Budgetunderlag 2018 2021 Barn- och utbildningsnämnden Beslutad 2017-05-10, 44
Innehållsförteckning 1 Omvärldsanalys... 3 2 Verksamhetsutveckling... 4 3 Grunduppdrag... 5 3.1 Förskola... 5 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem... 5 3.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola... 5 3.4 Vuxenutbildning... 5 4 Mål... 6 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential... 6 4.2 Hållbar personalförsörjning... 7 5 Följetal... 7 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 7 5.2 Fritidshem... 8 5.3 Grund- och grundsärskola... 8 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola... 9 5.5 Vuxenutbildning... 9 Personal... 10 5.6 Analys av personalbehov... 10 5.7 Personal - Antal anställda... 10 5.8 Personal - Sjukfrånvaro... 10 5.9 Personal - Personalrörlighet... 10 5.10 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid... 10 6 Ekonomi... 11 6.1 Driftbudget... 11 6.2 Kommentar driftbudget... 11 6.3 Bruttobudget per verksamhet... 14 6.4 Budgetreserv... 15 6.5 Investeringsbudget... 15 6.6 Taxor och avgifter... 15 Bilagor Bilaga 1: Effekt och osäkerhetsanalys 18 21 Bilaga 2: Omvärldsanalys Bilaga 3: Beräkning kring gymnasieskolan 2
1 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender. Omvärldsanalysen är gjord utifrån en kontinuerlig omvärldsbevakning. Från resultatet av omvärldsbevakningen har ett urval gjorts av förändringar som antas kunna påverka verksamheten. Omvärldsförändringarna har bearbetats med hjälp av en effekt- och osäkerhetsanalys (se bilaga 1). Sist i texten, efter genomgången av omvärldsförändringarna, finns en sammanfattande värdering av omvärldsförändringarnas totala påverkan på budgeten. Nedan listas de omvärldsförändringar som valts ut samt ett sammanfattande ekonomiskt resonemang. Hela omvärldsanalysen finns som bilaga (se bilaga 2). Omvärldsförändringar: 1. Likvärdighet 2. Resultatutveckling 3. Nationell IT-strategi för skolväsendet 4. Kompetensförsörjning 5. En lärmiljö för alla - ökade krav på individualisering och flexibilitet 6. Nyanlända 7. Nybyggnationer i kommunen som påverkar elevvolymer 8. Barn och ungdomars psykiska hälsa 9. Krav på mindre barngrupper 10. Stadieindelade timplaner 11. Förlängd skolplikt och förändrat gymnasium Ekonomiskt resonemang utifrån jämförande analys Vid jämförelse med andra kommuner ligger kostnaderna för barn- och utbildning i Marks kommun nära riksgenomsnittet när kostnaderna slås ut på kommunens alla invånare. Görs istället en jämförelse av nämndens kostnader utefter antal barn i barnomsorg respektive antal elever i grundskolan blir kostnaderna i Marks kommun lägre än riksgenomsnittet. Utökade resurser skulle ge möjligheter till högre måluppfyllelse. Att ligga i den undre kvartilen i kostnad per elev och samtidigt prestera resultat motsvarande den översta kvartilen är en mycket svår utmaning. Barn- och utbildningsförvaltningen kan bedriva verksamhet med de ramar och anpassningar som planerats. Men det finns områden där ökade resurser skulle kunna öka kvaliteten och måluppfyllelsen. I dag har Marks kommun resultat på de flesta områden som ligger i nivå med medelkommunen men om kommunen skall bli en toppkommun inom skolområdet behövs medvetna strategier som ibland kräver ökade resurser. Resultatutvecklingen i kommunen är positiv och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Nästa steg kan vara att höja resurstilldelningen så att den hamnar i paritet med jämförbara kommuner. För att lägga ett budgetförslag inom angiven ram behöver barn- och utbildningsnämnden effektivisera och lägga anpassningsåtgärder om 12,9 mnkr 2018 och 31,9 mnkr 2019. I omvärldsanalysen beskrivs även behovet av lokalförändringar som för planperioden kommer innebära ökade lokalkostnader. Barn- och utbildningsnämnden kommer behöva ramjustering motsvarande lokalkostnadsökningen. Ett ökat behov finns bland asylsökande och nyanlända barn/elev som de senaste åren ökat kraftigt. Ersättningar från migrationsverket ersätter delvis det ökade behovet. Eftersom målet är att så stor del som möjligt av verksamheten för asylsökande och nyanlända ska vara integrerad med övrig verksamhet är det ibland svårt att skilja mellan kostnadsökning och ordinarie verksamhet. 3
2 Verksamhetsutveckling "En lärmiljö för alla en modern skola på vetenskaplig grund " är visionen som inspirerar och styr allt arbete i Marks kommuns förskolor och skolor. Den är en syntes av kommunala och statliga mål och är det all verksamhet ska styras mot. Den sammanfattas i fyra punkter: Mark ska 2017 vara en ledande skolkommun. Alla når de nationella målen. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan och förskolan är inkluderande så att alla når sin fulla potential. För Barn och utbildningsförvaltningen innebär det att vara ledande att skolkommun att skolor och förskolor i Mark ska vara kända för hög kvalitet och vara en spännande utvecklingsmiljö. Visionen innebär också att vi har goda resultat i en jämförelse med andra kommuner i Sverige. Att alla når de nationella målen innebär att vi har fokus på skolans och förskolans huvuduppdrag. Visionen innebär även att alla barn och elever i Mark får möjlighet att utnyttja sina förutsättningar på bästa sätt och det finns höga förväntningar på alla inom förvaltningen att arbetet ska ge resultat. I skollagen anges att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollag, 2010). All pedagogisk personal kan formulera sin teoretiska utgångspunkt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Fokus ska vara på vad som ger resultat i form av ökad måluppfyllelse för barn och elever. Att vara inkluderande innebär att samtliga är medvetna om uppdraget att ta emot alla barn och elever inom upptagningsområdet. Det innebär också att motverka alla former av exkludering och att alla känner samhörighet med den verksamhet hen tillhör. Vi är övertygade om att detta gynnar alla socialt och kunskapsmässigt. Med lärmiljö avses såväl de fysiska som sociala aspekterna. Visionen gäller personal, studerande, elever och barn i kommunens skolor och förskolor, där drygt 6500 barn, elever, studerande och ca 1100 personal är verksamma. Utifrån visionen, forskning och styrdokument har förvaltningsledningen åtta långsiktiga strategier för att nå de statliga och kommunala målen: Ett aktivt ledarskap En varierad undervisning och lärmiljö. Ett strukturerat kollegialt lärande. Ett elevhälsoarbete av god kvalitet. Arbetslag som samarbetar och samplanerar. Ett systematiskt kvalitetsarbete. Inkluderande arbetssätt barn och elever som resurs. En åskådlig progression genom utbildningen. 4
3 Grunduppdrag I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I årets budgetunderlag föreslår barn- och utbildningsnämnden inga förändringar. 3.1 Förskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1 5 år. Barn- och utbildningsnämnden ska ge barnen en god pedagogisk verksamhet, i enlighet med skollag och förskolans läroplan, som stimulerar barnens utveckling och lärande. 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6-16 år i enlighet med skollag och läroplan. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Fritidshemmen ska tillgodose barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling. 3.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier. Nämnden ska utforma verksamheten enligt skollag och läroplan. Nämnden ska inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. 3.4 Vuxenutbildning Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska ge vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen, som ska ske enligt skollag och läroplan, ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som fått minst utbildning ska prioriteras. 5
4 Mål Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen Andel elever med gymnasieexamen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser 98% 98% >= 98% >= 98% >= 98% >= 99% >= 99% 29% 39% >= 70% >= 80% >= 90% >= 100% >= 100% 36% 36% >= 70% >= 80% >= 90% >= 90% >= 100% 38,3 >= 80% >= 85% >= 85% >= 90% >= 90% 90% 100% 100% 100% 100% 100% 83% 90% 100% 100% 100% 100% 72,7% 79,3% >=90% >=100% >=100% >=100% >=100% 220,1 225,7 >= 230 >= 230 >= 230 >= 230 >= 230 87% 88% >=90% >=100% >=100% >=100% >=100% 69,5% 69,8% >=95% >=100% >=100% >=100% >=100% 72,5% 74,2% >= 97% >= 97% >= 100% >= 100% >= 100% 33,5% 32,8% >= 49% >= 51% >= 53% >= 53% >= 53% 82,9% 82,9% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% 6
Nämndens mål: Uppdrag. Att införa 1:1 i grundskolan i enlighet med den nationella IT-strategin. Kommungemensamma mål: Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Nämndens mål: Uppdrag: Kartlägga det lokala arbetet om trygghet och studiero (Normer och värden) Nämndens mål: Uppdrag: Påbörja ett gemensamt arbete inom området trygghet och studiero (Normer och värden) 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) 69 76 >=80 >=85 >=85 >=88 >=90 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) 96 96 100 100 100 100 100 5 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Barnomsorg 0 5 år, antal barn total 1 745 1 694 1 661 1 652 Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen 52 52 52 Förskola - antal barn i egen regi 1 548 1 493 1 462 1 466 Förskola - antal barn i annans regi 170 178 184 186 Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi 9 10 10 10 Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi 12 15 17 17 Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg 15 11 10 11 Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi 52 743 51 726 50 871 51 009 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,4 5,1 5,2 5,2 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 10,4 10,7 10,7 Barngrupp, antal barn per avdelning 16,6 17,4 17,3 17,3 7
5.2 Fritidshem Fritidshem - antal barn i annans regi 88 82 89 78 Fritidshem - antal barn i egen regi 1 572 1 647 1 716 1 786 Fritidshem - Sålda platser 14 15 16 19 Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen 61 56 54 54 Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning 50,1 52,4 50,3 50,3 Fritidshem - antal veckortimmar totalt i egen regi 27 797 29 370 30 465 31 861 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 19,8 18,4 18,9 18,9 5.3 Grund- och grundsärskola Grundsärskola - antal elever i egen regi 35 22 21 20 Grundskolan, antal elever i egen regi 3 742 3 824 3 864 3 996 Sålda platser - grund- och grundsärskola 44 46 44 47 Grund- och särskola, antal elever i annans regi 226 221 232 249 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) 83,5 85,1 82,4 83,8 87,2 86,4 84,5 87,3 83,5 82,8 79,3 83,6 89,2 87,7 85,6 88,1 72,5 77 72,7 79,3 206,9 213,2 220,1 222,9 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor 218,7 224,5 231,7 243,5 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 194,7 201,9 209,5 211,5 13,3 13,2 13,2 13,2 Andel elever som läser moderna språk 78 79,4 76,5 76,5 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 33,1 59 75,9 75,9 8,5 7,9 8,8 7,8 8,2 6,4 8
5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi 475 453 455 466 Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi 927 870 880 949 Sålda platser 101 96 104 108 Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 2,7 2 1,3 1,3 64 65 70 72 77 82 13,8 13,5 13,8 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,4 10,2 10,8 10,8 Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 8 8,4 6,4 48,5 56,2 72,7 72,7 5.5 Vuxenutbildning Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi 445 420 444 426 Elever antal heltidsstuderande 207 199 224 224 Antal heltidsstuderande per lärare, (åa) 11,1 19 21,8 21,8 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs 47,2 53,7 80,4 80,4 69,3 42,4 82,9 82,9 Invånare 20-64 år, andel (%) som deltar i komvux 2,6 2,7 2,9 2,9 Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 3,2 3,2 3,6 3,6 9
Personal 5.6 Analys av personalbehov Förvaltningen har svårigheter att rekrytera viss kompetens, ett problem som också är kommunövergripande. För att komma till rätta med de utmaningar som finns i att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens behöver förvaltningen genomföra ett flertal åtgärder. Dels inventera hur attraktiv man är på marknaden jämfört med andra arbetsgivare i närområdet, samt klargöra orsakerna till varför anställda slutar och utifrån det skapa strategier för att komma till rätta med problematiken. Statsbidrag från migrationsverket och skolverket, såsom lågstadiesatsningen, har inneburit att antalet anställda 2016 ökat kraftigt från tidigare år. 5.7 Personal - Antal anställda Antal tillsvidareanställda 1 022 1 028 1 046 1 079 Antal tidsbegränsade anställda 118 194 203 261 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 95 97 94,8 95,3 5.8 Personal - Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro alla anställda (%) 5,1 5,4 6,5 6,5 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 42,4 44,3 51,7 54,2 53 65 77 76 64 69 69 71 5.9 Personal - Personalrörlighet Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) 92 83 114 147 5.10 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Timtid i timmar 111 666 122 691 114 531 117 070 Fyllnadstid i timmar 9 450 10 841 9 252 9 202 Övertid i timmar 7 570 9 349 9 039 10 637 10
6 Ekonomi 6.1 Driftbudget Driftbudget, belopp i tkr Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Intäkter 107 263 106 472 108 499 109 701 110 934 112 199 Personalkostnader -525 073-546 754-551 108-551 888-536 816-536 669 Övriga kostnader -354 016-345 318-358 591-367 513-376 718-386 130 Nettokostnader -771 826-785 600-801 200-809 700-802 600-810 600 Fördelning på huvudverksamheter, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi fsk och ped omsorg varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg -171 085-172 769-177 540-180 780-181 617-183 401-151 246-152 209-156 487-159 179-159 455-160 662-19 839-20 560-21 053-21 601-22 162-22 739 Fritidshem -45 552-47 142-47 737-48 061-46 601-48 819 varav: egen regi fritidshem varav: köpta/sålda platser fritidshem -44 287-45 862-46 426-46 716-45 221-47 403-1 265-1 280-1 311-1 345-1 380-1 416 Grundsärskola -14 908-15 618-15 811-15 934-15 746-15 769 varav: egen regi särskola varav: köpta/sålda platser särskola -12 929-13 358-13 497-13 560-13 310-13 270-1 979-2 260-2 314-2 374-2 436-2 499 Grundskola -325 819-333 935-340 930-343 779-339 751-343 102 varav: egen regi grundskola varav: köpta/sålda platser grundskola Gymnasie- och gymnasiesärskola varav: egen regi gymnasieskola varav: köpta/sålda platser gymnasieskola -308 054-316 555-323 133-325 519-321 016-323 880-17 765-17 380-17 797-18 260-18 735-19 222-145 358-152 942-155 016-156 327-154 632-154 990-103 726-111 382-112 459-112 663-109 833-109 026-41 632-41 560-42 557-43 664-44 799-45 964 Vuxenutbildning -13 355-14 746-15 046-15 242-15 190-15 336 Ledning och administration -55 749-48 448-49 120-49 577-49 063-49 183 Nettokostnader -771 826-785 600-801 200-809 700-802 600-810 600 6.2 Kommentar driftbudget Tabellen för driftbudgeten är utformad enligt kommunens anvisningar och enligt kommunfullmäktiges beslut kring budgetram för åren 2018-2021. Nedan följer en beskrivning av ekonomiska beräkningar utifrån nuvarande verksamhet och väntade förändringar samt vad det kommer innebära för anpassnings-/besparingskrav för att inrymmas i ovanstående budgetram. 11
Total kostnadsberäkning Gemensamt för nämndens verksamheter är att lönekostnaderna årligen beräknas öka med 3,2-3,5 procent samt att övriga externa kostnader i genomsnitt ökar med 2,4-2,6 procent årligen. De internt köpta tjänsterna hyra, städ och kost beräknas öka med ca 2,4 procent. All kostnadsökning utöver 1 procent ger nämnden ett anpassnings-/besparingskrav. För år 2018 blir detta anpassnings-/besparingskrav 12,9 mnkr. År 2019 är anpassnings-/besparingskravet 31,9 mnkr. 2018 2019 2020 Konstandsberäkning nuvarande verksamhet, inkl. volymförändringar 814,1mnkr 841,6 mnkr 869,9 mnkr Beslutad/planerad ram KF-nov 2016 801,2 mnkr 809,7 mnkr 802,6 mnkr Krav på anpassningsåtgärder 12,9 mnkr 31,9 mnkr 64,6 mnkr Anpassningsåtgärder Här ges ett förslag på hur anpassningsåtgärderna kan fördelas mellan nämndens verksamheter. Verksamhet Förskola Fritidshem Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Ledning och administration Krav på anpassningsåtgärd år 2018, mnkr. Procentuell fördelning utifrån budgetram 2,9 mnkr 0,8 mnkr 0,3 mnkr 5,4 mnkr 2,5 mnkr 0,2 mnkr 0,8 mnkr Anpassningsåtgärd/konsekvens Förskolorna ligger i nivå medriksgenomsnittet över antalet barn/årsarbetare. Efter anpassningsåtgärd riskerar verksamheten att ha fler barn/årsarbetare än riksgenomsnittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet förskolor behöva bli färre. Möjligheten att söka statsbidrag för mindre barngrupper kan påverkas. Fritidshemmen har färre barn per årsarbetare än riksgenomsnittet och kan efter en anpassningsåtgärd hamna i nivå med riksgenomsnittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet fritidshem behöva bli färre. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare kommer att minska. Behoven i grundsärskolan är svår att prognostisera. Grundskolorna har ca 4-5% fler elever per årsarbetare än riksgenomsnittet och skulle efter en anpassningsåtgärd riskera att ligga ännu längre från snittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet grundskolor behöva bli färre. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare och materialomkostnader per program kommer att minska. Kan innebära en avveckling av program. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare kommer att minska. En anpassning av verksamheten kan medföra att antalet års arbetare kommer att minska. *jämförelser med rikssnittet är hämtade från SCB och avser verksamhetsår 2015. Det totala anpassningskravet för barn- och utbildningsnämnden inför år 2018 är 12,9 mnkr, detta kommer påverka nämndens verksamhet betydligt med en lägre bemanning för barn/elever inom alla huvudverksamheter och där grundskolan utmärker sig med en redan låg grundbemanning i jämförelse med andra kommuner i landet. Lokalbehoven kommer förändras under planperioden. Vissa beslut är fattade, andra beslut kvarstår att fatta utifrån lokalutredningen. Hyresförändringar är ej beräknade och heller inte medtagna i barn- och utbildningsnämndens budgetunderlag 2018 2021. En ramjustering motsvarande lokalkostnadsökning behövs till nämndens anslag. 12
13
Ur omvärldsanalysens ekonomiska konsekvenser märks det ökade behovet hos asylsökande och nyanlända barn och elever. Det ökade antalet barn och elever kommer framför allt påverka verksamheterna för: Studiehandledning (grundskola och gymnasieskola) Modersmål (grundskola och gymnasieskola) Svenska som andraspråk (grundskola och gymnasieskola) Svenska för invandrare (vuxenutbildning) Anpassad verksamhet och barn- och elevgrupper (föskola, grundskola) 6.3 Bruttobudget per verksamhet Detaljerad driftbudget 2018 Huvudverksamhet Intäkter - varav bidrag Personalkostnader - varav bidragsfinansierade Övriga kostnader - varav bidragsfinansierade Nettokostnad Förskola och pedagogisk omsorg 30 700 14 326-140 395-14 326-67 846-177 541 Fritidshem 16 876 5 921-49 583-5 921-15 029-47 736 Grundskola- och grundsärskola 31 466 25 849-231 108-25 849-157 099-356 741 Gymnasie- och gymnasiesärskola 24 914 10 493-77 113-10 493-102 819-155 018 Vuxenutbildning 3 543 3 543-14 473-3 543-4 116-15 046 Förvaltningsövergripande 1 000-38 436-11 682-49 118 Summa 108 499 60 132-551 108-60 132-358 591-801 200 Bidrag för förskola och pedagogisk omsorg samt fritids avser maxtaxa, bidrag för mindre barngrupper samt fritidshemssatsning. Bidrag i grundskola avser riktade statsbidrag som lågstadiesatsning och karriärtjänster. Detaljerad driftbudget 2019 Huvudverksamhet Intäkter - varav bidrag Personalkostnader - varav bidragsfinansierade Övriga kostnader - varav bidragsfinansierade Nettokostnad Förskola och pedagogisk omsorg 31 125 14 326-142 357-14 326-69 548-180 780 Fritidshem 17 161 5 921-49 824-5 921-15 398-48 061 Grundskola- och grundsärskola 31 595 25 849-230 293-25 849-161 016-359 714 Gymnasie- och gymnasiesärskola 25 276 10 493-76 181-10 493-105 424-156 329 Vuxenutbildning 3 543 3 543-14 627-3 543-4 158-15 242 Förvaltningsövegr ipande 1 000-38 605-11 969-49 574 Summa 109 700 60 132-551 887-60 132-367 513-809 700 Bidrag för förskola och pedagogisk omsorg samt fritids avser maxtaxa, bidrag för mindre barngrupper samt fritidshemssatsning. Bidrag i grundskola avser riktade statsbidrag som lågstadiesatsning och karriärtjänster. 14
6.4 Budgetreserv Budgetreserv 2018 2019 2020 2021 Belopp (tkr) 3 000 3 000 3 000 3 000 Procent av bruttokostnaderna 0,4 0,4 0,4 0,4 Barn- och utbildningsnmnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. 6.5 Investeringsbudget Investeringsprojekt Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Förskola 2 809 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Grundskola 2 589 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Gymnasie + Vux 600 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Övergripande + elevhälsa 135 500 500 500 500 500 Summa 6 133 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Behovet av investeringar är sex mnkr årligen i budgetperioden. Vid en inventering är det flera skolor och förskolor som har slitna möbler och där en upprustning behöver ske inom planperioden. Större delen av investeringsbehovet består av underhålls-/återinvesteringar i möbler till undervisningssalar i skolan och möbler till förskolor. Inspektion av utemiljön i förskolan kommer också att kräva investeringar under planeringsperioden. Flera förskolor är i behov av solskydd. Om förändringar i lokaler kommer ske enligt den lokalutredningsplan som tagits fram, väntas även investeringsbudgeten bli påverkad med inköp av inredning och möbler i samband med lokalförändringar. I nuvarande investeringsplan finns inte möbler och inredning medräknat avseende de lokalförändringar som kommer genomföras under planperioden. 6.6 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor Taxa/taxeområde Kort beskrivning av taxan Belopp 2017 Senaste ändring av taxan i KF Nytt taxebelopp 2018 efter indexuppräkning eller uppräkning på annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Förskola, fritidshem Marks kommun använder den nationella maxtaxan, vilket innebär att vårdnadshavaren betalar en viss procent av hushållets bruttoinkomst Hushållets bruttoinkomst förändras efter ett lagstyrt index årligen. 201511 Skolverket kommer senast 1 oktober lämna uppgifter om inkomsttak och högsta avgift för 2018. Totala intäkter taxor och avgifter Taxa Utfall 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Förskola, fritidshem 23 312 23 928 23 928 24 502 Summa (tkr) 23 312 23 928 23 928 24 502 15