Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Relevanta dokument
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV KONTAKT MED ANHÖRIGA I SLUTEN PSYKIATRISK VÅRD

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Artikelöversikt Bilaga 1

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Anhöriga: vems liv lever jag? Relatives: Whose life I live?

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Vård- och stödsamordning

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE

Samverkan för ett bättre anhörigstöd på Midhagens öppenvårdsmottagning

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Mötesdag om anhörigfrågor

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Familjemedlem till person med psykossjukdom

-Stöd för styrning och ledning

Närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av schizofreni

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

It s all about survival

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

fokus på anhöriga nr 7 maj 2008

Migration och familjeperspektiv

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Mötet med den psykiatriska vården

Hur vi tänker om alkoholkonsumtion, beroendeutveckling och behandling. Konsekvenser för anhöriga och begreppet Medberoende

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Samordnad Rehabillitering

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

BARN SOM ANHÖRIGA Sjuksköterskors upplevelser av att möta barn som är anhöriga

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Sjuksköterskeprogrammet 180hp, Omvårdnad vetenskapligt arbete 15hp. Närståendes erfarenheter av palliativ hemsjukvård

Pengar, vänner och psykiska problem

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Delaktighet i hemvården

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2017 Stockholm

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

ANHÖRIGPROJEKT 1. Ansökan om medel för ett Till Allmänna Arvsfonden

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Psykisk hälsa i primärvård

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Dåligt samvete. en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg. Mikael Sandlund

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Sammanfattning Tema B 3:3

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Chefer och psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

familjerådslag för dementa

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Transkript:

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola

Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus Bräcke Campus Ersta Campus Sköndal

Innehåll I. Bakgrund till utveckling av ett instrument II. Erfarenheter från brett geografiskt perspektiv i Sverige III. Erfarenheter från Assertive Community Treatment (ACT) team i Norge

I. Bakgrund till utveckling av ett instrument - Avinstitutionalisering - Stödjande/vårdande - Modeller för familjeinterventioner och psykopedagogiska insatser - Delaktighet/samverkan

Aspekter som kan inverka Vårdpersonal: tid, stöd/kunskap, kontinuitet, sekretess (Nicholls & Pernice, 2009; Rose et al., 2004) Patienten: självständighet, familjens bristande förståelse (Lakeman, 2008; Rose et al. 2004) Anhöriga: kommunikation problem med vården (Lakeman, 2008; Rose et al., 2004)

Upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Känsla av utanförskap (Socialstyrelsen 1999:1). Maktlöshet (Nicholl & Pernice, 2009) Social isolering (Wilkinson & McAndrew, 2008). Hjälplöshet (Barnable et al., 2006)

Frågeformuläret FIAQ Upplevelse av bemötande: Öppenhet Bekräftelse Samverkan Känsla av utanförskap: Maktlöshet Social isolering Öppna frågor

Bemötande Öppenhet: att familjmedlemmarna upplever en uppriktig information om patientens hälsosituation, att vårdpersonalen förklarar situationen så familjemedlemmarna kan förstå situationen. Bekräftelse: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen lyssnar till dem och ser dem som viktiga personer, de välkomnas och de bryr sig om vilka de är. Samverkan: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen värderar dem och deras åsikter som viktiga.

Utanförskap Maktlöshet: att familjemedlemmarna har en känsla av låg förväntan på att kontrollera händelser i vården av patienten, det är andra som beslutar. Social isolering: familjemedlemmarna känsla av att de är utestängda eller avvisade från vården av patienten.

II. Erfarenheter från brett geografiskt perspektiv i Sverige Ewertzon, M., Lützén, K., Svensson, E. & Andershed, B. (2010). Family members involvement in psychiatric care: experiences of the health-care professionals approach and feeling of alienation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17 (5), 422-432. Ewertzon, M., Andershed, B., Svensson, E. & Lützén, K. (2011). Family member s expectation of the psychiatric health-care professionals approach towards them. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18 (2), 146-157.

Forskningsfrågor Hur upplevs vårdpersonalens bemötande? Eventuell känsla av utanförskap? Eventuellt samband mellan bemötande och utanförskap? Hur betydelsefullt upplevs bemötandet? Vilken överensstämmelse finns mellan hur bemötandet faktiskt upplevts och hur betydelsefullt det är? (Ewertzon et al. 2010; 2011)

Resultat Majoritet hade upplevt ett bemötande som inte alls eller i låg omfattning kännetecknades av bekräftelse (61%) och samverkan (58%). En majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (54%) En majoritet hade känt sig till viss del eller helt maktlös (52%) och/eller socialt isolerad (59%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap (Ewertzon et al. 2010)

Resultat En klar majoritet ansåg att bemötande som kännetecknades av öppenhet (97%), bekräftelse (91%) och samverkan (95%) var betydelsefullt. En statiskt signifikant andel skattade bemötandets betydelse högre än hur de faktiskt upplevt att det var. Kontinuitet i kontakten beskrevs som en ytterligare betydelsefull aspekt: tid, person och innehåll (Ewertzon et al. 2011)

III. Erfarenheter från ACT team i Norge Weimand, B.M., Israel, P., & Ewertzon, M. (2017). Families in Assertive Community Treatment (ACT) teams in Norway: A cross-sectional study on relatives experiences of involvement and alienation. Community Mental Health Journal. doi: 10.1007/s10597-017-0207-7

Resultat En klar majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (79%) (54%), bekräftelse (82%) (39%) och samverkan (74%) (42%) En majoritet hade inte känt sig till viss del eller helt maktlös (57%) (48%) och/eller socialt isolerad (79%) (41%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Röd markering avser de svenska studierna (Weimand et al. (2017)

Tack för visat intresse! Mats Ewertzon mats.ewertzon@esh.se