Det andra steget En prövning av teoribaserad och deltagardriven undervisningsforskning och hur denna vidmakthålls genom vidareutveckling

Det andra steget En prövning av teoribaserad och deltagardriven undervisningsforskning och hur denna vidmakthålls genom vidareutveckling Specifika mål På vilket sätt kan forskning om lärande och undervisning hjälpa lärare att utforma undervisningen så att eleverna lär sig på bästa sätt? Kan t.ex. teorier om lärande hjälpa lärare att förstå varför eleverna inte lär sig? I en artikel i Harvard Educational Review pekar Graham Nuthall på bristerna i olika typer av forskning om relationen lärande undervisning (Nuthall, 2004) och menar att det saknas en practical explanatory theory som lärare kan använda för att förstå relationen lärande-undervisning. (Se även Floden, 2001; Levin & O'Donnell, 1999). Det planerade projektet bygger vidare på forskning som har studerat denna relation ur en variationsteoretisk utgångspunkt (Marton & Booth, 1997; Marton et al., 2004; Runesson, 2005a, 2005b; Runesson, in press). Ett stort antal s.k. Learning studies i Sverige och utomlands har visat på kraften hos variationsteorin som ett analytiskt redskap både för att förstå hur möjligheter att lära reflekteras i eleverna lärande och för att designa lärande (Holmqvist, in press; Holmqvist et al., 2005; Holmqvist et al., accepted with revisions; Kullberg, 2004; Lo et al.2005; Marton & Pang, under tryckning; Pang & Marton, 2005). I form av en Learning study (LS), som är en kombination av forskning och utvecklingsarbete, har lärare och forskare arbetat tillsammans med att samla data om elevernas lärande. De har planerat, evaluerat och utvecklat undervisningen i syfte att finna vad som är betydelsefullt för lärandet. En LS är en typ av teoribaserad och deltagardriven forskning som grundas bl.a. i de problem som lärarna själva identifierar. En typ av resultatet från dessa studier är beskrivningar av sådana aspekter av undervisningen som är kritiska för att eleverna skall utveckla ett specifikt kunnande. De effekter av undervisningen som identifierats är emellertid begränsade till de undervisningstillfällen som eleverna har deltagit i. Vidare är de förklaringar som framkommit i dessa studier i stor utsträckning ad hoc. När man har förklarat lärandet utifrån vad som hände i undervisningen har man gjort det på basis av tolkningar inte prediktioner. Om resultaten skall kunna användas i andra sammanhang och av andra lärare är det emellertid nödvändigt att dessa resultat utsätts för prövning. Ett av syftena med den planerade studien är att pröva potentialen i dessa resultat. Vi vill undersöka om det som man funnit vara kritiskt för att eleverna skall utveckla en viss förmåga eller ett visst kunnande i en situation, under specifika omständigheter och i ett visst kulturellt sammanhang också gäller för andra situationer, lärare och elever. Den yttersta avsikten är att utveckla och pröva studiernas variationsteoretiska ram ytterligare. Detta skall ske utifrån tre aspekter: elevers, lärares och forskarens lärande. Förutom att utveckla elevers lärande, skall en Learning study också bidra till lärares och forskares lärande. När det gäller elevers lärande har detta studerats ingående. Vad lärare lär sig av en Learning study har däremot enbart studerats på en allmän nivå (Gustavsson, 2005). I projektet vill vi därför också undersöka hur lärare kan göra bruk av lektionsupplägg som andra har utvecklat och som har visat sig vara effektiva för elevernas lärande. I Det andra steget kommer vi därför att använda och utbyta resultat i form av lektionsdesigner mellan skolor, både nationellt och internationellt. Med dessa som utgångspunkt är det tänkt att lärarna i studien skall planera sin egen undervisning och, förutom att erbjuda sina elever goda möjligheter för lärande, utveckla sin förståelse för relationen mellan sin undervisning och elevernas lärande och därmed öka sitt professionella kunnande. Genom detta kan vi också undersöka i vilken mån denna typ av lektionsdesigner är replikerbara och äger generalitet och därmed utveckla teorin ytterligare. Det planerade projektet innebär både en fördjupning och en utveckling av ett av Vetenskapsrådet tidigare (2003-2005) finansierat projekt Lärandets pedagogik. Vi vill gå vidare för att fördjupa och utveckla våra erfarenheter från detta projekt genom att studera hur lärare approprierar, förvaltar och utvecklar en teori om lärande och därigenom blir bättre skickade (förhoppningsvis) på att göra bruk av andra lärares resultat framtagna på samma teoretiska grund. Studien kommer att bygga på empiriska resultat från tidigare Learning studies genomförda i Hong Kong och i Sverige. 1

Områdesöversikt Forskning om relationen undervisning lärande för hållbar utveckling? Forskning om relationen mellan undervisning och lärande är omfattande (Se t.ex. Biddle et al., 1997) och har gjorts utifrån olika teoretiska och metodologiska ansatser. Nuthall (2004) argumenterar för att man måste studera denna relation utifrån en teori som behandlar hur det som sker i form av aktiviteter i undervisningen påverkar vad eleverna kan, förstår och kan göra med sin kunskap (ibid. s. 295). I en genomgång av olika typer av forskning (studier av lärarexpertis, effektstudier, design research och olika typer av aktionsforskning) finner han brister i detta avseende. Vidare pekar han på behovet av studier som belyser förändringar av elevernas förståelse över tid om man skall förstå hur undervisning påverkar lärandet. Under senare tid har presenterats flera exempel på forskning och/eller modeller för utvecklingsarbeten som har engagerat lärare i att förbättra undervisningen. Flera av dem har varit ett svar på ett påtalat behov av nya former för samarbete mellan forskare och praktiker. Ett exempel på en sådan modell är design research (Brown, 1992; Cobb et al., 2003). Inom design research genereras hypoteser om lärande och undervisning som man prövar och utvecklar i naturliga klassrumsmiljöer för att på så sätt ge hållbara stöd för sina resultat. Det kan exempelvis röra sig om att utveckla och systematiskt pröva en programvara som skall vara ett hjälpmedel för elever att lära sig matematik. Denna utvecklas i en iterativ process genom utprövning och förbättring då den används av lärare och elever i undervisningen (se t.ex. Pratt, 2000) Hur påverkar forskningsresultat som framkommit ur en sådan modell praxis på längre sikt? Robinson (Robinson, 1998) hävdar att forskning bara kommer att påverka det som sker i klassrummet om den behandlar det som är problem för lärarna. Bereiter (Bereiter, 2002) menar att man måste bedriva ett utvecklingsarbete som blir bestående, som är hållbart: There is always innovation. The trick is sustained innovation (ibid. p. 321). Forskningen har misslyckats med att stödja en hållbar utveckling av pedagogiska innovationer, menar han. Brown (1992) påpekar att om den typ av forskning som avser att utveckla och förbättra undervisning och lärande skall bli bestående och ha effekt, måste man också beakta hur resultatet av sådan forskning skall kunna vidmakthållas och spridas. Det första steget Learning study modellen har prövats i Sverige och i Hong Kong som ett försök att förena forskning och utvecklingsarbete. En LS tar sin utgångspunkt i sådana problem som identifieras av de deltagande lärarna och dessa är i högre grad delaktiga i forskningsprocessen än vad som är fallet i design research. LS är en slags hybrid mellan design research och Lesson study, en modell ursprungligen utvecklades i Japan, men som har prövats i stor omfattning i USA (Lewis, 2002). En LS utgör ett systematiskt försök att skapa förutsättningar för att uppnå ett visst lärandemål och att dra slutsatser från sådana försök. I en LS arbetar lärare och forskare tillsammans i en cyklisk process med att designa undervisningen så att det blir möjligt för eleverna att lära det som avses. Centralt i denna process är elevernas lärande och förståelse inte undervisningens uppläggning, organisation eller vissa metoder. Resultatet av design research är en produkt som överlever själva studien och som kan brukas framgent. I LS är produkten lektionsdesigner. Det andra steget innebär en prövning och utveckling av sådana lektionsdesigner. Det som framför allt utmärker en LS är att den är teorigrundad. Den bygger på antagandet att lärande innebär att lära sig att urskilja aspekter av det som lärs. För att förstå eller uppfatta något på ett visst sätt är det nödvändigt att samtidigt kunna urskilja vissa av dessa aspekter (Marton & Booth, 1997; Marton et al. 2004). Möjligheter till sådan utskiljning åstadkoms genom att skapa ett mönster av variation och invarians av de aspekter av innehållet som är kritiska för lärandet. Dessa principiella antaganden har varit vägledande för lärarna då de planerar undervisningen och för forskarna som har studerat processen i LS. Resultat från ett flertal Learning studies i Sverige, Hong Kong och England pekar på synnerligen intressanta resultat när det gäller modellens potential att förbättra undervisningen så att eleverna lär sig. I 24 av 27 genomförda LS i Hong Kong fann man en signifikant ökning av medelvärdet mellan för- och eftertest. Speciellt gynnades de lägst presterande eleverna av att ha deltagit i LS. I alla 27 LS fann man signifikanta ökningar mellan för- och eftertest för denna grupp (Lo, Pong, Man, 2005). Resultaten från de svenska studierna visar också på att man genom LSmodellen skapar möjlighet att komma åt vad som är kritiskt för lärandet och att det är möjligt förbättra 2

elevernas lärande. En LS genomförd inom projektet Lärandets pedagogik behandlade exempelvis avläsning av klockan och tidsskillnader i skolår 3 (Wernberg & Holmqvist, 2005). Efter den först genomförda lektionen var elevernas förbättring inte särskilt stor. Efter den andra lektionen (som genomfördes med en ny lärare och nya elever!) var resultatet t.o.m. lägre än före undervisningen. När man sedan inför den tredje lektionen (ny lärare och nya elever) reviderade designen på lektionen och skapade ett annat mönster av variation och invarians, ökade medelvärdet på eftertestet med 50 %. Att det är möjligt att komma åt vad som är kritiskt för lärandet genom att medvetet studera effekten av lektionens design i relation till elevernas lärande, och utifrån det skapa bättre möjlighet för elevernas lärande har visats i flera andra studier inom det svenska projektet (Kullberg, 2004;Runesson, 2005c; Runesson, in press, submitted). I en nyligen genomförd en engelsk studie visas också att när lärare medvetet och systematiskt designar sin undervisning som mönster av variation och invarians av aspekter av undervisningsinnehållet får det effekt i elevernas lärande. Studien hade en kvasiexperimentell karaktär och behandlade algebra i klass 7 och 8 (Al-Murani, 2006). En grupp av 10 lärare deltog i en LS som sträckte sig över ett större antal lektioner. En motsvarande grupp undervisade om samma sak, men deltog inte i LS. I experimentgruppen arbetade man medvetet med att skapa mönster av variation och invarians. När man jämförde resultatet mellan elevgrupperna på ett eftertest, fann man en signifikant skillnad mellan grupperna. Försöksgruppen, dvs. de elever vars lärare deltagit i LS, presterade bättre på testet. Skillnaden var signifikant. Men vad som var mest anmärkningsvärt var att LS verkade ha en större effekt på längre sikt. På ett test två månader senare hade skillnaden mellan experiment- och kontrollgrupp ökat avsevärt. Även denna skillnad var signifikant. Att vissa mönster av variation verkar gynna lärandet på längre sikt har vi också funnit i vår svenska studie. För vissa klasser fann vi att resultatet ökade på det fördröjda eftertestet, trots att de inte undervisades om detta. Eleverna var således bättre på det fördröjda eftertestet fyra veckor senare (Holmqvist, Gustafsson, & Wernberg, 2005). En analys av videodata från lektionerna i LS visar att skillnaderna mellan de olika lektionerna på ett plan kan förefalla subtila men är avgörande. I en studie om rationella tal i skolår 6 ville lärarna att eleverna skulle förstå att det finns ett oändligt antal decimaltal i ett intervall (Kullberg, 2004). Vi fann stora skillnader mellan de olika klasserna när det gällde elevernas förståelse av detta efter att de hade blivit undervisade. Efter den första lektionen hade bara 21% av eleverna förstått att antalet decimaltal mellan 0,97 och 0,98 är oändligt. Lärarna ändrade då sin lektionsdesign och de elever som undervisades utifrån denna lyckades bättre att lära sig detta (94% efter lektion 2, 88% efter lektion 3). Vad var det då man ändrade i designen? En noggrann analys av observationsdata från lektionerna visade att det som skiljde lektionerna åt var huruvida man presenterade en samtidig variation av olika former av rationella tal och relationen del-helhet eller ej. Ett annat exempel, som visar att det går att komma vad som är kritiskt för elevernas lärande är en studie om tidsskillnader och avläsning av klockan i år 3 (Wernberg & Holmqvist, 2005). Förtestet visade att eleverna hade svårighet att bestämma tidsangivelse som t.ex. halv sju eller fem i halv sju. Eftersom ju timvisaren inte pekar på sju, svarade många elever fem i halv sex. Det visar sig att dessa betraktar minutvisaren först (fem i halv) och sedan timvisaren (som står mellan sex och sju). De urskiljer inte att och på vilket sätt minut- och timvisare rör sig i förhållande till varandra. Istället betraktar de tidsmätning som en statisk punkt. Det som kan förefalla märkligt var att de blev bättre på att förstå förhållandet mellan tim- och minutvisare om man plockade bort minutvisaren och bara visade hur timvisaren rör sig. Genom att variera timvisarens position och hålla minutvisarens invariant (genom att den var osynlig) blev eleverna bättre både på att läsa av klockan och att bestämma tidsskillnader. Resultatet av dessa studier är inte främst idéer eller metoder för undervisning. Istället beskriver de viktiga principer som har med lärandets beskaffenhet att göra. Sådana principer är t.ex. att vad som hålls konstant och vad som varierar, vad som kontrasteras mot vad, och i vilken sekvens de kan erfaras är kritiskt för lärandet. Dessa är generella teoretiska principer, men är också specifika beroende på det innehåll som skall läras och av vilka elever. Resultatet från dessa studier har framkommit genom en forskning som är deltagardriven. Dessa lektionsbeskrivningar, eller scripts, är utvecklade och prövade i klassrummets sociala praktik och framtagna genom ett systematiskt arbete där vetenskap och beprövad erfarenhet har samspelat. Men är 3

det möjligt att överföra dessa till andra sammanhang? Kan andra lärare ta till sig sådana resultat och framför allt har resultaten en giltighet i nya kontexter? I det planerade projektet avser vi att studera hur sådana beskrivningar kan tas till vara och utvecklas av andra lärare och i andra sammanhang. Detta innebär både en prövning och en utveckling av de lektionsdesigner (scripts) som skapats tidigare. I den japanska lesson study-modellen dokumenteras och sprids resultat på olika sätt till andra skolor och lärare (Yoshida, 1999). Behovet av att dokumentera undervisningscase och göra dem tillgängliga har påtalats, bl.a. av Lee Shulman (Shulman, 2005) och under hans ledning har en sådan databas upprättats vid Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching (http.//www.carnegiefoundation.org.). Men, påpekar han också, sådana beskrivningar skall ses som prototyper som i ett andra steg skall prövas och utvecklas om de skall generera kunskap för t.ex. lärarutbildning. Förslag på hur olika lektioner kan genomföras finns på såväl svenska som internationella sajter på Internet (se t.ex. www.lektion.nu, www.lessonplanspage.com/). En granskning av dessa visar att de innehåller tips, idéer och inspiration för lektioner i olika ämnen, men framför allt att de har fokus i aktiviteter och metoder, d.v.s. vad som skall göras och hur. På denna punkt skiljer sig dessa från de beskrivningar av lektioner som har framkommit genom Learning studies, eftersom de har sin utgångspunkt i vad eleverna skall kunna och vad som krävs för att utveckla detta kunnande. De behandlar därför inte organisation och metoder i första hand. Det som beskrivs är i stället innehållets behandling i termer av vad som är nödvändigt för eleverna att få syn på, att urskilja, för att de skall lära sig det som avsetts. Vi menar att dessa är unika beskrivningar, eftersom beskrivningar framsprungna ur Learning studies definierar en lektion/-er utifrån det mönster av variation och invarians som är nödvändigt för att eleverna skall lära sig och inte utifrån de aktiviteter som lektionen skall innehålla eller hur den skall organiseras. Projektbeskrivning (teori, metod och genomförande) Genom ett omfattande antal Learning studies genomförda i Hong Kong och i Sverige, grundade i en generell teori om lärande, men applicerat på olika innehåll, har vi idag detaljerade beskrivningar av vad som är kritiskt för att utveckla olika typer av begrepp, färdigheter och förmågor inom olika ämnen (matematik, engelska, svenska, NO). Dessa empiriskt grundade beskrivningar, framsprungna ur ett av deltagardrivet projekt och emanerande från praxis är utgångspunkten för det planerade projektet Det andra steget. Studien utgår alltså från lektionsdesigner som är grundade i ett visst antagande om lärande och utvecklade i Sverige och Hong Kong. De beskriver det mönster av variation och invarians som de empiriska studierna har visat är gynnsamma för att eleverna skall utveckla en viss förmåga, ett visst kunnande. Men för att avgöra deras giltighet måste de prövas. Är de överförbara till andra sammanhang än där de har utvecklats? Är de giltiga för andra elevgrupper och i andra kontexter? Därför kommer resultat från Learning studies i Hong Kong, och från olika skolor i Sverige att vara en utgångspunkt för undervisning av studiens elever. På detta sätt vill vi undersöka hur lektionsplaner, som är utvecklade i en annan del av landet och världen, kan avvändas som resurs i svenska klassrum. Ett liknande projekt planeras i Hong Kong, d.v.s. där skall svenska resultat användas på motsvarande sätt. Eftersom vi har ett antagande om undervisning som innebär att denna är interaktiv, dynamisk och situationell, är avsikten inte att beskrivningarna skall vara sådana att de kan tas rakt av och kopieras som lektionstips. Beskrivningarna (eller scripts) är mer av teoretisk natur, de skall tolkas och utvecklas av de deltagande lärarna för att anpassas till varje unik lärandesituation. Studien skall vara upplagd så, att ett antal lärare, både sådana som har deltagit i LS tidigare och sådana som inte har denna erfarenhet, skall arbeta utifrån ovan nämnda beskrivningar och vidareutveckla dem. En grupp av 3-4 lärare skall tillsammans planera en eller flera lektioner med samma script som utgångspunkt (lektionerna behandlar alltså samma innehåll). Därefter genomför varje lärare lektionen/-erna med sina elever. Dessa testas före och två gånger efter lektionerna. Förtesten har två syften. Dels utgör de en utgångspunkt för lärarnas planering, dels kommer resultatet på dessa att jämföras med resultatet på eftertesten i avsikt att studera vad eleverna har lärt sig under lektionen. Det fördröjda eftertestet, som genomförs ca 6 veckor efter det att undervisningen är avslutad, kommer att användas för att studera elevernas lärande på längre sikt. Samtliga lektioner kommer att videofilmas, liksom lärargruppens gemensamma planering. 4

Urvalet av de deltagande lärarna är gjort på pragmatisk grund utifrån det kontaktnät av skolor som de deltagande forskarna har. Lärarna kommer att göra projektet inom ramen för sina tjänster. Några av de lärare som ingår i studien är redan bekanta med projektets teoretiska ram, de övriga kommer att ges utbildning om huvuddragen i denna under ca en halv dag. Vi planerar att genomföra tre sådana studier i respektive matematik, svenska, engelska samt NO. Sammanlagt planeras 12 studier med lika många lärare och uppskattningsvis 300 elever i åldrarna 7 12 år. Studien kommer att genomföras på två skolor i Partille respektive Skövde kommun. Ungefär hälften av lärarna har tidigare deltagit i LS, resten har ingen sådan erfarenhet. Data kommer att analyseras utifrån en variationsteoretisk utgångspunkt med avseende på hur lärarna tolkar, använder och tillämpar de teoretiska beskrivningarna, hur teorin manifesteras i undervisningen samt vad det betyder för elevernas lärande. Videodata från planeringskonferenser kommer att analyseras för att studera hur lärarna förstår och tar till sig beskrivningarna. Lektionsinspelningarna analyseras med avseende på det mönster av variation som konstitueras under lektionerna. Därigenom kan vi studera hur de teoretiska beskrivningarna manifesteras i praxis. Genom att flera lärare undervisar om samma innehåll, är det möjligt att komma åt skillnader i detta avseende (jfr. Runesson, 1999; Marton & Morris, 2002; Marton, Tsui et al. 2004). För att pröva teorins giltighet och beskrivningarnas potential att med en rimlig sannolikhet förutsäga elevernas lärande kommer vi också att studera vilken effekt undervisningen har på elevernas lärande på kort och på lång sikt. Därför kommer resultat på för- och eftertest att jämföras och relateras till det mönster av variation och invarians som identifierats under lektionerna. Får appliceringen av de tidigare utvecklade lektionsdesignerna samma goda effekt på elevernas lärande som de fått i de sammanhang där de har utvecklats? Vi kommer därvidlag också att uppmärksamma specifika gruppers lärande (pojkar/flickor, hög-/lågpresterande). Ett projekt som detta innebär att ett antal mindre case studeras ingående. Antalet case blir visserligen relativt litet med den valda designen. Men studier av detta slag kan ge väl så värdefull kunskap om relationen lärande undervisning som undersökningar i större skala, menar Nuthall (2004), förutsatt att de inkluderar data om elevernas sätt att förstå: individual case studies, providing they include data about student experience and learning that can be directly connected to observations of specific classroom activities, can provide invaluable insights into the process that lie behind the teaching learning relationship. I would argue they are more likely to lead to a valid, evidential bas for discovering teaching-learning process than largescale studies (ibid. s. 294) Den planerade studien uppfyller dessa krav. Styrkan med att studera relationen lärande undervisning utifrån en variationsteoretisk utgångspunkt är att samma element beskriver såväl lärande som undervisning dessa ges kommensurabla beskrivningar. Att ha ett variationsteoretiskt betraktelsesätt på lärande innebär att utgå från att de sätt varpå vi uppfattar eller förstår något är en funktion av alla de aspekter som vi samtidigt är uppmärksamma på. Om olika individer uppfattar eller erfar ett begrepp, ett fenomen eller en situation på olika sätt, beror det på att de uppmärksammar eller urskiljer olika aspekter av detta. För att förstå något på ett visst sätt krävs att man urskiljer alla de för förståelsen kritiska aspekterna på samma gång. Eftersom en aspekt bara kan urskiljas om den varierar, är det nödvändigt att ha erfarit en variation av aspekten i fråga. En lärare kan hjälpa de lärande att förstå ett begrepp eller utveckla en förmåga genom att utforma undervisningssituationen så att det är möjligt att se eller uppmärksamma de aspekter som är kritiska för lärandet. Denna möjlighet skapas genom att öppna ett mönster av variation och invarians av aspekter av innehållet (Marton, Tsui et al. 2004). Även om studien innebär att vi prövar värdet i scripten i termer av deras kraft att skapa förutsättningar för lärandet, betyder inte detta att vi betraktar lärande och undervisning som en ett-tillett relation, eller något som till fullo kan förutsägas och kontrolleras. Men även om varje undervisningssituation är unik, torde den ändå innehålla vissa drag som är generella och som kan vara en grund för kollektiv kunskapsutveckling. Lärare måste förstå relationen lärande undervisning för att kunna förändra förutsättningarna för lärande. Kravet på professionella handlingar bör vara att de har viss förutsägbarhet. Därför ser vi, liksom Shulman (2005), scripten som prototyper för hur en 5

undervisning som syftar till ett visst lärande kan designas, men som måste anpassas och utvecklas och prövas i den specifika situationen. Betydelse för forskningsområdet Projektet avser att ge ett kunskapsbidrag om relationen mellan lärande och undervisning. Den kunskap som genererats från LS är inte en allmän metod för undervisning, utan en konceptuell beskrivning av vad det innebär att ha en viss förmåga och vad som krävs för att utveckla denna. Avsikten är att den planerade studien skall bidra till en ytterligare utveckling av denna beskrivning. De begrepp som är centrala är såväl generella som specifika till sin natur. De är generella i den bemärkelsen att de utgör ett antagande om lärandets beskaffenhet som har bäring mot olika innehåll i lärandet, olika åldrar och utbildningsformer. Det generella är att ett av lärandets nödvändiga villkor kan beskrivas i termer av möjligheten att erfara ett mönster av variation och invarians av det som lärs. Men hur detta mönster skall vara konstituerat, är olika och beror på vad lärs och av vem. Därmed har teorin också specifika drag; den beskriver villkor för lärande av olika och specifika innehåll och för olika grupper av individer. Vår avsikt är att studien skall ge kunskap om hur vissa generella beskrivningar av lärande kan användas för att explicitgöra förutsättningar för lärande av specifika innehåll samt hur sådana specifika beskrivningar kan beskrivas, kommuniceras och användas i andra sammanhang än där de utvecklats. Den aktuella teorin variationsteorin - som är utgångspunkten kommer att utsättas för prövning och utveckling. Preliminära resultat Projektet bygger på och är en utveckling av flera tidigare projekt. Resultat från dessa har redovisats ovan. Utrustning Viss utrustning som använts i tidigare projekt (Lärandets pedagogik 2001-2005) kan användas, men behöver kompletteras med ytterligare en videokamera, trådlösa mikrofoner samt videoredigeringsutrustning. Internationellt/nationellt samarbete Projektet kommer att genomföras i nära samarbete med The Hong Kong Institute of Education (IEd) som planerar ett motsvarande projekt. Bl.a. kommer resultat från studier genomförda där tidigare att användas och prövas (se ovan). Vidare planeras internationella konferenser om Learning studies och gemensamma publikationer tillsammans med IEd. Ett redan etablerat samarbete med Högskolan i Kristianstad där också Learning studies bedrivs, kommer att fortsätta. Etiska överväganden Data från kunskapsmätningarna är avidentifierade. Vi kommer att inhämta de medverkandes och deras målsmäns informerade samtycke att använda befintlig empiri till ändamål som är förenligt med denna studies syfte. Vi betraktar all videodata som personregister enligt personuppgiftslagen, därför kommer datamaterialet att anmälas som personregister till personregisteransvarig vid Göteborgs universitet. Det planerade projektet faller sannolikt inom den typ av forskning som måste prövas i regional nämnd för etikprövning. Genusforskning, genusperspektiv Planeringsprojektet har ingen frågeställning som explicit pekar ut genus som relevant. Vi avser dock att specifikt studera lärandets utfall i termer av kön och annan grupptillhörighet samt att behandla genusaspekter då dessa visar sig empiriskt relevanta. Gruppen av sökande består av tre kvinnor och en man och av de lärare som vi har tillfrågat och skall medverka i studien är flera män. En förhoppning är att i lärargruppen ha en könsfördelning som motsvarar den i grundskolan (70/30). Utbildningsvetenskaplig relevans Förutom vad som sagts om betydelsen för forskningsfältet ovan, kan projektet ge ett kunskapsbidrag som har relevans för lärarutbildning på olika nivåer. Erfarenheter från projektet, hur teoretiska beskrivningar av lärandets villkor - både på generell och specifik nivå approprieras av lärare i en 6

specifik kontext, och om dessa beskrivningar äger giltighet ger ett gediget underlag att gå vidare med i lärarutbildningskurser. Ett problem med lärarutbildningen är svårigheten att integrera teori och praktik samt ämnesteori och didaktik. Den modell som prövas här kan ha en potential att överbrygga delar av denna problematik. Förutsättningarna att implementera detta i lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde är stora p.g.a. den organisation av verksamhetsförlagd utbildning som finns där. Vidare, om lärarutbildning skall ske på vetenskaplig grund torde det vara väsentligt att ett av lärarens viktigaste uppdrag - att bibringa eleverna vissa kunskaper och förmågor - vilar på en vetenskaplig grund. Att få kunskap om relationen lärande undervisning förefaller alltså att vara betydelsefullt om vi vill utveckla delar av läraryrkets vetenskapliga bas. En av de medverkande är ansvarig för skolutveckling vid Högskolan i Skövde, den andre är ansvarig för pedagogisk utveckling i Partille kommun, vilket skapar goda förutsättningar för att föra resultat och erfarenheter vidare i skolverksamheten. Samverkande lärosäten Projektet är ett samarbetsprojekt mellan två svenska lärosäten (Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde). Lärosätenas medfinansiering Deltagande forskares arbetsinsats kommer att medfinanseras med 20 % av Göteborgs universitet. Deltagande forskares arbetsfördelning I projektet kommer två forskare att medverka. Medel söks för den enes arbetsinsats om 50%, den andres arbetsinsats om 20% kommer inte att belasta projektet ekonomiskt. Vidare söks medel för två projektassistenter med vardera 30% av hel tjänst. Referenser: Al-Murani. T. (2006). Teachers' awareness of dimensions of variation: A mathematics intervention project. Paper presented at the To be presented at The 30th Annual meeting of the international group for the Psychology of Mathematics Education (PME30) Prague, 16-21 July, 2006., Prague. Bereiter, C. (2002). Design research for sustained innovation. Cognitive Studies, 9(3), 321-327. Biddle, B. J., Good, T. L., & Goodson, I. F. (Eds.). (1997). International handbook of teachers and teaching. Dordrecht: Kluwer. Brown, A. L. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), 141-178. Cobb, P., Confrey, J., disessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), 9-13. Floden, R. E. (Ed.). (2001). Research on the effects of teaching. Washington, DC: American Educational Research Association. Gustavsson, L. (2005). Variation theory as a tool for planning and analysis of literacy lessons in Swedish education. Teachers development during an in-service training. Paper presented at the Paper presented at the Jure Pre-Conference, Nicosia, Cyprus, August 22-23, 2005. Holmqvist, M. (Ed.). (in press). Lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur. Holmqvist, M., Gustavsson, L., & Wernberg, A. (2005). Learning patterns. Paper presented at the 11th EARLI conference, Nicosia, Cyprus August 23 27. Holmqvist, M., Gustavsson, L., & Wernberg, A. (accepted with revisions). Generative learning. Learning beyond the learningsituation. Educational Action Research. Kullberg, A. (2004). Tal, delar och oändlighet. En studie om avgörande skillnader i undervisning och lärande om decimaltal. Göteborgs universitet, Göteborg. Levin, J. R., & O'Donnell, A. M. (1999). What to do about education research's credibility gaps? Issues in Education(5), 177-229. Lewis, C. (2002). Lesson study: A handbook of teacher-led instructional change. Philadelphia: Research for better schools inc. 7

Lo, M. L., Pong, W. Y., & Chik, P. (Eds.). (2005). For each and everyone. Catering for individual differences through learning study. Hong Kong: Hong Kong University Press. Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahawa NJ: Erlbaum. Marton, F., & Morris, P. (Eds.). (2002). What matters? Discovering critical differences in classroom learning. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Marton, F., & Pang, M. F. (under tryckning). Beyond "lesson study": Comparing two ways of facilitating the grasp of economic concepts. Instructional Science. Marton, F., Runesson, U., & Tsui, B. M. (2004). The space of learning. In F. Marton & A. B. M. et al., Classroom discourse and the space of learning (pp. 3-40). Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum. Marton, F., & Tsui, A. B. M. (Eds.). (2004). Classroom discourse and the space of learning. Mahwah: N.J.: Lawrence Erlbaum. Nuthall, G. (2004). Relating classroom teaching to student learning: A critical analysis of why research has failed to bridge the theory-practice gap. Harvard Educational Review, 74(3), 273-306. Pang, M. F., & Marton, F. (2005). Learning theory as teaching resource: Enhancing students' understanding of economic concepts. Instructional Science, 33, 159-191. Pratt, D. (2000). 'Making sense of the total of two dice. Journal for Research in Mathematics Education, 31(5), 602-625. Robinson, V. (1998). Methodology and the research-practice gap. Educational Rresearcher(27), 17-26. Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll [the pedagogy of variation. Different ways of handling a mathematical topic]. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Runesson, U. (2005a). Beyond discourse and interaction. Variation: A critical aspect for teaching and learning mathematics. The Cambridge Journal of Education, 35(1), 69-87. Runesson, U. (2005b). Hinsides faenomenografi. Fra beskrivelser af variation i erkendelsemåde till beskrivelse af variation som nödvaendigt vilkår for laering. In M. Hermansen (Ed.), Laering - et status. Århus: Klim forlag. Runesson, U. (2005c). Sequence and variation: A learning study of the angle concept. Paper presented at the 11th EARLI conference, Nicosia, Cyprus August 23 27. Runesson, U. (in press). Vad har eleverna möjlighet att lära sig? Om variation och samtidighet och hur elever lär sig olika saker. In M. Holmqvist (Ed.), Lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur. Runesson, U. (submitted). The collective discovery of sequence and simultaneity in teaching for understanding the size of angles. Journal for Research in Mathematics Teacher Education. Shulman, L. (2005). The signature pedagogies of the professions of law, medicine, engineering, and the clergy: Potential lessons for the education of teachers, The Math Science Partnership Workshop. Irvine, California. Wernberg, A., & Holmqvist, M. (2005). To limit the time. How we can use variation theory to improve pupils learning telling elapsed time. Paper presented at the Paper presenterat vid EARLI 2005 konference, Cypern. Yoshida, M. (1999). Lesson study: A case of a Japanese approach to improving instruction through a school based teacher development. Unpublished, The University of Chicago, Chigaco. 8