den regionala utvecklingsstrategin. Hög innovationsförmåga är en förutsättning för att svenska företag skall vara långsiktigt konkurrenskraftiga. I detta
4 program ligger fokus på arbetskraftens och befolkningens utbildning och kompetens som ett villkor för Västra Götalands innovationskapacitet och förmåga att utveckla västsvensk samhällsekonomi. Västra Götalands befolkning förväntas växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Det innebär 226 000 fler invånare år 2035 jämfört med 2017. Befolkningsökningen prognostiseras vara som störst under år 2018 med en befolkningsökning på drygt 17 000. År 2017 fanns det cirka 85 000 invånare som var 80 år eller äldre i Västra Götaland. Andelen beräknas öka från 5 till 7 procent av befolkningen år 2035. Den ökande befolkningen leder till ökad efterfrågan på sysselsatta inom branscher som arbetar med utbildning respektive vård- och omsorg. Det innebär att de kapacitetsbrister som redan finns idag inom utbildning, vård och omsorg riskerar att kvarstå eller ytterligare förvärras framöver. 2 De senaste decennierna har arbetsmarknaden i Sverige och Västra Götaland genomgått stora förändringar. En snabb strukturomvandling och automatisering, förändrade kompetenskrav samt migration kombinerat med stora pensionsavgångar bidrar till en fortsatt förändring. Framtidens yrken kommer att påverkas ytterligare av teknikskiften och nya krav som ställs på framtidens arbetstagare. Rätt hanterat kan införande av arbetsbesparande teknik minska underskottet av personal i bristyrken samt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. I Västra Götaland överensstämmer näringslivsstrukturen relativt väl med riksgenomsnittet vilket leder till generella utvecklingsbehov som motsvarar det nationella mönstret. Men det finns också specialiseringar och starka branscher på lokala och delregionala arbetsmarknader som kräver särskild inriktning eller omfattning på utbildningar och arbetsmarknadsinsatser för att möta den arbetsmarknadens behov. Västra Götalandsregionen har tagit fram en långsiktig utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland. I den identifieras främst tre större kompetensutmaningar. Om inga förändringar görs kommer en överhängande brist på kompetenser inom områdena pedagogik och utbildning, teknik och tillverkning samt hälsooch sjukvård att uppstå år 2025. Prognosen har kompletterats med en studie av tänkbara effekter av digitalisering och automation på efterfrågan på arbetskraft i Västra Götaland. Analysen visar att teknikskiften leder till att behovet av vissa yrkesgrupper minskar drastiskt medan andra yrken är relativt opåverkade av t ex digitalisering. Genom kombinationen av de två analyserna dels utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen och dels en prognos där man även tar hänsyn till förväntade effekter av teknikskiften har Västra Götaland fått fram en framtidsbild som bygger på mer realistiska förutsättningar. 3 Sommaren 2018 är arbetslösheten nere på historiskt låga nivåer, vilket lett till att arbetsgivare upplever en påtaglig brist inom många stora yrkesgrupper. En stor utmaning är den förstärkta obalansen på arbetsmarknaden mellan grupper med stark ställning på arbetsmarknaden och de med svag ställning. Under konjunkturuppgången har sysselsättningen ökat påtagligt för personer som har gymnasial respektive eftergymnasial utbildning medan arbetslösheten ligger kvar på hög nivå för dem som har högst grundskoleutbildning. Gymnasiekompetens är ett krav för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En bekymmersam utveckling är därför att den nedåtgående trenden 2 Befolkningsprognos Västra Götaland 2018 2035 3 Strukturomvandling och automatisering - Konsekvenser på regionala arbetsmarknader. Västra Götalandsregionen, november 2016.
5 beträffande andelen behöriga till gymnasiet bland avgångsklasserna i årskurs 9 fortsätter. Vårterminen 2017 var andelen behöriga avgångselever 81 procent i Västra Götaland med lägst andelar i Fyrbodal och de högsta i Göteborgsregionen, dock med stora variationer inom Göteborgs kommun. Unga som inte fullföljer sina studier riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats under en längre tid och flera undersökningar visar att svenska företag uppger att tillgången till rätt kompetens är ett hinder för tillväxt. När utbudet av kompetens inte stämmer överens med efterfrågan på arbetsmarknaden får det omedelbart negativa konsekvenser för arbetsgivare men också för individer och samhällsekonomin. Matchningsuppdraget och effektiviteten i matchningen kommer under kommande år att ställas på sin spets och få en avgörande roll för utvecklingen på arbetsmarknaden. Dimensionering och inriktning av olika utbildningar för individer som står utanför och vill ta sig in på arbetsmarknaden är en central del av matchningen. Men fort- och vidareutbildning för redan anställda i privat eller offentlig sektor är också avgörande för hur svensk arbetsmarknad lyckas med matchningen. Kunskaper som man har med sig in på arbetsmarknaden räcker inte ett helt arbetsliv. De flesta behöver lära nytt, lära om och utveckla nya kompetenser under sitt yrkesliv. Därför blir både vägledning och det livslånga lärandet allt viktigare i en kunskapsintensiv ekonomi. Även validering kan utgöra ett viktigt verktyg för att synliggöra och bekräfta anställdas kompetens och samtidigt identifiera var kompetensen behöver fyllas på för att möta dagens och morgondagens krav. Under de senaste åren har intresset för assisterande tjänster ökat vilket bottnar i den rådande situation inom många sektorer med kompetensbrist parallellt med en bestående hög arbetslöshet inom vissa grupper. De nya tjänsterna tillskapas genom att arbetsuppgifter som inte kräver formell yrkesutbildning eller kompetens bryts ut från etablerade befattningar där det råder kompetensbrist, exempelvis socialsekreterare, lärare och undersköterskor. Arbetsinnehållet i assisterande tjänster är kärnuppgifter som ligger i linje med de kvalifikationer som målgruppen besitter och som befintlig personal är överkvalificerad för. Förhoppningen är att assisterande tjänster ska bidra till effektivare kompetensförsörjning och till inkludering av de människor som idag står utanför arbetsmarknaden. 4 Invandringen till Sverige innebär ur ett kompetensperspektiv en möjlighet, förutsatt att integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden lyckas. Invandringen har föryngrat den svenska befolkningen och kommer att innebära ett viktigt tillskott till den andel som är i arbetsför ålder de närmaste 15 åren. De nyanlända är oftast i sin mest produktiva ålder - över 80 procent av dem är under 40 år - och kan betyda mycket för kompetensförsörjningen framöver. 3 Mål och målgrupper Regionutvecklingsnämndens program för utbildning och arbetsmarknad 2018-2020 ska bidra till att bryta utanförskap och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 4 Assisterande tjänster som strategi för kompetensförsörjning? FOU i Väst /GR
6 en väl fungerande kompetensförsörjning som matchar arbetsmarknadens behov genom bättre samverkan och planering inom utbildningsområdet att alla invånare ska ha möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv genom att främja livslångt lärande. Målgruppen för programmet är utbildningsanordnare, kommuner, arbetsmarknadens parter, kommunalförbund, akademi, offentliga parter, den sociala ekonomin och andra organisationer som verkar för att utveckla arbetsmarknaden i Västra Götaland. 4 Insatsområden Insatsområde 1 Tidiga insatser för kompetensförsörjning Programmets insatser ska bidra till att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Det ska också särskilt uppmuntra insatser för att stärka barns och ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Insatsområdet tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens kraftsamling kring fullföljda studier. Västra Götalandsregionens Handlingsplan Fullföljda studier är en grund för ett arbete som utvecklar och stimulerar samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra aktörer som arbetar tillsammans för att få fler elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Särskild finansiering finns i utlysningar under namnet sociala investeringsmedel. Genom investeringarna ska nya metoder och arbetssätt utvecklas och testas som förbättrar förutsättningarna för barn och unga i Västra Götaland. Insatserna genomförs i samverkan mellan Västra Götalandsregionens och kommunernas verksamheter. Sociala investeringar är långsiktiga och förväntas generera ett bättre utfall för målgruppen och minskade samhällsekonomiska kostnader över tid. Västra Götaland är en region med stor sysselsättning inom industri, teknik och gröna näringar. Programmets insatser ska stärka barns och ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Det syftar till att fler unga skall bedriva studier och på sikt vara yrkesverksamma inom naturvetenskap, teknik och matematik vilket är en förutsättning för att klara den framtida kompetensförsörjningen i regionen. Det är även viktigt att inspirera barn och unga till skapande och nytänkande som leder till kreativitet och entreprenörskap. Bland annat medfinansierar regionutvecklingsnämnden de sex science centers som finns i Västra Götaland. Insatser ska bidra till att skapa förutsättningar för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning stärka barn och ungas intresse för naturvetenskap, matematik och teknik främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdomar
7 Insatsområde 2 Matchning på arbetsmarknaden Insatsområdet ska bidra till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Programmet ska bidra till att stärka både företagens och offentlig sektors kompetensförsörjning och individens utvecklingsmöjligheter. Syftet är att ge möjligheter till utbildningsväsendet och andra inblandade aktörer att i större utsträckning dimensionera utbildningar efter arbetsmarknadens behov och att skapa flexibla möjligheter till lärande. I Västra Götalands delregioner finns kompetensråd som bidrar till ökad samsyn och samverkan mellan arbetsmarknadens och kompetensförsörjningens parter. De arbetsmarknadspolitiska redskapen behöver anpassas efter lokala och regionala förhållanden för att underlätta för arbetsgivare att bidra till etablering av nyanlända som har efterfrågad utbildning och kompetens. Med till exempel språkträning och validering kan de snabbt komma in på svensk arbetsmarknad. Validering är ett viktigt verktyg för att utforska, identifiera och värdera en individs kompetens. Västra Götalandsregionen är huvudfinansiär av Validering Väst. Sedan år 2018 har regionalt utvecklingsansvariga i uppdrag från regeringen att tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och lång sikt samt främja aktiviteter inom utvalda fokusområden som sammanfaller med programmets inriktning. Insatser ska bidra till långsiktiga strukturer för validering på regional nivå främja utvecklingen av lärcentra samordnad studie-och yrkesvägledning stärka möjligheterna till kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Insatsområde 3 Tillvarata allas kompetens Insatsområdet ska bidra till att tillvarata och utveckla hela arbetskraftens potential med till exempel aktiviteter som underlättar för personer med funktionsnedsättningar, nyanländas och utlandsföddas insteg på arbetsmarknaden. I regionfullmäktiges budget för år 2019 prioriteras integrationsarbetet. En av de viktigaste frågorna för Västra Götalands långsiktiga utveckling är att minska utanförskapet varför mer tyngd och uppmärksamhet ska ägnas åt integrations- och utbildningsfrågor. Regionalt utvecklingsansvariga har även fått i uppdrag av regeringen att stärka integrationsperspektivet i det regionala kompetensförsörjningsarbetet för åren 2018 2020. Efter finanskrisen har arbetslösheten sjunkit för arbetskraften i stort men den har legat kvar på en hög nivå för grupper som Arbetsförmedlingen rubricerar som utsatta. De utsatta grupperna är arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, arbetslösa som är födda utanför Europa, arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa som är mellan 55 64 år. Deras andel av de långtidsarbetslösa har vuxit sedan 2010 och i april 2018 tillhörde 77% av de arbetslösa i Västra Götaland någon av de utsatta grupperna 5. Erfarenheten visar att perioder av långtidsarbetslöshet i sig försvårar att 5 Arbetsförmedlingens prognospresentation Göteborg 2018-06-13
8 komma in på arbetsmarknaden senare i livet. Genom samverkan med kommuner, statliga myndigheter, privata arbetsgivare och företrädare för den sociala ekonomin kan Västra Götalandsregionen bidra till att insatser kommer till stånd som förhindrar att individer i de utsatta grupperna hamnar i utanförskap. Insatser ska bidra till: att underlätta utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden att utveckla och förändra arbetsmarknaden genom att exempelvis utveckla nya typer av yrkesroller få fler arbetsplatser engagerade i integrationsarbete och ge utökade möjligheter till praktik och anställning ett breddat synsätt hos arbetsgivare i rekryteringen av framtida medarbetare och kompetenser 5. Insatsformer och bedömning Ansökningar tas emot löpande, om inte annat nämns. Dialog ska ske med programansvariga innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, samverkansprojekt och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter med substantiell medfinansiering från samverkande parter. Nivån av Västra Götalandsregionens medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Samverkansmiljöer är till exempel centrumbildningar, organisatoriska infrastrukturer med relevans för insatsområdena. Nivån av Västra Götalandsregionens medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Direkta företagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens SMF-program där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU-kort finns. Bedömningskriterier för finansiering Relevans Bidrar projektet till programmets syfte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya och innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål. Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Har deltagarna kapacitet att skapa betydande förändring? Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig?
9 6. Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.