Tid: Onsdagen den 11 april 2018, kl. 14:00 Gruppmöte kl 13:00 (MP,S,V i sessionssalen. Alliansen i Säfsen. SD i Grangärde )

Social- och utbildningsnämnden Rita Österholm KALLELSE Datum 2018-04-11 Sida 1(2) Social- och utbildningsnämnden Tid: Onsdagen den 11 april 2018, kl. 14:00 Gruppmöte kl 13:00 (MP,S,V i sessionssalen. Alliansen i Säfsen. SD i Grangärde ) Plats: Stadshuset, sessionssalen, Ludvika Ärenden Dnr 1 Val av justerande 2 Enskilda individärenden 3 Anmälan av extra ärenden 4 Beslut i domstolar, social välfärd. Rapport kvartal 2018/189 1 2018 5 Avvikelser inom social välfärd - Rapport 2018/17 6 Budgetuppföljning februari 2018 2018/188 7 Omprioritering av investeringmedel 2017/106 8 Målaktiviteter - Muntlig information 2018/94 9 Barnomsorgskön - Rapport 2018/12 10 Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande 2018/195 förskolor i Ludvika kommun 11 Yttrande över ansökan från Olympica AB om 2018/149 nyetablering av fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola i Håksberg 12 Resultatuppföljning skola - Muntlig information 2018/15 13 Inskrivna elever och närvaro på fritidshemmen 2018/214 mars 2018 14 Föreläggande med vite för utebliven skolplikt 2018/216 15 Information om namnet på nya skolan i Marnäs - 2018/232 Solviksskolan 16 Val - Ersättare i social- och utbildningsnämndens 2017/2 individutskott 17 Redovisning av delegationsbeslut 18 Redovisning av meddelanden 1

Datum 2018-04-11 2(2) Hanna Lindgren ordförande Rita Österholm nämndsekreterare rita.osterholm@ludvika.se tfn 0240-861 74 Pressinformation direkt efter nämnden, ca kl 16:45 i stadshuset. 2

Anteckningar Social- och utbildningsnämnden 3

Anteckningar Social- och utbildningsnämnden 4

Anteckningar Social- och utbildningsnämnden 5

Social välfärd monika.ehrin@ludvika.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-04-04 Ert datum Sida 1(1) Diarienummer SUN 2018/189-70 Er referens Social- och utbildningsnämnden Rapport gällande domar, Social välfärd Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsförvaltningen godkänner redovisningen i rapporten. Beskrivning av ärendet Rapporten visar Social välfärds överklagade beslut om bistånd enl. 4 kap. 1 SoL (Socialtjänstlagen) som avgjorts i domstol under perioden 1 jan 31 mars 2018. Antal överklagade beslut om bistånd som avgjorts i domstol Domstol avslår överklagan från klient 5 Domstol bifaller överklagande från klient 0 Domstol upphäver och återförvisar det överklagade beslutet 0 Domstol avskriver det överklagade beslutet 0 5 Social välfärd har haft fem överklagade beslut om bistånd enl. 4 kap 1 SoL som avgjorts i domstol under perioden 1 jan 31 mars 2018. I samtliga fall har domstolen avslagit klientens överklagan. Monika Ehrin Verksamhetsutvecklare Camilla Hofström Verksamhetschef 6

Social välfärd monika.ehrin@ludvika.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-23 Ert datum Sida 1(2) Diarienummer SUN 2018/17 70 Er referens Social- och utbildningsnämnden Avvikelser Social välfärd - rapport Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen rapporten. Sammanfattning Rapporten visar rapporterade avvikelser som inkommit inom Social välfärd under perioden 1 28 februari januari 2018, vilket är 8 stycken. Flera avvikelser visar att förhandsbedömningar inte blir genomförda under den lagstadgade tiden. Merparten av dessa har inträffat vid årsskiftet 2017/2018 och sedan dess har ett arbete påbörjats för att säkerställa att rutinen som gör gällande att utredning i dessa fall ska inledas följs. Beskrivning av ärendet Rapporten visar avvikelser som inkommit till verksamhetsutvecklaren under perioden 1 28 februari 2018, vilket är 8 stycken. Sex av rapporterna kommer från IFO och två från HVB-/stödboendeverksamheten. Fem avvikelser visar att förhandsbedömningar gällande barn och unga inte genomförts inom den lagstadgade tiden. Merparten av dessa har inträffat vid årsskiftet 2017/2018 och sedan dess har ett arbete påbörjats för att säkerställa att rutinen att utredning i dessa fall ska inledas följs. Verksamhetsutvecklaren kommer genom den systematiska uppföljningen bevaka att åtgärderna ger önskad effekt. I en av rapporterna har missförhållandet upptäckts när man i samband med att medarbete avslutat sin tjänst gått igenom dennes pågående ärenden i datasystemet. Förhandsbedömningen hade då stått öppen i ca fyra månader. Enhetscheferna har ett ansvar att fortlöpande bevaka medarbetarnas listor över pågående ärenden, och med ett särskilt fokus på just anmälningar. Rutinen har inte följts i detta fall och verksamhetsutvecklaren lyfter vikten av detta vid ledningsgrupp. Den enskilde bedöms dock inte ha tagit skada av missförhållandet då oron i sig behandlats i samtal med den unge och särskilt förordnad vårdnadshavare inom ramen för pågående insats. En avvikelse gäller att en barn- och ungdomsutredning överskridit den lagstadgade tiden. Utredningen kommunicerades muntligt inom tiden men dokumentationen slutföres fem dagar för sent. Enheten som utför barn- och ungdomsutredningar har påbörjat ett arbete med PWC för att komma tillrätta med problematiken, som varit ett återkommande missförhållande. Pågående åtgärder bedöms i nuläget som tillräckliga. 7

Ludvika kommun Datum 2018-03-23 Diarienummer SUN 2018/17 70 Sida 2(2) I två rapporter från stödboendeverksamheten framkommer att verksamheten i samband med att ungdom skrivits ut missat att skriva över bredbandsabonnemanget till den aktuella ungdomen. Missförhållandet har inneburit att faktura med påminnelseavgift för perioden 1 31 mars skickats till stödboendeverksamheten. Påminnelseavgiften kommer att bekostas av verksamheten. Verksamhetsutvecklaren kan konstatera att antalet inkomna avvikelser minskat de sista månaderna. Det kan härleda till att missförhållanden inte längre uppstår i verksamheten i lika hög utsträckning, men det skulle också kunna bero på att de verksamma inte tänker på att göra rapporter. Verksamhetsutvecklaren har påmint om var och ens skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden utifall att orsaken är den senare. Monika Ehrin Verksamhetsutvecklare Camilla Hofström Verksamhetschef Bilagor 1. Avvikelser Social välfärd 2016-2018 8

Avvikelser Social välfärd 2016-2018 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 jan feb mar apr maj jun- 15 aug 16 aug - sep okt nov dec Totalt 2016 2017 2018 9

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-03-28 18 Dnr 2018/188 04 Budgetuppföljning februari 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av uppföljningen per februari 2018. Beskrivning av ärendet I tjänsteskrivelsen presenteras uppföljning och prognos över förväntat ekonomiskt utfall för 2018. Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med rambudget om 439 000 tkr emedan Social välfärds prognos indikerar ett överskridande med 19 900 tkr mot budget om 133 500 kr. En kortfattad redovisning av större utfalls- och prognosavvikelser jämfört med periodens budget för de två områdena framgår i skrivelsen. Det bör för denna uppföljning dock noteras att det för närvarande pågår ett arbete med att skol- och förskoleenheterna för första gången själva aktivt periodiserar hela sina budgetar i syfte att nå ytterligare bättre precision i budgetuppföljning och prognosläggning. Arbetet med periodiseringsunderlagen fortgår ännu någon dag, och först därefter kan SoU Utbildnings budget läsas in i ekonomisystemet, och detta bör vara klart i sin helhet till mars månads utgång. Innebörden i detta är att utgångspunkten för Periodens budget såsom den presenteras för de båda områdena är olika, där Social välfärd har en på förvaltningsövergripande nivå aktivt periodiserad budget emedan område Utbildnings utfall alltjämt jämförs mot en rakt periodiserad budget. Detta innebär också att de sedvanliga enhetsvisa avvikelserna för skola och förskola inte kan presenteras, och inte heller kan någon redovisning av personalkostnaderna lämnas för närvarande då budgeten ännu inte är inläst i sin helhet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 21 mars 2018. Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

Nathali Asp TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-21 Sida 1(3) Diarienummer SUN 2018/188 04 Social- och utbildningsnämnden Budgetuppföljning februari 2018 Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av uppföljningen per februari 2018. Beskrivning av ärendet Nedan presenteras uppföljning och prognos över förväntat ekonomiskt utfall för 2018. Prognosen för område Utbildning ligger i nivå med rambudget om 439 000 tkr emedan Social Välfärds prognos indikerar ett överskridande med 19 900 tkr mot budget om 133 500 kr. En kortfattad redovisning av större utfalls- och prognosavvikelser jämfört med periodens budget för de två områdena följer nedan. Det bör för denna uppföljning dock noteras att det för närvarande pågår ett arbete med att skol- och förskoleenheterna för första gången själva aktivt periodiserar hela sina budgetar i syfte att nå ytterligare bättre precision i budgetuppföljning och prognosläggning. Arbetet med periodiseringsunderlagen fortgår ännu någon dag, och först därefter kan SoU Utbildnings budget läsas in i ekonomisystemet, och detta bör vara klart i sin helhet till mars månads utgång. Innebörden i detta är att utgångspunkten för Periodens budget såsom den presenteras nedan för de båda områdena är olika, där Social Välfärd har en på förvaltningsövergripande nivå aktivt periodiserad budget emedan område Utbildnings utfall alltjämt jämförs mot en rakt periodiserad budget. Detta innebär också att de sedvanliga enhetsvisa avvikelserna för skola och förskola inte kan presenteras, och inte heller kan någon redovisning av personalkostnaderna lämnas för närvarande då budgeten ännu inte är inläst i sin helhet. 11

Ludvika kommun Datum 2018-03-21 Diarienummer SUN 2018/188 04 Sida 2(3) Social- och utbildningsförvaltningen Utbildning, utfall jan-feb 2018 samt prognos, tkr SoU Utbildning Årsbudget 2018 Periodens Budget Periodens Utfall Januari-februari 2018 Avvikelse Prognos Jmf fg prognos Avvikelse prognos jmf budget Adminstration 42 135 7 023 6 489 534 42 135-0 Förskola 152 280 25 380 22 647 2 733 152 280-0 Grundskola 244 584 40 764 36 934 3 830 244 584-0 TOTALT 439 000 73 167 66 070 7 097 439 000-0 Den totala ramen för SoU Utbildning uppgår till 439 000 tkr, vars verksamheter indelats i olika grupper enligt ovan. Verksamhetsgrupp Administration visar för perioden ett underskridande mot budget om 534 tkr. Avvikelsen står främst att finna i att överskottet från föregående år av de bidrag som erhålls från högskolan Dalarna, har återförts i sin helhet i driftsredovisningen för 2018 emedan mycket lite ännu har upparbetats av de kostnader som bidraget avser att täcka. Helårsprognosen ligger på samma nivå som budget. Verksamhetsgrupp Förskola visar ett överskott mot periodens budget om 2 733 tkr. Cirka 500 tkr av den positiva avvikelsen härrör till att 2017 års överförda överskott av ersättningar för nyanlända har återbokats i sin helhet till driftsredovisningen. Till viss del beror denna på att enheterna varit mycket återhållsamma med inköp nu i årets början emedan detaljerna i de enhetsvisa budgetarna ännu varit under framarbetande, men till lika stor del beror avvikelsen på att årets medel för nya förskoleavdelningar ej ännu börjat förbrukas. Prognos läggs på samma nivå som budget. Grundskolan uppvisar ett underskridande gentemot den rakt fördelade budgeten om 3 380 tkr. Även här finns en viktig orsak att finna i en återbokning till driftsredovisningen av ersättningar för nyanlända från 2017, som står för 2 500 tkr av den positiva avvikelsen. I övrigt har även grundskoleenheterna varit mycket återhållsamma med inköp nu i årets början när detaljbudgetarna ännu inte varit klara. Årsprognosen ligger i nivå med budget. 12

Ludvika kommun Datum 2018-03-21 Diarienummer SUN 2018/188 04 Sida 3(3) Social- och utbildningsförvaltningen Social Välfärd, utfall jan-feb 2018 samt prognos, tkr Januari-februari 2018 SoU Social Välfärd Årsbudget 2018 Periodens Budget Periodens Utfall Avvikelse Prognos Jmf fg prognos Avvikelse prognos jmf budget Löner och administration 47 939 8 016 7 874 142 48 339 - -400 Ekonomiskt bistånd 48 100 8 013 10 409-2 396 59 100 - -11 000 Insatser 37 461 6 924 6 076 848 41 461 - -4 000 HVB/Nyanlända 0 853 2 264-1 411 4 500 - -4 500 TOTALT 133 500 23 806 26 624-2 818 153 400 0-19 900 Den totala ramen för SoU Social Välfärd uppgår till 133 500 tkr, vars verksamheter indelats i olika grupper enligt ovan. Totalt sett visas för perioden ett överskridande mot den periodiserade budgeten om totalt 2 818 tkr. Verksamhetsområde Löner och Administration visar ett underskridande mot periodens budget om 142 tkr. Avvikelsen härrör till periodens lönekostnader. Årsprognosen beräknas till 400 tkr över budget och då med tanke på ökade kostnader för tolkkonsultationer. Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd visar ett överskridande mot periodens budget om 2 396 tkr. Detta till följd av ett ökat antal bidragstagare. Årsprognosen beräknas till mellan 11 000 tkr över budget. Verksamhetsområde Insatser visar ett underskridande mot periodens budget om 848 tkr. Den positiva avvikelsen beror delvis av en försening av utbetalning av ett föreningsbidrag samt lägre kostnader för Institutionsplaceringar under perioden. Periodiseringen av budget för denna verksamhet kommer att ses över under mars månad. Årsprognosen beräknas till 4 000 tkr över budget. Verksamhetsområde Hvb/Nyanlända visar ett överskridande mot periodens budget om 1 411 tkr. Denna avvikelse består av lönekostnader, vilket var väntat då vi varit tvungna att lägga in en besparingspost på hvb-verksamheten eftersom vi redan i januari kunde konstatera att ersättningen från Migrationsverket inte kommer att räcka till. Årsprognosen beräknas till 4 500 tkr över budget. Barbro Forsberg Nystedt Tf Förvaltningschef 13

Jonas Fors TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-02-09 Sida 1(1) Diarienummer SUN 2017/106 04 Social- och utbildningsnämnden Omprioritering av investeringsmedel Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden beslutar om att omprioritera användandet av investeringsmedel för 2018 om 350 000 kr. Medlen avsågs i investeringsplanen gå till uteklassrum vid Blötbergets skola, men kan i och med detta beslut användas till generella investeringsbehov inom förvaltningens utomhus- och inomhusmiljöer. Beskrivning av ärendet För 2018 års investeringsbudget finns beviljat 350 000 kr till åtgärder av utemiljö vid Blötbergets skola. Avsikten med medlen var att finansiera byggandet av ett uteklassrum. Ett uteklassrum byggdes emellertid redan under 2017 i samband med en större upprustning av utemiljön av skolgården vid Blötbergets skola. Inom Social- och utbildningsförvaltningen finns fortfarande omfattande behov av upprustning. Därför önskar förvaltningen omprioritera dessa medel om 350 000 kr till generella investeringsbehov inom förvaltningens utomhus- och inomhusmiljöer. Jonas Fors Verksamhetschef skola 14

Anteckningar Social- och utbildningsnämnden 15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-03-28 19 Dnr 2018/12-71 Barnomsorgskön - Rapport Arbetsutskottets förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden godkänner redovisningarna av beläggning och kösituationen. Beskrivning av ärendet Placerings- och köstatistiken är uttagen per den 21 mars 2018. Den redovisar placeringar och barnomsorgskön från det datumet och nysökningar för hösten 2018. Inför höstterminen 2018 slutar 246 barn födda år 2012 och börjar i förskoleklass och sammanlagt 277 köar redan för nyplacering. 12 barn av dessa är födda år 2012 och kan räknas bort. Utifrån denna sammanställning kommer kommunen att ganska snart under hösten att åter sakna platser. Kön har nu ökat sedan senaste redovisningen och antalet barn som haft en kötid på mer än 4 månader har ökat. Ludvika med närområde saknar platser. En bygglovsansökan för en tillfällig avdelning på Skogsgläntan är gjord, den planeras att öppnas i mitten av april. Projektering för att bygga om hela nedervåningen pågår. Ett första ritningsförslag för några avdelningar i före detta dagcenter på Ludvika Gård finns framtagen, genomgång pågår. Sedan fortsätter projektering för övriga fastigheten. Grängesberg saknas platser, men där har många i kön tackat nej till de platser de erbjudits på Björkås nya avdelningar. I Fredriksberg och Saxdalen blir det platser över i höst och en anpassning av personal måste göras. I Nyhammar och Sunnansjö balanseras platsbehovet. Söktrycket är högt och förskoleplatser erbjuds över hela kommunen på de förskolor det finns plats, men det kan medföra restid och betraktas ändå som skäligt erbjudande enligt Skollagen. En platsbyggd ny förskola i Gonäs är under projektering och tillsammans med den gamla platsbyggda förskolan där kommer det behovet att täckas. Enligt utredning presenterad på social- och utbildningsnämnden den 7 mars 2018 om förskolplatsbehovet, är behovet ändå högre än tillgången på platser Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

2(2) redan våren 2019 om inte ytterligare platser kan tillskapas framförallt i centrala och norra Ludvika tätort. Barngruppernas storlek är fortfarande högre än Skolverkets riktlinjer och om platsbehovet minskar kan gruppstorlekarna minska. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 22 mars 2018. 2. Placerings- och köstatistik daterad den 21 mars 2018. Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

Barbro Forsberg Nystedt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-22 Sida 1(2) Diarienummer SUN 2018/12-71 Social- och utbildningsnämnden Barnomsorgskön - Rapport Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden godkänner redovisningarna av beläggning och kösituationen. Beskrivning av ärendet Placerings- och köstatistiken är uttagen per den 21 mars 2018. Den redovisar placeringar och barnomsorgskön från det datumet och nysökningar för hösten 2018. Inför höstterminen 2018 slutar 246 barn födda år 2012 och börjar i förskoleklass och sammanlagt 277 köar redan för nyplacering. 12 barn av dessa är födda år 2012 och kan räknas bort. Utifrån denna sammanställning kommer kommunen att ganska snart under hösten att åter sakna platser. Kön har nu ökat sedan senaste redovisningen och antalet barn som haft en kötid på mer än 4 månader har ökat. Ludvika med närområde saknar platser. En bygglovsansökan för en tillfällig avdelning på Skogsgläntan är gjord, den planeras att öppnas i mitten av april. Projektering för att bygga om hela nedervåningen pågår. Ett första ritningsförslag för några avdelningar i fd. dagcenter på Ludvika Gård finns framtagen, genomgång pågår. Sedan fortsätter projektering för övriga fastigheten. Grängesberg saknas platser, men där har många i kön tackat nej till de platser de erbjudits på Björkås nya avdelningar. I Fredriksberg och Saxdalen blir det platser över i höst och en anpassning av personal måste göras. I Nyhammar och Sunnansjö balanseras platsbehovet. Söktrycket är högt och förskoleplatser erbjuds över hela kommunen på de förskolor det finns plats, men det kan medföra restid och betraktas ändå som skäligt erbjudande enligt Skollagen. En platsbyggd ny förskola i Gonäs är under projektering och tillsammans med den gamla platsbyggda förskolan där kommer det behovet att täckas. 18

Ludvika kommun Datum 2018-03-22 Diarienummer SUN 2018/12-71 Sida 2(2) Enligt utredning presenterad på social- och utbildningsnämnden per den 7 mars 2018 om Förskolplatsbehovet, är behovet ändå högre än tillgången på platser redan våren 2019 om inte ytterligare platser kan tillskapas framförallt i centrala och norra Ludvika tätort. Barngruppernas storlek är fortfarande högre än Skolverkets riktlinjer och om platsbehovet minskar kan gruppstorlekarna minska. Barbro Forsberg Nystedt Verksamhetschef förskola Bilagor 1 Placerings- och köstatistik per 2018-03-21 19

Beläggning och kösituation inom barnomsorgen - Ludvika kommun Rapportdatum: 2018-03-21 Antal Antal plac Kommande Antal Snittimtid Antal Andel Nyplacering Köat Sagt nej till avd barn placeringar barn/ per barn 15 tim 1-3 år kö 4 mån skäligt Förskola/Dbv avd barn % vår 2018 ht 2018 erbjudande DBV 3 st 0 12 0 4 Biskopsnäset 3 58 0 19,3 28,0 13 43 13 3 5 3 Freden 6 90 0 15,0 28,7 25 52 13 1 6 4 Gonäs 3 51 0 17,0 29,2 9 33 4 1 1 Hillängen 6 104 0 17,3 18,5 84 29 20 1 13 3 Håksberg 3 57 0 19,0 31,5 5 32 6 3 3 1 Högberget 2 40 0 20,0 31,9 8 38 15 3 13 4 Junibacken 3 58 0 19,3 32,9 10 22 10 3 5 3 Knutsbo 3 58 0 19,3 33,4 7 28 8 4 3 Ludvika Gård 3 51 0 17,0 18,6 34 31 12 4 11 3 Lyckan 2 38 0 19,0 32,3 7 45 2 3 2 Lärkan 2 37 0 18,5 25,5 21 19 7 2 2 1 Magneten 2 39 0 19,5 29,3 12 23 8 4 6 3 Pluto 2 30 0 15,0 28,0 8 23 7 3 6 1 Skogsgläntan 2 30 0 15,0 24,2 18 70 8 1 4 3 Solsidan 6 102 0 17,0 29,0 26 27 8 5 4 1 Stensveden 3 58 0 19,3 32,2 10 28 11 4 7 3 Sörvik 4 60 0 15,0 33,4 8 35 7 7 1 2 Östansbo 3 58 0 19,3 31,0 8 34 11 5 5 4 Lorensberga modul 3 46 0 15,3 21,7 24 76 0 0 0 Björkås 7 111 0 15,9 25,7 34 49 2 4 0 1 Lilla Park 2 40 0 20,0 25,1 9 30 5 5 2 3 Stallbacken 3 56 0 18,7 28,3 19 41 8 1 0 6 Fredriksberg 2 27 3 15,0 27,0 7 30 2 4 0 Nyhammar 7 103 9 16,0 31,1 23 31 0 9 0 1 Saxdalen 3 50 0 16,7 31,4 9 30 3 0 0 Sunnansjö 3 46 4 16,7 28,2 16 39 3 0 0 TOTALT 88 1510 16 17,6 27,8 454 37 197 80 99 51 20

1-3 år % 1820 62 29 19 31 1680 58 29 24 41 494 20 25 11 55 711 29 25 16 55 1063 41 26 14 34 1255 42 30 12 29 990 37 27 24 65 648 22 29 6 27 2795 113 25 44 39 1606 57 28 28 49 1137 39 29 21 54 1839 61 30 33 54 1904 57 33 12 21 1459 58 25 14 24 1200 38 32 8 21 2411 86 28 34 40 759 30 25 9 30 1261 50 25 19 38 2515 94 27 74 79 1692 60 28 29 48 1927 58 33 13 22 1185 39 30 15 38 1988 61 33 20 33 1846 58 32 15 26 259 13 20 11 85 21

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-03-28 20 Dnr 2018/195 71 Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun Arbetsutskottets förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden antar riktlinjerna. Beskrivning av ärendet Antalet förskolebarn och därmed förskolor i kommunen har de senaste åren ökat kraftigt. Expansionen fortsätter ett antal år framåt och för att effektivisera arbetet så att det pedagogiskt och lagenligt blir tillfredsställande har några av förvaltningarna i kommunen samverkat för att ta fram dessa riktlinjer. Social- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och myndighetsnämndens miljö -och byggenhet har deltagit i arbetet. De tre nämnder som ansvarar för förvaltningarna kommer att föreslås att godkänna riktlinjerna. Arbetet görs för att säkerställa att förskolornas behov av lokaler tillgodoses pedagogiskt, resurseffektivt och enligt gällande lagstiftning. Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med förskolan de friytor en infrastruktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrörlighet. Tillräcklig och god utemiljö och innemiljö är en viktig förutsättning för att kunna uppnå en god kvalitet i förskolorna. I Ludvika har det formulerats ambitionen för ute- och innemiljöerna kommunens förskolor. Riktlinjerna föreslås revideras senast i april år 2020. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 20 mars 2018. 2. Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun. Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 22

Barbro Forsberg Nystedt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-20 Sida 1(1) Diarienummer SUN 2018/195 71 Social- och utbildningsnämnden Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden antar riktlinjerna. Beskrivning av ärendet Antalet förskolebarn och därmed förskolor i kommunen har de senaste åren ökat kraftigt. Expansionen fortsätter ett antal år framåt och för att effektivisera arbetet så att det pedagogiskt och lagenligt blir tillfredsställande har några av förvaltningarna i kommunen samverkat för att ta fram dessa riktlinjer. Social- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och myndighetsförvaltningens miljö -och byggenhet har deltagit i arbetet. De tre nämnder som ansvarar för förvaltningarna kommer att föreslås att godkänna riktlinjerna. Arbetet görs för att säkerställa att förskolornas behov av lokaler tillgodoses pedagogiskt, resurseffektivt och enligt gällande lagstiftning. Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med förskolan de friytor en infrastruktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrörlighet. Tillräcklig och god utemiljö och innemiljö är en viktig förutsättning för att kunna uppnå en god kvalitet i förskolorna. I Ludvika har det formulerats ambitionen för ute- och innemiljöerna kommunens förskolor. Riktlinjerna föreslås revideras senast i april år 2020. Barbro Forsberg Nystedt Verksamhetschef förskola Bilaga 1. Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun 23

Verksamhetsområde miljö och bygg Social och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-02-19 Sida 1(27) Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun Dokumentnamn Riktlinjer för ute- och innemiljön gällande förskolor i Ludvika kommun Dokumentägare Suf, Sbf, Mmb Författningsstöd Se texten Dokumentansvarig Barbro Forsberg Nystedt, Åsa Lindqvist, Jenni Laine, Lina Ström Dokumenttyp Riktlinjer Publicering [Skriv text här] Omfattning Framförallt vid nybyggnationer Beslutad SUN 11 april 2018 Revideringar [Skriv datum och ] Bör revideras senast April 2020 Vad revideringen avsett [Skriv text här] Beslutsinstans SUN, SBN, MBB Diarienummer SUN 2018/195 24

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 2(27) 1 Syfte och bakgrund 1.1 Syfte Riktlinjerna för ute- och innemiljö för förskolor är tänkta att användas som stöd vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning som är den myndighetsutövning som sker enligt plan- och bygglagen (PBL). Riktlinjerna är ett samarbete mellan social- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och myndighetsförvaltningen miljö och bygg och ska godkännas av social- och utbildningsnämnden (SUN), samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och myndighetsnämnden miljö och bygg (MMB) under våren 2018. Arbetet görs för att säkerställa att förskolornas behov av lokaler tillgodoses pedagogiskt, resurseffektivt och enligt gällande lagstiftning. Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med förskolan de friytor en infrastruktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrörlighet. Tillräcklig och god utemiljö och innemiljö är en viktig förutsättning för att kunna uppnå en god kvalitet i förskolorna. I Ludvika har det formulerats ambitionen för ute- och innemiljöerna kommunens förskolor. Den ytmässiga ambitionen för förskolors friyta är 30 m2 per barn. Strävan ska vara att förskolor har tillräcklig egen friyta på kvartersmark inom fastigheten. I delar av kommunen där ambitionen om friytor inte kan uppnås bör förvaltningarna arbeta strukturerat med att kompensera ytbristen genom andra medel, såsom lekvärdesfaktor för förskolegårdar. Byggnadens bruttoarea (BTA) i detaljplanearbetet kan uppskattas till 15 m2 BTA per förskolebarn och nivån är kopplad till varje enskilt projekt. Denna bruttoarea möjliggör att MMB:s vägledning om att varje barn i förskolan behöver en vistelseyta inomhus på minst 7,5 m2 kan uppfyllas. Inomhus i lokaler för skola och barnomsorg bör bullernivån från trafik inte överskrida 30 dba, ekvivalent ljudnivå, och 45 dba, maximal ljudnivå, vilket anges i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Riktlinjernas fokus är att tillräckliga och lämpliga friytor för barn behöver avsättas för förskola och skola i fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner, samt att friytornas storlek och innehållsliga kvalitet beaktas i bygglovsgranskningen. Fysisk planering handlar om avvägningar mellan olika markanvändningsintressen och riktlinjerna utgör i det sammanhanget ett planeringsstöd. De visar kommunens ambitioner gällande storlek och innehåll avseende barns utemiljö. Riktlinjerna gäller för både privata och kommunala förskolor, oavsett om de har tillfälligt eller permanent bygglov. För definitioner av begreppen friyta och tillfällig, se nästa sida.. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 25

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 3(27) 1.2 Bakgrund Riktlinjerna är framtagna utifrån forskning, erfarenheter och gällande lagstiftning genom PBL, Boverkets allmänna råd BFS 2015:1 FRI 1 och Boverkets vägledning 2015 Gör plats för barn och unga! -En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö. För mer information se Boverkets hemsida: www.boverket.se 1.3 Samarbete mellan verksamheterna Detta är ett samarbete mellan social- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och myndighetsförvaltningen miljö och bygg. Arbetet görs för att säkerställa att förskolornas behov av lokaler och utemiljö tillgodoses pedagogiskt, resurseffektivt och enligt gällande lagstiftning. Social och utbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens förskolor och skolor, och det är utifrån SUFs behöv som förskolor projekteras och byggs Ludvika Kommun äger idag samtliga fastigheter men Ludvika kommun fastigheter (LKFAB) förvaltar fastigheterna via ett förvaltningsavtal. Tanken är att LKFAB kommer köpa över fastigheterna på sikt. Lokalstrategarna tillsammans med verksamheten är beställare av nya förskole byggnader. Myndighetsnämnden miljö och bygg ansvarar för tillsynen i byggprocessen och har tillsyn på förskolorna enligt miljöbalken när dom är i drift. 2 Lagstiftningen som styr Ett av Läroplan för förskolans övergripande uppdrag är att Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Inom Myndighetsnämnden miljö och bygg hanteras ärenden inom Plan och bygglagen och Miljöbalken. Myndighetsnämnden Miljö och Bygg enligt plan- och bygglagen Ludvika kommuns facknämnd som enligt reglemente har till uppgift att bereda, besluta och utöva tillsyn i ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Plan- och bygglagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Boverket är den myndighet som regeringen bestämt får meddela föreskrifter med koppling till PBL. Allmänna råd innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av en lagregel eller föreskrift och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 26

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 4(27) att uppfylla regeln eller föreskrifterna. Genom att följa rådet garanteras att lagens krav uppfylls. Boverkets väglednings huvudsakliga syfte är att beskriva de möjligheter till anpassningar och avsteg som kan göras utifrån gällande lagar med koppling till riktlinjerna. 2.1.1 Bygglov Innan bygglov beviljas prövas att projektet följer detaljplanen, har goda stadsbyggnadskvaliteter och uppfyller andra krav som ställs i PBL, Boverkets byggregler (BBR), arbetsmiljölagen m fl. 2.1.2 Tillsyn Myndighetsnämnden genomför tillsyn och kan utdöma vite om anläggningen inte används till rätt ändamål och om de krav som ställdes i bygglov inte efterlevs. 2.1.3 Plan- och bygglag, PBL (2010:900 8 kap 9 4) En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta Om tomten redan är bebyggd ska kraven på friyta tillgodoses i skälig utsträckning. Om en byggnad ändras och ändringen kräver lov eller anmälan, ska kraven på friyta tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Eftersom friytan är viktig för skolor och förskolor kan det vara rimligt att ställa samma krav på friyta vid tidsbegränsade bygglov som vid permanenta bygglov. - Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet; till plan- och bygglagen 8 kap. 9 andra stycket samt 10 och 11 återfinns i sin helhet i bilaga 3. 2.1.4 Definition av friyta -Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under förskole tid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan för lek och utevistelse. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 27

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 5(27) Källa: Gör plats för barn och unga! -En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö. Boverket och Movium 2015 2.1.5 Definition av tillfälligt bygglov Riktlinjerna för utemiljön gäller för både kommunala och privata förskolor, oavsett om de hanteras med tillfälligt (upp till 15 år) eller permanent bygglov. För tillfälliga lokaliseringar av akut karaktär 0-1 år eller tillfälliga evakueringslösningar 0-3 år görs dock bedömningar i varje enskilt fall. Enligt PBL (2010:900 9 kap 33 ) kan ett tidsbegränsat bygglov ges för sammanlagt högst 15 år. I utbildningssammanhang är 15 år en tidsrymd som omfattar flera årsgrupper av barn. Därför är det angeläget att utemiljöns storlek blir beaktad i tidiga skeden och i bygglovssammanhang även för tillfällig förskoleverksamhet, som avses pågå under en period av 3-15 år. 2.1.6 Tillsyn enligt miljöbalken Myndighetsnämnden miljö och bygg har även myndighetsutövning som utgår från miljöbalken och har fokus på de miljö- och hälsomässiga effekterna av verksamheten. Miljöbalken gäller parallellt med annan lagstiftning om inget annat anges. För att bedöma om olägenheter för hälsa eller miljön föreligger utgår miljönämnden från aktuell forskning, rättspraxis, vägledningar, allmänna råd eller andra relevanta riktlinjer. Detta gäller alla verksamheter oavsett vem som utövar dem. Stor uppmärksamhet ska ägnas åt undervisningslokaler. Den som startar en förskola måste enligt miljöbalken skaffa sig den kunskap som är nödvändig samt välja en plats som är lämplig för att skydda miljön och människors hälsa från olägenhet. Anmälan Förskolor, grundskolor och gymnasier är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Som stöd för granskningen vid anmälan används miljönämndens antagna vägledning för att starta skola och förskola. Anmälan ska skickas till verksamhetsområde miljö senast sex veckor innan verksamheten startar och granskningen omfattar: Förskolans placering utifrån luftkvalitet, buller, markföroreningar och friyta. MMB har samma kravnivåer angående förskolans placering som de som återfinns i dessa riktlinjer. Verksamhetsområde miljö yttrar sig i detaljplaneprocessen över verksamhetens lokalisering utifrån följande miljöaspekter: luftkvalitet, buller, markföroreningar och friyta, med dessa riktlinjer som grund. I anmälningsprocessen enligt miljöbalken följer verksamhetsområde miljö upp att dessa krav följs. Vid behov av marksanering ska denna ske enligt den åtgärdsplan som är godkänd av tillsynsmyndigheten (MMB), innan bygglovets startbesked beviljas av verksamhetsområde miljö och bygg.. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 28

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 6(27) Barnens vistelsemiljöer inne och ute och hur verksamheten bedrivs (Avser rutiner, utevistelse, städning, ventilation, drift och underhåll m m.) 2.2 Kommunens strategiska arbete med bebyggelsefrågor Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de frågor som rör den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen avseende detaljplaner och fastighetsplan. Nämnden är även beredande organ till kommunstyrelsen i frågor som rör den fysiska översiktsplaneringen. I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. I den fysiska planeringen ska bland annat följande uppnås: en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar nu även för underhåll och investeringar som rör kommunens byggnader och fastigheter. 2.3 Lämplighetsprövning enligt PBL Lämplighetsprövningen sker inom den fysiska planeringen i flera steg. Först görs en lokaliseringsutredning utifrån behovet. Avvägningen mellan olika intressen beträffande markanvändningen är en viktig del av denna utredning. Då prövas vilken plats som är mest lämpad för en viss användning. Därefter prövas hur platsen bör utformas för den föreslagna markanvändningen. Denna prövning kan ske på olika planeringsnivåer: översiktsplan, fördjupad översiktsplan, planprogram, planbesked, detaljplan och bygglov. Före detaljplaneläggning sker alltid en lokaliseringsprövning, utifrån översiktsplanen och gällande detaljplan. Denna lokaliseringsprövning kan, när så begärs, prövas i så kallat planbesked i stadsbyggnadsnämnden. Ett positivt planbesked innebär att stadsbyggnadsnämnden är beredd att pröva lokaliseringens lämplighet för ett visst ändamål i en detaljplaneprocess. 2.3.1 Detaljplan Planläggning med detaljplan syftar till att mark och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms enligt PBL med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process med syfte att säkra insyn för berörda, få fram ett bra beslutsunderlag och att förankra förslaget. Detaljplanen reglerar Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 29

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 7(27) användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk och har rättsverkan efter den antagits av stadsbyggnadsnämnden och vunnit laga kraft. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Om det krävs särskilda åtgärder för att bullernivåer ska bli godtagbara, kommer dessa att studeras och vid behov regleras. Detaljplanen ska utformas så att avsedda åtgärder kan tillåtas. Vid avvägningar mellan olika användningar prioriteras friyta framför parkering. 3 Riktlinjer 3.1.1 Förskola Förskola omfattar barn i ålder 1-5 år. Förskolor klassas som känslig markanvändning och marken måste därför säkerställas så att den vid behov blir sanerad för detta ändamål i detaljplan. 3.1.2 Friyta Ludvika kommuns ambition är 30 m2 friyta per barn med en sammanhängande friyta på minst 2000 m2 belägen inom fastigheten med direkt anslutning till förskoleverksamhetens lokaler. Det ska vara enkelt för barnen att gå ut och in. Både forskning och lagstiftning lyfter fram nedanstående beträffande friytan. Friytan ska, enligt PBL allmänna råd vara så rymlig att det går att ordna varierade terräng- och vegetationsförhållanden utan risk för omfattande slitage. Friytan ska upplevas grön och inbjuda till olika typer av aktiviteter. Sol- och skuggförhållanden ska vara goda och det ska finnas vindskydd. Friytan ska vara tillräckligt stor för att möjliggöra olika sorters lek, samvaro och pedagogisk verksamhet, så att flera grupper av barn samtidigt kan göra olika saker. Förskolans verksamhet kräver en egen inhägnad friyta, utifrån barnens behov av lek och rekreation samt av arbetsmiljö- och säkerhetsskäl. Högst 55 dba ekvivalentnivå respektive 70 dba maxvärde ska uppnås på minst 85% av friytan. Miljökvalitetsnormen för luft ska följas. 3.1.3 Avsteg En friyta på 30 m2 per barn är Ludvika kommuns ambition vid planering av förskolgårdar. Vid hårt exploateringstryck finns det i tät stadsbebyggelse med tillgång till park inom 500 meter, möjlighet att vid detaljplaneläggning pröva friytan inom ett spann mellan 25-30 m2/ barn. Dock krävs då att det finns en sammanhållen yta som är minst 2 000 m2 samt att +3 i lekvärdesfaktor uppfylls vid bygglov. För de små förskolorna, 60 barn eller färre, gäller inte kravet om minst 2000 m2 samlad yta. Kravet är istället minst 30 m2/ barn placerad och utformad som en samlad yta, och med minst +3 i lekvärdesfaktor vid bygglov. Avsteg från att friytan ska ligga i direkt anslutning till förskoleverksamhetens lokalers entréer är inte möjligt. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 30

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 8(27) 3.1.4 Byggnad och inomhusmiljö Förskolebyggnaden ska anpassas till sin omgivning. I staden är det oftast lämpligast att byggnaden placeras mot gata. Där bidrar den till avgränsning av gaturummet, samtidigt som den skyddar gården mot buller. Det möjliggör inlastning och angöring direkt från gatan. För att använda marken effektivt kan förskolan uppföras i flera våningar. Om byggnaden byggs i flera våningar minskar byggnadsarean vilket gör att friytan blir större. Förskola kan också gärna ligga i bottenvåningen eller i de nedre våningarna i en byggnad med andra funktioner ovanpå. Byggnadens bruttoarea (BTA) i detaljplanearbetet kan uppskattas till 15 m2 BTA per förskolebarn och nivån är kopplad till varje enskilt projekt. Denna bruttoarea möjliggör att MMB:s vägledning om att varje barn i förskolan behöver en vistelseyta inomhus på minst 7,5 m2 kan uppfyllas. Inomhus i lokaler för skola och barnomsorg bör bullernivån från trafik inte överskrida 30 dba, ekvivalent ljudnivå, och 45 dba, maximal ljudnivå, vilket anges i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. I Ludvika kommun är det stor risk för markradon, så i bygglovsprövningen säkerställs det att byggnaden byggs radonsäkert. En väl fungerande ventilation är även viktigt för att hålla radonnivån nere i en byggnad. 3.2 Krav på lokaler Groventré här skall skor förvaras samt avspolning av kläder och skor ske. Groventrén bör innehålla torkskåp, skoförvaring, sko- och stöveltvätt med avloppsbrunn, krokar för av hängning samt möjlighet för barnen att sitta ned för bättre arbetsmiljö för personalen. Vid nybyggnationer skall det beaktas om entrén kan delas mellan 2 avdelningar. Vid nybyggnation skall det finnas en rwc i anslutning från groventré för lätt åtkomlighet till toalett vid utelek. Kapprum i direkt anslutning från groventré. Lekrum bör ha en öppen planlösning så barnen själva kan skapa lekmiljöer. Flyttbara ljudabsorberade skärmar bör finnas så verksamhetspersonal kan skapa olika rum i rummet för barnen och variera rummets möjligheter. Vid nybyggnationer bör möjligheter med gemensam lekhall utvärderas. Ateljé rum för skapande. Skall innehålla en diskbänk med underskåp och ho samt övrig förvaring av material. Vi nybyggnationer bör det ses över om ateljén kan delas mellan 2-3 avdelningar för mer yteffektivt byggande. Vilrum skall innehålla garderober för madrass förvaring. Kök ett tillagningskök skall finnas och dess utformning tas fram med hjälp av kostorganisationen och lokalstrategerna. För att säkerställa goda arbetsmiljöförhållanden och god hygien för kökspersonalen. Omklädningsrum, wc och kontor/pausrum för kökspersonalen skall finnas i direktanslutning till köket. Matrum eller Allrum i detta rum skall det finnas en rostfri diskbänk med ho och förvaring samt ett kylskåp med frysfack, ett krav från kostorganisationen. Toaletter beräknas på 1 wc/10 barn. Det skall finnas minst 1 rwc per enhet. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 31

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 9(27) Skötrum skall förses med ett höj- och sänkbart skötbord med integrerad tvättdel för att skapa god arbetsmiljö för personalen. Vid nybyggnationer skall det finnas en hög- och en låg wc-stol i skötrummet. I befintliga lokaler anpassas utrymmet efter den mån det går med wc-stolar. Ett handfat i normalhöjd och ett handfat anpassad efter barnens höjd, detta utförande skall hålla i nybyggda lokaler och i den mån det går i befintliga lokaler. Förvarings-/ tvätt-/ städ- och förrådsutrymmen skall finnas efter verksamhetens behov och i den mån det går vara gemensamma utrymmen för samtliga avdelningar på förskolan. Personalutrymme i lokalerna skall det finnas omklädnings-/kapprum där värdesaker kan förvaras. Ett pausutrymme för personalen i anslutning till avdelningarna. Kontorsutrymme med arbetsplatser för administration skall finnas. Ett vilrum skall finnas att tillgå. Antalet toaletter anpassas efter lokalernas utformning samt att Arbetsmiljöverkets krav uppfylls. Alla personalutrymmena skall vara utformade så Arbetsmiljöverkets krav uppfylls. Säkerhet inomhus, är en viktig aspekt inom förskolan. Samtliga dörrar på avdelningarna skall förses med klämskydd. Förskolor där element är uppvärmningskällan skall elementskydd finnas på samtliga element där barnen kommer åt dessa. Säkerhet utomhus, stängsel runt gården skall som standard vara 1200 mm högt i vissa fall där omständigheterna kräver högre skall dialog föras med verksamheten. Det skall finnas en 2+1 körgrind samt gånggrind med barnsäker låsanordning. Inom kommunen har SoU bestämt att alla förskolor skall ha inspringningsskydd till gungorna. Inspringningsskyddet skall utföras med stolp och 2 stycken mellanliggande brädor, om omständigheterna kräver skall 3 stycken mellanliggande brädor finnas. 3.2.1 Komplementbyggnader Förråd, teknik- och miljöhus kan antingen rymmas i huvudbyggnaden, som då behöver vara större, eller vara friliggande, t ex i form av komplementbyggnad som även kan fungera som avgränsning av friytan mot störande omgivningsbuller eller som ett insynsskydd. Förråd för leksaker och cyklar kan utformas som en del av utemiljön som tillför fler kvaliteter än att bara vara ett förråd. Byggnaden kan användas som lekstuga, ha en lucka så den kan bli en butik i leken eller kanske en klättervägg. 3.2.2 Parkering och angöring Den viktigaste utgångspunkten vid planering av parkering och angöring är att skapa en säker trafikmiljö runt förskolan. Det är fastighetsägarens ansvar att lösa verksamhetens parkeringsbehov. Om det inte finns tillräckligt med utrymme på fastigheten för både fritya och parkering ska det enligt PBL i första hand ordnas tillräcklig friyta. Korttidsparkering och plats för lämning och hämtning för vårdnadshavarna kan ordnas på samma sätt, och kan accepteras på gatan om andra lösningar saknas. Cykelparkering och bilparkering för funktionshindrade ska tillgodoses på förskolefastigheten, men utanför friytan. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 32

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 10(27) Angöring och parkering med bil, varuleveranser och sophämtning ska separeras från huvudentré och barnens stråk, både i rum och tid. Angöringen av varuleveranser bör ske utan backande rörelser. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 33

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 11(27) Bilaga 1: Analysverktyg lekvärdesfaktorer För att bedöma utemiljöns kvalitet vid förskolor finns analys- och planeringsverktyget lekvärdesfaktor. Denna bilaga, BILAGA 1 LEKVÄRDESFAKTOR FÖR FÖRSKOLEGÅRDAR I LUDVIKA, beskriver verktyget och dess funktion. UTEMILJÖNS BETYDELSE Boverkets Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, utgiven 2015, sammanfattar den forskning som finns om utemiljöns betydelse för barns utveckling och hälsa. Det är viktigt för barns utveckling, på en mängd plan, att de får vistas ute i grön miljö. Utemiljö av god kvalitet gör att barnen tillägnar sig kunskaper och färdigheter till stor del på egen hand, vilket är en del av att växa och utvecklas som människa. Det går alltså inte att ersätta det barnen lär sig genom att vistas i en naturlig miljö, med pedagogik och byggd miljö. Det har visat sig att barn som har tillräckligt stor friyta i direkt anslutning till skolbyggnaden är ute mer, rör sig mer och är mer omväxlande aktiva än barn som måste förflytta sig till en park för utomhusvistelse eller lek. Mer omväxlande och rörlig lek ger barnen större utvecklingsmöjligheter och har goda hälsoeffekter. FRIYTANS KVALITET Forskning och studier visar att vistelseytan bör ha en viss storlek för att barnens utomhusaktiviteter ska kunna utvecklas och ha ett varierat innehåll. Enligt forskning har friytans totala storlek betydelse för att den ska kunna rymma de kvaliteter som behövs för en fullgod vistelsemiljö utomhus. Studier visar att minimum tycks utgöras av 2000-3000 m2. Vid denna storlek är ytan så stor att det händer något med barnens aktiviteter - det uppstår mer rörelse och spring. Andelen barn och vistelsetiden för barn på förskolan ökar, vilket gör att förskolgården i praktiken är den enda utemiljö som de använder under vardagen. Detta faktum gör att behovet av bra utemiljöer vid förskolor ökar. LEKVÄRDESFAKTORER FÖR FÖRSKOLEGÅRDAR I LUDVIKA Lekvärdesfaktorn är ett analysverktyg avsett att användas i bygglovgranskningen. Det kan också användas som ett planeringsverktyg i detaljplaneprocessen för att säkra att det är möjligt att uppnå en bra kvalitet i kritiska lägen. Lekvärdesfaktorn beskriver och betygsätter de kvaliteter förskolegården bör ha. Den består av sju kvalitetsaspekter som poängsätts; 1. Friyta 2. Zonering av skolgården Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 34

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 12(27) 3. Tillgänglighet 4. Vegetation och skugga 5. Integrering av lekutrustning i landskapet 6. Möjlighet till förståelse av sin omvärld 7. Samspel mellan ute och inne Alla kvalitetsaspekter delas in i tre nivåer. Den första nivån ger +1 poäng, den andra nivån ger 0 poäng och den tredje nivån ger -1 poäng. Strävan bör hela tiden vara att komma upp i så många pluspoäng som möjligt. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poäng-nivå, kan halva poängen ges. För en bra bygglovsgranskning och tillsyn ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material och utrustningsplan redovisas vid bygglovsansökan. I lekvärdesfaktorn vägs en förskolegårds friyta och lekkvalitet samman för att ge en helhetsbedömning av gårdens lekvärde. Lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. Lekvärdesfaktorn är avsedd att inspirera vid utformning av förskolegårdar, användas vid granskning av bygglovsritningar inför bygglovsgivning och som ett underlag vid bedömning av möjliga förbättringsåtgärder på befintliga förskolegårdar. Syftet är att nå hög lekkvalitet på förskolegårdarna. Särskilt i i befintlig tät stadsmiljö ger lekvärdesfaktorn en möjlighet att till viss del kompensera en mindre friyta (låg kvantitet) med ett rikt innehåll (hög kvalitet). 1. Friyta 30 m2 friyta/barn och/eller minimum 2000 m2 samlad friyta på förskolegården eftersträvas för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek samt för att inte slitaget på gården ska bli för stort. Slits miljöerna förlorar de väsentligt i lekvärde. +1 Friytan är minst 30 m2/barn och minst 2000 m2 totalt. 0 Friytan är mindre än 30 m2 men som minst 25 m2/barn och ca 2000 m2 totalt. -1 Friytan är under 25 m2/barn och under 2000 m2 totalt Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 35

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 13(27) 2. Zonering av gården En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, längst ut ligger den vilda zonen och däremellan finns den vidlyftiga zonen. Den trygga zonen är ett område att vistas i för att uppleva trygghet och lugn och ro. Den vidlyftiga zonen på gården behövs också en vidlyftig och dynamisk zon, med plats för utrymmeskrävande lek. Här ska finnas gott om utrymme för rörelse och barnen kan tumla runt fritt och röra sig i många olika riktningar mellan många olika aktiviteter. Den vilda zonen på alla gårdar bör det finnas platser där barnen kan uppleva känslan av frihet, rymd och oändlighet. Det är en zon med mycket, tät växtlighet och möjligheter att vara ifred. I den vilda zonen kan den viktiga leken att bygga och vistas i kojor ske, här får man känslan av att vara i en annan värld. Minst en tredjedel av friytan bör kunna räknas till den vilda zonen. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. 3. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär dels att barn med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha tillgång till utemiljöns upplevelser, dels att personal eller föräldrar med funktionsnedsättningar ska ha god tillgänglighet till förskolan. För att en lekplats ska vara tillgänglig handlar det ofta om anpassningar som alla har nytta av, t ex. att en sandlåda har en upphöjd kant som kan fungera som ett sittstöd eller att sandlådan har en upphöjd och utskjutande del så att man kan komma ner med händerna även sittandes i en rullstol. En tumregel kan vara att en av varje sak ska vara tillgänglighetsanpassad. Det kan handla om att rutschkanan är så bred att man kan åka med någon bredvid sig samtidigt som det finns en som är så smal att man kan hålla i sig i båda kanterna hela tiden. +1 Funktionshindrade kan ta sig runt hela förskolbyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 36

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 14(27) rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. Funktionshindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det finns t ex. lekredskap som är tillgänglig även för funktionshindrade. -1 Funktionshindrade kan inte ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. 4. Vegetation och topografi 3.3 Vilka växter och vilket markmaterial som väljs är viktigt för att skapa en gård med hög kvalitet. Växter som på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten och som stimulerar sinnesintryck och upplevelser ger ett mervärde till gården. Träd skyddar mot sol som är stark för barnens ömtåliga skinn och bör finnas vid alla platser för lek, så att barnen har möjlighet till skugga. Likaså bör det finnas växter som har bär, ollon, näsor eller annat som kan användas som löst material i leken. Växter med giftiga bär eller frukter ska inte användas. Starkt doftande och allergiframkallande växter ska undvikas. Genom att från början plantera stora buskar och träd upplevs förskolegården som lummig redan de första åren efter inflyttningen. Kullar ger särskild fart åt leken och behövs för att öka barnens fysiska aktivitet. +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skuggan. -1 Platt gård med vegetationen som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden, den är antingen solbelyst eller ligger i skugga. 5. Integrering av lekutrustning i landskapet Lekutrustning som är integrerad i landskapet tillför ytterligare en dimension, både till landskapet och till lekupplevelsen. Det kan t ex. göras genom att klätterlek samordnas med kullar och träd eller genom att rutschkana läggs i en kulle. Om rutschkanan integreras i en backe kan man undvika en stege, vilket är bra också ur tillgänglighetssynpunkt. Rutschkana bör inte placeras i söderläge, Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 37

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 15(27) eftersom redskap som blir heta av solen kan vara ett problem för dem har nedsatt känsel. +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i gårdens gestaltning och topografi. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens gestaltning kan användas som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i gestaltning och topografi, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med omliggande ytor. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Utemiljön utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. 6. Möjlighet till förståelse av sin omvärld På förskolegården ska barnet ges möjligheter att förstå sin omvärld; gården ska vara flexibel och möjlig att utveckla efter hand. Det mest hållbara sättet att skapa föränderlighet är genom stor variation mycket växter och naturmark då finns det naturlig föränderlighet som skiftar hela året. +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 0 Ett flertalnaturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjlig för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Lekredskap och anvisade lekytor styr leken. 7. Samspel mellan ute och inne. +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska inifrån förskolebyggnaden. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsutrymmen. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 38

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 16(27) Bilaga 2: Matris lekvärdesfaktorer Nr Kvalitetsaspekt Lekvärdesfaktor 1 0-1 1 Friyta Friytan är minst 30 m2/ barn och minst 2000 m2 totalt. 2 Zonering av gården 3 Tillgänglighet 4 Vegetation och topografi Gården har egenskaper från alla tre zonerna. Funktionshindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga Friytan är mindre än 30 m2 men som minst 25 m2/ barn och ca 2000 m2 totalt. Gården har egenskaper från två av zonerna. Funktionshindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det finns exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i Friytan är under 25 m2/ barn och under 2000 m2 totalt. Gården upplevs endast som en zon. Funktionshindrade kan inte ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden, den är antingen solbelyst eller ligger i skugga. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 39

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 17(27) lägen som i skugga. skugga. 5 Integrering av lekutrustning i landskapet På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i gårdens gestaltning och topografi. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens gestaltning kan används som lekutrustning. Det finns lekredskap som är integrerade i gestaltning och topografi, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med omkringliggande ytor. I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Utemiljön utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. 6 Möjlighet till förståelse av sin omvärld Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 40

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 18(27) 7 Samspel mellan ute och inne Både små och stora barn har god utsikt över grönska inifrån förskolebyggnaden. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Summa Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 41

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 19(27) Bilaga 3: Lekmiljöstandard Lekmiljöstandard En avdelning består av 15 barn Redskap/antal 2-3 avd 4-5 avd 4-6 avd 1-5 år 1-5 år 1-5 år Gungor (ej kompisgunga) 8 st 8 st 8 st Balans och rörelse 3 st 6 st 6 st Klätterställning och nät 1 st 1 st 2 st Lekhus 2 st 2 st 3 st Rutschbana 1 st 1 st 2 st Sandlåda 1 st större 4x4 m 2 st större 4x4 m 2 st större 4x4 m Bänk 2 st 4 st 5 st Bord 2 st 4 st 5 st Papperskorg 2 st 4 st 5 st Uteförråd 1 st 2 st 2 st Förtydligande Balans och rörelse: Hjälper barn att att träna upp balanssinnet, koncentrationen och den grundläggande motoriken. Exempel på redskap: Balansbommar, hängbroar, linbana, gungdjur etc. Klätterställning och nät: Utvecklar barns kroppsmedvetenhet. Olika nivåer av svårigheter skapar varierande lekaktiviteter. Exempel på redskap: Olika redskap med klätternät kombinerat med rutschbana alternativ klätterväggar etc. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 42

Ludvika kommun Datum Sida 2018-02-19 20(27) Bilaga 4. Exempel på lekutrustning Gungor 4-plats gunga med A-ställning 2-plats gunga med A-ställ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 43

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 21(27) Balans och rörelse Balansbom, barnen får balansera på bommen. Åldersgrupp 4+ Hammock, möjlighet att gunga, sitta eller ligga. Fler barn kan använda denna samtidigt. Åldersgrupp 2-6 Hopplasteg, finns i olika varianter och höjder. Åldersgrupp 3+ Linbana med plattform. Åldersgrupp 4+ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 44

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 22(27) Fyrklöver. Åldersgrupp 1+ Hängbro. Åldergrupp 1+ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 45

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 23(27) Klätterställning och nät Brant backe. Barnen kan klättra på, ligga på och användas som rutschkana. Åldersgrupp 1+ Klätternät. Åldersgrupp 3+ Klätternät. Åldersgrupp 5+ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 46

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 24(27) Klätterställning med rutschbana och klätternät. Åldersgrupp 4+ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 47

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 25(27) Lekhus Lekhus. Åldersgrupp 0-6 månad + Lekhus. Åldersgrupp 2+ Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 48

Ludvika kommun Datum Sida 2018-02-19 26(27) Rutschbana Rutschbana i stål. Ålergrupp 3+ Släntrutschbana. Åldersgrupp 3+ Tabell över inne- och ute ytor. Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 49

Ludvika kommun Datum 2018-02-19 Sida 27(27) Bilaga 5. Bygglovsprocessen Riktlinjer för ute- och inne-miljön gällande förskolor i Ludvika kommun 50

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-03-28 21 Dnr 2018/149-69 Yttrande över ansökan från Olympica AB om nyetablering av fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola i Håksberg Arbetsutskottets förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden fastställer Ludvika kommuns yttrande. Beskrivning av ärendet Olympica AB har ansökt vid Skolinspektionen om att etablera en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg i Ludvika. Skolan planeras bedriva verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Totalt utbyggd planeras skolan ha 105 elever. Fritidsverksamheten planeras ha 63 elever. Verksamheten planeras att starta läsåret 2019/2020. Ludvika kommun ombeds av Skolinspektionen att inkomma med ett yttrande över vad en eventuell etablering medför för den kommunala verksamheten. Yttrandet ska innehålla en konsekvensbeskrivning ur ekonomiskt, organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Ludvika kommun kommer fram till att etableringen av en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola inte medför några påtagliga ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av kommunen själv. Ludvika kommun noterar dock att det redan råder lärarbrist inom den kommunala skolorganisationen. Eventuellt kan etablerandet av en fristående grundskola medföra ökad lärarbrist vid kommunala skolor, vilket då riskerar att medföra lägre kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från förvaltningen daterad den 22 mars 2018. 2. Yttrande från Ludvika kommun inkl 3 bilagor; Elevutvecklingen i kommunen i stort och per enhet Karta över grundskolor i Ludvika kommun översikt Karta över grundskolor i Ludvika tätort Justerandes sign Utdragsbestyrkande 51

2(2) Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2018-03-22 SUN 2018/149-69 Social- och utbildningsnämnden Yttrande rörande etablering av fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg Förvaltningens förslag till beslut Social- och utbildningsnämnden fastställer Ludvika kommuns yttrande. Beskrivning av ärendet Olympica AB har ansökt vid Skolinspektionen om att etablera en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg i Ludvika. Skolan planeras bedriva verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Totalt utbyggd planeras skolan ha 105 elever. Fritidsverksamheten planeras ha 63 elever. Verksamheten planeras att starta läsåret 2019/2020. Ludvika kommun ombeds av Skolinspektionen att inkomma med ett yttrande över vad en eventuell etablering medför för den kommunala verksamheten. Yttrandet ska innehålla en konsekvensbeskrivning ur ekonomiskt, organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Ludvika kommun kommer fram till att etableringen av en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola inte medför några påtagliga ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av kommunen själv. Ludvika kommun noterar dock att det redan råder lärarbrist inom den kommunala skolorganisationen. Eventuellt kan etablerandet av en fristående grundskola medföra ökad lärarbrist vid kommunala skolor, vilket då riskerar att medföra lägre kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Jonas Fors Verksamhetschef skola Bilagor Yttrande från Ludvika kommun 1. Elevutvecklingen i kommunen i stort och per enhet 53

Ludvika kommun Datum 2018-03-22 SUN 2018/149-69 Sida 2(2) 2. Karta över grundskolor i Ludvika översikt 3. Karta över grundskolor i Ludvika tätort 54

Yttrande rörande nyetablering Datum 2018-03-20 Sida 1(5) Till Skolinspektionen Dnr 31-2018:1080 Yttrande från Ludvika kommun rörande nyetablering av en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg Olympica AB har ansökt om att etablera en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg i Ludvika. Skolan planeras bedriva verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Totalt utbyggd planeras skolan ha 105 elever. Fritidsverksamheten planeras ha 63 elever. Verksamheten planeras att starta läsåret 2019/2020. I följande text ger Ludvika kommun sitt yttrande över Olympica ABs ansökan. Nedanstående bilagor medföljer yttrandet Bilaga 1 Elevutvecklingen i kommunen i stort och per enhet Bilaga 2 Karta över grundskolor i Ludvika översikt Bilaga 3 Karta över grundskolor i Ludvika tätort 55

Datum 2018-03-20 Sida 2(5) Befolkningsutveckling Ludvika kommun har 26 992 invånare (2017). I Ludvika tätort bor 15 500 personer. Befolkningsutvecklingen är positiv och har varit så sedan 2012. En förklaring till befolkningsökningen är inflyttning till kommunen, men även att antalet födda har ökad i princip varje år sedan 2008. Elevutveckling Både inflyttning och ökade födelsetal har bidragit till att elevantalet i Ludvika kommun ökar för varje år. Innevarande läsår 2017-2018 har kommunen 2940 elever i årskurs F-9. För de kommande fem åren, fram till läsåret 2022/2023 prognosticerar kommunen en elevökning om 267 elever för förskoleklass till årskurs 9. Geografisk struktur Från väster till öster mäter Ludvika kommun ca 7 mil. Ludvika tätort ligger i den östra änden av kommunen och Fredriksberg i den västra änden. Det innebär att det finns en viss geografisk spridning mellan skolorna i kommunen. Ovan nämnda befolkningsökning och elevökning är inte jämnt fördelade i mellan orterna i Ludvika kommun. Det är framför allt i Ludvika tätort som såväl befolkningsökning som elevökningar sker. Skolstruktur Ludvika kommun har 16 grundskolor. Dessa finns utmärkta på bifogade kartor över Ludvika kommun. Vid sidan om dessa finns även två enheter för grundsärskola. I Ludvika kommun finns inga grundskolor som bedrivs av fristående huvudmän. Tabellen nedan visar en förenklad sammanställning över grundskolorna och det elevantal som finns vid respektive skola innevarande läsår. I bifogad elevprognos återfinns mer detaljerade uppgifter om elevantal per årskurs och utvecklingen fram till läsåret 2022/2023. Grundskola Elevantal 2017/2018 Blötbergets skola F-6 141 Fredriksbergsskolan F-9 56 Håksbergs skola F-6 87 Junibackens skola F-6 162 Knutsbo skola F-5 105 Kyrkskolan 4-6 146 Kyrkskolan 7-9 492 Lorensberga F-3 209 Lorensberga 4-6 188 Lorensberga 7-9 364 Marnässkolan F-6 269 Nyhammars skola F-6 121 Parkskolan F-6 250 Sunnansjö skola F-6 59 Sörviks skola F-6 115 Vasaskolan F-3 176 Totalt 2940 56

Datum 2018-03-20 Sida 3(5) Ytterligare en skola håller på att byggas i kommunen. Den nybyggda skolan ligger i Marnäsområdet. Den kommer stå färdig i slutet av 2018. När nya skolan är klart kommer den ersätta den gamla skolan i Marnäsområdet. Enligt beslut från kommunfullmäktige ska även skolan i Håksberg stängas när den nya skolan i Marnäsområdet står klar. Till läsårsstarten 2019/2020 kommer således Ludvika kommun ha 15 grundskolor och 2 särskolor. Den skola som då är borttagen är således Håksbergs skola. 57

Datum 2018-03-20 Sida 4(5) Ludvika kommuns konsekvensbeskrivning Ekonomiska konsekvenser av etablerandet av en friskola Social- och utbildningsförvaltningens utbildningsdelar har god kontroll på ekonomiska tilldelade medel, vilka delas ut efter en transparent princip till kommunens förskoleklasser, grundskolor med tillhörande fritidshem. Utdelade medel budgeteras efter principer som gäller lika för samtliga skolenheter och uppföljning sker på olika verksamhetsnivåer av förvaltningsledningen en gång per månad. Ludvika kommun ser inte att det medför några negativa ekonomiska konsekvenser, vare sig på kort eller lång sikt, för den egna skolverksamheten i händelse av att en fristående skolverksamhet för årskurs F-6 i Håksberg. Organisatoriska konsekvenser av etablerandet av en friskola Prognoserna för elevutvecklingen på skolorna i Ludvika tätort ser positiv ut så långt fram i tiden som prognoser kan göras. Med hänvisning till detta så ser inte Ludvika kommun några negativa organisatoriska konsekvenser, vare sig på kort eller lång sig, av etablerandet av en fristående skolverksamhet för årskurs F-6 i Håksberg. Pedagogiska konsekvenser av etablerandet av en friskola Ludvika kommun har brist på legitimerade pedagoger. Samtidigt är den viktigaste kommunala målsättningen att öka elevernas kunskaper och bli en av Sveriges 25% bästa grundskolor (meritvärdet i årskurs 9). Personalbristen är ett problem som delas av andra skolhuvudmän i regionen. Ludvika kommun bedriver eget rekryteringsarbete och samarbetar med Högskolan i Dalarnas lärarutbildningar. Ludvika kommun vill framhålla vikten av att det finns tillräckligt med behöriga lärare i hela landet och är angelägna om att vara en bra arbetsgivare. Utifrån nuläget ser Ludvika kommun emellertid en eventuell negativ konsekvens, i att de egna skolverksamheterna tappar pedagoger till en fristående skolverksamhet för årskurs F-6 i Håksberg. Ett sådant scenario kan leda till ytterligare lärarbrist på de kommunala skolorna med risk för pedagogiska konsekvenser i form av sämre kunskapsresultat på de kommunala skolorna. Ludvika kommuns sammanfattande yttrande Ludvika kommun kommer fram till att etableringen av en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola inte medför några påtagliga ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av Ludvika kommun själva. 58

Datum 2018-03-20 Sida 5(5) Ludvika kommun noterar dock att det redan råder lärarbrist inom den kommunala skolorganisationen. Eventuellt kan etablerandet av en fristående grundskola medföra ökad lärarbrist vid kommunala skolor, vilket då riskerar att medföra lägre kvalitet på den pedagogiska verksamheten. 59

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Underlag för framtida anpassning av verksamheten Utfall läsåret 17/18 och prognos utifrån val av skola till F-klass och åk 7 för läsåret 18/19 och folkbokföring läsåret 19/20. Håksberg till nya skolan 19/20. Elevantal i Ludvika kommun - Förskoleklass t o m åk 9, 6-16 år Verksamhetsår 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 Antal elever totalt 2 940 2 986 3 010 3 072 3 121 3 207 Därav från annan kommun 111 104 89 92 83 78 Totalt i Ludvika kommun exkl särskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 317 288 283 289 312 275 303 275 293 305 2940 Därav annan kommun 7 6 17 12 7 11 16 3 19 13 111 Lå 18/19 totalt 354 317 288 283 289 312 275 300 275 293 2986 Därav annan kommun 6 7 6 17 12 7 11 16 3 19 104 Lå 19/20 totalt 317 354 317 288 283 289 312 275 300 275 3010 Därav annan kommun 4 6 7 6 17 12 7 11 16 3 89 Lå 20/21 totalt 337 317 354 317 288 283 289 312 275 300 3072 Därav annan kommun 6 4 6 7 6 17 12 7 11 16 92 Lå 21/22 totalt 349 337 317 354 317 288 283 289 312 275 3121 Därav annan kommun 7 6 4 6 7 6 17 12 7 11 83 Lå 22/23 totalt 361 349 337 317 354 317 288 283 289 312 3207 Därav annan kommun 6 7 6 4 6 7 6 17 12 7 78 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 1/8 60

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Blötbergets skola åk F-6 Fr o m åk 7 till Lorensberga F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 20 19 15 23 24 18 22 141 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 18/19 totalt 21 20 19 15 23 24 18 140 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 19/20 totalt 17 21 20 19 15 23 24 139 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 20/21 totalt 32 17 21 20 19 15 23 147 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 21/22 totalt 21 32 17 21 20 19 15 145 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 22/23 totalt 25 21 32 17 21 20 19 155 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Fredriksbergsskolan åk F-9 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 6 5 2 4 13 0 9 7 1 9 56 Därav annan kommun 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 2 Lå 18/19 totalt 11 6 5 2 4 13 0 6 7 1 55 Därav annan kommun 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 2 Lå 19/20 totalt 3 11 6 5 2 4 13 0 6 7 57 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 2 Lå 20/21 totalt 5 3 11 6 5 2 4 13 0 6 55 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 2 Lå 21/22 totalt 5 5 3 11 6 5 2 4 13 0 54 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 Lå 22/23 totalt 8 5 5 3 11 6 5 2 4 13 62 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 2/8 61

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Håksbergs skola åk F-6 - förslag att elever flyttar in i nya skolan Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 10 9 8 14 20 7 19 87 Därav annan kommun 1 1 2 1 0 1 1 7 Lå 18/19 totalt 15 10 9 8 14 20 7 83 Därav annan kommun 0 1 1 2 1 0 1 6 Lå 19/20 totalt 0 Därav annan kommun 0 Lå 20/21 totalt 0 Därav annan kommun 0 Lå 21/22 totalt 0 Därav annan kommun 0 Lå 22/23 totalt 0 Därav annan kommun 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Junibackens skola åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 23 26 23 24 14 26 26 162 Därav annan kommun 0 0 2 1 0 1 0 4 Lå 18/19 totalt 24 23 26 23 24 14 26 160 Därav annan kommun 0 0 0 2 1 0 1 4 Lå 19/20 totalt 20 24 23 26 23 24 14 154 Därav annan kommun 0 0 0 0 2 1 0 3 Lå 20/21 totalt 11 20 24 23 26 23 24 151 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 2 1 3 Lå 21/22 totalt 16 11 20 24 23 26 23 143 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 2 2 Lå 22/23 totalt 19 16 11 20 24 23 26 139 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 3/8 62

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Knutsbo skola åk F-5/F-4 Fr o m åk 5/6 till Lorensberga F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 21 23 20 0 19 22 105 Därav annan kommun 0 0 0 0 1 2 3 Lå 18/19 totalt 24 21 23 20 0 19 107 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 1 1 Lå 19/20 totalt 21 24 21 23 20 109 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 Lå 20/21 totalt 6 21 24 21 23 95 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 Lå 21/22 totalt 15 6 21 24 21 87 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 Lå 22/23 totalt 11 15 6 21 24 77 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 och 18/19 t o m åk 5. Fr o m lå 19/20 t o m åk 4 Kyrkskolan åk 4-9 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 54 37 55 144 183 165 638 Därav annan kommun 0 1 4 0 13 3 21 Lå 18/19 totalt 43 54 37 154 144 183 615 Därav annan kommun 2 0 1 13 0 13 29 Lå 19/20 totalt 45 43 54 181 154 144 621 Därav annan kommun 0 2 0 8 13 0 23 Lå 20/21 totalt 43 45 43 202 181 154 668 Därav annan kommun 2 0 2 5 8 13 30 Lå 21/22 totalt 45 43 45 205 202 181 721 Därav annan kommun 2 2 0 11 5 8 28 Lå 22/23 totalt 59 45 43 193 205 202 747 Därav annan kommun 0 2 2 15 11 5 35 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Åk 4: Elever kommer från Vasaskolan. Åk 7: Elever kommer från Park, Håksberg,Junibacken, Marnässkolan, Nyhammar, Sunnansjö, Sörvik Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 4/8 63

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Lorensberga åk F-9 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 49 50 53 57 54 54 80 124 109 131 761 Därav annan kommun 0 0 2 0 1 1 2 3 6 10 25 Lå 18/19 totalt 62 49 50 53 57 54 76 140 124 109 774 Därav annan kommun 0 0 0 2 0 1 3 2 3 6 17 Lå 19/20 totalt 53 62 49 50 53 57 73 94 140 124 755 Därav annan kommun 0 0 0 0 2 0 2 3 2 3 12 Lå 20/21 totalt 60 53 62 49 50 73 57 97 94 140 735 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 2 0 2 3 2 9 Lå 21/22 totalt 59 60 53 62 49 73 73 80 97 94 700 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 2 0 2 3 7 Lå 22/23 totalt 62 59 60 53 62 70 73 88 80 97 704 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 2 0 2 4 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Åk 5/6: Eleverna kommer från Knutsbo. Åk 7: Elever kommer från Blötberget samt Hagge i Smedjebackens kommun om det finns plats. Marnässkolan åk F-6/nya skolan åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 54 44 42 36 42 30 21 269 Därav annan kommun 4 3 7 4 1 3 2 24 Lå 18/19 totalt 52 54 44 42 36 42 30 300 Därav annan kommun 6 4 3 7 4 1 3 28 Lå 19/20 totalt 60 67 64 53 50 50 62 406 Därav annan kommun 4 6 5 4 9 5 1 34 Lå 20/21 totalt 72 60 67 64 53 50 50 416 Därav annan kommun 6 4 6 5 4 9 5 39 Lå 21/22 totalt 66 72 60 67 64 53 50 432 Därav annan kommun 7 6 4 6 5 4 9 41 Lå 22/23 totalt 84 66 72 60 67 64 53 466 Därav annan kommun 6 7 6 4 6 5 4 38 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 5/8 64

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Nyhammars skola åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 20 18 19 16 12 23 13 121 Därav annan kommun 0 0 1 1 0 0 1 3 Lå 18/19 totalt 24 20 18 19 16 12 23 132 Därav annan kommun 0 0 0 1 1 0 0 2 Lå 19/20 totalt 21 24 20 18 19 16 12 130 Därav annan kommun 0 0 0 0 1 1 0 2 Lå 20/21 totalt 28 21 24 20 18 19 16 146 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 1 1 2 Lå 21/22 totalt 17 28 21 24 20 18 19 147 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 1 1 Lå 22/23 totalt 25 17 28 21 24 20 18 153 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Parkskolan åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 39 27 37 38 35 37 37 250 Därav annan kommun 0 0 3 2 3 2 4 14 Lå 18/19 totalt 34 39 27 37 38 35 37 247 Därav annan kommun 0 0 0 3 2 3 2 10 Lå 19/20 totalt 40 34 39 27 37 38 35 250 Därav annan kommun 0 0 0 0 3 2 3 8 Lå 20/21 totalt 38 40 34 39 27 37 38 253 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 3 2 5 Lå 21/22 totalt 50 38 40 34 39 27 37 265 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 3 3 Lå 22/23 totalt 48 50 38 40 34 39 27 276 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 6/8 65

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Sunnansjö skola åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 11 8 9 13 7 7 4 59 Därav annan kommun 0 0 0 0 1 0 1 2 Lå 18/19 totalt 9 11 8 9 13 7 7 64 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 1 0 1 Lå 19/20 totalt 8 9 11 8 9 13 7 65 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 1 1 Lå 20/21 totalt 13 8 9 11 8 9 13 71 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 21/22 totalt 12 13 8 9 11 8 9 70 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 22/23 totalt 8 12 13 8 9 11 8 69 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Sörviks skola åk F-6 Fr o m åk 7 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 19 16 10 21 18 14 17 115 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 18/19 totalt 19 19 16 10 21 18 14 117 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 19/20 totalt 19 19 19 16 10 21 18 122 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 20/21 totalt 12 19 19 19 16 10 21 116 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 21/22 totalt 27 12 19 19 19 16 10 122 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 Lå 22/23 totalt 14 27 12 19 19 19 16 126 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 7/8 66

LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsförvaltningen Vasaskolan åk F-3 Fr o m åk 4 till Kyrkskolan F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Lå 17/18 totalt 45 43 45 43 176 Därav annan kommun 2 2 0 2 6 Lå 18/19 totalt 59 45 43 45 192 Därav annan kommun 0 2 2 0 4 Lå 19/20 totalt 55 59 45 43 202 Därav annan kommun 0 0 2 2 4 Lå 20/21 totalt 60 55 59 45 219 Därav annan kommun 0 0 0 2 2 Lå 21/22 totalt 61 60 55 59 235 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 Lå 22/23 totalt 57 61 60 55 233 Därav annan kommun 0 0 0 0 0 F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a Anpassning 180207_Utfall 17-18_6 år_inkl underlag_exkl Smedjebacken from 18-19_180207_EXKL Håksberg_1920.xlsx/mo 8/8 67

Grundskolor i Ludvika översikt (samtliga skolor är kommunala) Nyhammar F-6 Sunnansjö F-6 Håksberg F-6 (Stängs till 2019/2020) Sörvik F-6 Blötberget F-6 Fredriksberg F-9 Parkskolan F-6 Skolor i Ludvika centralort (Se separat karta) 68

Grundskolor i Ludvika tätort (samtliga skolor är kommunala) Håksberg F-6 (Stängs till 2019/2020) Sörvik F-6 Marnässkolan F-6 (Stängs 2019) Nya skolan F-6 (Öppnar 2019) Vasaskolan F-3 Kyrkskolan 4-6 & 7-9 Junibacken F-6 Blötberget F-6 Lorensberga F-3, 4-6 & 7-9 Knutsbo F-5 69

Remiss Ludvika 2018-02-26 1 (1) Dnr 31-2018:1080 Remiss från Skolinspektionen Olympica AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Håksberg i Ludvika fr.o.m. läsåret 2019/20. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över aktuell åldersgrupp (6-12 år) av elever i kommunen. Prognosen ska minst sträcka sig fem år framåt, men helst tio år. 2. En sammanställning över samtliga kommunala och fristående förskoleklasser, fritidshem och grundskolor i kommunen. Observera att det ska framgå vilka skolor som är fristående respektive kommunala. Av sammanställningen bör både årskurser och elevantal per årskurs i varje skola framgå. 3. En karta som tydligt visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 18 april 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans diarienummer 31-2018:1080 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Susanna Lindström Utredare Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se 70

Skolinspektionen 2 (2) Bilaga Ansökan från Olympica AB Kopia till Olympica AB 71

Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ansökan avser Förskoleklass Fritidshem Grundskola Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2019/2020 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Ludvika kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olympica AB Organisationsnummer/personnummer 556593 8700 Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Håksberg 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olympica AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556593 8700 Utdelningsadress Lillvägen 2 Postnummer 776 36 Ort HEDEMORA 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande 72

Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Fredrik Ahlgren fredrik.ahlgren@olympicaskolan.com Telefon arbetet 0225 256508 Mobil 0700 993131 Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Elevantal och elevprognos Ange de årskurser ansökan avser: 2.1 Årskurser F klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2.2 Elevantal Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Läsår 1 12 15 9 9 12 14 19 90 Läsår 2 16 13 15 10 10 12 14 90 Läsår 3 12 16 13 15 11 10 12 89 Fullt utbyggd verksamhet 15 15 15 15 15 15 15 105 2.3 Antal elever i fritidshemmet Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1 3 samt vid fullt utbyggd verksamhet. Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Antal elever Årskurser Läsår 1 52 F 6 Läsår 2 55 F 6 Läsår 3 55 F 6 Fullt utbyggd verksamhet 63 F 6 2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta. Läsår 22/23 (dvs år 4) 73

2.5 Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga förskoleklass eller grundskolans årskurs som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt årskurs hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Håksbergs skola (4km utanför Ludvika centrum) är och har varit en grundskola i Ludvika kommun i många år. Där går för närvarande ca 90 elever i årskurserna F 6. Precis bredvid skolan ligger en kommunal förskola med ca 60 barn. Ludvika kommun tog beslut i jan 2016 att stänga Håksbergs skola och flytta över eleverna till Marnäs skola; en ny skola som skulle byggas mer i centrum; ca 5 km från Håksbergs skola. Bakgrunden var att kommunen beslutat om en ny skolstruktur som bland annat gick ut på att stänga mindre skolor i kransområden samt koncentrera sig till färre (och större) skolor. Flytten för Håksbergseleverna beslutades till aug 18. Det visar sig att nu att dels är nya skolan inte färdigbyggd i tid varför flytten är flyttad till jan 19, samt att elevprognosen i kommunen ej är aktuell längre; nuvarande prognos pekar på fler barn. Det innebär att eleverna vid Håksbergs skola INTE får plats på nya Marnässkolan jan 19. Föräldraföreningen i Håksberg har i många år varit väldigt aktiv och Olympciaskolan har sedan våren 2016 (allt sedan nedläggningsbeslutet blev känt) haft dialog med både föräldraförening och kommunen om att "överta" Håksbergs skola. Olympica AB gjorde en ansökan med till Skolinspektionen att starta HT 2018, men fick nej av på ansökan. Vi valde att ej överklaga beslutet då kommunen bestämde sig för att ialla fall ha skolan i drift i minst 1 termin till, samt vi visste att elevunderlaget var ändrat. Vi bestämde oss istället för att överklaga att göra en ny ansökan. Olympica har sedan 2 år tillbaka och mer intensivt sedan aug 2017 haft intensiv och tät kontakt med föräldrar, föräldraförening, tjänstemän och politiker i Ludvika kommun. Vi har haft egen samt via föräldraföringen en Facebook sida. Vi har träffat föräldraföreningen kontinuerligt och har kontakt veckovis via mail och telefon. Föräldrar och andra intresserade har haft möjlighet att besöka Olympicaskolan i Hedemora och vi hade tex 3 politiker från kommunen på besök i mars 2017. Vi har haft informationsmöten vid två tillfällen inför denna ansökan: dels i januari 2018 och dels i november 2017. På möten har vi informerat om : vilka vi är vad en friskola är hur vi arbetar vår profil elevernas vardag på skolan våra rutiner och trivselregler samspelet med kommunen intresseanmälningar tidsplan Deltagit från Olympica har representant för huvudmannen Fredrik Ahlgren samt rektor i Hedemora Rikard Floridan gjort. Se bilagor gällande annons samt artikel i tidningen i januari samt utfall av intresseanmälningarna. Vi har haft annonser i Dalarnas Tidningar samt Väsman Runt. Vidare har vi lagt infoblad i brevlådor hos ca 300 hushåll i närområdena kring skolan. Infoblad har även lämnats till alla familjer med barn på skolan samt förskolan i Håksberg. Intresseanmälningarna har inkommit via webformulär på nätet, via ifyllda blanketter på infomöten samt via kontaktpersoner i Håksberg som sedan vi hämtat intresseanmälningarna av. Vi har även fått intresseanmälningar via mail och några har försökt anmäla via telefon. Vi känner en stor tillförsikt att kunna starta skolan med 90 elever. Många invånare torr skolan kommer ha 120 elever (max kapacitet), men vi räknar med 105 fullt utbyggd. Mall på intresseanmälan finns bifogat här och längre bak i ansökan finns: Bilaga 1: Elevprognos sammanställt Bilaga 2: Annons som fanns i Dalarnas tidningar samt Väsman runt Bilaga 3: artikel i Dalarnas tidningar efter infomöte Lägg till bilaga 74

3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.8 för likviditetsbudget samt 3.9 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Olympica AB har bedrivit grundskoleutbildning sedan år 2000, och har idag en F 9 skola i Hedemora samt en F 6 skola i Vansbro kommun. Det gör att vi har en väldigt bra uppfattning om hur ekonomin ser ut för skolor samt vad som är väsentligt att fokusera på gällande ekonomin. Olympica har alltid prioriterat god trivsel bland personalen. Det gör att vi satsar mer på vår personal än snittet för kommunala skolorna. Vi gör det i form av lön, utbildning, ansvar och befogenheter. Vi har alltid lagat vår mat själva, vilket vi ska göra i Håksberg också. Bra måltider är en del av elevens hälsa; de ska må bra och ha energi att orka hela dagen. Det gör att vi också serverar frukost för de som så önskar. Vi har bra inköpskanaler via lokala/regionala matleverantörer så vi handlar lokalt. Våra inköpspriser går neråt då vår totala volym går upp. Våra kostnader för fortbildning samt läromedel ligger över snittet för jämförbara kommunala skolor. Det är en orsak till att vi kan hålla god kvalitet; att ge elever och personal rätt förutsättningar. Verksamheten kommer ej generera förlust, utan ett mindre överskott. Olympica har alltid haft låga vinster då skolverksamheten är främst till för eleverna. Nedan kommenterar vi de olika posterna i resultat & likviditetsbudgeten: kommunala bidrag: det är baserat på antal elever gånger ersättningen från kommunen som gällde 2017. Aktuellt belopp för 2018 är ej klart än. avgift fritidshem: vi följer maxtaxan och har räknat med ett snitt av 650 kr/barn av de som går på fritids. Vi har (som ni kan se av kontoutdrag) egna medel på 400 kkr som vi anses behövs innan aug 2019. De pengarna ska användas till att ersätta skolledning samt hyra + inköp under juli 2019. skolledning: vi avser att ha en rektor på 50%; troligtvis en delad tjänst med en annan skola i Olympica. lärare i förskoleklass + skola + fritidshem + övrig: se punkt 5.4 5.7 administration: vi har en väl utbyggd och fungerande administration inom Olympia belägen i Hedemora (ca 1 timme från Håksberg), varför vi kan utnyttja befintlig kapacitet till en liten merkostnad. Vi kan då stödja skolan i Håksberg med administrativa system (såsom Infomentor, Office 365, HR frågor mm) Rekrytering: vi har redan fått spontansökningar gällande lärare samt annan personal på skolan. Befintlig personal har vi träffat samt fått en sammanställning på deras utbildningsnivå samt hur de organiserar sig idag. Dialogen är god och det finns goda förutsättningar från både Olympica och befintlig personal att försöka hitta anställningar i Olympica AB. Lokalkostnad: se även punkt 4. Kommunen har för avsikt att sälja fastigheten till Olympica AB. I budgeten har vi utgått i från en hyra som är i nivå med de hyror Olymipca AB betalar för grundskolorna i Hedemora samt Vansbro. I hyran ingår städning av lokalerna samt vissa inventarier. Speciallokaler: lokaler för idrott, NO, bild, hemkunskap, slöjd, musik finns på skolan. Möbler: alla möbler till elever ingår i hyran. Det som skolan ska bekosta är möbler för lärare. Dessa tas på leasing på 5 år. Telefoni, internet mm: vi utgår ifrån dagens kostnader på våra skolor anpassat för Håksbergs elev samt personalvolym Läromedel: vi räknar med samma summa/elev som på våra andra skolor: 4,000 kr/elev/år. Datorer kommer skrivas av på 4 år. Elevhälsa: snittkostnad per elev är 3,000 kr/elev/läsår baserat på våra andra skolor. Skolmåltider: här ingår kostnad för personal samt råvaroinköp. Försäkringar: elever är försäkrade via Ludvika Kommun. Fastighet och inventarier via Olympica AB som har ett befintligt försäkringsskydd via Länsförsäkringar Dalarna (kostanden avser tillägg till den försäkringen). SYV: hyrs in från skolan i Hedemora till självkostnadspris; ca 15% i tid. Gällande kostnader för personal har vi följt de regler som Skolverket (samt andra myndigheter) tillämpar för statsstöd och andra ersättningar gällande personal: det är bruttolön multiplicerat med 1,42. Det ska täcka arbetsgivareavgifter samt kollektivavtalskostnader. Vi har i budgeterna heller inte räknat med inflation. Vi är medvetna om att det kommer bli kostnadsökningar varje år (tex löner), men då ska även intäkterna från kommunen räknas upp. I dessa budgetar har vi för 75

enkelhetens skull inte räknat upp vare sig intäkter eller kostnader för år 2 och framåt. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen Vi har varit i kontakt med olika personer i Ludvika kommun. Social och utbildningsförvaltningens chef Förvaltningschef Mikael Carstensen har vi haft kontakt med samt exakta siffror kommer ifrån Nathalie Asp Schneider, ekonom för SoU. Beloppen vi utgått ifrån är de som gäller för 2017; beloppen för 2018 är inte beslutade av kommunen än (mail från Nathalie Asp 16 jan 2018): Förskoleklass: 85,234 kr x 12 elever = 1,022,808 kr Grundskola: 85,234 kr x 78 elever = 6,648,252 kr Fritidshem: 26,604 kr x 59 elever = 1,556,334 kr 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Olympicaskolan i Håksberg kommer ingå Olympica AB som sedan år 2000 bedriver skolverksamhet. Av den anledningen kommer våra "egna medel" kunna nyttjas. Se bifogat kontoutrag för Lägg till bilaga 76

3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Håksbergs skola är idag en väl fungerande skolenhet F 6 med därtill hörande ändamålsenliga lokaler (idrottshall, klassrum, kök, matsal, slöjdsal, personalrum, bibliotek mm) samt utrustning. Ifall skolan byter huvudman från kommunal till Olympica är den muntliga överenskommelsen med kommunen att Olympica kan förvärva allt lösöre (såsom möbler, lektions & undervisningsmaterial) dock ej datorer. I och med detta, kommer det inte krävas några större investeringar för att köra igång skolverksamheten. Vi kommer ha etableringskostnader i form av skolledning innan utbetalningar från kommunen kommer. Bidrag från kommunen kommer i slutet på varje månad för nästkommande månad. Med få undantag kommer all personal att anställas from 1 augusti 2019, med löneutbetalningar i augusti. Det innebär att kommunala bidraget för eleverna avseende augusti utbetalas i juli, varför det inte uppstår några större etableringsutbetalningar som är ofinansierade. Administrativ personal finns redan anställd i Olympica AB för att hantera uppstarten av Håksberg. Gällande lokaler kommer Olympica att antingen köpa fastigheten av Ludvika Kommun (eller hyra den av dem). En marknadsmässig värdering ska tas fram av Ludvika kommun. Eftersom kommunen muntligt gått med på att driva skolan till och med juni 2019, är tanken att lokalen kommer förvärvas av kommunen from juli 2019. 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag förskoleklass Kommunalt bidrag grundskola 1022808 1022808 6648252 6648252 Kommunalt bidrag fritidshem 1376757 1376757 Avgift fritidshem 405600 405600 Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel 400000 Finansiering med egna medel 400000 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 400000 Summa inbetalningar 9453417 9853417 0 Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning 28920 Skolledning 318120 347040 77

Personal/lärare Lärare förskoleklass 381696 381696 Lärare grundskola 3989064 3989064 Personal fritidshem 920160 920160 Övrig personal 150000 150000 Administration 20000 Administration 55000 75000 Rekrytering 5000 Rekrytering 0 5000 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 40000 40000 Lokalhyra 145000 Lokalhyra 1595000 1740000 Speciallokaler Speciallokaler 0 Möbler 75000 Möbler 0 75000 Kontorsutrustning 15000 Kontorsutrustning 0 15000 Telefon, kopiator mm 20000 Telefon, kopiator mm 65000 85000 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 30000 Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 330000 360000 Datorer Datorer 37500 37500 Övrigt Övrigt Info och annonsering 15000 Info och annonsering 15000 Elevhälsa 270000 270000 Skolmåltider 725750 725750 Försäkringar Försäkringar 5000 5000 Studie och yrkesvägledning 80000 80000 Övriga utbetalningar 40000 Övriga utbetalningar 40000 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 393920 Summa utbetalningar 8962290 9356210 Över/Underskott 6080 Över/Underskott 491127 497207 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag förskoleklass 1022808 1363744 1022808 Kommunalt bidrag grundskola 6648252 6307316 6563018 Kommunalt bidrag fritidshem 1376757 1460560 1468541 Avgift fritidshem 405600 429000 429000 Övriga intäkter Summa intäkter 9453417 9560620 9483367 Kostnader Personal Skolledning 357840 357840 357840 Lärare förskoleklass 381696 477120 429408 Lärare grundskola 3989064 3989064 3989064 Personal fritidshem 920160 920160 920160 Övrig personal 150000 100000 100000 Administration 75000 75000 75000 Rekrytering 5000 5000 5000 Fortbildning 40000 40000 50000 78

Lokaler/Utrustning Lokalkostnad 1740000 1740000 1740000 Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier 15000 15000 15000 Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt 360000 360000 360000 Info och annonsering 15000 15000 15000 Elevhälsa 270000 270000 270000 Skolmåltider 725750 725750 725750 Försäkringar 5000 5000 5000 Studie och yrkesvägledning 80000 80000 80000 Övriga kostnader 40000 40000 40000 Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler 75000 75000 75000 Datorer 37500 37500 37500 Telefon, kopiator mm 85000 85000 85000 Summa kostnader 9367010 9412434 9374722 Vinst/förlust 86407 148186 108645 3.9 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 3.10 Avgift fritidshemmet Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga. Om sökanden avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå avgiftens storlek hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa). Olympica kommer tillämpa samma regler gällande avgift för fritidshemmet som Ludvika kommun gör. Det innebär vi kommer tillämpa maxtaxereformen (SFS 2001:160). Gällande intäkternas storlek har vi utgått ifrån våra fritidshemsverksamheter i Skålö samt Hedemora avseende antal elever i fritidshem i förhållande till antal elever i F 6 samt genomsnittliga avgiften/elev. Vi har därför utgått ifrån 65% av elever i F 6 är inskrivna i fritidshemmen samt en genomsnittlig avgift/elev på 650 kr. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Skolan är belägen i Ludvika kommun på Solbergsvägen i Håksberg. Skolan som idag är kommunal, har haft sin verksamhet länge i Håksberg.Fastigheten heter Persbo 64:81. 79

I bilaga 5 finns ritningar samt situationsplan över fastigheten. I byggnad A samt B (samma huskropp) återfinns lokaler för klassrum, skolledning, bibliotek, grupprum, specialpedagog, förvaringsutrymmen mm. I byggnad C finns i källarvånging/sutterängvåning utrymme för slöjd samt vaktmästare & förråd. På entreplan finns utrymme för hemkunskap, elevhälsoteam, musik samt matsal. I husbyggnad D finns idrottshall med goda förråd samt ombytesmöjligheter. Skolan är belägen i utkanten av Ludvika, men ändå centralt, i en naturskön miljö efter vägen mot Borlänge. Den fantastiska omgivningen och miljön ska och har inspirerat skolan att arbeta med hållbar utveckling och en kreativ utomhuspedagogik, bl a i dess förnämliga uteklassrum. Det finns även tillgång till en ishockeyplan bredvid skolan som drivs av föräldraföreningen. På fastigheten bredvid (ca 100 meter) driver kommunen en förskola med ca 60 barn. Förskolan och skolan ska fortsätta ha god kontakt och samarbete för att säkerställa smidiga övergångar mellan verksamheterna. Kommunen (bilaga 4) har beslutat att ställa sig positiv till en försäljning av lokalen för att Olympica ska kunna bedriva skolverksamhet. Det som ändrats från beslutet dec 16, är att utflyttning av verksamheten till Nya Marnäs skola HT 18, är att eleverna ej kommer få plats där. Dels är nya skolan inte fördigbyggd enligt tidsplanen (HT 18) och dels är den underdimensionerad för att Håksbergs elever ska kunna inrymmas där. Kommunen har ett ökande elevunderlag; större än planerat när besluten gällande Ludvika skolor togs. Olympica har räknat med att köpa lokalen. I budget samt kalkyler har vi räknat med en hyra samt hyresmodell (varmhyra inkl elevmöbler och städning & underhåll) som vi har för de två andra skolorna vi har. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem och konsumentkunskap Hem och konsumentkunskap ska bedrivas i skolans lokaler; hus C Idrott och hälsa Idrott och hälsa ska bedrivas utomhus samt i skolans lokaler; hus D Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik) NO ämnen bedrivs i Slöjd Slöjd kommer bedrivas i skolans lokaler byggnad C 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Det finns redan idag ett skolbibliotek i Håksberg och Olympica tänker fortsätta utveckla denna viktiga del av utbildningen.. Skolverket definierar ett skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Skolan kommer ha ett avtal med folkbiblioteket i Ludvika kommun gällande skolbibliotekarie samt biblioteksplan (Kontaktperson: Maria Moren) med uppgift att leda/stödja elever och pedagoger i det dagliga lärandet genom att ha ett adekvat bibliotek. Biblioteket ska vara en plats som lockar till läsning och nyfikenhet. Vi ska kunna söka information och även hämta inspiration från olika håll. Biblioteket ska stärka språk, läs och skrivutveckling. Det kommer finnas såväl skönlitterära som facklitterära verk, likvältillgång till film, tidningar, musik och publikationer på internet. Eleverna kommer ha inverkan på vad som ska köpas in till biblioteket för att säkerställa olika intressen från eleverna. Skolbibliotekarien kommer säkerställa det finns adekvat litteraturför olika årskurser samt instruktioner för dessa. Vi kommer även ingå med folkbiblioteket deras koncept kring biblioteksplan. Detta är ett samarbetsavtal mellan folkbiblioteket och grundskolorna (åk 0 9) i Ludvika kommun och har till syfte att på bästa sätt ge eleverna bibliotekskunskap genom att visa hur folkbiblioteket kan vara ett redskap i skolarbetet samt en demokratisk instans att tillgå på sin fritid. Åk 0 (förskoleklassen) Erhålla eget lånekort på folkbiblioteket. Introduktion med "bibliotekslek" och sagoläsning. Regelbundna besök på bibliotek i närområdet dock minst 4 gånger per år. Vid behov skall kulturbuss användas om närmaste bibliotek inte ligger i närområdet. Åk 1 3 Fortsatt kontakt med folkbiblioteket dock minst 2 ggr/år. 80

Läslusten är prioriterad och skall stimuleras gärna med bokprat av person som inte dagligen har anknytning till skolan. Erbjudande om att delta på föräldramöten för att prata om vikten av läsning samt ge föräldrar tips på böcker. Åk 4 6 Regelbundna kontakter med folkbiblioteket minst 2 gånger per år i åk 4 och 5. Åk 6 skall besöka huvudbiblioteket minst en gång. Eleverna skall erbjudas lite mer avancerad bibliotekskunskap, till exemel att kunna skilja mellan skön och facklitteratur, känna till olika avdelningar och att kunna hitta eftersökta böcker på barn och ungdomsavdelningen. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i förskoleklassen och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap. 13 och 17 22 skollagen. 5.3 Personal i fritidshemmet utbildning För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 skollagen. 5.4 Antal lärare förskoleklass Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 1 0.8 1 1 1 0.8 1 1 Antal elever per lärare, läsår 1 15 Antal elever per lärare, läsår 2 16 Antal elever per lärare, läsår 3 15 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 15 5.5 Antal lärare grundskola Ange beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 10 6.65 10 6.65 10 6.65 10 7.3 Antal elever per lärare, läsår 1 12 Antal elever per lärare, läsår 2 11 Antal elever per lärare, läsår 3 12 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 12 81

Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Vi kommer arbeta i arbetslag F 3 samt 4 6 med stor flexibilitet i arbetslagen. Vi kommer arbeta i A form i alla klasser utom ÅK 2 3 år 1 som är i B form (på grund av antal elever). B form kommer gälla för dessa årskullar och framåt (givet det inte blir fler elever än prognosen, då får vi utöka lärarresurserna). 5.6 Antal tjänster fritidshem Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 2 2 2 2 2 2 2 2 Antal elever per personal, läsår 1 26 Antal elever per personal, läsår 2 28 Antal elever per personal, läsår 3 28 Antal elever per personal, fullt utbyggd verksamhet 32 5.7 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Här har vi lämnat utrymme i budgeten för tillfälliga elevassistenter eller annan stödpersonal som kan behövas. 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever på Olympicaskolan både i förskoleklass och grundskolan. Elevhälsan är viktig. Eleverna på Olympicaskolan ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska alltså omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Huvudmannen avgör omfattning och inriktning, på personalens sammansättning samt vilken kompetens som ska finnas utifrån behov och förutsättningar. Rektor på Olympicaskolan ska från huvudmannen få de verktyg hen behöver för att ansvara för att undervisningen och elevhälsan utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp som de är i behov av. Elevhälsan på Olympicaskolan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska ansvara för att undanröja eventuella hinder i lärmiljön för varje individs lärande och utveckling. De ska bidra med stöd i arbetet, med att anpassa den pedagogiska verksamheten efter elevens behov och förutsättningar. Elevhälsan ska alltså stödja elevernas utveckling mot de olika målen. De ska också bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. För att elevhälsan ska kunna bidra till detta är samverkan med lärare och övrig personal på skolan viktig. Elevhälsan ska kontinuerligt, minst en gång i månaden, och vid behov träffa rektor och lärarrepresentanter för uppdatering av nuläget på skolan. Personal med specialpedagogisk kompetens ska, med hjälp underlag från elevhälsans olika delar, planera för hur man i undervisningen på bästa sätt ska kunna möta eleven för att eleven ska kunna utvecklas så långt det är möjligt. Olympicaskolan kommer att kartlägga de eventuella faktorer som utgör olika typer av ohälsa eller hinder i lärandet i tre olika nivåer, individ, grupp och organisationsnivå. Elevhälsans kompetenser kommer att jobba förebyggande framförallt genom att följa den plan för förebyggande elevhälsoarbete som kommer att revideras årligen. Varje termin kommer skolan att ha förebyggande områden som skolan ska fokusera på utifrån vad kartläggningen har visat på. Varje kompetens ansvarar för olika områden men de utförs av elevhälsan i samarbete med lärare och personal. 82

Elevhälsan på Olympicaskolan utgår i från det friska när det handlar om hälsobefrämjande arbete. Elevhälsan ska arbeta för att bibehålla samt stärka elevernas välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt som socialt genom utvecklande lärmiljöer som främjar och stimulerar elevernas utveckling, lärande och hälsa. Här ska elevhälsan aktivt söka faktorer som kan förändra och förbättra skolans verksamhet genom att flytta fokus från det som inte fungerar till det som fungerar och göra mer av det. I både hälsofrämjande och förebyggande arbete så är det viktigt att analysera och sätta upp mål att arbeta efter. Elevhälsan ska tidigt in i processen genom att stödja personalen i utveckling av skolans lärmiljöer på samtliga nivåer. Elevhälsans olika kompetenser ska skapa sig en bild av eleverna och lärmiljön för att kunna stödja det hälsofrämjande och förebyggande arbetet genom att träffa personalen, observera deras lärmiljöer och undervisning samt pedagogiska diskussioner. Elevhälsan ska samverka med övrig hälso och sjukvård samt socialtjänsten. Elevhälsan ska arbeta förebyggande för att eleverna ska kunna må så bra som möjligt och utvecklas så långt det är möjligt. Elevhälsan ska medverka i frågor som rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund; arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex och samlevnadsundervisning. Varje elev ska erbjudas minst två hälsobesök jämnt fördelade över grundskoletiden, ett per stadie. Dessa ska innehålla allmänna hälsokontroller. Mellan hälsobesöken ska eleven erbjudas andra begränsade hälsokontroller som undersökning av syn och hörsel. Då skolsköterskan finns på plats ska eleverna också kunna få hjälp med mindre skador. Eventuella vaccinationstillfällen kan också förekomma. Rektor ska samråda med elevhälsan om elever som är under utredning om behov av särskilt stöd, i de fall detta inte är uppenbart obehövligt. På Olympicaskolan kommer tjänsterna skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator att finnas tillgängliga från det egna företaget. Person med specialpedagogisk kompetens finns också anställd på Olympica AB. Skolsköterska: Anne Marie Rafefors Yxfäldt anställd på Olympica AB Psykolog: Lena Wallmark inhyrd psykolog Kurator: Alexandra Nygren anställd på Olympica AB Skolläkare: Lars Henriksson inhyrd läkare Specialpedagog: Erica Dahlstedt anställd på Olympica AB Specialpedagog: Margareta Lindberg anställd på Olympica AB 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. Huvudmannen för Olympicaskolan har ansvar att se till att studie och yrkesvägledningen fungerar på ett tillfredställande sätt. Huvudmannen ska avsätta resurser för att ge eleverna den studie och yrkesvägledning som de har rätt till, samt ha väl fungerande system för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Huvudmannen ska se till att den som utan tidsbegränsning anställs som studie och yrkesvägledare också har utbildning för detta arbete. Huvudmannen ska också se till att förutsättningar finns så att skolan kan förbereda eleverna för aktiva livsval, samt att varje elev kan granska och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, ha inblick i arbetslivet, samt ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning. Huvudmannen behöver göra regelbundna uppföljningar för att se till att ha kunskap om hur verksamheten i detta avseende fungerar och föra ett dokumenterat kvalitetsarbete kring det. Målen ska vara formulerade på konkreta och utvecklingsbara sätt, vara inriktade på att förbättra kvalitén och vara väl förankrade i skollag och läroplan. Huvudmannen ska kunna redogöra för de åtgärder som gjorts för att ge alla elever, oavsett behov, likvärdig vägledning. Huvudmannen ska också ge rektorer, lärare och studie och yrkesvägledare kompetensutveckling så att de med god kvalité kan utföra sina uppdrag. Rektor på Olympicaskolan ska ansvara för att ge riktlinjer och förutsättningar för att göra studie och yrkesvägledning till hela skolans ansvar. Studie och yrkesvägledningen ska vara en röd tråd genom hela grundskolan och rektor ska vara tydlig med vad som förväntas och av vem. Rektor ska se till att rutiner för planering och utvärdering utarbetas, dokumenteras och följs samt att syftet med arbetet är tydligt. Rektor ska också ansvara för att vägledningen utvärderas i förhållande till elevernas behov och efterfrågan samt se till att det som framkommer i utvärderingarna också leder till förbättringar samt att brister åtgärdas skyndsamt. Rektor ska samverka med arbetslivet utanför skolan så att eleverna får erfarenheter inför deras framtida val samt att personalen får den kompetensutveckling som krävs för arbetet. På Olympicaskolan ska alla elever ges tillgång till kontinuerlig vägledning för att utveckla förmågor för att kunna orientera sig och göra aktiva, väl underbyggda, val när det gäller framtida studie och yrkesval. Arbetet ska utgå ifrån och anpassas efter elevernas behov. Arbetet ska vidga elevernas perspektiv och visa på nya möjligheter. Vi ser studie och yrkesvägledning som en viktig del i elevernas möjligheter att kunna fatta relevanta beslut inför framtiden. Olympicaskolan ska ha ett målinriktat arbete för kunskaper om dagens arbetsliv och arbetsmarknad. Syftet med detta arbete ska tydliggöras. De nationella målen kring studie och yrkesvägledning, som läroplanen ger, ska brytas ner i konkreta mål. Dessa mål ska utvärderas och revideras årligen. I utvärderingarna blir elevernas synpunkter viktiga. Elevernas delaktighet är av betydelse för att vi ska kunna se om arbetet har avsedd effekt. På Olympicaskolan är det av största vikt att eleverna upplever sina studier meningsfulla. Vi vill stärka barn och ge dem en god grund att utgå ifrån i livet. Här ska individen stå i centrum och ges möjlighet att förstå och utveckla sina förmågor, gåvor och talanger. I detta arbete blir arbetet kring studie och yrkesvägledning en självklar och central del. Eleverna ska känna att de har uppbackning från personalen vad gäller att samtala om sina framtidsplaner i och utanför klassrummet. All personal ska samverka i arbetet kring studie och yrkesvägledningen och arbetet kring detta ska i alla årskurser ske som en naturlig, integrerad och ständigt återkommande del. Arbetet ska utgå ifrån elevernas intressen och erfarenheter. Arbetet med studie och yrkesvägledning ska ses som hela skolans ansvar och ska fortgå i alla årskurser. 83

Detta arbete kan bland annat visa sig i att vi i den dagliga undervisningen visar på kopplingar till framtida studier och arbetsliv. Att vi gör studiebesök med kopplingar till det vi arbetar med i de olika ämnena. Att eleverna får Prao efter både eget val och utifrån placering för att vidga perspektiv. Att vi inbjuder personer med rötter i bygden som berättar om sin resa från grundskolan till nuvarande position. Att eleverna får möjlighet att möta människor som arbetar med HR för att få en inblick i vad arbetsgivarna kräver och förväntar sig, samt vilka förmågor som man behöver träna för att ha goda chanser på arbetsmarknaden framöver. Att eleverna får möta människor med något ovanliga yrken, detta för att vidga deras perspektiv. Att eleverna får träna sina entreprenöriella förmågor som att samarbeta, påbörja, genomföra och avsluta projekt, ta ansvar, lösa problem och annat som arbetsmarknaden efterfrågar. Att eleverna på olika sätt får inblick i både den lokala samt den globala arbetsmarknaden. För att det ska bli meningsfullt för eleverna är det också av största vikt att arbetet utgår ifrån elevernas behov och intressen. Enligt skollagen ska eleverna "ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning." På Olympicaskolan avser vi att utöver den studie och yrkesvägledning som kontinuerligt ges i de olika ämnena ha en anställd studie och yrkesvägledare. Denne ska utöver att informera och vägleda eleverna också stötta lärarna i deras arbete med detta område. När det gäller eleverna ska de redan i förskoleklass börja prata om olika yrken och de ska ges möjligheter att synliggöra och att samtala om sina framtidsdrömmar. Detta är något som ska följa eleverna genom alla årskurser i grundskolan. Studie och yrkesvägledaren ska vara synlig i alla årskurser men mer ju äldre eleverna blir. Från årskurs 1 ska eleverna lära känna studie och yrkesvägledaren och känna till dennes arbete. Inför språkvalet till årskurs 7 ska elever och vårdnadshavare få information samt om de så önskar få träffa studie och yrkesvägledaren för ett eget möte. Studie och yrkesvägledningen på Olympicaskolan ska ej begränsas av kön, social eller kulturell tillhörighet. På Olympicaskolan ska alla elever på olika sätt känna sig stärkta i att välja vilken framtida utbildning som helst, oavsett sociala mönster. Vi ska arbeta för att synliggöra stereotypa könsroller och bjuda in personer som brutit dessa. I planen kring studie och yrkesvägledning ska det tydliggöras hur vi på Olympicaskolan ska arbeta för att motverka begränsningar utifrån kön men också utifrån social och kulturell bakgrund. Vårt mål är att kommunicera till eleverna att de har den talang, kreativitet, disciplin, kunskap och beslutsamhet som de behöver för att nå dit de vill. Utöver vägledningssamtal med studie och yrkesvägledare är de terminsvisa utvecklingssamtalen, i alla årskurser, i detta hänseende inte att förringa. Lärarnas formativa och summativa bedömning kan ge eleven möjligheter att se sina styrkor och intressen. Här finns möjlighet att redan tidigt se vilka unika talanger och gåvor varje elev har. Här finns också möjlighet att se vilka förmågor man behöver träna för att nå dit man vill. Dessa samtal blir härmed en viktig del för att finna och kunna göra välgrundade val inför framtiden. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. På Olympicaskolan har alla elever rätt att få ledning och stimulans till att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Vi ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och strävan ska vara att uppväga skillnader i deras olika förutsättningar. Elever med funktionsnedsättning ska ges stöd för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser detta även om hen når de kunskapskrav som minst ska nås. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre. Hur behov av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven. Lärare och övrig skolpersonal på Olympicaskolan har ansvar för att uppmärksamma tecken som tyder på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar eller annat stöd. Vid dessa signaler är det viktigt att skyndsamt påbörja arbete med extra anpassningar och lyfta det i elevhälsan eller anmäla till rektor om att behov finns av utredning om särskilt stöd. Elev och vårdnadshavare ska informeras och de ska få reda på vad som behöver förändras samt vilka åtgärder skolan ska stå för. Det är viktigt att vi tar tillvara deras kunskap om elevens situation. Bedömningen ska utgå ifrån hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen samt kunskapsmålen i läroplanen. Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås så ska åtgärd skyndsamt sättas in antingen i form av en extra anpassning eller via en anmälan om särskilt stöd till rektor. Om en elev för närvarande når kunskapskraven men uppvisar svårigheter som gör att man av olika skäl bedömer att eleven längre fram kan få svårt att uppnå de kunskapskrav som minst ska nås kan eleven även i dessa fall vara i behov av extra anpassningar. I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del. I förskoleklass utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den obligatoriska skolformen. Personalen på Olympicaskolan är skyldig att anmäla till rektor om man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i sin skolsituation. Detta dokumenteras i skolans webbaserade skolportal InfoMentor. Extra anpassning När en elev på Olympicaskolan befaras att inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska extra anpassningar göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Insatserna kan göras på både organisations, grupp och individnivå. Insatsen dokumenteras i InfoMentor och datum för utvärdering 84

bestäms. Det är viktigt att eleven är med och utvärderar de anpassningar som görs. Extra anpassningar är en stödinsats som är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen och kan till exempel handla om att: Hjälpa en elev att planera och strukturera skoldagen. Ge elev individuella instruktioner, och uppdelade uppgifter. Möjlighet till muntliga prov och längre provtid. Ge elev tillgång till exempelvis dator eller annan utrustning eller annat läromedel. Se till att elev har dubbel uppsättning böcker eller får tillgång till upplästa uppgifter. Det kan också handla om klassrumsplacering. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta också dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan. Om det vid utvärdering visar sig att stödinsatsen som gjorts ej är tillräcklig ska elevhälsan kopplas in och tillsammans med läraren utarbeta en plan för intensifiering och anpassning av de extra anpassningarna. Det kan exempelvis handla om enstaka specialpedagogiska insatser. Planen ska dokumenteras och utvärderas tillsammans med elev i InfoMentor. Framkommer det att de extra anpassningarna inte räcker ska ärendet anmälas till rektor. Hen ska då skyndsamt påbörja utredning om behov av särskilt stöd. Bedömer lärare eller övrig skolpersonal att särskilt stöd behövs omgående utan att först sätta in extra anpassningar görs omedelbart en anmälan till rektor om behov av särskilt stöd. Arbetsgången avseende det särskilda stödet. Då rektor på Olympicaskolan får anmälan om att elev är i behov av särskilt stöd vare sig det gäller risk att inte nå kunskapskrav, eller risk att inte nå de övriga läroplansmålen ska utredning omedelbart påbörjas. Elevhälsan på Olympicaskolan kommer här att ha en viktig roll. Utredningen om elevs eventuella behov av särskilt stöd ska visa på vilka svårigheter eleven uppvisar samt vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. Särskilt stöd är en insats av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska denne få detta och ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet ska tydliggöra vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna ska genomföras och sedan utvärderas. När en elev byter skola ska vårdnadshavarna alltid lämna sitt samtycke innan utredningar och åtgärdsprogram kan lämnas över. Utredning av elevs behov av särskilt stöd. Olympicaskolans uppdrag är alltid att anpassa verksamheten efter varje elevs behov oberoende av om eleven har en diagnos eller inte. Vi kan inte avvakta med att sätta in särskilt stöd i väntan på externa utredningar. En diagnos får inte vara ett villkor för särskilt stöd och även om en elev har en diagnos så innebär det inte per automatik att den ska ha tillgång till särskilt stöd. Om en vårdnadshavare motsätter sig en utredning om behov av särskilt stöd så kan inte rektor acceptera detta utan behöver då hitta vägar för att förklara vikten av utredning. Om vårdnadshavare trots skolans ansträngningar att mötas fortfarande inte vill få till en utredning så kan skolan ändå göra en utredning över skolsituationen om detta bedöms vara nödvändigt. Elevens vårdnadshavare måste dock alltid ge sitt godkännande när det handlar om en psykologisk eller medicinsk utredning. Utredningen ska kartlägga elevens skolsituation och svårigheter på individ, grupp samt skolnivå. Efter detta görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Både kartläggning och bedömning ska ha ett pedagogiskt fokus och visa på hur skolans verksamhet kan utformas och anpassas utifrån elevens behov. Om eleven går på fritids är det bra med ett samarbete mellan skolan och fritidshemmet när behovet av särskilt stöd utreds. Om en elev har en medicinsk diagnos utgör angivandet av diagnosen inte en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen ska istället fokusera på elevens eventuella behov av särskilt stöd oavsett diagnos. Utredningen ska dokumenteras skriftligt bland annat på grund av att man vid ett eventuellt överklagande kring beslut om Åtgärdsprogram ska kunna gå tillbaka och visa på vad utredningen visade. När utredningen är klar ska elevens vårdnadshavare få ta del av den. Dokumentation ex. kartläggningar sparas i skolans skolportal InfoMentor samt i journalsystemet PMO. Åtgärdsprogram Rektor eller den i personalen på Olympicaskolan som rektor delegerat ansvaret till fattar beslut om huruvida eleven är i behov av särskilt stöd eller ej. Visar utredning att eleven inte är i behov av särskilt stöd så ska rektor, eller den som rektor har överlåtit beslutanderätten till, besluta om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Detta ska också dokumenteras skriftligt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen, eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, nu eller längre fram under skoltiden, ska ett Åtgärdsprogram utarbetas i InfoMentor. En elev ska bara ha ett åtgärdsprogram åt gången, även om behov finns i flera ämnen eller flera lärmiljöer. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Detta är av betydelse för att programmet ska bli framgångsrikt. Rektor är ansvarig för att få till ett fungerande samarbete. Skolan kan dock alltid utarbeta ett åtgärdsprogram med åtgärder som rör undervisning och lärmiljö inom verksamheten även om vårdnadshavare och skola har olika åsikt gällande detta. I den första delen av åtgärdsprogrammet, analysdelen, anges de behov av särskilt stöd som eleven har. Detta kan överföras från den pedagogiska bedömningen i utredningen om elevens behov av särskilt stöd. I den andra delen av åtgärdsprogrammet ska kortsiktiga och långsiktiga mål anges. I den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska åtgärderna anges. Åtgärderna ska vara kopplade till både elevens behov samt till kunskapsmålen i läroplanen eller de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna ska utgå ifrån elevens styrkor och vara konkreta och utvärderingsbara. Det ska alltså framgå hur och i vilken omfattning eleven ska få stöd samt vem som ansvarar för vilka åtgärder samt vilken befattning de ansvariga har. I den fjärde delen dokumenteras uppföljningen av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet ska beslutas och dokumenteras skriftligt i InfoMentor. I beslutet ska det framgå vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på, datum samt skälen till beslut. Det ska också undertecknas av beslutsfattaren. 85

Av programmet ska framgå när åtgärderna ska följas upp, utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljning respektive utvärdering. Beslut om åtgärdsprogram ska undertecknas av rektor eller den i personalen som har fått i uppdrag att fatta beslut om åtgärdsprogram. Beslutet ska delges elev och vårdnadshavare och datum för delgivningen ska anges. Alla som är involverade i arbetet med åtgärderna ska ha tillgång till programmets innehåll. Så snart åtgärdsprogrammet är beslutat ska åtgärderna inledas. (Om eleven vistas på fritids kan åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder även för vistelsen där.) Om åtgärdsprogrammet innebär beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång är det viktigt att specificera åtgärderna. Det är också viktigt att involvera elevhälsan i detta arbete. Rektor är den som beslutar och är ansvarig för att åtgärderna kontinuerligt följs upp och utvärderas. Innan beslutet tas ska skolan samråda med elev och vårdnadshavare. Om åtgärdsprogrammet innebär beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång är det alltid rektor som fattar beslut. Rektor ska då också se till att beslutet inte omfattar längre tidsperiod eller fler ämnen än nödvändigt. Beslutet ska delges elev och vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Rektor, eller den som rektor utsett, är ansvarig för att se till att detta arbete utförs. Med uppföljning menas det kontinuerliga arbetet med att följa upp, som görs i vardagen, av den ansvariga personalen. Med utvärdering menas en mer systematisk analys som görs vid en inplanerad tidpunkt. I denna utvärdering ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Behovet av utvärdering kan skifta över tid. Innan utvärderingen sker, ska den personal på Olympicaskolan som varit involverade i arbetet med åtgärderna göra en gemensam utvärdering. I de fall där utvärderingen visar att åtgärderna behöver förändras, eller att tidigare beslutade åtgärder behöver pågå under en längre tid, utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet efter samråd med elev och vårdnadshavare. Det är rektor, eller den som rektor utsett som ansvarig för att besluta om programmet, som även fattar beslut om att avsluta programmet. Det särskilda stödet ska inte alltid dras in så snart eleven uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Eleven kan i vissa fall ha ett fortsatt behov av särskilt stöd. Vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de till och med når upp till kraven för högre betyg förutsatt att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven. Då utarbetas istället ett nytt åtgärdsprogram. Skolan ska dokumentera det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram i Infomentor. Om eleven eller elevens vårdnadshavare är missnöjda med ett beslut om åtgärdsprogram som skolan fattat kan eleven eller elevens vårdnadshavare överklaga beslutet. Detta gäller både innehållet i åtgärdsprogram och beslut om att inte utarbeta et åtgärdsprogram. Vill man överklaga är det viktigt att skriva ned vilket beslut man vill överklaga samt vad man istället skulle önska tillsammans med en motivering. Därefter ska överklagandet skickas till skolan så att skolan kan ta del av argumenten och eventuellt ändra sitt beslut. Den som överklagar ska göra detta inom tre veckor från den dag som hen fick ta del av beslutet. Det är viktigt att skolan ser till att underrätta eleven och elevens vårdnadshavare om rätten att överklaga och hur man går tillväga. Information angående överklagan kommer att finnas som bilaga till elevens åtgärdsprogram. Samråd med elevhälsan Rektor på Olympicaskolan ska se till att elevhälsans kompetens tas till vara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar, dels för att identifiera elevens behov dels för att stödja lärare och övrig personal i arbetet. De ska också arbeta förebyggande för att undanröja hinder för elevens utveckling. Elevhälsans kompetens är viktig för att skapa en god lärandemiljö samt en miljö där elevens hälsa och utveckling främjas. Även andra yrkesgrupper inom elevhälsan kan bidra med betydelsefulla kunskaper vilket kan effektivisera de anpassningar som görs. Elevhälsans insatser ska förstärkas om elev trots stödinsatser inte når målen. Under en utredning om elevs behov av särskilt stöd ska samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Rektor ska skapa rutiner kring hur samarbetet med elevhälsan ska se ut vid en utredning om behov av särskilt stöd. De olika kompetenserna i elevhälsan på Olympicaskolan ska bidra med sina perspektiv i utformande och utvärdering av åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att ge förutsättningar i arbetet med elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Rektor ska fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov. Rektor kan begära mer resurser från huvudmannen om så behövs. Rektor ska se till att det finns rutiner för att tidigt få information om att en elev kan behöva särskilt stöd och ska se till att lärare och övrig personal känner till och följer rutinerna. Utöver detta ska rektor också se till att de lärare och övrig skolpersonal som arbetar med elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd ges möjlighet att samarbeta och överföra information kring elevens utveckling. Rektor ska också se till att det finns riktlinjer kring vad som ska ingå i en utredning och hur den ska dokumenteras. Själva uppdraget att göra en utredning kan rektor delegera till någon i personalen. Rektor ska se till att det finns fungerande rutiner på skolan för att utarbeta, besluta om och dokumentera åtgärdsprogram, samt rutiner för vad som gäller vid beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Rektor behöver också se till att all personal som kan få ett sådant uppdrag känner till dessa rutiner. Detta är inte något som rektor kan delegera till någon annan i personalen. Huvudmannens uppgift är att se till att skolan har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om extra anpassningar och extra stöd, En kontinuerlig dialog ska föras med rektor så att huvudmannen får kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar. Får huvudmannen på något sätt uppgifter om brister gällande detta arbete så ska denne vidta åtgärder. Huvudmannen ska se till att det finns tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 86

Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. På Olympicaskolan ska huvudman och rektor systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten på både individ, grupp och skolnivå, analysera resultaten utifrån de nationella målen, och utifrån det planera, så att utbildningen hela tiden utvecklas och måluppfyllelsen ökar. Ledningen, personalen, elever samt vårdnadshavare är alla viktiga delar i kvalitetsarbetet för att få en helhetssyn på vad som kan förbättras. Huvudman och rektor ska skapa tydliga rutiner för kvalitetsarbetet. De ska garantera att resurser finns för att planera och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbete ska på Olympicaskolan vara något som ständigt är aktualiserat och pågående. Vår utgångspunkt är att vi alltid kan bli bättre. Vår drivkraft bygger på att arbeta för att ständigt utvecklas. Kvalitetsarbetet olika faser vad gäller kartläggning, ta fram underlag, vara med i analysarbetet samt att följa upp resultat ska pågå på alla nivåer, individuellt, i arbetslag, på skolenheten som helhet, samt hos huvudmannen. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras skriftligt, så att avstämningar kan göras. I kvalitetsarbetet ska det säkerställas att vi ger våra elever en likvärdig utbildning av hög kvalité. Kvalitetsarbetet ska ge kvantitativ och kvalitativ information och omfatta mål för verksamhetens genomförande samt mål för barns och elevers lärande och utveckling. Studie och yrkesvägledning, elevhälsa, stödinsatser och åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, likabehandling, arbete mot diskriminering och kränkande behandling, delaktighet och värdegrundsarbete, resultat mm., men också våra egna mål. I organisationen ska det finnas en tydlighet gällande kvalitetsarbetet, angående vad som förväntas, omfattning, av vem och när. Förutsättningar som på olika sätt stödjer detta arbete ska också ges. Huvudmannen på Olympicaskolan ska samla information om hur förutsättningarna för, samt genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. Huvudmannens kvalitetsarbete ska bygga på det som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete men huvudmannen ska också samla in egen information utifrån undersökningar. Huvudmannen ska bland annat sammanställa de synpunkter som elever och vårdnadshavare lämnat på olika sätt exempelvis via enkäter och klagomålshantering. Huvudmannen ska se till att både det egna och enhetens kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Huvudmannen ska vara tydlig med hur verksamheten ska bedriva sitt kvalitetsarbete, vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp samt vem som ansvarar för vad. Huvudmannen behöver ha en god dialog med och lyssna in verksamheten för att kvalitetsarbetet ska bli så bra som möjligt. Huvudmannen på Olympicaskolan ansvarar för att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete. Huvudmannen ska också se till att rektor har tillräcklig kompetens för detta arbete. Huvudmannen ska ha effektiva och ändamålsenliga rutiner för dokumentation för skola och fritidshem och sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet, detta för att underlätta delaktighet. Dokumentationen av kvalitetsarbetet är viktig för att man ska kunna följa effekterna av kvalitetsarbetet över tid. Den ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Huvudmannens dokumentation ska innehålla en redogörelse för resultaten i verksamheten, samt hur de följts upp. I dokumentationen ska det också finnas en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse och vilka åtgärder som krävs på kort och/eller lång sikt, för att de nationella målen ska uppfyllas. Dokumentationen ska vara så pass omfattande att den kan ligga till grund för analys och beslut vad gäller prioriterade utvecklingsinsatser. Huvudmannen behöver också värdera sina egna insatser. Huvudmannen ska följa upp, analysera, bedöma och planera verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Utifrån dokumentationen ska resultaten analyseras, för att tydliggöra vad som påverkar resultaten och måluppfyllelsen. På huvudmannanivå är det viktigt att fokusera på förutsättningar och arbetsprocesser. Om orsakerna inte är tydliga kan det krävas ytterligare informationsinhämtning. Utifrån analysen ska sedan utvecklingsområden identifieras. Huvudmannen ska föra dialog med enheten kring utvecklingsbehoven. Utifrån analysen följer sedan en planering av vad som ska prioriteras och genomföras framöver. Utöver uppföljningen av uppfyllelsen av de nationella målen ska huvudmannen också se till att utvärderingar kring särskilt identifierade områden genomförs. I planeringen ska det anges vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, samt vilka förutsättningar som krävs för att genomföra dessa. Huvudmannen är ansvarig för att se till att planerna genomförs. Detta förutsätter en kontinuerlig dialog med rektor. Rektor på Olympicaskolan ansvarar för kvalitetsarbetet på enheten. Hen ska se till att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Rektor ska följa upp hur förutsättningar och olika arbetssätt påverkar elevernas lärande och utveckling. Rektor genomför kvalitetsarbete tillsammans med personal. Rektor ska ge personalen förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. Det behöver finnas verktyg, tid och kunskap för att bedriva ett bra kvalitetsarbete. Rektor ska följa upp, analysera, bedöma och planera verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Rektor behöver arbeta fram rutiner för, driva och leda kvalitetsarbetet men även analysera hur rutinerna fungerar. Rutinerna ska ses över för att förbättra kvalitetsarbetet. Utöver uppföljningen av måluppfyllelse ska rektor också ansvara för att utvärderingar kring särskilt identifierade områden också genomförs. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar bästa förutsättningar för varje barn att nå så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. De behöver ha relevant kompetens samt verktyg, stöd och tid för att utföra detta arbete. Huvudmannen ska i detta hänseende ansvara för att personalen ges kompetensutveckling och har insikter i de föreskrifter som gäller skolväsendet. Kvalitetsarbetet ska ses som en integrerad del i det dagliga arbetet. Rektors dokumentation ska innehålla personalens gemensamma analys av vilka utvecklingsinsatser som behöver genomföras, för att uppfylla de nationella målen. Rutiner ska finnas för elevernas medverkan. Eleverna och deras förutsättningar, behov, intressen, resultat och upplevelser ska utgöra en viktig del i kvalitetsarbetet. Elevens bästa ska alltid stå i fokus och de ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som gör att varje elev utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. 87

Här blir kontinuerliga utvärderingar viktiga. Personalen ska också få återkoppling på sin undervisning av kollegor och rektor. Vårdnadshavare ska också göras delaktiga i kvalitetsarbetet och rutiner ska finnas för deras medverkan. Dokumentationen ska beskriva måluppfyllelsen. Rektor ska sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet, vilket underlättar delaktighet. Dokumentationen ska vara så pass omfattande att den kan ligga till grund för analys och beslut kring prioriterade utvecklingsinsatser på enhetsnivå. Rutiner och former kring dokumentationen ska vara tydliga och ändamålsenliga. Rektor ansvarar för att skapa dessa former tillsammans med personalen. Rutinerna ska ge en tydlighet och svara på frågorna vad, när, hur och vem. Utifrån dokumentationen ska resultaten analyseras av rektor och personal för att se vad som orsaker skillnader i måluppfyllelse på grupp, klass och enhetsnivå. Om orsakerna inte är tydliga ska mer information tas fram. Analysen av orsakerna ska sedan leda till identifiering av utvecklingsområden samt planering av de insatser som prioriteras och genomförs framöver. Planeringen ska innehålla utvecklingsområden utifrån analysen, de nationella målen, men också utifrån de prioriterade utvecklingsområdena. I planeringen ska det anges vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till samt vilka förutsättningar som krävs för att genomföra dessa. Rektor är ansvarig för att se till att planerna genomförs. Det är viktigt att personalen involveras i planeringen då det är lättare att genomföra något man själv varit med och arbetat fram. Rektor på Olympicaskolan ansvarar för att personalen tar med de prioriterade utvecklingsområdena, samt gemensamma beslut, i sin planering av undervisningen. Det är också viktigt att personalen kontinuerligt har möjlighet att reflektera över verksamheten, inte bara utifrån egen erfarenhet utan även utifrån andra skolors erfarenheter och forskningsresultat. Olympicaskolan arbetar sedan 2017 med sitt systematiska kvalitetsarbete på ett strukturerat sätt som vi benämner Olympicamodellen. I den säkerställs rutiner för vad skolans uppdrag är samt hur vi ska mäta resultaten. Det är på nivåerna huvudman skola (rektor) lärare innehållande rutiner på HUR vi ska göra olika arbetsinsatser samt VAD som ska göras och NÄR det ska vara klart. Se vidare bilagor gällande kvalitetsarbete: Bilaga 6: Översikt över vårt kvalitetsarbete; alltifrån vad vi menar med vetenskaplig grund upp till styrelsens rapporter och analyser med mellanliggande åskådligörande av skolans resultat Bilaga 7: Vår beskrivning av vad vetenskaplig grund är för Olympicaskolan Bilaga 8: Våra rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Här beskrivs vem och vad ska göras under året. Bilaga 9: Årshjulet för huvudmannen gällande elevreslutat Bilaga 10: Blankett för varje lärare att använda vid terminsutvärderingen. Dessa sammanställs tillsammans på konferens vid terminsuppföljning och utvärdering Bilaga 11: Lärarnas rutiner: beskrivning av rutiner för pedagogisk planering, bedömningar, lärplattformen Infomentor, utvecklingssamtal mm Bilaga 12: Foto från skolmiljö på Olympicaskolan i Hedemora där det sitter tapeter med kunskapsmålen i alla ämnen så elever lätt kan inspireras samt studera vad som ingår i olika ämnen. Skolan i Håksberg ska också ha dessa tapeter för att belysa vi är en skola och detta är det som vi ska undervisa i. På det viset ökar elevernas nyfikenhet och förståelse kring vad som ska hända i deras skolgång. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Huvudmannen är ansvarig för att nödvändiga åtgärder vidtas om det på något sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Information om klagomålsrutiner ska finnas på Olympicaskolans hemsida www.olympicaskolan.com samt i skolans webbaserade skolportal, InfoMentor. Information ska även ske årligen på klassråd och föräldramöten samt vid introduktionsmöten. Blanketter för klagomål ska finnas tillgängliga på själva skolenheten men även på InfoMentor. Blanketterna ska vara enkla att förstå så att våra elever ska kunna hantera dem. De behöver också finnas tillgängliga på de språk som krävs för att alla våra vårdnadshavare ska kunna göra sig betjänta av dem. I informationen ska det vara tydligt att det är rektor som i första hand kommer att ta emot och om möjligt åtgärda eventuella klagomål, men att huvudmannen kommer att informeras och även är den som har ansvar för att utreda och åtgärda bristerna. Det ska också finnas kontaktinformation i de fall man vill föra vidare ärendet till huvudman. Informationen ska även innehålla rutiner för hur återkoppling kommer att ske. På Olympicaskolan är rektor ansvarig för återkopplingen. Våra rutiner för klagomål Om du som elev eller vårdnadshavare har klagomål ska du lämna dessa till rektor. Klagomål ska lämnas in skriftligt via mail, post eller direkt till rektor. När rektor mottagit klagomålet lämnas en bekräftelse till dig så att du vet att rektor mottagit ditt klagomål. Rektor kommer att handlägga ditt ärende skyndsamt och huvudmannen kommer att informeras. När klagomålet är utrett får du ett skriftligt besked skickat till dig där det beskrivs hur ärendet hanterats. Brister som framkommer i utbildningen ska alltid åtgärdas, detta är huvudmannen ansvarig för. Om du anser att situationen kvarstår vänder du dig till huvudmannen. 88

Klagomål ska då skriftligen lämnas in via mail eller post till huvudmannen. När huvudmannen mottagit klagomålet lämnas en bekräftelse till dig så att du vet att ditt klagomål mottagits. Huvudmannen kommer att handlägga ditt ärende skyndsamt. När klagomålet är utrett fattar huvudmannen beslut som postas till dig via den kommunikationsväg du själv har valt att använda dig utav. Kontaktinfo Rektor@olympicaskolan.com Rektor Olympicaskolan Solbergsvägen 771 36 Ludvika Huvudman@olympicaskolan.com Huvudman för Olympicaskolan Håksberg Solbergsvägen 771 36 Ludvika 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. På Olympicaskolan eftersträvas hög kvalite och motiverade elever. Vi vill lära eleverna att bli ansvarstagande individer med förmågor att förändra vardagen för både sig själva, men även för andra. De ska kunna förstå vikten av sina val, vikten av att "höja sin röst" och att deras val, och det de säger faktiskt gör skillnad. De demokratiska värderingarna ska genomsyra skoldagen inte bara i teorin utan även i praktiken. För att de ska ta till sig detta är det av största vikt att vi går före och redan på skolan visar detta i den praktiska tillämpningen. Det sker bland annat hur skolgården ska utformas eller att vara med och påverka och utforma undervisningen. Känner våra elever sig delaktiga så ökar deras motivation och deras ansvarstagande vilket i sin tur leder till att deras lärande ökar. Allt efter ålder och mognad ska eleverna stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. Barnets bästa ska vara vår utgångspunkt och de ska ges möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och påverka i frågor som rör dem. De ska också känna att lärare och övrig personal lyssnar till dem och att deras synpunkter tas på allvar. På Olympicaskolan vill vi ge eleverna utbildning med hög kvalité. Vi ska arbeta för att de ska vara motiverade samt känna meningsfullhet och hanterbarhet. Vi tror inte att vi någonsin blir fullärda utan vi vill hela tiden sträva efter att bli ännu bättre på att förmedla kunskaper och värden. Elevernas utvärderingar blir här viktiga verktyg för att kunna stämma av och utveckla. Eleverna ska ges möjlighet att i alla ämnen utvärdera vad som är bra och vad som skulle kunna bli bättre. De ska också vara delaktiga i planering av undervisning. I detta finns vinster att hämta genom att undervisningen på så sätt får utgå ifrån varje elevs intressen och erfarenheter, vilket är motivationshöjande. När det gäller delaktighet i undervisning kan eleverna exempelvis vara med och besluta om hur undervisningen, med utgångspunkt i kursplanerna, ska läggas upp. Vilka aktiviteter och arbetsformer som ska användas, hur arbetet ska redovisas mm. Eleverna kan också på olika sätt aktiveras i bedömningen vilket i sin tur leder till att de blir mer medvetna om vad som egentligen bedöms och får god kännedom om sin förmåga i förhållande till målen. Detta med självskattning är något som enligt John Hattie, i sin studie om vad som påverkar elevers lärande, visat sig ha hög påverkansfaktor. Interaktion mellan elever och lärare samt lärares bemötande av elever är av vikt för att delaktighet och inflytande ska kunna uppstå och fortleva. Det har visat sig att höga förväntningar på elever påverkar motivation och elevernas egen syn på sig själva. Detta leder till ökad delaktighet, som i sin tur visar sig vara positivt för elevernas studieresultat. Eleverna ska känna sig sedda och hörda. Känna att de har något att bidra med, att just deras medverkan är viktig. Lärare behöver på olika sätt arbeta för att allas röster ska bli hörda och skapa en miljö där olikheter accepteras och ses som tillgångar. Rektor ska se till att lärare och annan personal ges möjlighet att diskutera värdegrund och ge varandra tips om hur man på olika sätt kan involvera och göra alla elever mer delaktiga i frågor som rör undervisning och deras skoldag. Eleverna på Olympicaskolan ska ges inflytande över utbildning och uppmuntras till att vara med och utveckla den. De forum för samråd som kommer att finnas är framförallt klassråd och elevråd. Under elevoch klassråd ska eleverna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som för dem är relevanta och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Eleverna ska också vara delaktiga i exempelvis arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Under klassråden ska alla elever ges utrymme till att göra sin röst hörd. Eleverna ska ha klart för sig vad de kan vara med och påverka och ges möjlighet till att sätta dagordningen. De ska vara med och utarbeta och följa upp ordningsregler. I elevrådets styrelse ska de frågor som tagits upp på klassråden behandlas och respons ska skickas tillbaka till klassråden. Här är det också viktigt att ge respons även på förslag som av olika skäl får avslag. Elevrådet ska arbeta för att föra fram elevernas åsikter och värna elevernas rättigheter. Elevrådet ska också på olika sätt arbeta för samhörighet, både på skolenheten och med samhället i övrigt. På skolenheten kan det bland annat handla om att utforma olika traditioner, temadagar, aktivitetsdagar etc. I kontakt med närsamhället kan det exempelvis handla om att bjuda in föreläsare, kommunicera med politiker, utföra en miljöaktion, anordna solidaritetsdagar eller få företag att sponsra ett välgörenhetsprojekt eller idrottsevenemang. Elevrådets styrelse kan också utse elever att ingå i olika grupperingar för att arbeta med frågor som intresserar just dem. Elevrådet ska också, bland annat genom elevskyddsombud och deras arbete, ges möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Varje termin ska elevrådet sammanställa och informera om vad de arbetat med under terminen, så att det blir tydligt för övriga elever vad som egentligen hänt och att det går att göra skillnad. Elevrådet ska också få förtroendeuppdrag. Behöver vi exempelvis köpa in nya möbler så ska eleverna vara delaktiga i besluten. På så sätt ger vi arbetet i elevrådet mer tyngd. De elever som sitter i elevrådet ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för att utföra uppdraget. De ska också erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om när de utövar sitt uppdrag. Det har i studier visat sig att elever som får vara delaktiga i beslutsfattande utvecklar ansvarskänsla, kommunikationsförmåga, ledaregenskaper, förmåga att uttrycka sig och att lyssna på andra mm. Lärande och kunskaper ökar. Elevers motivation, ansvar och lust till att lära ökar. Vi har alltså allt att vinna på ett förhållningssätt där elevers delaktighet får vara i fokus, därav kommer detta att vara ett prioriterat område på Olympicaskolan. 89

Vårdnadshavarna ska också erbjudas möjlighet till inflytande. Vi ser vårdnadshavarna som viktiga samarbetspartners för att våra elever ska utvecklas så långt det är möjligt. På Olympicaskolan kommer vi bland annat att ha ett föräldraråd som en av våra kanaler för att utveckla detta samarbete. På föräldrarådet ska vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektor är ansvarig för att både elever och vårdnadshavare informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd och om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder hur sökanden ska arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Främjande och förebyggande åtgärder Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. På Olympicaskolan ska alla som arbetar i verksamheten få den kompetensutveckling som krävs för arbetet, och ha kunskap om innebörden av begreppen diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Detta för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt när det gäller att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Det är också av vikt att personal har möjlighet att kontinuerligt föra diskussioner kring detta och sätta detta arbete i relation till sina egna normer och värderingar. Begreppsdefinitionerna som följer är hämtade ur skollagen, diskrimineringslagen samt ur skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Med diskriminering menar vi att "en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Huvudman eller personal kan göra sig skyldiga till diskriminering men elever kan inte diskriminera varandra då diskriminering förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen." Med trakasserier menar vi II ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder." Med kränkande behandling menar vi "ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker barns eller elevers värdighet." "Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via internet eller telefon. Trakasserier och kränkande behandling kan exempelvis uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande." Med mobbning menar vi "en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 11 På Olympicaskolan är det huvudmannens ansvar att bedriva ett målinriktat och kontinuerligt arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i, eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Detta arbete ska innefatta alla i verksamheten och ska genomföras även om det inte föranletts av något särskilt problem. För att arbetet ska lyckas väl är det viktigt att verksamheten har gemensamma, väl förankrade, rutiner och förhållningssätt kring detta. Det främjande arbetet ska bedrivas långsiktigt och systematiskt, omfatta diskrimineringsgrunderna, rikta sig till alla och vara en del i det vardagliga värdegrundsarbetet på Olympicaskolan. Det främjande arbetet ska ständigt vara närvarande i det dagliga arbetet. Det ska bygga på att skapa relationer baserade på respekt för allas lika värde och leda till att ett gott skolklimat skapas på skolan. All personal samt alla elever ska vara delaktiga i detta arbete. I det främjande arbetet ingår också att synliggöra de normer och attityder som finns i verksamheten och utifrån dem analysera normer som leder till något positivt men också normer och attityder som kan verka exkluderande. Huvudmannen ska se till att det inom varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever. Arbetet ska vara systematiskt och innefatta utvärderingsbara mål. Det förebyggande arbetet ska ta sikte på att minimera risken för kränkningar utifrån identifierade riskfaktorer. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. På Olympicaskolan ska en plan mot diskriminering och kränkande behandling och en likabehandlingsplan upprättas och årligen utvärderas och revideras. Detta som en aktiv åtgärd för att minska risken för 90

trakasserier och kränkande behandling samt för att främja lika rättigheter och möjligheter. I planen ska ansvarsfördelningen tydliggöras. Dessa planer kommer att dokumenteras i en och samma plan. Detta arbete ska återspegla förhållandena i verksamheten och anpassas efter de olika åldrar som eleverna befinner sig i. I planen ska man kunna se en röd tråd mellan vision, kartläggning, mål, konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering både vad gäller det förebyggande och det främjande arbetet. Planen ska ange skolans vision för detta arbete och en definitionsbeskrivning (se ovan). Planen ska beskriva vilka som ansvarar för planen, när den ska utvärderas samt vilka verksamheter planen omfattar. Den ska tydliggöra elevers, personals och vårdnadshavares delaktighet i arbetet. Eleverna ska vara delaktiga i att upprätta, följa upp och se över planen. I planen ska det också finnas en beskrivning av hur elever ska medverka och har medverkat i det förebyggande och främjande arbetet. Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla redovisning och utvärdering av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. En beskrivning av hur innevarade års insatser ska följas upp och utvärderas ska också finnas med. Främja lika rättigheter och möjligheter I planen ska de åtgärder som vi kommer att genomföra anges, för att främja elevers lika rättigheter. Det ska finnas åtgärder för de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning, könsidentitet samt ålder. I planen ska också framgå vem som ansvarar, vilka mål som ska nås, hur de olika åtgärderna ska utvärderas samt hur barn och elever ska medverka i det främjande arbetet. Kartläggning Planen ska visa på kartläggningsmetoder, vilka områden som berörts, hur elever och personal involverats samt vad som framkommit i kartläggningen. Planen ska bygga på de slutsatser som kartläggningen utvisat. Fritidsverksamheten ska göra en egen kartläggning över de behov som finns i den verksamheten. Förebyggande Utifrån vad som framkommit i kartläggningen ska vi här ange vilka åtgärder som verksamheten planerar att genomföra under det kommande året för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska också framgå vem som ansvarar, när det ska vara klart vilka mål som ska uppnås samt hur detta ska utvärderas. Av planen ska också framgå hur barn och elever ska medverka i det förebyggande arbetet. Fritidsverksamheten ska utifrån de behov som framkommit i kartläggningen sätta upp specifika mål och åtgärder. Eleverna kommer att ha en lektion á 30 min varje vecka där läraren och eleverna mer riktat arbetar förebyggande med varje klass med fokus att främja och förebygga en bra arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat i linje med likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för hantering av ärenden. Rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras (se 9.2) ska också tydliggöras. I planen ska rutiner anges för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara tydligt vem man som elev eller vårdnadshavare kan vända sig till i sådana situationer. Rutiner för att utreda och åtgärda ska anges så att alla känner till de olika stegen och vet hur verksamheten kommer att hantera ärenden rörande detta. Rutiner för uppföljning och dokumentation samt ansvarsfördelning ska också anges. De åtgärder som vidtas för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i femte kapitlet, skollagen. Disciplinära åtgärder får aldrig användas som bestraffning. Personal, elever samt vårdnadshavare ska känna till likabehandlingsplanen. Planen ska alltid finnas tillgängliga för alla. Arbete för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling samt elevers delaktighet i arbetet. Huvudmannen ska se till att varje verksamhet regelbundet kartlägger och analyserar organisation och arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till, eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. I kartläggningen är det viktigt att uppmärksamma de olika diskrimineringsgrunderna samt de olika formerna av diskriminering. Det är också viktigt att personalen gemensamt analyserar om det kan finnas ouppmärksammade problem på enheten. Huvudmannen ger rektor ansvar för kartläggningen. I det förebyggande arbetet ingår att regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Denna kartläggning kan exempelvis baseras på enkäter, samtal med eleverna eller trygghetsvandringar. När man gjort en sådan kartläggning ska resultatet analyseras så att man kan identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I analysen ska även utvärdering av tidigare insatser vägas in. När analysen är klar ska vi utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för förändringsarbetet, samt planera insatser som ska göras under året för att nå målen. Under detta arbete är det av största vikt att involvera eleverna i de olika delarna. Elevskyddsombud och vårdnadshavare kan också involveras. Elevrådet har på Olympicaskolan ett viktigt uppdrag att tillsammans med rektor planera och genomföra olika aktiviteter, för att på olika sätt, främja arbetet med likabehandling samt motverka kränkande behandling. Det kan bland annat röra sig om fadderverksamhet eller planering av gemensamma aktiviteter där fokus är att bygga relationer mellan de olika åldersgrupperna i skolan. Det kan också handla om att bjuda in exempelvis personer med funktionsnedsättning, personer med annan religion eller trosuppfattning, företrädare för de nationella minoriteterna samt rfsl etc. för att öka förståelsen för olika grupper i samhället. Fördomar bygger ofta på okunskap och detta är ett sätt att bryta okunskapen. Rektor och övrig personal ska vara extra uppmärksamma på om något barn eller elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av elev eller personal. Elever och vårdnadshavare ska känna till vem de kan vända sig till om de upplever sig ha blivit diskriminerade eller på annat sätt kränkta av andra elever eller personal. De ska också känna till vem eller vilka som utreder ärendet. 91

På Olympicaskolan vill vi arbeta för förtroendefulla relationer mellan personalen och eleverna. Eleverna ska på olika sätt vara delaktiga i att skapa en miljö där alla trivs och mår bra. För att kunna göra detta är det viktigt att eleverna känner till sina rättigheter och skyldigheter och att frågor kring trygghet, jämställdhet, jämlikhet och rättvisa diskuteras. Tillsammans med lärare ska eleverna vara med och ta fram vilka ordningsregler som ska gälla på skolan. Lärarna ska vara eniga om vilka konsekvenser som ska gälla om elev inte följer reglerna och dessa konsekvenser ska var väl kända av elever och vårdnadshavare. Eleverna ska också delta i upprättande och uppföljning av likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna ska exempelvis vara med och analysera resultatet av kartläggningar och planera vilka insatser som behövs. De ska också vara med och ge sin syn på hur kartläggningen ska utformas. Likabehandlingsplaner och planer mot diskriminering och kränkande behandling har ofta ett högtravande språk som kan vara svårt för barn att förstå. Eleverna på Olympicaskolan ska därför bland annat ges möjlighet att omforma språket till ett språk som eleverna själva förstår. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta en elev för repressalier på grund av att eleven medverkat i en utredning kring trakasserier och kränkande behandling, eller för att eleven anmält eller påtalat att någon handlat i strid mot de bestämmelser som finns kring detta se skollagen kapitel 6. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Lärarens roll och ansvar En lärare, förskolelärare, fritidspedagog eller annan personal på Olympicaskolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att omgående anmäla detta till rektor. Samma sak gäller om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. All personal ska känna till hur ett ärende om trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Läraren har ansvar för att uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Personalen ska ha god uppsikt över de platser där barn och elever befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På Olympicaskolan ska vi ha ett schemalagt rastvärdssystem. Personalen ska också uppmärksamma signaler på utsatthet samt jargong och negativa beteendemönster. Personalen ska vara medveten om sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras korrekt. För att få en akut situation att upphöra får personal vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. Var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på något annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är enligt lag skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. I vissa fall kan trakasserier eller kränkande behandling vara så allvarliga att de utgör brott. Då ska skolan polisanmäla detta. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket informeras. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Rektorns roll och ansvar Rektor som får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att skyndsamt anmäla detta till huvudmannen. Samma sak gäller om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. För att få en akut situation att upphöra får rektor vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. Rektor ska ge personalen förutsättningar att ha uppsikt över eleverna och ha detta i åtanke när hen lägger scheman. Rektor ska på huvudmannens begäran se till att all personal känner till hur ett ärende om trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Likaså att elever och vårdnadshavare informerats om hur rutinerna kring detta arbete ser ut. Rektor ska också på huvudmannens begäran utreda fall av trakasserier och kränkande behandling. Rektor ska se till att verksamheten utvecklat ändamålsenliga former och rutiner för att dokumentera en utredning. Var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på något annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är enligt lag skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. I vissa fall kan trakasserier eller kränkande behandling vara så allvarliga att de utgör brott. Då ska skolan polisanmäla detta. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket informeras. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Huvudmannens roll och ansvar På Olympicaskolan är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Huvudmannen ska också se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som skollagen anger kring åtgärder mot kränkande behandling. Vår huvudman ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Huvudmannen ska ha kontrollsystem och upprättat rutiner för hur anmälan om trakasserier och kränkande behandling ska hanteras så att den kommer både huvudmannen och rektor till del. I dessa system ska det finnas en tydlighet kring ansvarsfördelning, rapportering, hantering och dokumentation. Elever och vårdnadshavare ska informeras om hur de ska 92

rapportera när en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Huvudmannen ska också se till att det finns rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och dokumentera om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för diskriminering eller kränkande behandling. Rutinerna ska vara väl kända av berörda. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i, eller i samband med verksamheten (exempelvis till och från skolan eller via nätet) är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och i förekommande fall vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Om en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med eller med koppling till verksamheten är denne skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det som hänt. Det krävs inga bevis för att starta en utredning. Utredningen är också oberoende av om kränkningen var avsiktlig eller inte. Utredningen ska göras även om barn, elev eller vårdnadshavare inte vill att utredning ska ske. Utredningen ska både omfatta de/den som utfört kränkningen samt de/den utsatta. Utredningen ska ge verksamheten information som gör att man kan bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få ett stopp på trakasserierna eller kränkande behandling. Utredningen ska dokumenteras bland annat för att man tydligt ska kunna följa upp åtgärderna samt ha något att redovisa om en skola ifrågasätts när det gäller hantering av ett ärende. Det ska sedan finnas rutiner för hur information till berörda samt vårdnadshavare ska hanteras. Inblandade ska också få veta vilket nästa steg i processen är. I varje enskilt fall ska en bedömning göras huruvida anmälan till andra myndigheter ska göras. Huvudmannen kan delegera genomförandet av utredningen till rektor men är ändå skyldig att hålla sig informerad om ärendet. Alla inblandade ska känna till vem som ansvarar för utredningen. Om det på Olympicaskolan förekommer trakasserier sexuella trakasserier eller kränkande behandling ska huvudmannen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för hur personalen ska agera i situationer där barn eller elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska vara väl kända och åtgärderna ska sättas in snabbt. Dessa rutiner ska finnas med i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärderna ska grundas på utredningen och riktas såväl till det barn eller den elev som blivit utsatt som till de som utövat kränkningen. Åtgärderna måste leda till att trakasserierna eller kränkningen upphör. För att man ska kunna veta detta är det viktigt att åtgärderna följs upp och utvärderas. Om åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är löst. Åtgärderna samt uppföljningen ska dokumenteras. Detta för att vi ska kunna se mönster och dra övergripande slutsatser. Huvudmannen ska se till att behandlingen av personuppgifter följer kommande lagstiftning angående GDPR. Huvudman och var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på något annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är enligt lag skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. I vissa fall kan trakasserier eller kränkande behandling vara så allvarliga att de utgör brott. Då ska skolan polisanmäla detta. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket informeras. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Grundläggande demokratiska värderingar Alla som arbetar på Olympicaskolan ska främja de mänskliga rättigheterna. Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling är en självklar del i arbetet med värdegrundsfrågor. Utöver detta så ska värdegrundsfrågor på ett naturligt sätt genomsyra vardagen på Olympicaskolan. Vår vision är bl. a. att ha ett stort hjärta innebär att behandla andra med respekt, tolerans och värme i både ord och handling. Detta kommer bland annat att medverka till att "utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen". På Olympicaskolan kommer vi kontinuerligt att arbeta med värdegrundsfrågor. Utifrån detta arbete kommer målen att elev "kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv" att synliggöras, diskuteras och även praktiseras. Hållbar utveckling handlar inte bara om att förhålla sig till världsproblem det börjar i den lilla gruppen. I närsamhället finns olika mer eller mindre marginaliserade individer som har berättelser att förmedla. Att ta del av andras livserfarenheter skänker kunskap samtidigt som det väcker förståelse. När man lyssnat till en berättelse och börjar följa trådarna till varför berättelsen blivit formad som den blivit, kommer man att få ovärderliga kunskaper på vägen. Man kommer att lära sig hur samhället är uppbyggt, vilka som styr, vem som beslutar vad, hur samhällets olika institutioner fungerar, hur historia, religion, kultur, regimer, ideologier, geografi, uppväxt, gener etc. påverkar människor. Att på detta sätt lyssna till och analysera berättelser skulle med högsta sannolikhet leda till att diskriminerande attityder inte längre skulle ha någon direkt grogrund. Ett synliggörande av det annars osynliggjorda leder också till att man bryter en slags indirekt rasism. Generellt kan man tänka sig att det leder till att eleverna kan värdera det demokratiska samhället och det goda man själv skänkts, ta exempelvis möjligheten att leva i ett demokratiskt styrt land. I och med detta även en önskan om att utifrån sina egna förutsättningar hjälpa andra som inte varit lika lyckligt lottade. Berättelser hjälper oss att förstå att vi väljer våra handlingar men de omständigheter under vilka vi väljer har vi själva inte alltid valt. Inser vi detta har vi lättare att skilja mellan människan och människovärdet i sig och situationens påverkande effekter. "Kan 93

göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor." Något annat man vinner på då utgångspunkten i pedagogiken får ligga i verkliga berättelser är att skolvärlden inte skiljs från verkligheten. För att eleverna ska stärkas i att deras handlingar faktiskt betyder något är det viktigt att de får konkreta exempel på att man kan förändra både inom skolans område men även utanför. Det går inte att nog understryka vikten av att presentera den positiva utvecklingen, de goda exemplen, där man lyckats vända den negativa utvecklingen. Solskenshistorier är det bränsle som krävs för engagemanget. Här gäller det att visa på de små lokala exemplen men även de stora globala. "Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling." Att lära sig ta ställning är oerhört viktigt och att handla därefter kanske ännu mer primärt. Ofta är steget till handling svårt att åstadkomma i skolan men varför göra en massa fingerade övningar när den riktiga världen är full av utmaningar att ta tag i? Undervisningen kring hållbar utveckling bör ta sin utgångspunkt i verkligheten och syssla med verkliga problem. Det är därför viktigt att skolan själv är ett positivt exempel. Man kan på skolan anordna punktinsatser exempelvis solidaritetsdagar, vernissager, välgörenhetskonserter till stöd för människor i nöd. Insatser kan även göras lokalt. Varför inte gå ut och gå med, läsa tidningen eller sjunga för pensionärerna på ålderdomshemmet på andra sidan vägen? På dessa sätt blir eleverna själva del av ett positivt exempel, vilket stärker självförtroendet att det faktiskt går att förändra, att man genom sina handlingar verkligen kan betyda något för andra människor. Detta bereder självklart också mark för framtida engagemang. I allt detta får vi också med läroplanens skrivningar kring entreprenöriellt lärande. Hållbar utveckling handlar om aktivitet. Det handlar om att ständigt reflektera över sina val och handlingar, samt att kunna argumentera och ta ställning i olika frågor. Vidare handlar det om att aktivt agera utifrån grundade övertygelser. I skolan gäller det att träna eleverna i att utifrån fakta reflektera och aktivt ta ställning. För att eleverna ska våga göra detta är det viktigt att de känner sig trygga i gruppen och att det sociala klimatet är tillåtande så att eleverna vågar säga vad de tycker och göra det de känner är rätt. Det är också av största värde att eleverna lär sig lyssna på andra och kritiskt värdera olika alternativ samt att de lär sig kommunicera sina åsikter och argument. Här blir det viktigt för läraren att initiera diskussioner men också att inse att alla inte kanske tar den ställning man själv tänkt sig. Det primära blir här främst aktiviteten. När man brutit apati och passivitet är en stor seger vunnen. I arbetet med detta kan man använda sig utav olika värderingsövningar exempelvis övningen fyra hörn. Där de fyra olika hörnen i klassrummet får representera olika ställningstaganden. Något centralt när det gäller detta är att demokratin inte endast kan stanna inom rollspel och värderingsövningar den måste också genomlevas i klassrummet. Som lärare måste man vara konsekvent. Man kan inte tala om demokrati och dess värden utan att själv faktiskt använda sig utav detta i klassrummet. På Olympicaskolan ska eleverna vara med och utforma planering, genomförande och utvärdering av lektioner. De ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i olika samhällsfrågor samt att få diskutera dessa. De ska också vara med och utforma vilka regler som ska gälla på skolan. Klassråd och elevråd kommer att finnas där eleverna på olika sätt kan föra fram sina åsikter och påverka sin skoldag på ett mer övergripande plan. Genom att utöva ett demokratiskt förhållningssätt ger vi också eleverna möjlighet att förstå och omfatta vårt samhälles värdegrund och dess konsekvenser. Läs mer om detta i kapitel 8.3 På Olympicaskolan ska våra elever också vara delaktiga i det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att bland annat vara med i kartläggning utav detta men även genom att delta i utformning av gemensamma aktiviteter för att öka samhörigheten på skolan. Läs mer om detta i kapitel 9.1 Vi på Olympicaskolan vill också på olika sätt samarbeta med hemmen när det gäller elevernas fostran. Det ska vara tydligt för dem vad som gäller på skolan, vilka regler och normer vi har samt vad skolan vill förankra och förmedla vad gäller den värdegrund som presenteras i läroplanen. Besvaras endast om ansökan avser förskoleklass. 10. Förskoleklass 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i förskoleklassen kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå arbetssätt och arbetsformer, ge exempel på hur man ska arbeta med språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap hur förskoleklassen ska samverka med grundskolan (om skolenheten omfattar grundskola). Olympicaskolan ser förskoleklassen som ett viktigt första år för barnens utveckling. Förskoleklassen ska stärka och stimulera barnens lust att lära samt deras nyfikenhet. Förskoleklassen blir barnens första kontakt med skolan. Detta innebär en fantastisk möjlighet och samtidigt ett stort ansvar då detta år kommer att lägga en grund för barnens syn på skola och lärande. På Olympicaskolan kommer utbildningen i förskoleklassen att utgå ifrån läroplanens första del. Läroplanens andra del kommer att användas i tillämpliga delar och eftersom förskoleklassen ska förbereda eleverna för vidare studier, ska också lärarna, i sina planeringar och genomförande av undervisningen, ta sikte mot läroplanens tredje del. Olympicaskolan ska förmedla kunskaper och få varje elev att nå sin fulla kapacitet. Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sin nivå. Dagarna kommer utifrån läroplanen som grund att innehålla mycket skapande arbete, rörelse och lek för lärande, men även lärarstyrd undervisning. Barnen ska när de kommer 94

till förskoleklassen mötas av en stimulerande och pedagogisk miljö, såväl inomhus som utomhus. Miljön eleverna möter ska bidra till att på olika sätt understödja lärandet och väcka kreativitet, samt lust och nyfikenhet till att lära nya saker. Varje elev ska mötas på sin nivå. I förskoleklassen ska ett ständigt utvecklingsarbete bedrivas. Verksamheten ska utvärderas för att säkra kvalitén och för att förbättras. Vi ska ständigt utveckla vårt arbete, att sträva efter kvalitet innebär att alltid göa sitt bästa. Förskoleklassen ska ingå i skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Lärarna i förskoleklass ska ges förutsättningar till att bedriva en verksamhet som ständigt utvecklas. Med det menar vi bland annat att tid ska avsättas där de tillsammans har möjlighet att utvärdera, diskutera och hitta nya vägar. De ska också ges möjlighet till att möta personal från fritids, förskola samt personal från de tidiga skolåren för att tillsammans prata pedagogik och lärande. Samverkan ska även ske när det gäller övergång från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till skolår 1. Vi har på så sätt en god möjlighet till att förmedla var våra nya elever befinner sig, vilka styrkor de har och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Detta gör att vi har bättre förutsättningar till att möta eleven där den befinner sig. Detta är viktigt då verksamheten ska utformas utifrån eleverna. Ett övergripande fokus i förskoleklassen är språkutveckling. Att utveckla sitt språk är viktigt för såväl den intellektuella, emotionella samt den sociala utvecklingen hos ett barn. Förskoleklassen ska stimulera och uppmuntra barnens språkutveckling. Detta gör vi bland annat genom att leka språklekar, genom rim och ramsor, genom estetisk verksamhet som bild och språk, musik och språk, rytmik och språk samt rörelse och språk. Barnen ska på olika sätt få leka med språket i syfte att förstärka deras fonologiska medvetenhet och förståelse för den alfabetiska principen, så att sambandet mellan ljud och bokstäver framgår. Skolbiblioteket blir för förskoleklassen en viktig resurs. Biblioteket ska vara en mysig och spännande plats som lockar till språkutveckling. Högläsning och boksamtal kommer att vara en given aktivitet i förskoleklassen detta för att väcka intresse för böcker och läsning. Kommunikation mellan elever och personal samt elever emellan är också en central del i språkutvecklingen. Eleverna ska under skoldagen ges möjlighet till att berätta saker för varandra i större och mindre grupper. Detta ger såväl social som språklig träning för såväl åhörare som berättare. De elever som har ett annat modersmål än svenska ska även få möjlighet till att utveckla sitt eget språk. Detta bland annat för att man då lättare ska kunna ta till sig svenskan, men också för att obehindrat kunna uttrycka det man tänker och känner. Här är samarbetet med folkbiblioteket i Ludvika viktigt. Det sociala samspelet är a och o och därför är det viktigt att aktiviteterna är planerade så att barnen gör saker tillsammans. Barn lär sig av varandra och i den sociala gemenskapen utvecklar barnen både sitt språk, sin matematik och sin motorik. När det gäller den sociala utvecklingen blir leken och fysisk aktivitet ett centralt verktyg. I lek och fysiska aktiviteter ska barnen träna på att samarbeta, lyssna på instruktioner, följa instruktioner, lyssna på varandra, vänta på sin tur, sätta upp och följa gemensamma regler och att visa respekt för andra. På Olympicaskolan ska fysisk aktivitet vara en del av vardagen och skolan kommer att ha dagliga gemensamma aktiviteter där förskoleklassen ges möjlighet att umgås och delta i aktiviteter. Förskoleklassen kommer också att delta i skolövergripande projekt, temaarbeten och traditioner. Detta är till fördel för såväl den motoriska, den sociala samt den språkliga utvecklingen. Fysisk aktivitet är ett av våra profilområden och här kommer mycket av den motoriska träningen in. Utöver det som redan angetts kommer vi att förlägga många aktiviteter utomhus. Skolan är belägen i direkt närhet till fina grönområden och gränsar till skogen. Vi kommer att leka, springa, hoppa, klättra, smyga, krypa mm. Vår målsättning framöver är att utveckla samarbeten med idrottsklubbar i närområdet. Vad gäller finmotorik, kommer mycket av den in i det skapande arbetet. Vi kommer att teckna, måla, arbeta med lera, sy snickra, klippa, pynta och pyssla. Förskoleklassen kommer att arbeta med matematik utifrån både styrt material samt under fria aktiviteter. Varje elev ska utvecklas utifrån sin nivå varför materialet kan variera elever emellan. Eleverna på Olympicaskolan ska ha tillgång till olika stimulerande läromedel. Ingen ska behöva stoppas för att följa grupp eller för att ekonomin så kräver. Eleverna ska så länge de själva tycker det är roligt, få jobba i arbetsbok och så långt de själva önskar. Matematiken ska självklart också ges på andra sätt än via tryckta läromedel. Det är också viktigt att lösa matematiska problem rent praktiskt och laborerande på olika sätt. idrottsaktiviteter och matte är nära förknippat, så även musik, bakning, byggande, slöjdande, stapling och räknelekar. Spel är ett annat exempel på en sysselsättning där matematiken ofta kommer in. Eleverna kan, beroende på spelets utformning, få möjligheten att räkna, mäta och sortera, men även få förståelse för regler, lära sig vänta på sin tur, utveckla social gemenskap där de lyssnar på varandra och själva försöker förklara och argumentera enligt spelets regler. Pedagogen kan ha en mattepåse, med olika innehåll som gör detta med matematik spännande för barnen. De kommer att arbeta med geometriska former, gå ut i naturen och hitta liknande former. De ska arbeta med kartor där barnen får göra kartor där de får fundera på hur de ska beräkna, genomföra beräkningen för att sedan visa på avstånd. Det viktiga är att utgå ifrån barnens intressen och behov när man planerar aktiviteter. Hittar man något som barnen är intresserad av så varför inte göra det till ett temaarbete? Tycker de exempelvis att det är spännande med vatten kan vi undersöka vad som händer med vatten under de olika årstiderna redan där kommer vi in på vattnets olika former och vattnets kretslopp. Vi kan gå ner till bäcken och undersöka vilka djur som bor i och kring vattnet. Vi kan också prata om vad det är för skillnad på sjö och hav? Sött och saltvatten? Barnen kan få smaka och känna. De kan få skapa ett eget "hav" med djur och växter av papier mache och visa upp för andra. Är de intresserad av naturen och trädens olika färger. Varför träden tappar sina löv och varför löven ändrar färg kan de bland annat få blanda egna färger för att förstå färgens egenskaper samt använda färgen för att göra olika tryck och skapa mönster utifrån den inspiration de fått ute i naturen. Samverkan med hemmen är viktigt. Vi kommer att ha en fortlöpande kommunikation med hemmen för att informera om barnets trivsel och utveckling. Vi kommer minst en gång/läsår att utifrån de olika läroplansmålen hålla utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Utöver detta kommer vi kontinuerligt vara noga med att visa våra elever vad de utvecklat så de kan se sina egna framsteg och vara med och sätta upp nya mål. Förskoleklass kommer att omfatta minst 525 timmar under ett läsår. 10.2 Omfattning Förskoleklassen kommer att omfatta minst 525 timmar per läsår enligt 9 kap. 7 skollagen. 10.3 Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje 95

läsår enligt 9 kap. 11 skollagen. 10.4 Mottagande till förskoleklass Huvudregeln är att fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap. 17 skollagen. Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses. 10.5 Urval Om det inte finns plats för alla sökande vid skolenheten ska urval göras på de grunder Skolinspektionen godkänner. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. Waldorf eller montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola eller förskoleklass. Skolinspektionens ställningstagande avseende urvalsgrunder https://www.skolinspektionen.se/sv/rad och vagledning/stallningstaganden/urvalsgrunder for friskolor/ Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till förskoleklassen som Skolinspektionen godkänt enligt 9 kap. 18 skollagen. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. 11. Grundskola Besvaras endast om ansökan avser grundskola. 11.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karakterisera utbildningen. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet, dvs. skolenheten har ett lågt elevantal, beskriv hur sökanden med det sökta antalet elever ska kunna bedriva en verksamhet långsiktigt och med god kvalitet. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en långsiktig skolverksamhet av god kvalitet. Av redogörelsen kring mindre skolenhet ska det framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade elevantalet ska kunna anställa behörig personal för samtliga grundskolans ämnen kommer att organisera undervisningen för att eleverna ska kunna nå målen i läroplanen avser att leva upp till kravet på att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Hur undervisningen ska organiseras På Olympicaskolan ska vi ge våra elever kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Vi ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Barnets bästa ska vara utgångspunkt i vårt arbete. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen samt föreskrifter med kopplingar till skollagen och bestämmelser i andra författningar. Utbildningen ska vara kostnadsfri. Vår vision på Olympicaskolan är fyra ledord, värme, hälsa, kunskap och kvalité. Att ha ett stort hjärta innebär att behandla andra med respekt, tolerans och värme i både ord och handling. Att må bra innebär en sund själ i en frisk kropp och att orka livet ut. Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap och få elever använda sin fulla kapacitet. Att sträva efter kvalitet innebär att alltid göra sitt bästa, att vara noggrann, målmedveten och hålla sina löften. Vår målsättning är att få varje elev att varje dag känna glädjen över att lyckas och få känslan av att överträffa sig själv och sina egna förväntningar. Här ska varje individ i mötet med andra ges möjlighet till att upptäcka och utveckla sina unika förmågor, gåvor och talanger. Vi vill ge våra elever en god kunskapsgrund att utgå ifrån och en tro på att de är mer än kapabla till att anta framtidens utmaningar och möjligheter. Profilområden Olympicaskolan har valt följande profilområde; Lek, idrott och rörelse. Vi kommer även att lägga stor vikt vid 96

struktur och tydlighet samt ordning och reda. Dessa profiler kommer att påverka hur vi organiserar skolan och fritidshemmets verksamhet. Vi vill erbjuda våra elever daglig fysisk aktivitet, anledningen till detta är att vi tror att lärandet ökar då fysisk aktivitet ökar möjligheten att processa information. Varje dag kommer våra elever att erbjudas flera valmöjligheter till fysisk aktivitet. Vi vill erbjuda varierade aktiviteter där eleverna själva ska göras delaktiga i att utforma ett roligt och spännande utbud. Vi vill också samarbeta med de idrottsföreningar som på olika sätt finns i vårt närområde för att ge barnen möjlighet att prova på aktiviteter som de kanske annars inte kommer i kontakt med. Skolan gränsar till fina grönområden och skog som lockar till aktivitet. Intill skolan finns det även en uterink med is vintertid. Planen är att utöka den annars så vanliga förmiddagsrasten och lägga in den fysiska aktiviteten här. Vi kommer också att ha mer fysisk aktivitet inom ramen för elevens val och skolans val. Eleverna kommer självklart att vara med och påverka utbudet. Ordning och reda är ett profilområde som ska genomsyra hela vår verksamhet. Vi vill skapa trygga lärmiljöer där varje elev obehindrat ges bästa möjliga förutsättningar till lärande. Vi tror att trygga strukturer och tydliga förväntningar skapar trygga elever, och att trygghet påverkar lärandet positivt. Här har vi bland annat utgått ifrån John Hatties forskning. Något annat som Hatties forskning visar är vikten av, att för eleven synliggöra lärandet. För att göra detta krävs struktur och tydlighet. Vi har här också tagit fasta på skollagens skrivningar kring arbetsmiljö. Genom att sätta ordning och reda som ett profilområde vill vi för oss själva, våra elever och vårdnadshavare tydliggöra vikten av detta och tror i och med det att förutsättningarna för att lyckas på detta område ökar. Vi kommer såsom vi gör på de andra skolenheterna arbeta i arbetslag; F 3 samt 4 6. Då vi år 1 räknar med 9 elever i respektive årskurs 2 samt 3, kommer denna undervisning ske i B form. Givet att elevantalet i dessa årskullar inte ökar mer än prognosen, kommer de att gå i B form de närmaste 3 åren. Speciellt när det blir en klass 3 4 ställer det extra mycket krav på arbetslagen att samarbete för att säkerställa optimala förutsättningar för eleverna. Samverkan, flexibilitet och samarbete mellan de olika klasserna kommer att vara centralt då vår målsättning är att varje elev ska ha möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå. Varje lärare på Olympicaskolan ska i sin planering av lektioner utgå ifrån kursplanerna i ett eller flera ämnen samt läroplanens kapitel 1 och 2. Vi börjar planeringen med att utgå från syftesskrivningen i varje ämnes kursplan och främst förmågorna i slutet av syftet. Utifrån detta åskådliggör vi med hjälp av det centrala innehållet hur förmågan i syftet kommer att konkretiseras i det arbetsområde som planeringen åsyftar. När vi planerar behöver vi också utgå från kunskapskraven så undervisningen ger förutsättningar för eleverna att utveckla de förmågor kunskapskraven handlar om. I varje områdes pedagogiska planering behöver man se över vilka kunskapskrav som är relevanta för området samt bestämma sig för bedömningsformer. Bedömningsformerna ska relatera till de förmågor som eleverna ska utveckla så att de får förutsättningar att visa vad de kan. I planeringen behöver vi också tänka över hur vi ska följa upp och utvärdera undervisningen samt hur planering, uppföljning och elevernas kunskaper i arbetsområdet ska dokumenteras. För att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna så är det viktigt att eleverna får vara med i planeringen och att lärare tydligt kommunicerar syfte och vad som kommer att bedömas i varje delkurs. Rektor på Olympicaskolan ska ge lärarna förutsättningar att planera och även se till att eleverna får möjlighet att vara delaktiga. På Olympicaskolan vill vi ha ambitiösa, flexibla lärare som har ett medvetet och tydligt elevfokus och som ständigt arbetar för att utvecklas inom yrket. Vi vill ha lärare som; ser varje elev och möter den där den är, entusiasmerar, ger feedback och utmanar. Våra lärare behöver vara måna om att samarbeta för att få till en helhetssyn kring eleven för att på bästa sätt ge varje individ, utifrån sina förutsättningar, möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, enligt utbildningens mål. Huvudman och rektor på Olympicaskolan ska ge lärarna förutsättningar för att kunna göra sambedömningar, detta är av vikt för att få till likvärdighet i bedömningen. Lärare som inte har ämneskollegor på skolenheten ska ges förutsättningar till att möta lärare på andra skolor. De nationella proven kommer också att ge oss värdefullt stöd i arbetet för likvärdig bedömning. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska ha genomgått statlig rektorsutbildning inom 4 år från anställningens början och ska ha pedagogisk utbildning och erfarenhet. Rektor beslutar om organisationen på Olympicaskolan och har ansvar för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. Rektor fattar de beslut och har det ansvar som framgår av skollagen och andra författningar. Ordningsregler tas fram med elever. Rektor beslutar om ordningsreglerna. Rektor på Olympicaskolan ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygsättning. Betyg ska sättas av den eller de lärare som bedriver undervisningen då betygen ska sättas. Om läraren ej är legitimerad ska beslutet fattas tillsammans med en legitimerad lärare. Den som har beslutat om betyget ska på begäran upplysa eleven och vårdnadshavare om skälen för betyget. Betygen ska utfärdas skriftligt och beslut om betyg ska dokumenteras i betygskatalog. Lärare ska ha legitimation för att få tillsvidareanställning. Målsättningen är att så långt det är möjligt ha legitimerade lärare. All personal, eventuella praktikanter och lärarstudenter på Olympicaskolan ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret. De ska också skriva under ett löfte om tystnadsplikt och sekretess som ska råda för Olympicaskolans anställda. Huvudmannen ansvarar för att personalen får "kompetensutveckling" och "har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet." Lokaler och ändamålsenlig utrustning ska finnas. När det gäller ansökningar till skolan så ska båda (i de fall det finns två) vårdnadshavarna underteckna denna. Om elev som blivit antagen tackar nej ska det ske skriftligt. En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i minoritetsspråket. Vi på Olympicaskolan har noterat de bestämmelser i 3 kapitlet i skollagen, gällande mottagning och undervisning av nyanlända elever, som trädde i kraft 2016 01 01. Disciplinära och andra särskilda åtgärder På Olympicaskolan kommer vi när det gäller disciplinära och andra särskilda åtgärder att hålla oss till de föreskrifter som finns i skollagen kapitel 5. "Rektor eller lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga 97

åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande." En åtgärd får endast vidtas "om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter." Om en elev på Olympicaskolan stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, får lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för resten av lektionen under uppsyn om det är så att eleven inte ändrat sitt beteende trots uppmaning från läraren. Lärare eller rektor får besluta att en elev som uppträtt enligt ovan ska stanna kvar i skolan en timme efter skoldagens slut eller en timme före skoldagens början för att ta igen det hen missat vid utvisningen. Om en elev vid upprepade tillfällen stör ordningen eller uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en allvarlig förseelse så ska rektorn utreda detta. Samråd ska då ske med vårdnadshavare. Rektor ska utifrån utredningen se till att genomföra åtgärder för att få eleven att ändra beteende. Efter en utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut och i den skriftliga varningen ska det framgå vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Om åtgärderna som gjorts efter en utredning inte varit tillräckliga så får rektor besluta att en elev får följa undervisning på en annan plats inom skolenheten eller i en annan undervisningsgrupp. Åtgärden får endast gälla under en begränsad tid (se skollagen Skap 12 ). Vårdnadshavare ska meddelas. Om åtgärderna kring tillfällig omplacering inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra får rektor besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet ska fattas gemensamt med rektor på mottagande skolenhet. Vårdnadshavare ska informeras innan omplaceringen genomförs. Denna åtgärd ska vara tidsbegränsad se skollagen Skap 13. I grundskolan får rektor besluta att stänga av en elev helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Detta om, syftet med åtgärderna utvisning, kvarsittning samt åtgärd efter utredning inte uppnåtts eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Eleven ska vid en avstängning erbjudas kompensation för den undervisning som hen går miste om. Vårdnadshavare och elev ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig. Eleven får endast stängas av under den tid det tar att göra en skyndsam utredning av vilka åtgärder som kan behövas. Högst en vecka och inte vid fler tillfällen än 2 ggr/ termin. Om rektor beslutar om avstängning ska huvudman och socialtjänst informeras. Omhändertagande av föremål Rektor eller lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten. Föremålet ska återlämnas till eleven vid skoldagens slut. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med föremålet eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns anledning att inte återlämna det behöver inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare informerats. Ett omhändertagande får inte vara längre än fyra dygn. Omhändertagande av vissa särskilt farliga eller brottsliga föremål ska anmälas till polisen Omhändertagandet får i dessa fall vara längre än fyra dygn se skollagen Skap 23 Dokumentationskrav Alla åtgärder enligt Skap 7 8, 12 23 Utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, avstängning, placering vid en annan skolenhet, inhämtande av yttrande och information till berörda, omhändertagande av föremål för längre tid än under en lektion, ska alltid dokumenteras av den som genomfört åtgärden. Närvaro Våra elever ska delta i verksamheten om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Vår verksamhet ska omfatta 178 till 190 skoldagar per läsår och kommer att bedrivas på vardagar. Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Frånvaro ska rapporteras till vårdnadshavare snarast, samma dag. Vid ogiltig frånvaro eller upprepad frånvaro ska skolan anmäla detta till elevens hemkommun. När en elev börjar eller slutar på Olympicaskolan ska detta också meddelas hemkommunen. Vid oro för elev måste anmälan göras till socialtjänsten. Ledighet Elev på Olympicaskolan får beviljas kortare ledighet om det finns synnerliga skäl. Rektor beslutar om ledighet och får inte uppdra åt någon annan att besluta om ledighet längre än 10 dagar. Befrielse Elev på Olympicaskolan får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen, vid enstaka tillfällen under ett läsår, om det finns synnerliga skäl till detta. 11.2 Timplan Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen. Timplan för den sökta grundskolans årskurser Antal timmar som reducerats till förmån för skolans val Bild 230 Bild 110 27 Hem och konsumentkunskap 118 Hem och konsumentkunskap 24 6 Idrott och hälsa 500 Idrott och hälsa 285 Musik 230 Musik 128 32 Slöjd 330 Slöjd 170 43 Svenska/svenska som andraspråk 1490 Svenska/svenska som andraspråk 1240 Engelska 480 Engelska 267 Matematik 1125 Matematik 800 Historia Historia 126 98

Geografi Geografi 126 885 Religionskunskap Religionskunskap 126 Samhällskunskap Samhällskunskap 126 Biologi Biologi 105 Fysik Fysik 105 800 Kemi Kemi 105 Teknik Teknik 105 Språkval 320 Språkval 0 Elevens val 382 Elevens val 220 Skolans val 600 Skolans val 108 Totalt garanterat antal timmar 6890 Totalt garanterat antal timmar 4276 108 11.3 Språkval, elevens val och skolans val Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 5 skolförordningen att erbjuda elever minst två av språken franska, spanska och tyska. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 8 skolförordningen att erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 9 skolförordningen att använda skolans val för undervisning i ett eller fler ämnen. Om sökanden avser att erbjuda skolans val, ange vilka ämnen skolans val ska omfatta. Idrott 11.4 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner (IUP) årskurs 1 5 Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) för årskurs 1 5 samt hur elever och vårdnadshavare informeras om elevernas kunskapsutveckling. Av beskrivningen ska framgå vad de individuella utvecklingsplanerna kommer att innehålla hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. Vad de individuella utvecklingsplanerna kommer att innehålla. Lärarna ska enligt skollagen, en gång per läsår i år 1 5, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Den individuella utvecklingsplanen ska utgå ifrån lärarens sammanställda information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. I den individuella utvecklingsplanen ges omdömen om elevens kunskapsutveckling. Den ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå längre i sin utveckling mot kunskapskraven men också visa på hur eleven i övrigt ska kunna utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den ska alltså både vara tillbakablickande och framåtsyftande, visa på rent ämnesmässiga utvecklingsmöjligheter men också på utvecklingsmöjligheter som utgår ifrån övriga delar av läroplanen. Viktigt är att i den skriftliga individuella utvecklingsplanen lyfta fram elevens styrkor så att elevens självtillit stärks. Riskerar en elev att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta framgå med tydlighet. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska också ange vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Vid utvecklingssamtalet ska en framåtsyftande planering skrivas med utgångspunkt i den information som ges angående elevens kunskapsutveckling. Här ska framgå vad skolan gör för att främja elevens fortsatta utveckling samt vad elev och vårdnadshavare ansvarar för. Det är viktigt att eleven förstår vad som förväntas för att kunna utvecklas vidare. De överenskommelser mellan elev, vårdnadshavare och skola som man i utvecklingssamtalet kommer överens om ska dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Rektor beslutar om utformningen av den skriftliga informationen i den individuella utvecklingsplanen. Rektor beslutar också om den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt, utöver kunskapsutvecklingen men inom ramen för läroplanen. I dessa fall skall tydlig information, angående de mål som avses följas upp, ges elever och vårdnadshavare vid läsårsstart. Omdömen om social eller kunskapsmässig utveckling får ej innehålla subjektiva beskrivningar av elevens karaktär och beteenden. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska utformas så att den: Stärker elevens och vårdnadshavarens delaktighet för att ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för sin 99

utbildning. Utgår från lärarens sammanställda information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Ger tydlig information om eleven riskerar att inte nå upp till kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts. Utgår från elevens styrkor, förutsättningar och intressen och uttrycker positiva förväntningar på eleven med tilltro till elevens möjligheter att utvecklas. Tydliggör vilket ansvar eleven, skolan och vårdnadshavaren har för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Tar hänsyn till elevens integritet. Skriftlig information om elevens skolgång kan även ges vid andra tillfällen än vid utvecklingssamtalet. Hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling Varje elev ska på Olympicaskolan ges stöd att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt det är möjligt. De elever som har lätt att nå kunskapskravsmålen ska utmanas att nå längre och de som behöver extra stöd för att nå de olika kunskapskraven ska ges det stöd som de behöver för detta. Vår målsättning är att i de olika ämnena arbeta utifrån individuella planeringar där varje elev får arbeta utifrån sin nivå. På Olympicaskolan är målsättningen därför att varje lärare inte bara inför utvecklingssamtal utan kontinuerligt ska följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Detta ska grunda sig i en fortlöpande utvärdering av elevens utveckling mot målen i läroplan samt kunskapskraven i de ämnen de får undervisning i. Bedömningar samt analys av en elevs prestationer ska sakligt dokumenteras i den webbaserade skolportalen InfoMentor vilket underlättar dokumentationen. Eleverna ska också ges möjlighet att kontinuerligt bli uppmärksammade på de framsteg som de gjort samt ges möjlighet att sätta upp nya mål för att nå längre. Vi vill använda oss av formativ bedömning där målen tydliggörs och där eleven ges vägledning, feedback och struktur för hur man från befintligt läge kan utvecklas. Även eleverna har tillgång till skolportalen InfoMentor. Om man befarar att det finns risk att elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta delges elev och vårdnadshavare snarast. De ska då få reda på vad som behöver förbättras samt vilka åtgärder som skolan ska stå för. Personalen har ansvar för att uppmärksamma om elev riskerar att inte nå kunskapskrav och omgående signalera till rektor så att elevens behov av stöd utreds. Hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Rektor på Olympicaskolan ska ge lärarna goda förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla arbetet kring de individuella planeringarna, utvecklingssamtalen och den skriftliga individuella utvecklingsplanen och därigenom öka effekten av dessa. Detta samarbete ökar möjlighet till en likvärdig bedömning, en helhetssyn på eleven och dess lärande samt att som elev och pedagog få konstruktiv återkoppling. I detta arbete är det alltså viktigt att rektor avsätter tid så att lärare som undervisar samma elev kan ge varandra information. Efter utvecklingssamtalet är det också viktigt att ha en avstämning kring varje elev där man delger varandra de nya mål som eleven strävar mot samt annan viktig information. Allt för att eleverna ska få stöd och vägledning i att nå så långt som möjligt. Elevhälsan ska vara med i detta arbete och i förekommande fall kan det också vara bra att ha med fritidsverksamheten i detta arbete för att ta fram gemensamma handlingssätt i arbetet. Allt för att eleverna ska utvecklas så långt det är möjligt. Rektor ska också tillsammans med lärarna skapa ändamålsenliga former för dokumentation i InfoMentor som kan användas i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hänsyn ska tas till lärarens arbetsbörda utan att informationsvärdet får devalveras. För att få vägledning i detta kan man ta hjälp av skolverkets stödmaterial. Överlag vill vi på Oympicaskolan arbeta för att på olika sätt synliggöra elevernas lärande. Självklart vid utvecklingssamtalen men inte endast då. Vi vill föra en öppen kommunikation med våra elever om kunskapsinnehåll och undervisningen och deras lärande i förhållande till detta. Denna kommunikation är positiv för att undervisningen ska bli så effektiv som möjligt. Vi tror utifrån Hatties forskning att tydlighet när det gäller mål och förväntningar leder till motivation. Vi tror också att känsla av delaktighet leder till att lärandet ökar och att även vårdnadshavarnas förväntningar har betydelse för inlärningen. Vi tar fasta på den forskning som säger att fysisk aktivitet gör det enklare att processa information och på så sätt också nå längre i sin kunskapsutveckling därav har vi valt daglig "fysisk aktivitet" som ett av skolans profilområden. En annan aspekt som vi anser har stor inverkan på kunskapsutvecklingen är att det i skolan är arbetsro och att man uppträder på ett respektfullt sätt. Detta synsätt speglas i vår profil "ordning och reda." Det kvalitetsarbete som utförs på Olympicaskolan kommer att ligga till grund för att öka måluppfyllelsen. Rektor samtalar kontinuerligt med lärarna kring måluppfyllelse och individuella utvecklingsplaner. Detta ger viktiga insikter som sedan ligger till grund för fortsatt arbete och prioriteringar kring såväl budget, studiedagar, kompetensutveckling samt konferenser. Rektor ska också se till att överförande av information fungerar såväl inom skolan som mellan skolor. När en elev byter från en fristående till en annan skola måste vårdnadshavaren alltid lämna sitt samtycke till att lämna över information om eleven då offentlighetsprincipen inte gäller friskolor. Hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. För årskurs 1 5 kommer det att hållas utvecklingssamtal varje termin. Detta samtal ska vara ett stöd för elevens kunskapsutveckling och lärande samt den sociala utvecklingen. I samarbete med hemmen ska elevernas allsidiga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta samt ansvarskännande individer främjas. Samtalet ska utgå från en tillbakablick över elevens tidigare prestationer men också vara framåtsyftande. Inga subjektiva beskrivningar av elevs karaktär och beteenden får komma upp i vare sig samtal kring kunskapsutveckling eller social utveckling. I samtalet ska eleven ha möjlighet att beskriva sin skolsituation, följa upp tidigare uppsatta mål samt sätta upp nya mål för den kommande terminen. Målet är att utvecklingssamtalet ska vara ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare och skolan. Detta för att ge en så bred bild som möjligt av elevens skolsituation. Samtalet ska präglas av respekt och förtroende mellan parterna och bilda utgångspunkt i arbetet för att främja elevens fortsatta utveckling. Utgångspunkt för samtalet ska vara en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till kunskapskrav i de olika ämnena och i förhållande till de olika läroplansmålen. I samtalet ska skolans, elevens samt vårdnadshavarens ansvar, för att eleven ska nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen, 100

tydliggöras. Inför utvecklingssamtalet sammanställer läraren information om varje elev. Utifrån informationen kommer man sedan överens om vilka insatser som ska göras från skolans sida. Dessa insatser presenteras sedan under samtalet. Skolans insatser ska tydliggöras så att skolans ansvar för elevens utveckling tydligt ses. Det är också viktigt att eleven är delaktig och att man som skola är tydlig med vad som förväntas av eleven. Utvecklingssamtalet kan i vissa fall resultera i ett åtgärdsprogram. En gång per läsår ska en skriftlig individuell utvecklingsplan sammanställas (se ovan) och under utvecklingssamtalet presenteras för elev och vårdnadshavare. Elev kan genom självgranskning vara med och utforma den tillbakablickande delen. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska också ha en tydligt framåtsyftande roll där man utifrån nuläge sätter upp nya mål och medel för att eleven ska nå ännu längre. Tid för utvecklingssamtal ska anges elever och vårdnadshavare i god tid. Vår målsättning är även att skapa möjligheter för elever och vårdnadshavare att samtala med andra undervisande lärare än elevens mentor, för att få detaljerad information där sådan efterfrågas. 11.5 Utvecklingssamtal och kunskapsutveckling årskurs 6 9 Beskriv hur skolenheten kommer att informera elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling för årskurs 6 9. Av beskrivningen ska framgå hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. Hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Rektor på Olympicaskolan ska ge lärarna goda förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla arbetet kring utvecklingssamtalen och därigenom öka effekten av samtalen. Detta samarbete ökar möjlighet till en likvärdig bedömning, en helhetssyn på eleven och dess lärande samt att som elev och pedagog få konstruktiv återkoppling. I detta arbete är det viktigt att rektor avsätter tid så att lärare som undervisar samma elev kan ge varandra information. Efter utvecklingssamtalet är det också viktigt att ha en avstämning kring varje elev där man delger varandra de nya mål som eleven strävar mot samt annan viktig information. Allt för att eleverna ska få stöd och vägledning för att nå så långt som möjligt. Överlag vill vi på Olympicaskolan arbeta för att på olika sätt synliggöra elevernas lärande. Självklart vid utvecklingssamtalen men inte endast då. Vi vill föra en öppen kommunikation med våra elever om kunskapsinnehåll och undervisningen och deras lärande i förhållande till detta. Utifrån denna kommunikation vill vi förändra undervisningen för att maximera kunskapsinhämtningen. Vi tror utifrån 11Hatties 11 forskning att tydlighet när det gäller mål och förväntningar leder till motivation. Vi tror att känsla av delaktighet leder till att lärandet ökar och att även vårdnadshavarnas förväntningar har betydelse för lärandet. Vi tror att fysisk aktivitet gör det enklare att processa information och på så sätt också nå längre i sin kunskapsutveckling därav har vi valt att ha fysisk aktivitet som ett av skolans profilområden. Något annat som vi tror har stor inverkan på kunskapsutvecklingen är att det i skolan är arbetsro och att man uppträder på ett respektfullt sätt. Detta speglas i vår profil II ordning och reda." Det kvalitetsarbete som utförs på Olympicaskolan kommer också att ligga till grund för att öka måluppfyllelsen. Rektor får också genom att samtala med lärarna kring utvecklingssamtal en bra bild av hur verksamheten går samt av vilka behov som finns. Detta kan sedan ligga till grund för rektors fortsatta arbete och prioriteringar kring såväl budget, studiedagar, kompetensutveckling samt konferensinnehåll. Rektor ska se till att överförande av information fungerar såväl inom skolan som mellan skolor. Detta är viktigt för att övergångarna ska bli så effektiva som möjligt så att eleven inte får onödiga avbrott i sin kunskapsutveckling utan att man kan ta vid på rätt sätt. Hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. För årskurs 6 kommer det att hållas utvecklingssamtal varje termin. Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för elevens kunskapsutveckling och lärande samt den sociala utvecklingen. I samarbete med hemmen ska elevernas allsidiga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta samt ansvarskännande individer främjas. Samtalet ska utgå från en tillbakablick över elevens tidigare prestationer men vara framåtsyftande. Inga subjektiva beskrivningar av elevs karaktär och beteenden får komma upp i vare sig samtal kring kunskapsutveckling eller social utveckling. På samtalet ska eleven ha möjlighet att beskriva sin skolsituation, följa upp tidigare uppsatta mål samt sätta upp nya mål för den kommande terminen. Målet är att utvecklingssamtalet ska vara ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare samt skolan. Detta för att ge en så bred bild som möjligt av elevens skolsituation. Samtalet ska präglas av respekt och förtroende mellan parterna. Samtalet ska bilda utgångspunkt i arbetet för att främja elevens fortsatta utveckling. Samtalet ska fokusera utvärdering av elevens utveckling i förhållande till kunskapskrav i de olika ämnena och i förhållande till de olika läroplansmålen. I samtalet ska också skolans, elevens samt vårdnadshavarens ansvar för att eleven ska nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen tydliggöras. Inför utvecklingssamtalet sammanställer läraren information om varje elev. Utifrån informationen kommer man sedan överens om vilka insatser som ska göras från skolans sida. Dessa insatser presenteras sedan under samtalet. Skolans insatser ska tydliggöras så att skolans ansvar för elevens utveckling tydligt ses. Det är också viktigt att eleven är delaktig och att man som skola är tydlig med vad som förväntas av eleven. Utvecklingssamtalet har i och med den ändring av bestämmelserna kring utvecklingssamtalet som gjordes hösten 2013 nu fått en utvidgad roll. Den information som tidigare gavs skriftligt i och med individuella utvecklingsplaner ska nu delges muntligt. I mån av tid och organisatoriska möjligheter så är vårt mål att våra elever tillsammans med vårdnadshavare 101

under utvecklingssamtalet eller vid annat liknande tillfälle ska kunna träffa flera av sina ämneslärare för att få bästa möjliga koll på dagsläge samt utvecklingsmöjligheter i de olika ämnena. Tid för samtal ska anges elever och vårdnadshavare i god tid. 11.6 Mottagande till grundskolan Huvudregeln är att en grundskola ska vara öppen för alla som har rätt till utbildning i grundskolan. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i grundskolan. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap. 35 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. 11.7 Urval Om det inte finns plats för alla sökande vid skolenheten ska urval göras på de grunder Skolinspektionen godkänner. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. Waldorf eller montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola eller förskoleklass. Skolinspektionens ställningstagande avseende urvalsgrunder https://www.skolinspektionen.se/sv/rad och vagledning/stallningstaganden/urvalsgrunder for friskolor/ Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till grundskolan som Skolinspektionen godkänt enligt 10 kap. 36 skollagen. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. Vi avser att tillämpa förtur för de elever som idag är inskrivna på Håksbergs skola och vill gå hos oss. Vi kommer därefter ha turordningslista med syskonförtur för de som söker till oss. 11.8 Lovskola De nya bestämmelserna om lovskola 1 kap. 1 och 10 kap. 3, 23, 23 a f skollagen träder i kraft den 1 augusti 2018. Sökanden kommer att erbjuda lovskola till berörda elever som har avslutat årskurs 8 och 9 om inte annat följer av bestämmelserna. Besvaras endast om ansökan avser fritidshem. 12. Fritidshem 12.1 Öppettider Sökanden kommer enligt 14 kap. 5 och 8 skollagen att erbjuda eleverna fritidshem den del av dagen då eleverna inte går i förskoleklass eller grundskola och under lov. Hänsyn kommer även tas till vårdnadshavares förvärvsarbete eller studier eller till om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 12.2 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i fritidshemmet kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur verksamheten kommer att anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter hur eleverna kommer att få inflytande och delaktighet över utformningen av verksamheten. Fritidshemmet på Olympicaskolan ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan. Fritidshemmet ska stimulera alla elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Läroplanen ska för fritidshemmet gälla "i tillämpliga delar". Personalen ska utgå ifrån läroplanens första, andra del när utbildningen planeras samt nu också i kapitlet som förtydligar just fritidshemmets uppdrag. Här ska man få träna på ett demokratiskt förhållningssätt genom att möjlighet ges till inflytande och ansvar. Fritidshemmet ska stödja utvecklingen av normer och värden, kunskaper, ansvarstagande och inflytande. 102

När personalen på fritidshemmet planerar sin verksamhet ska de utgå ifrån elevernas behov och intresseområden. På fritidshemmet anser vi att lek, rörelse och skapande arbete främjar lärande. För att eleverna ska se sammanhang och få möjlighet att lära på flera sätt ska fritidshemmet ha nära kontakter med förskoleklassen och grundskolan. Det man arbetar med i klassen ska på olika sätt speglas på fritidshemmet. Arbetar man med volym i klassen kan man på fritidshemmet fortsätta med att experimentera och laborera för att befästa och fördjupa kunskapen. På så sätt kan fritidshemmet medverka till att skolans kunskapsmål uppnås och eleverna kan på fritidshemmet ges möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper. Detta för att understödja och stimulera lusten att lära. På Olympicaskolan vill vi forma individer som, med entreprenöriella förmågor, tar sig an framtidens utmaningar. Fritidshemmet ska ge våra elever möjligheter till att vara kreativa, pröva egna tankar och idéer, driva små projekt och lära sig kommunicera, samarbeta och lösa problem. På detta sätt stärks relationerna i gruppen samtidigt som varje individ kan upptäcka sina egna gåvor, förmågor och talanger. Fritidshemspersonalen ska se och bekräfta eleverna, skapa trygghet och stärka elevernas självkänsla, samtidigt som de ska utmana våra elever i sitt lärande. Här ska alla elever erbjudas en variation av aktiviteter och utvecklas utifrån sin nivå. Vi vill utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Det är av vikt att barnen känner sig trygga för att kunna lära. Eleverna ska ges möjlighet att pröva på aktiviteter och använda sig utav förmågor de tidigare inte använt. Personalen ska vara lyhörda för elevernas frågor och funderingar och utifrån det skapa meningsfulla lärandesituationer. Även på fritidshemmet kommer våra profilområden att vara centrala. fysisk aktivitet i form av lek, idrott och rörelse, samt ordning och reda kommer att vara tydliga delar i verksamheten. Fysisk aktivitet kommer att visa sig i att eleverna får utrymme för lek och rörelse. Ordning och reda kommer bland annat att visa sig i att eleverna tränas i att vara en bra kompis, följa gemensamma regler, ta ansvar och visa hänsyn och respekt. I allt detta är det viktigt att vi utgår från eleverna och att de ges utrymme till att vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter. Våra elever ska känna att de kan göra sina röster hörda och att de blir hörsammade. De ska få hjälp att sätta ord på sina känslor och ges stöd i att resonera och argumentera. De ska också känna att olikheter i gruppen respekteras och utifrån det utveckla respekt för olika sätt att vara. För de elever med funktionsnedsättning ska vi arbeta för att så långt som möjligt kunna motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Får vi exempelvis en elev med hörselnedsättning så behöver lokaler och möblemang ses över för att bland annat minska slammer. Personalen får möjlighet till fortbildning i området så att man exempelvis tänker på att inte prata med ryggen mot eleven, tänka på placering mm. På fritidshemmet ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas. Här ska verksamheten följas upp och analyseras utifrån de nationella målen. Utifrån analyserna ska vi sedan utarbeta planer för att utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras kontinuerligt. Personalen ska också erbjudas kompetensutveckling utifrån de behov som finns samt utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Utbildning i fritidshemmet ska erbjudas så snart det framkommit att elev har behov av sådan plats till och med vårterminen det år då eleven fyller 13. 12.3 Elevgrupperna och miljön Beskriv hur sökanden kommer att se till att eleverna i fritidshemmet kommer att ha en lämplig sammansättning och storlek. Av beskrivningen ska framgå hur verksamheten ska organiseras med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek utformningen av tilltänkt lokal för verksamheten (utomhus och inomhusmiljö). På ledningsnivå så ska ett barnperspektiv anläggas inför alla beslut eller åtgärder på fritidshemmet som rör eleverna. Här kan man bland annat arbeta med barnkonsekvensanalyser. Huvudmannen Huvudmannen på Olympicaskolan ska se till att anpassa resursfördelningen till de behov som finns på fritidshemmet så att vi kan uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen har ansvar för att eleverna erbjuds en god lek och lärmiljö. För att kunna beräkna och planera för detta behöver huvudmannen ta hänsyn till elevgruppens sammansättning och storlek, elever i behov av särskilt stöd, elevernas ålder, personalens kompetens, elever med annat modersmål än svenska, lokaler mm. Kvalitetsarbete ska bedrivas av både huvudman och rektor. Utifrån det som framkommer i uppföljning av verksamhetens måluppfyllelse ska de identifiera utvecklingsbehov och fördela resurser utifrån de behov som finns. För mer om kvalitetsarbete se 8.1. Då huvudmannen har det övergripande ansvaret för resursfördelningen är det viktigt att huvudman och rektor för ett nära samarbete gällande detta. Huvudmannen ska säkerställa att fritidshemmet arbetar utifrån skollag och läroplan och behöver ha en kontinuerlig dialog med rektor för att säkerställa detta. Huvudmannen ska se till att rektor har kunskap om och insikt i fritidshemmets arbete och ges förutsättningar till inblick i den dagliga verksamheten. Rektor ska också ha den pedagogiska kompetens som krävs för att utveckla verksamheten, detta ansvarar huvudmannen för. Utöver detta ska huvudmannen se till att det finns lärare i fritidshemmet eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet samt leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen och aktuell forskning. Rektor Rektor ska anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning utifrån de resurser som huvudmannen ger. När rektor arbetar med detta ska hen väga in faktorer som elevernas ålder, personalens kompetens, lokaler, utemiljö, elever med annat modersmål, elever i behov av särskilt stöd, kontinuitet i elev och personalgrupp samt elevernas närvarotider. Gruppernas storlek får inte påverka kvalitén negativt. På fritidshemmet ska våra elever känna sig trygga, sedda och lyssnade till. Eleverna ska vistas i en utvecklande och rofylld lärmiljö där relationer mellan personal och elever samt elever emellan är goda. Gruppstorleken ska anpassas utifrån de olika elever som vi har. Personalen ska ha tid för samtal med eleverna och möjlighet att ha god uppsikt över gruppen. God uppsikt över gruppen handlar inte bara om att ha koll på var varje elev befinner sig rent fysiskt utan också mentalt. Personalen behöver exempelvis vara uppmärksamma på om det förekommer någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande 103

behandling i verksamheten. Se 9.1, 9.2. Rektor ska se till att personalen på fritidshemmet har möjlighet att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån läroplan samt väva in kunskaper kring forskning och beprövad erfarenhet i praktiken. Personalen ska ha möjlighet att samarbeta med personal i förskoleklass och grundskola för att få till ett helhetsperspektiv och öka måluppfyllelsen. I de fall en utredning om särskilt stöd förekommer i någon av verksamheterna så ska de samarbeta så att man i utredningen ser till alla omständigheter för eleven. Se 6.1. Fritidshemmet ska också informeras om sådant de behöver ha kännedom om utifrån de individuella utvecklingsplanerna samt utifrån eventuella åtgärdsprogram. I de fall personal misstänker att ett barn far illa behöver de anmäla detta till socialtjänsten. Personalen på fritids ska också delta i överlämningar i samband med övergångar från exempelvis förskola till fritidshemmet. Rektor ska kontinuerligt föra en dialog med personalen både om det dagliga arbetet men också om utvecklingsarbete. Hen ska ge personalen stöd och feedback i sitt arbete. Rektor ska se till att vårdnadshavarna ges information om de mål som verksamheten strävar mot, så att de ges möjlighet till inflytande över fritidshemmets verksamhet. De ska också få information om hur målen konkretiseras i verksamheten. De ska ges tillfälle att delta i det systematiska kvalitetsarbetet samt medverka i forum för samråd. Personalen i fritidshemmet ska arbeta för ett gott samarbete med hemmen så att eleven får en känsla av sammanhang i tillvaron. Fritidshemmet ska erbjuda sina elever och vårdnadshavare samtal kring elevens trivsel, utveckling och lärande. Eleven ska vara aktiv i dessa samtal så att personalen i sin planering sedan kan utgå ifrån elevens behov, önskemål och förutsättningar. Fritidshemmet ska ha en stimulerande lärmiljö präglad av trygghet och studiero. Detta för att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att lära. Fritidshemmet ska bedrivas i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmet ska också genomföra en dokumenterad egenkontroll för att säkerställa en god miljö. På Fritidshemmet vill vi erbjuda lugna platser där man kan vila men även platser för livliga aktiviteter. Vi vill utifrån diskrimineringsgrunderna arbeta normkritiskt. Vi ska bland annat utforma könsneutrala platser där varje elev ges fritt utrymme och möjlighet att själv välja sysselsättning. Fritidshemmet kommer att utgå ifrån en given lokal i närheten av skolmatsalen så att man enkelt ska kunna erbjuda frukost, (lunch) och mellanmål utifrån elevernas olika tider. Fritidshemmet kommer också att ha tillgång till skolbiblioteket. Fritidshemmet kommer under vissa tider av dagen även att ha tillgång till idrottssal, salar fö arbete med bild och slöjd och andra ämneslokaler. När det gäller utomhusmiljö så ligger våra lokaler i ett naturskönt område i närheten av fina grönområden och en skog i anslutning till skolan. Det är också nära till isrink och idrottsplatsen. 13. Övrigt 13.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. Vi kan inte nog påtala situationen för Håksbergs skola: ett kommunbeslut där skolan ska stängas och eleverna flyttas, men som pga ökad elevunderlag samt försenad byggnation gör att Håksbergs skola behöver vara kvar. Olympica har haft tät kontakt med beslutande politiker och tjänstemän i kommunen samt föräldrar som har sina barn på skolan. Vårt intryck är att kommun samt föräldrar välkomnar Olympica att driva Håksbergs som en friskola. Belägg för detta är: 1. Kommunen är villiga att låta Olympica få tillgång till skolans lokaler 2. Gemensamt möte med Kommunen och föräldraföreningen den 8 jan 2018 då skolans framtid diskuterades. Det som framkom under mötet var att föräldrarna vill hellre se Olympica driva skolan än kommunen och att kommunen inte skulle motarbeta det. Deltagare på mötet var: Hanna Lindgren, ordförande social och utbildningsnämnden (S) Kjell Israelsson, 2 vice ordförande (M) Fredrik Trygg, ledamot samt ersättare i Samhällsbyggnadsnämnden SD Mikaela Nordling, ersättare M Carina Gamisch, ersättare S Kjell Nykvist, ledamot L Peter Cyrillus, ledamot S Hans Esselöw, ledamot V Gun Andersson, ledamot C Roland Johansson ledamot SD HåGe Persson, ersättare M Alexander Trygg, ersättare samt ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden SD Ingvar Henriksson kommunstyrelsen +ordförande Ludvika kommunfastigheter AB (S) Mikaels Carstenson: förvaltningschef social och utbildningsförvaltningen Föräldraföreningen ledd av Nilla Skoog Föräldrar På mötet konstaterades att kommun, föräldrar samt friskola alla vill ha en skola i Håksbergs som är bra för 104

eleverna. Ifall Olympica AB ansöker om tillstånd ska inte kommunen motarbeta detta gällande lokalfråga och tillstånd. Kommunen ser positivt på att få en första friskola i kommunen. Det kommer sporra både kommunens skolor och friskolan att ge eleverna bra utbildning. 13.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. 105

Intresseanmälan Nedanstående uppgifter är endast en intresseanmälan och ej bindande. Syftet med informationen är att få en överblick av elevunderlag. Ifall skolan får tillstånd att starta, kommer varje elev behöva ansöka om plats. Jag är intresserad att ha mitt barn inskrivet på friskolan Olympicaskolan i Håksberg med start höst-terminen 2019 årskurs F-6. Vårdnadshavares namn: Mailadress: Barnet namn: Barnets födelseår: Klass som barnet ska börja i 19/20: Mail: fredrik.ahlgren@olympicaskolan.com Tel: 0225-25 65 08 106

Ärendenummer 772445/2017 Registreringsdatum 2018-01-02 22:12 1 (3) Fredrik Ahlgren HEDEMORA Organisationsnummer: 556593-8700 Företagsnamn: Olympica AB Bolagsverket har registrerat detta ärende om - postadress 107

REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOLAG Organisationsnummer 556593-8700 Objektets registreringsdatum 2000-07-12 Dokumentet skapat 2018-01-02 22:21 Nuvarande firmas registreringsdatum 2000-07-12 Sida 2 (3) Org.nummer: 556593-8700 Firma: Adress: Olympica AB Lillvägen 2 776 36 HEDEMORA Säte: Registreringslän: Anmärkning: Dalarnas län, Hedemora kommun Detta är ett privat aktiebolag. BILDAT DATUM 2000-06-16 SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL Aktiekapital: Lägst...: Högst...: 100.000 SEK 100.000 SEK 400.000 SEK Antal aktier: 1.000 Lägst...: 0 Högst...: 0 STYRELSELEDAMOT, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 640426-4415 Ahlgren, Hans Fredrik, Aspbacksvägen 17, 785 30 GAGNEF STYRELSELEDAMOT, ORDFÖRANDE 620417-7106 Ahlgren Peters, Åsa Margareta, Aspbacksvägen 17, 785 30 GAGNEF STYRELSESUPPLEANTER 930825-4573 Ahlgren Peters, Adam Fredrik, Herrhagsvägen 186 Lgh 1102, 752 67 UPPSALA REVISOR(ER) 590319-9015 Hassis, Per Folke Anders, Operettvägen 8, 784 43 BORLÄNGE FIRMATECKNING Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas var för sig av Ahlgren Peters, Åsa Margareta Ahlgren, Hans Fredrik 108

REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOLAG Organisationsnummer 556593-8700 Objektets registreringsdatum 2000-07-12 Dokumentet skapat 2018-01-02 22:21 Nuvarande firmas registreringsdatum 2000-07-12 Sida 3 (3) VAKANS Styrelsen ska bestå av 3 styrelseledamöter och 1 styrelsesuppleant. FÖRESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAMÖTER/STYRELSESUPPLEANTER Styrelsen skall bestå av lägst 1 och högst 5 ledamöter med lägst 1 och högst 2 suppleanter. FÖRBEHÅLL/AVVIKELSER/VILLKOR I BOLAGSORDNINGEN Hembudsförbehåll VERKSAMHET Bolaget skall bedriva skolverksamhet med inriktning på idrott och hälsa och därmed förenlig verksamhet. RÄKENSKAPSÅR 0701-0630 KALLELSE Kallelse sker genom brev med posten. ****Registreringsbeviset är utfärdat av Bolagsverket**** 109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

Vårdhav. Mail Elev F.år Antal ÅK 19/20 ÅK 20/21 ÅK 21/22 ÅK 22/23 1 Marlena Käck m.liinanki@gmail.com Matilda Käck 2006 xx 1 Åsa Strömberg asa.am.stromberg@ludvika.se Lovisa Strömberg 2006 xx 1 Karolina Gunnteg karolina.gunnteg@icloud.com Adrian Gunnteg 2006 xx 1 Malin Utter malinnordh@hotmail.com Liam Norman 2006 4 xx 1 Malin Utter malinnordh@hotmail.com Alicia Norman 2007 6 1 Jimmy Ahlbäck la024025353@gmail.com Axel Ahlbäck 2007 6 1 Marianne Liinanki marianne.eriksson80@gmail.com Ebba Liinanki 2007 6 1 Lise-Lott Lehmann liselott.lehmann@gmail.com Erik Persson 2007 6 1 Robert Magnusson robertmagnusson@hotmail.se Freja Magnusson 2007 6 1 Lina Maria Osorio linaoso77@hotmail.com Juan Camilo Sanchez Osorio 2007 6 1 Anna Fältsjö anna.faltsjo@ludvika.se Julia Fältsjö 2007 6 1 Mia Hellbergh miahellbergh@hotmail.com Julius Hellbergh 2007 6 1 Helen Lillqvist lillqvist@spray.se Linus Lillqvist 2007 6 1 Andreas & Ghia Ohlström ohlstrom@gmail.com Loka Ohlström 2007 6 1 Håkan Bildåhs hakan.bildahs@opusbilprovning.se Lukas Bildås 2007 6 1 Jonas Jönsén jonas.jonsen@spray.se Nora Jönsén 2007 6 1 Elin Larsson elin.larsson@se.abb.com Samuel Larsson 2007 6 1 Jenny Ungsgård jennysoderlund@hotmail.com Simon Ungsgård 2007 6 1 Frida Trygg frida_pe81@hotmail.com Tage Trygg 2007 6 1 Therese Hedman janssontherese@hotmail.se Thea Jansson 2007 6 1 Martyana Maziarek marre_bus@hotmail.com Tuva Garbman 2007 6 1 Ida Halvarsson Hellqvist idahalvarsson@hotmail.com Wilma Hellqvist 2007 6 1 Khitam Alrawashdeh khitamru@yahoo.com Mohammed Aldamiri 2007 19 6 1 Viktoria Blidberg viviblidberg@hotmail.com Adéle Hellberg 2008 5 1 Camilla Lenert camilla.lenert@hotmail.com Alicia Lenert 2008 5 1 Vicotria Gällström vgllstrm@yahoo.se Charlie Gällström 2008 5 1 Gunilla Skoog gunilla.skoog83@gmail.com Emil Skoog 2008 5 1 Linda Forslin linda.solin@hotmail.com Liam Forslin 2008 5 1 Anna Källström anna_kallstrom1981@hotmail.com Lucas Silvennoinen 2008 5 1 Martyana Maziarek marre_bus@hotmail.com Moa Garbman 2008 5 1 Jane Andersson safsen_jane@hotmail.com Nova 2008 5 1 Sandra Bååth sandraliljekvist@hotmail.com Oscar Trygg 2008 5 119

1 Magnus Hemansson 0240.12698@telia.com Saga Hermansson 2008 5 1 Vicotria Gällström vgllstrm@yahoo.se Sam Gällström 2008 5 1 Melkorka Forsman melkorkaforsman@gmail.com Thor Forsman 2008 5 1 Per Johansson jper1971@gmail.com Vilma Östlin 2008 5 1 Sandra Gustafsson sandra.gustafsson@ludvika.se Linnea Gustafsson 2008 14 5 1 Caroline Sundberg caroline.sundberg@ludvika.se Cecilia Sundberg 2009 4 1 emil forsberg Kung.emil@hotmail.com seth forsberg 2009 4 1 Kristin Karlsson kristinkarlsson82@yahoo.se Clara Gudmundsson 2009 4 1 Ida Halvarsson Hellqvist idahalvarsson@hotmail.com Edvin Hellqvist 2009 4 1 sofie montin sofiemontin@hotmail.com alvin montin 2009 4 1 Jenny Holgersson jennyholgersson@hotmail.com Elias Jansson 2009 4 1 Marina Dalgren gurkkaktus@hotmail.com Elvira Karlsson 2009 4 1 Eija Lindberg eijalindberg71@gmail.com Erik Lindberg 2009 4 1 Madeleine Andersson madeleine.y.andersson@telia.com Filip Henriksson 2009 4 1 Jimmy Ahlbäck la024025353@gmail.com Hanna Ahlbäck 2009 4 1 Robert Magnusson robertmagnusson@hotmail.se Julia Magnusson 2009 4 1 Sofie Sahlman soffan_91@hotmail.com Rasmus Sahlman 2009 12 4 1 Elin Larsson elin.larsson@se.abb.com Alexander Larsson 2010 3 1 Camilla Olsson camilla75@outlook.com Daniele Micali 2010 3 1 Susanne E Lehmann susanne.engblom@hotmail.com Emil Lehmann 2010 3 1 Camilla Lenert camilla.lenert@hotmail.com Evelina Lenert 2010 3 1 Niclas Olsson nco.konsult.montage@icloud.com Felicia Olsson 2010 3 1 Marianne Liinanki marianne.eriksson80@gmail.com Filip Liinanki 2010 3 1 Gustaw Norman gustavnorman@quautservice.com Isabella Norman 2010 3 1 Marie-Louise Blom maijlo_85@hotmail.com Melina Rohrbeck 2010 3 1 Jane Andersson safsen_jane@hotmail.com Melvin andersson 2010 9 3 1 Ida Ax Falk ida_falk@hotmail.com Alfred Falk 2011 2 1 Anders Hellstrand ahellstrand@hotmail.se Freja Hellstrand 2011 2 1 Marie-Louise Blom maijlo_85@hotmail.com Molly Rohrbeck 2011 2 1 Hanna Henriksson hanna.henriksson@hotmail.com Oliwer Johansson 2011 2 1 Therese Mikaelsson tess_mikaelsson@hotmail.com Sam Hammarbäck 2011 2 1 Jenny Ungsgård jennysoderlund@hotmail.com Sebastian Ungsgård 2011 2 1 Izabell Edlund izabelledlund@hotmail.com Svea Ek 2011 2 120

1 Magnus Hemansson 0240.12698@telia.com Thea Hermansson 2011 2 1 Anna Källström anna-kallstrom1981@hotmail.com Vilda Silvennoinen 2011 9 2 1 André Nilsson & Jennie Rydandy_ludvika88@hotmail.com Adrian Rydelius 2012 1 1 Kristin Karlsson kristinkarlsson82@yahoo.se Axel Gudmundsson 2012 1 1 Caroline Sundberg caroline.sundberg@ludvika.se Ellinor Sundberg 2012 1 1 Christer Grönwall litenkrille@outlook.com Emil Grönwall 2012 1 1 Veronica Blidberg nisseblidberg@hotmail.com Gustav Blidberg 2012 1 1 Robin Lund lars.robin.lund@telia.com Hjalmar Collings Lund 2012 1 1 Erik Andersson & Maria Ögerik711@hotmail.com Hugo Ögren 2012 1 1 Sandra Håkansson sandradf89@hotmail.com Lea Håkansson 2012 1 1 Gunilla Skoog gunilla.skoog83@gmail.com Maja Skoog 2012 1 0 Doris & Angelo Micali doric.micali@ludvika.se matteo micali 2012 1 1 emmie gustafsson Emmie.juntunen@hotmail.com herman gustafsson 2012 1 1 Victoria Gällström vgllstrm@yahoo.se Mollie Gällström 2012 1 1 sofie mondin sofiemontin@hotmail.com selma montin 2012 1 1 Mattias Pettersson mattias83pettersson@gmail.com Thyra Magnusson 2012 1 1 Per Johansson jper1971@gmail.com Viktor Östlin 2012 1 1 Sofia Pettersson sofiapettersson92@live.se Wiolia Sahlberg 2012 15 1 1 Matilda Johansson coola_lilla_tilda@hotmail.com Alfred Johansson 2013 Fskl 1 Izabell Edlund izabelledlund@hotmail.com Devin Ek 2013 Fskl 1 Anders Hellstrand ahellstrand@hotmail.se Elvin Hellstrand 2013 Fskl 1 Martina Magnil martinamagnil_88@hotmail.com Gabriel Wiberg 2013 Fskl 1 Anders Hellstrand ahellstrand@hotmail.se Joar Hellstrand 2013 Fskl 1 Ida Ax Falk ida_falk@hotmail.com Julia Falk 2013 Fskl 1 Johanna Skogström johannanornestamjohannano@hotmail. Ludwig Skogström 2013 Fskl 1 Madeleine Magnusson madeleinemagnusson91@hotmail,com Levi Wilbe 2013 Fskl 1 Sandra Bååth sandraliljekvist@hotmail.com Max Bååth 2013 Fskl 1 Rut Back/ Mathias Back back.ruth@gmail.com/ back@back- Nil Kurt Back 2013 Fskl 1 Therese Hedman janssontherese@hotmail.se Sally Jansson 2013 Fskl 1 Marina Dahlgren gurkkaktus@hotmail.com Joline Karlsson 2013 12 Fskl 1 Maria Ögren & Erik Anders leloo27@hotmail.com Charlie Ögren 2014 Fskl 1 Linda Forslin linda.solin@hotmail.com Doris Forslin 2014 Fskl 1 Cornelia Ögren/ Max Olssocornelia.orgren@hotmail.com Elwin 2014 Fskl 121

1 Helena Norman helena.a.c.magnusson@gmail.com Felix Norman 2014 Fskl 1 Emma Bunt emma.bunt@hotmail.com Harry Bunt 2014 Fskl 1 Susanne E Lehmann susanne.engblom@hotmail.com Hugo Lehmann 2014 Fskl 1 Henrik Carlsson & Britt-Mabrittmarie.asberg@gmail.com Idun Åsberg 2014 Fskl 1 Madeleine Magnusson madeleinemagnusson91@hotmail,com Love Wilbe 2014 Fskl 1 Sandra Morell sandra.rydberg@mail.com Uno Morell 2014 Fskl 1 Nadine Nilsson nadine_nilsson@hotmail.com Lovisa Forsbäck 2014 Fskl 1 Patrik Telilä pat_tel@hotmail.com Lykke Telilä 2014 Fskl 1 Camilla Lenert camilla.lenert@hotmail.com Matheus Lenert 2014 Fskl 1 Anna Källström anna.kallstrom@hotmail.com Max Silvennoinen 2014 Fskl 1 Melkorka Forsman melkorkaforsman@gmail.com Saga Forsman 2014 Fskl 1 Izabell Edlund izabelledlund@hotmail.com Viggo Ek 2014 Fskl 1 Sofia Pettersson sofiapettersson92@live.se Thilma Sahlberg 2014 16 Fskl 1 Sandra Håkansson sandradf89@hotmail.com Billy Håkansson 2015 Fskl 1 Dominique Björkman levvan_2@hotmail.com Dewin Björkman 2015 Fskl 1 Veronica Andersson veronicazb76@gmail.com Elias Andersson 2015 Fskl 1 Rebecca Lirell rebecca.lirell86@gmail.com Lowe Hedvall Lirell 2015 Fskl 1 Robert Magnusson robertmagnusson@hotmail.se Elsa Magnusson 2015 Fskl 1 Martina Magnil martinamagnil_88@hotmail.com Freja Wiberg 2015 Fskl 1 Robin Lund lars.robin.lund@telia.com Inez Collins Lund 2015 Fskl 1 Matilda Johansson smakihani@gmail.com Oliver Johansson 2015 Fskl 1 Mattias Pettersson mattias83pettersson@gmail.com Oliwer Magnusson 2015 Fskl 1 Rebecca Litzell rebecca.litzell86@gmail.com Lowe Hedvall 2015 Fskl 1 Rose-Marie Westerlund barumdem@yahoo.se Liv Vega Högberg 2015 11 Fskl 1 Camilla Bergnér camilla_bergner@hotmail.com Agnes bergner 2016 Fskl 1 henrik sandström h.sandstrom.82@gmail.com lucas sandström 2016 Fskl 1 Malin Storm malin.storm@boschrexroth.se Vilda Daisy Storm 2016 Fskl 1 Emma Bunt emma.bunt@hotmail.com Edith Bunt 2016 Fskl 1 Oscar Pehrson Oscar_Pehrson@hotmail.com Melker Fredriksson 2016 Fskl 1 Patrik Herberger patrik.herberger@telia.com Ellie Borggren 2016 Fskl 1 Ruth Back/Mathias Back back.ruth@gmail.com/ back@back- Biel Back 2016 Fskl 1 Erik Skoglund & Nathalie N nathalie-nilsson@hotmail.com Freya Skoglund 2016 Fskl 1 isabelle pettersson isabell pettersson@hotmail.se Nellie pettersson 2016 Fskl 122

1 Felicia Cederlund f.cederlund@icloud.com Lovalee Cederlund 2016 Fskl 1 Elin Larsson elin.larsson@se.abb.com Mina Larsson 2016 Fskl 1 Ida Sveningsson ida.sveningsson@hotmail.com Thea Sveningsson Bäckman 2016 Fskl 1 Rose-Marie Westerlund barumdem@yahoo.se Nils Loke Högberg 2016 13 Fskl 1 Johan Gustavson johan_mk1@hotmail.com Lily Gustafsson 2017 1 Sandra Morell sandra.rydberg@mail.com Vera Morell 2017 1 emma danielsson Emmaadanielsson@hotmail.com lilly danielsson 2017 1 Malin Storm malin.storm@boschrexroth.se Johan Gottfried 2017 1 Jonna Wiberg jonnawiberg@hotmail.com Luna Gustavson 2017 1 andreas strandberg Andreas.lars.strandberg@gmail.com alicia strandberg 2017 1 Rebecca Lirell rebecca.lirell86@gmail.com Ebbot Hedvall Lirell 2017 1 Martina Engwall virrstina1@yahoo.se axel engwall 2017 1 Håkan Bildåhs hakan.bildahs@opusbilprovning.se Melwin Bildåhs 2017 9 143 143 123

ÅK 23/24 124

125

126

127

Fskl Fskl Fskl Fskl Fskl Fskl Fskl Fskl Fskl 128

Friskola Håksberg Välkommen på informationsmöte om en planerad etablering av friskola i Håksberg. Agenda Vad är en friskola? Vem är Olympicaskolan? Hur ser tidsplanen ut? Hur gör jag för att anmäla mitt barn till skolan? Allmän frågestund. Plats - Festsalen, Folkets Hus, Ludvika Tid - Tisdagen 9 januari kl 18 Välkomna! 129

LUDVIKA 10 jan Många kom för att höra om ny friskola i Håksberg Det var nästan fullsatt på Folkets hus när Olympica AB presenterade sina planer för att starta friskola i Håksberg. Många besökare stannade också på vägen ut för att skriva på intresseanmälningar. 0 delningar Fredrik Ahlgren och Rikard Floridan berättade om hur de olika friskolorna inom Olympica AB fungerar i dag. Bild: Seth Jansson 130

Som tidningen tidigare berättat om så har Olympica AB, som bland annat driver Olympicaskolan i Hedemora, bestämt sig för att göra ett nytt försök och söka om tillstånd att öppna friskola i Håksberg. Förra gången slutade det i somras med att Skolinspektionen avslog ansökan. Enligt Fredrik Ahlgren, delägare, handlade det dels om att Olympica och kommunen kommit fram till olika elevunderlag men också dels om att Olympica underskattade hur utförlig ansökan skulle vara. Eftersom det funnits en skola i minst 40 år så trodde vi att det var lugnt men Skolinspektionen betraktar det som att det aldrig funnits en skola där. Vi måste fylla i allt grundligt, sa Fredrik Ahlgren. Ansökan, som måste lämnas in innan månadens slut, ska också ha med intresseanmälningar så att Skolinspektionen ser att det finns ett underlag att driva skolan. Fredrik Ahlgren var nöjd med uppslutningen på tisdagens informationsträff. Bild: Seth Jansson 131

Vi behöver cirka 100 intresseanmälningar, då känns det tryggt. Förra året fick vi in runt 80-90 anmälningar, säger Fredrik Ahlgren. Större delen av mötet berättade Fredrik Ahlgren och Olympicaskolans rektor Rikard Floridan om hur friskolan fungerar och skolans inriktning på rörelse och idrott. De fick frågor om bland annat arbete mot mobbing, hur de löser lokaler och personalbehov. Håkan och Nadja Bildås bor i Gräsberg och deltog i mötet för att höra om planerna på en friskola. Det låter bra och det är bra om skolan får vara kvar. Jag gick själv där. Jag hoppas att sonen också kommer kunna gå där, säger Håkan Bildås. Så länge de håller vad de sagt så är det drömläge för alla, säger Nadja Bildås. Håkan Bildås hoppas att skolan i Håksberg kan finnas kvar och att sonen Melwin kan gå där en dag. Bild: Seth Jansson Seth Jansson seth.jansson@mittmedia.se 132

133

134

135

136

137

138

139

Steg 1. Vetenskaplig grund Evidensbaserad verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Steg 2. Läroplanen Läroplanen är grunden för skolans kärnprocess - det skolan ska leverera. Säkerställ att varje lärare behärskar den. Olympicaskolans olika delar för att skapa strukturen med fokus på undervisningen Styrelsens rapporter Steg 3. Skolans nyckeltal och mål Skapa nyckeltal med fokus på progession hela vägen från åk 1 9. Sätt tydliga mål. Steg 4. Skolans rutiner Vem ska göra Vad, När och HUR för att vi ska nå målen? Mer i detalj än en årsklocka om det ska hända. Steg 5. Lärarnas rutiner Så här gör vi på vår skola. Kännetecken för hur lärarna utför sitt arbete I undervisningsprocessen. Steg 6. Lektionsobservationer Pedagogiskt och didaktiskt ledarskap samt kollegialt lärande för bättre och bättre undervisning. Successful Schools Sweden 140 Resultaten En visualisering av vilka resultat nyckeltal som är underlag för analys för bättre undervisning. Årsklockan En visualisering och summering av skolans rutiner. Processkartan En visualisering och summering av lärarnas rutiner.. Observationsschema Underlag för systematiska lektionsobservationer, statistik och samtal tillsammans med varje lärare för bättre och bättre undervisning. Steg 7. Rektorns kvalitetsrapport Rektors årliga rapport med nyckeltal för fokus på progression, bättre undervisning och resultat. Steg 8. Nämndens/styrelsens verksamhetsplan Fokus på progression och varje årskulls bästa resa mot goda resultat VT åk 9.

Vetenskaplig grund Du som arbetar på Olympicaskolan förväntas vara väl förtrogen med vår vetenskapliga grund för att både på egen hand och tillsammans med kollegor kunna utveckla undervisningen. Det innebär att du som pedagog ska utgå ifrån skolans vetenskapliga grund i ditt arbete. Skolans vetenskapliga grund ska tydligt märkas i elevernas utbildning och vardag i allt från pedagogiska planeringar och undervisning till sociala mötestillfällen och övrig undervisningsfri tid. Du ska även vara förtrogen med Skolverkets material gällande begreppen om vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. På Olympicaskolan ska vi ständigt sträva efter den bästa tillgängliga kunskapen inom skola och forskning. Vad fungerar för vem och i vilket sammanhang? Vi har en gemensam grund och ett gemensamt lärande på Olympicaskolan som vi hittar stöd kring i forskning. Enligt Skollagen 1 kap 5 ska skolans utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund: https://www.youtube.com/watch?v=shinnmh53ok Beprövad erfarenhet: https://www.youtube.com/watch?v=6abulzbpvve Evidens: https://www.youtube.com/watch?v=jj6_y4cdhvc&index=3&list=plyokdrco9tqyhi7qd5ohhr V5TT5vopZ8U Olympicaskolans vision Att ha ett stort hjärta innebär att behandla andra med respekt, tolerans och värme i både ord och handling. Att må bra innebär en sund själ i en frisk kropp och att orka livet ut. Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap och få elever använda sin fulla kapacitet. 141

Att sträva efter kvalitet innebär att alltid göra sitt bästa, att vara noggrann, målmedveten och hålla sina löften. Vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter på Olympicaskolan I vårt dagliga arbeta använder vi oss av följande för att utveckla vår verksamhet och undervisning. Formativ bedömning: Att följa lärande Dylan William Sammanfattning av boken "Att följa lärande" Kollegialt lärande: Bok? https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-amnen/temanaturvetenskap/kollegialt-larande-1.168797 Rörelse för ökad inlärning: https://www.youtube.com/watch?v=eqh8brrkbza Vi finner även stöd för hur viktig rörelse är för inlärning genom Anders Hansens bok Hjärnstark -hur motion och träning stärker din hjärna som utgavs 2016. 142

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på Olympicaskolan På Olympicaskolan arbetar vi ständigt med fokus på skolans uppdrag genom att bl.a: följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de mål och nyckeltal som vi har satt upp arbeta med att utveckla verksamheten och undervisningen arbeta med stöd för varje elevs bästa möjliga utveckling Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt fortlöpande arbete. Under läsåret tar vi fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys. Utifrån resultaten har vi möjlighet att göra förbättringar i verksamheten. Vi har valt att dokumentera elevernas utveckling i och genomföra skolans systematiska kvalitetsarbete med stöd av systemet InfoMentor. 143

Höstterminen Augusti Mål för det nya läsåret Skolledningen presenterar: - utfall från föregående läsår - summeringen av personalens läsårsutvärdering från juni månad Undervisande lärare uppdaterar sig i: (lärare eller pedagog?) - utvärdering av föregående läsårs resultatanalys - utvärdering av resultatet av sin egen undervisning föregående läsår Kunskapsmål och värdegrundsmål sätts upp för det nya läsåret. Målen stäms av och förankras med personalen inför läsårsstart. Nyckeltal, resultat/mål samt de rapporter som används för uppföljning, analys och resultatstyrning. (Se separat dokument som tas fram av rektor.) Klart: innan eleverna börjar skolan Ansvarig: rektor Informationstillfällen Inskolningssamtal för blivande filipiner Klart: innan skolstart Ansvarig: lärare i de båda filipingrupperna lärare eller pedagog EVT-status Agenda med fritidshem och info Klart: innan skolstart Ansvarig: rektor Föräldramöte Föräldramöten genomförs för alla klasser. Dokument "Skolans rutiner för föräldramöten", används av alla lärare. Klart: v. 38 Ansvarig: respektive mentor 144

Löpande varje månad under läsåret med start under augusti Pedagogisk planering Pedagogisk planering läggs in i InfoMentor utifrån skolans uppdrag i läroplanen och efter samråd med eleverna. Till hjälp i planeringsarbetet finns kunskapskraven i Heja Skolverkets kunskapskrav på enklare svenska. (Se separat dokument Lärarnas rutiner för arbete med pedagogisk planering ) Klart: v. 35, därefter löpande Ansvarig: respektive lärare Summativ och formativ bedömning Lärarna arbetar löpande med summativ och formativ bedömning tillsammans med eleverna under skoldagarna. Bedömningarna dokumenteras löpande i InfoMentor. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven noteras löpande i InfoMentor för att vi ska kunna komma ihåg detaljer och ha underlag för utvecklingssamtalen, mitterminsutvärderingar samt terminsutvärderingarna. Rödmarkeringar i kunskapskraven meddelas till både elev och vårdnadshavare senast v. 43 och v. 13 och därefter löpande fram till terminsslut. (Se separat dokument Lärarnas rutiner för arbete med löpande formativ bedömning.) Klart: löpande - senast vecka 43 och vecka 2 höstterminen - senast vecka 13 och vecka 25 vårterminen Ansvarig: respektive lärare Klassrumsbesök Klassrumsbesök och lektionsobservationer med påföljande didaktiska samtal med respektive lärare startar. Rektor och arbetslagsledare kommer överens om var fokus ska ligga på i respektive arbetslag. Rektor planerar in ett klassbesök/vecka. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används under de didaktiska samtalen: - observationsschema från föregående lektionsbesök - protokoll från pedagogiskt samtal i samband med det föregående lektionsbesöket Klart: löpande Ansvarig: rektor 145

Uppföljning av åtgärdsprogram, dokumentation av uppföljning. Ämneslärare/mentorer tar kontakt med vårdnadshavare och återkopplar hur arbetet mot de uppsatta målen går för de elever som har åtgärdsprogram. Varje återkoppling ska dokumenteras i elevens åtgärdsprogram. - vilka mål är uppnådda? - är insatserna tillräckliga? - hur arbetar vi vidare? Klart: var 6:e vecka, arbetslagen bestämmer gemensamma veckor. Ansvarig: ämneslärare eller mentor om åtgärdsprogram är upprättat i fler än ett ämne. EHT med närvarokontroll Representanter för varje stadium samt personal ur elevhälsoteamet träffas enligt ett schema (ca en gång/månad). Där tas det bl a upp elever som ser ut att inte nå upp till kunskapskraven, om elevers sociala situationer och hur man som undervisande lärare kan agera i olika situationer. Vid varje tillfälle tar arbetslagsledaren för respektive arbetslag fram statistik över närvaron i klasserna på respektive stadium. (Se separat "Agenda för Eht" ) Klart: inför respektive möte Ansvarig: skolkurator, specialpedagog, arbetslagsledare 146

September Utvecklingssamtal Tidiga framåtsyftande målsamtal hålls med elever och vårdnadshavare i åk 4-9 under september. Samtalen baseras på föregående termins IUP, skriftliga omdömen eller betyg. (Se dokument "Lärarnas rutiner för arbete med utvecklingssamtal".) Åk 1-3 har utvecklingssamtal i mitten av terminen, samtalen baseras på föregående termins IUP och skolverkets bedömningsstöd från nuvarande termin. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används inför och under utvecklingssamtalen: (OBS "används" innebär att de tas fram på skärmen inför och under utvecklingssamtalen de måste inte skrivas ut.) A. Omdömesblanketten från föregående/pågående termin för alla ämnen och elever B. Bedömningar av kunskapskrav per ämne i de ämnen som läraren/eleven bör gå igenom. C. Dokumentation från föregående utvecklingssamtal/iup D. Självutvärderingar Klart: åk 4-9: 30 september åk 1-3: 30 november Ansvarig: respektive mentor 147

Oktober/november Mitterminsanalys - höstterminen Utifrån resultaten hittills på terminen så finns nu prognoser för elevernas utveckling. Rektor för samtal med respektive arbetslag om hur verksamheten ska anpassas under den kommande delen av terminen och läsåret. Inför samtalen ska samtliga undervisande pedagoger fylla i omdömesblanketten för varje elev i de ämnen de undervisar i. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används tas fram av respektive arbetslagsledare: A. Antal elever som riskerar att inte uppfylla ett eller flera kunskapskrav per klass och årskurs B. Omdömesblanketten alla elever och alla ämnen (grönt, rött, blått) C. Extra anpassningar och åtgärdsprogram D. Lämpliga bedömningsunderlag* Klart: senast vecka 43 Ansvarig: rektor, arbetslagsledare och pedagoger /lärare 148

November Rektors feedbacksamtal - mitterminsanalys Rektor går igenom resultaten efter mitterminsanalysen. Rektor sammanställer och analyserar resultaten och tar sedan fram ett antal frågeställningar till feedbacksamtalen med pedagogerna, v. 45 - v. 46. Frågeställningarna är mer generella och går inte ner på individnivå. Samtalen dokumenteras av rektor och gemensamma mål/åtgärder bestäms för hur arbetet ska fortsätta. Dessa mål/åtgärder utvärderas under terminsanalysen i januari. Ansvarig: Rektor Klart: Vecka 46 149

Oktober/November/December Uppföljning av IUP åk 4-6 skriv under löpande istället* Klasslärare/mentor går igenom elevernas IUP tillsammans med eleverna för att se hur det går med de uppsatta målen. (Se dokument Uppföljning av IUP" (Checklista på hur det ska se ut? Markera när mål är uppnådda, Datum är viktigt när målet är uppnått".) Klart: v. 50 Ansvarig: klasslärare/mentor Skriftliga omdömen och betyg Skriftliga omdömen. Den löpande, summativa och formativa bedömningen, ses över för eventuell redigering. (Se dokument Rutiner för lärarnas arbete med löpande formativ bedömning Gult*.) Detta för att göra klart inför betygssättning och vårterminens tidiga utvecklingssamtal. Betyg sätts. (Se dokument Rutiner för lärarnas arbete med betygsättning.) Klart: vecka 50 Ansvarig: respektive lärare Enkäter Lägg in i mars månad. Enkäter till elever och vårdnadshavare där vi vill få fram nyckeltal om elevers och vårdnadshavares upplevelser av bl a trivseln på skolan, arbetsro, profilen och undervisningen. Klart: Insamling av enkätsvar: v. 48 Sammanställning och utvärdering av enkät klart senast v. 2 Ansvarig: rektor 150

Vårterminen Januari Terminsutvärdering Utifrån resultaten från föregående termin finns nu prognoser för elevernas utveckling. Varje pedagog utvärderar terminens resultat utifrån sin egen undervisning på en blankett under studiedagarna före terminsstart. I samband med utvärderingen ska samtliga undervisande pedagoger uppdatera omdömesblanketten (gäller de som inte har betyg) inför v. 2 för varje elev i de ämnen de undervisar i. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används tas fram av respektive arbetslagsledare (A, B, C) och pedagog (D). /lärare A. Antal elever som riskerar att inte uppfylla ett eller flera kunskapskrav per klass och årskurs B. 5 Kunskapskrav... C. Klassöversikt alla elever och alla ämnen D. Skolverkets ämnesprov i sv + ma åk 1-3, H4 åk 2-3 Resultat DLS (sv) och NCM (ma) åk 4-6, Libers bedömningsmaterial åk 8-9 Muntliga nationella prov sv, ma, eng åk 6 och 9 Pedagogiska planeringar Elevarbeten Anteckningar och observationer Klart: vecka 4 Ansvarig: Rektor, arbetslagsledare och pedagog /lärare 151

Terminsutvärdering och metodutveckling tidigare är texten skriven i allmänhet, nu riktar den sig till dig som individ, detta blir mer en metod att lägga in i "metodboken"? Enskilt utvärderas och analyseras höstterminens resultat. Analysen ska sedan ligga till grund för din metodutveckling och din planering inför kommande termin. Utgå från dig själv som pedagog när du analyserar de resultat som finns tillgängliga. Du ska analysera och dokumentera på egen hand i anvisad blankett. Efter dokumentation diskuterar och pratar ni i mindre grupper om era förslag till förbättringar i metod och planering. Sekreterare utses, i gruppen, som summerar det viktigaste som gruppen har kommit fram till och delger arbetslagledare. Frågeställningar: Se separat blankett. Underlag är de rapporter och nyckeltal som arbetslagsledaren och pedagogen har tagit fram inför terminsutvärderingen. Underlag är även elevernas resultat i form av omdömen, inlämnade arbeten, provresultat, pedagogiska planeringar, elevarbeten/alster, anteckningar och observationer. Detta arbete blir ett stöd för förbättringar i arbetet och din undervisning under vårterminen. Rektor ger feedback till varje grupp. När: Pedagogerna arbetar enskilt med att fylla i blanketten vid två tillfällen under studiedagarna före terminsstart. Pedagogerna sitter tillsammans i mindre grupper på tisdagen v. 3. Feedback ges av rektor till varje grupp senast v.4 Klart: vecka 4 Ansvarig: rektor tillsammans med arbetslagsledarna och pedagoger /lärare 152

Januari/Februari Utvecklingssamtal / målsamtal Utvecklingssamtal med elever i åk 4-9 startar under januari. Samtalen baseras på föregående termins IUP, skriftliga omdömen eller betyg. Utvecklingssamtal med elever i åk 1-3 startar v. 13. Samtalen baseras på föregående termins IUP och skriftliga omdömen. Se dokument "Lärarnas rutiner för arbete med utvecklingssamtal". Följande underlag, rapporter och nyckeltal används inför och under utvecklingssamtalen: (OBS "används" innebär att de tas fram på skärmen inför och under utvecklingssamtalen de måste inte skriva ut.) A. översikt alla ämnen för eleven föregående termin omdömesblanketten B. bedömningar av kunskapskrav per ämne i de ämnen som läraren/eleven måste/vill gå igenom. C. föregående IUP/protokoll från föregående utvecklingssamtal D. självvärderingar efter olika teman/projekt i pedagogisk planering Klart: vecka 9 (åk 4-9) vecka 22 (åk 1-3) Ansvarig: respektive lärare 153

Mars Mitterminsanalys - vårterminen Utifrån resultaten hittills på terminen så finns nu prognoser för elevernas utveckling. Rektor för samtal med respektive arbetslag om hur verksamheten ska anpassas under den kommande delen av terminen och läsåret. Inför samtalen ska samtliga undervisande pedagoger fylla i omdömesblanketten, klart fredag v.11, för varje elev i de ämnen de undervisar i. Frågeställningar inför feedbacksamtalen: 1. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 2. Vilket/vilka kunskapskrav har eleverna svårt att uppnå? 3. Hur många och vilka elever behöver stöd i form av anpassningar för att utvecklas vidare? 4. Hur ska du/vi anpassa för dessa elever? 5. Har någon elev haft särskilda anpassningar under en längre tid? Behöver vi kontakta elevhälsan och rektor och upprätta åtgärdsprogram för någon elev? 1. Hur går arbetet kring vår värdegrund/studiero/trivselregler? Följande underlag, rapporter och nyckeltal används tas fram av respektive arbetslagsledare: A. Antal elever som riskerar att inte uppfylla ett eller flera kunskapskrav per klass och årskurs B. Klassöversikt alla elever och alla ämnen C. Skolverkets ämnesprov i sv + ma åk 1-2 Resultat H4 och DLS åk 4-6, Libers bedömningsmaterial åk 8-9 Muntliga nationella prov sv, ma, eng åk 6 och 9 Klart: senast vecka 12 Ansvarig: rektor, arbetslagsledare och pedagoger /lärare 154

Bestämda datum av skolverket mars maj Nationella prov genomförs i åk 3, 6 och 9 i ämnena svenska och matte (åk 3), svenska, matte och engelska (åk 6), samt svenska, matte, engelska, ett so-ämne och ett no-ämne (åk 9). 155

Maj/Juni Skriftliga omdömen och betyg Skriftliga omdömen. (? Ta bort första meningen?) Den löpande, summativa och formativa bedömningen, ses över för eventuell redigering. (Se dokument Rutiner för lärarnas arbete med löpande formativ bedömning.) Detta för att göra klart inför betygssättning och höstterminens tidiga utvecklingssamtal. Betyg sätts. (Se dokument Rutiner för lärarnas arbete med betygsättning.) Klart: fredag, veckan innan sommaravslutningen Ansvarig: respektive lärare Nya 7:or Rutiner för hur vi bjuder in intresserade blivande elever till åk 7, välkomnar elever till åk 7, samt klassindelningar inför åk 7. Överlämningar av elever till åk 7. Nya filipiner? Klart: v 25 Ansvarig: rektor, blivande klasslärare åk 7, klasslärare åk 6, elevhälsan. 156

Juni Förberedelser inför läsårsutvärdering i juni. Följande underlag, rapporter och nyckeltal tas fram av respektive arbetslagsledare: A. Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven per klass och årskurs B. Klassöversikt (rött/grönt), alla elever och alla ämnen C. Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring D. Tidsserie bakåt tre terminer (Betyg, risk att inte nå kunskapskrav) E. Analys av åtgärdsprogram. Vilka elever har ÅP? Datum för uppdatering och uppföljning. F. Läs- och matematiktest G. Betyg H. Pedagogiska planeringar. (Ta fram några planeringar, olika ämnen och årskurser) I. Händelserapporter Klart: vecka 25 Ansvarig: Arbetslagsledare Workshop med fokus på förbättring - Läsårsutvärdering och metodutveckling Enskilt och tillsammans utvärderar och analyseras terminens och läsårets resultat. Analysen ska sedan ligga till grund för metodutveckling och planering inför kommande termin och läsår. Utgå från dig själv som pedagog i första hand när du analyserar de resultat som finns tillgängliga. Först analyserar du och dokumenterar nedanstående frågeställningar för egen hand, på avsedd blankett. Därefter diskuterar och pratar ni i mindre grupper eller hela arbetslaget. Arbetslagsledaren summerar det viktigaste som arbetslaget har kommit fram till och delger rektorn. Frågeställningar: Se separat blankett Underlag är de rapporter och nyckeltal som arbetslagsledaren har tagit fram inför utvärderingen, klart till sommaravslutningen. Underlag är även elevernas resultat i form av omdömen, inlämnade arbeten, provresultat, pedagogiska planeringar, elevarbeten/alster, anteckningar och observationer. Detta arbete blir ett stöd för förbättringar i arbetet under nästa termin och läsår. Rektor ger personlig? feedback till samtlig undervisande personal innan pedagogerna går på semester. 157

Klart: Vecka 25 Ansvarig: rektor tillsammans med arbetslagsledarna 158

Handelsbanken Kontoinformation - Transaktioner Sida 1(2) Kontohavare : OLYMPICA AB Kontonummer : 418 228 051 BIC/IBAN : HANDSESS / SE98 6000 0000 0004 1822 8051 Kontoform : Valuta : Kontoförande kontor : - - - - Affärskonto SEK 6457 Gagnef Bokföringsdag : 2018-01-01 -- 2018-01-30 Transaktionstyp : - - - - - - - - - - - - Alla Aktuellt saldo : 3 173 443,79 Valutadagssaldo : 3 020 645,29 Beviljad kredit : 1 250 000,00 Kontor Bokföringsdag Reskontradag Valutadag Referens Insättning/Uttag Bokfört saldo - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6091 2018-01-30 2018-01-30 2018-02-01 5560-1173 236 954,50 3 173 443,79 6457 2018-01-30 2018-01-30 2018-01-30 INTERNET BET -5 577,00 2 936 489,29 6457 2018-01-30 2018-01-30 2018-01-30 FIL BET -78 579,00 2 942 066,29 6457 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-29 Återbet fakt -1 316,00 3 020 645,29 6091 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-30 5560-1173 45 292,99 3 021 961,29 6457 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-29 FIL BET -9 639,00 2 976 668,30 6091 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-29 SCSC18101769-9 680,00 2 986 307,30 6457 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-29 Hyra Skålö -8 000,00 2 995 987,30 6457 2018-01-29 2018-01-29 2018-01-29 hyra -515 500,00 3 003 987,30 6091 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-29 5560-1173 27 228,10 3 519 487,30 6457 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-26 INTERNET BET -1 740,00 3 492 259,20 6457 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-26 FIL BET -95 240,00 3 493 999,20 6457 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-26 Isabella H -2 800,00 3 589 239,20 6457 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-26 lön Emelie -1 788,00 3 592 039,20 6457 2018-01-26 2018-01-26 2018-01-26 lön Leqaa -6 322,00 3 593 827,20 6091 2018-01-25 2018-01-25 2018-01-26 5560-1173 830 885,00 3 600 149,20 6457 2018-01-25 2018-01-25 2018-01-25 FIL BET -4 039,00 2 769 264,20 6091 2018-01-24 2018-01-24 2018-01-25 5560-1173 35 380,00 2 773 303,20 6457 2018-01-24 2018-01-24 2018-01-24 FIL BET -6 959,00 2 737 923,20 6457 2018-01-24 2018-01-24 2018-01-24 FIL LÖN -1 662 849,00 2 744 882,20 6091 2018-01-24 2018-01-24 2018-01-24 FBGC62904637-1 755,00 4 407 731,20 6091 2018-01-23 2018-01-23 2018-01-24 5560-1173 58 168,00 4 409 486,20 6457 2018-01-23 2018-01-23 2018-01-23 INTERNET BET -113,00 4 351 318,20 6457 2018-01-23 2018-01-23 2018-01-23 FIL BET -8 335,00 4 351 431,20 6091 2018-01-22 2018-01-22 2018-01-23 5560-1173 366 515,00 4 359 766,20 6457 2018-01-22 2018-01-22 2018-01-22 INTERNET BET -805,83 3 993 251,20 6091 2018-01-22 2018-01-22 2018-01-22 SCSC18101763-4 969,00 3 994 057,03 6091 2018-01-19 2018-01-19 2018-01-22 5560-1173 2 975 911,00 3 999 026,03 6460 2018-01-19 2018-01-19 2018-01-22 OP DAGSVERKE 1 560,00 1 023 115,03 6457 2018-01-19 2018-01-19 2018-01-19 FIL BET -24 824,00 1 021 555,03 6091 2018-01-18 2018-01-18 2018-01-19 5560-1173 1 938,00 1 046 379,03 6457 2018-01-18 2018-01-18 2018-01-18 FIL BET -709,22 1 044 441,03 6091 2018-01-17 2018-01-17 2018-01-18 5560-1173 250 553,66 1 045 150,25 6457 2018-01-17 2018-01-17 2018-01-17 INTERNET BET -1 579 877,95 794 596,59 6457 2018-01-17 2018-01-17 2018-01-17 FIL BET -456 377,42 2 374 474,54 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-17 5560-1173 192 997,00 2 830 851,96 Detta är en utskrift från Handelsbankens Internettjänst 159 2018-01-30 15:34:09 CET

Handelsbanken Kontoinformation - Transaktioner Sida 2(2) 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-16 HB KORT -11 599,00 2 637 854,96 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-16 HB KORT -4 169,00 2 649 453,96 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-16 HB KORT -2 910,00 2 653 622,96 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-16 HB KORT -1 173,00 2 656 532,96 6091 2018-01-16 2018-01-16 2018-01-16 HB KORT -667,00 2 657 705,96 6091 2018-01-15 2018-01-15 2018-01-16 5560-1173 2 730,00 2 658 372,96 6091 2018-01-12 2018-01-12 2018-01-15 5560-1173 737 321,00 2 655 642,96 6091 2018-01-10 2018-01-10 2018-01-11 5560-1173 112 788,00 1 918 321,96 6091 2018-01-08 2018-01-08 2018-01-09 5560-1173 4 786,00 1 805 533,96 6091 2018-01-08 2018-01-08 2018-01-08 SCSC18101752-6 785,00 1 800 747,96 6091 2018-01-05 2018-01-05 2018-01-08 5560-1173 908,00 1 807 532,96 6457 2018-01-05 2018-01-05 2018-01-05 FIL BET -437 531,00 1 806 624,96 6091 2018-01-04 2018-01-04 2018-01-05 5560-1173 3 669,00 2 244 155,96 6091 2018-01-03 2018-01-03 2018-01-04 5560-1173 6 787,00 2 240 486,96 6091 2018-01-03 2018-01-03 2018-01-03 SCSC18101744-5 328,00 2 233 699,96 6091 2018-01-03 2018-01-03 2018-01-03 SCSC18101748-1 906,00 2 239 027,96 6091 2018-01-02 2018-01-02 2018-01-03 5560-1173 187 037,00 2 240 933,96 2018-01-02 2018-01-02 2018-01-02 KONTRAKTSRÄNTA -6 250,00 2 053 896,96 6457 2018-01-02 2018-01-02 2018-01-02 INTERNET BET -1 600,00 2 060 146,96 6091 2018-01-02 2018-01-02 2018-01-02 VOLKSWAGEN -2 426,00 2 061 746,96 2018-01-02 2018-01-01 2018-01-01 FÖRETAGSPAKET -1 250,00 2 064 172,96 Detta är en utskrift från Handelsbankens Internettjänst 160 2018-01-30 15:34:09 CET

Rapport till rektor Uppföljning av ekonomi HT Resurstilldelning VT Årshjul elevresultat Huvudman Januari Rapport från rektor Utvärdering av betyg och omdömen HT Genomförda insatser Föreslå insatser VT Rapport från rektor December Februari Rapport från rektor Uppföljning IUP + åtgärdsprogram Närvaroredovisning Kartläggning vilka elever riskerar ej nå kursmålen Åtgärdsplan November Oktober Mars April Rapport från rektor Närvaroredovisning September Maj Kartläggning vilka elever riskerar ej nå kursmålen Åtgärdsplan Augusti Juni Rapport från rektor Klassindelning Upprop Arbetslag Juli Rapport till rektor Uppföljning av ekonomi VT Budget kommande läsår Rapport från rektor Sammanställning årets elevresultat 161

Terminsutvärdering I terminsutvärderingen ska du blicka tillbaka på höstterminen och på den gemensamma mitterminsutvärderingen och utvärdera terminens resultat och med fokus på DIN undervisning. Elever delas in i de elever som behöver mer stöd och de som behöver mer stimulans. Fyll i och maila utvärderingen till rektor och arbetslagsledare. Utvärdering av perioden: Klicka eller tryck här för att ange text. Namn: Klicka eller tryck här för att ange text. Befattning: Klicka eller tryck här för att ange text. Klass: Klicka eller tryck här för att ange text. Din analys av de resultat som sammanfattas för terminen 1. Vilka kunskapskrav behöver eleverna hjälp med? (Tänk per ämne, vilka elever du har som behöver mer stöd och vilka elever som behöver mer stimulans. Du behöver inte ta upp allt -prioritera.) Använd din dokumentation och det underlag som finns i Infomentor. Klicka eller tryck här för att ange text. 2. Hur stor andel elever behöver stöd /anpassningar för att nå kunskapskraven? Klicka eller tryck här för att ange text. 3. Hur stor andel elever behöver stimulans för att nå de högre kunskapskraven? Klicka eller tryck här för att ange text. 4. Hur motiverar du för att stimulera alla elever för att nå så långt som möjligt? Klicka eller tryck här för att ange text. 5. Hur fungerade dina pedagogiska planeringar? Klicka eller tryck här för att ange text. 6. Har du gjort några ändringar i din undervisning för att nå bättre resultat efter mitterminsutvärderingen? Vilka ändringar gjorde du i så fall? Klicka eller tryck här för att ange text. 7. Vad ledde de ändringarna till? 162