Beslutad , 101. Nämndplan Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Beslutad , 101 Nämndplan 2017 Barn och utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning Marks kommuns vision Strategiska områden och kommungemensamma mål Utgångspunkt Förutsättningar Effektiva processer och verksamheter Nämndens övergripande styrning Värdegrund för bemötande Medborgarnas/brukarnas delaktighet Synpunkts och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Beaktande av barnkonventionen Miljöhänsyn Jämställd budget Arbetsgivarfrågor Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens uppdrag och prioriteringar Barn och utbildningsnämnden Förskola Grundskola, grundsärskola och fritidshem Gymnasieskola/ Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppdrag Strategiska områden, mål och indikatorer I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Internkontrollplan Ekonomi Personal Administration Utbildning Bilagor Bilaga 1, Omvärlds och resultatanalys Bilaga 2, Följetal Bilaga 3, Kompetensförsörjningsplan, utkast

3 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus. 1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål Strategiska områden I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål Barn och unga har en god utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Ett gott företagsklimat En god kommunal service Barn och unga har en meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet En god samverkan mellan skola och näringsliv Goda boendemiljöer Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids och kulturliv 1.3 Utgångspunkt Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål. Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1.4 Förutsättningar Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är: God ekonomisk hushållning Hållbar personalförsörjning 1.5 Effektiva processer och verksamheter Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras. 3

4 2 Nämndens övergripande styrning 2.1 Värdegrund för bemötande All verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja jämställdhet och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Verksamheten präglas av ett inkluderande synsätt. Mångfald berikar och ses som en tillgång. Alla människor möts med respekt, intresse och engagemang. Alla människor behandlas på ett likvärdigt sätt med aktning för varje människas egenvärde. En god tillgänglighet utifrån människans behov finns. Höga förväntningar och en stark tro på att alla kan lyckas ska råda. 2.2 Medborgarnas/brukarnas delaktighet En demokratisk grundsyn för det livslånga lärandet ska råda. Den demokratiska processen behöver lyftas fram i stor utsträckning i alla sammanhang. Den behöver vara levande och ständigt förankras och förtydligas bland eleverna. Öppenhet och information Det ska finnas god insyn i barn och utbildningsnämndens verksamhet. Fortlöpande information om nämndens verksamhet och arbete ska på olika sätt delges medborgarna. Barns och elevers inflytande "Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem." (Skollagen 4 kap 9 ) Barn i förskolan ska i enlighet med läroplanens mål ha en reell möjlighet att påverka såväl arbetssätt som verksamhetens mål. De ska förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Elevernas inflytande över undervisningens utformning ska vara stort. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör deras utbildning. Samråd/Brukarråd Samråd/brukarråd är forum för dialoger där skolledning, pedagoger och vårdnadshavare med barn i förskolan och/eller grundskolan träffas och diskuterar frågor inom vilka vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet är viktig. På samråds mötena deltar ofta någon politiker från barn och utbildningsnämnden. Kontaktpolitikerskap och verksamhetsbesök Alla enheter och program inom de olika skolformerna har kontaktpolitiker knutna till sig. Kontaktpolitikerna besöker verksamheterna och deltar vid exempelvis föräldramöten, samrådsmöten och avslutningar. Rektor och förskolechef ansvarar för att bjuda in sina kontaktpolitiker till möten. Barn och utbildningsnämnden gör verksamhetsbesök i samband med nämndens sammanträde. Dialogmöten Politiker och tjänstemän bjuder in vårdnadshavare och andra intressenter till dialogmöten med fokus på olika frågor. Dialogen är i centrum under dessa möten. 4

5 2.3 Synpunkts och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Hantering av synpunkter, avvikelse och tillbudsrapportering sker enligt antagna riktlinjer. Uppföljning Uppföljningen av inkomna synpunkter, avvikelser och tillbud sker varje halvår. Om avvikelser av allvarligare art inträffar ska dessa händelser, när de rapporteras in, även rapporteras till förvaltningschef samt nämndens presidium. 2.4 Beaktande av barnkonventionen Nämnden och verksamheten tar i sina beslut ta hänsyn till FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Barnkonventionens principer är införlivade i den nationella styrningen av skolan. 2.5 Miljöhänsyn All verksamhet ska genomsyras av ett medvetet miljöansvar. Barns och ungdomars intresse och engagemang för miljöfrågor ska främjas och ett ekologiskt miljötänkande ska uppmuntras. I beslutsunderlag till nämnden ska, där så är tillämpligt, miljöaspekten redovisas. Vid upphandling av skolmat bör det ekologiska perspektivet prioriteras och det närproducerade perspektivet beaktas. 2.6 Jämställd budget Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. För barn och utbildningsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och analysera den statistik som barn och utbildningsnämnden svarar för könsuppdelat. 2.7 Arbetsgivarfrågor De vuxna verksamma inom barn och utbildningsförvaltningen är den främsta resursen för att våra höga målsättningar ska infrias. Ledarna inom barn och utbildningsförvaltningens område har påbörjat utbildningar som ska möjliggöra förändring av skolan i enlighet med vad som beskrivs i omvärldsanalysen. Utbildningarna omfattar såväl lärprocesserna som ledning och styrning av verksamheten. Nästa steg är att pedagoger och övriga medarbetare ges förutsättning att tillsammans med ledarna, lära sig för att utveckla barnets/elevens lärande med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. En tredje avgörande faktor för att utveckla förskola och skola i Mark är att alla arbetar med en gemensam värdegrund som bas. Förvaltningens värdegrundsarbete ska utmana individen att arbeta med sina förutfattade meningar för att i kontakt med barn och elever vara trygga förebilder avseende värderingar och beteenden. Efterhand som möjlighet ges ska förvaltningen rekrytera nya medarbetare så att andelen förskollärare, fritidspedagoger och behöriga lärare ökar i enlighet med formulerade målsättningar. Det pågår ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsplan, såväl inom Marks kommun som inom barn och utbildningsförvaltningen. I övrigt se Marks kommuns Arbetsgivarpolicy. 5

6 2.8 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet ska främja individens och verksamhetens lärande och utveckling och därmed säkerställa en likvärdig och hög kvalitet. Det är viktigt att titta på struktur och processkvaliteten för att kunna göra analyser kring vilket samband som finns mellan vidtagna åtgärder och resultat. Nämnden tar del av övergripande analyser och får kännedom om vilka förbättringsområden som har identifierats. Den kvalitativa styrinformationen ska också användas för att kunna ge kommunfullmäktige en så bra bild av verksamheten som möjligt. Synpunkts, avvikelse och tillbudshantering är en viktig del av nämndens kvalitetsarbete. Utöver den årliga uppföljningen av målen, kommer fyra övergripande områden; normer och värden, delaktighet och inflytande, samverkan och övergångar samt systematiskt kvalitetsarbete att följas upp mer fördjupat under en fyraårsperiod. Uppföljningen skall ske ur ett helhetsperspektiv, från förskola till vuxenutbildning. Fokus i uppföljningen ska vara att identifiera goda exempel samt avvikelser i form av utvecklingsområden. Uppföljningsområde Kunskap och lärande Delaktighet och inflytande Samverkan och övergångar Systematiskt kvalitetsarbete Normer och värden Tidpunkt för uppföljning Följs upp årligen i delårsrapporten 2017 till årsredovisningen 2018 till årsredovisningen 2019 till årsredovisningen 2020 till årsredovisningen 3 Nämndens uppdrag och prioriteringar Grunduppdragen beslutas av kommunfullmäktige i årets budget och har ett kommuninvånarperspektiv. De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. 3.1 Barn och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola samt fritidshem för barn och ungdomar 1 16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning. Nämndens övergripande uppdrag Barn och utbildningsnämnden ska erbjuda kunskap, utveckling och bildning för alla. Våra verksamheter ska präglas av trygghet, inkludering och höga förväntningar. 3.2 Förskola Barn och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1 5 år. Barn och utbildningsnämnden ska ge barnen en god pedagogisk verksamhet, i enlighet med skollag och förskolans läroplan, som stimulerar barnens utveckling och lärande. 3.3 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund och grundsärskola för barn i ålder 6 16 år i enlighet med skollag och läroplan. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Fritidshemmen ska tillgodose barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling. 6

7 3.4 Gymnasieskola/ Gymnasiesärskola Barn och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier. Nämnden ska utforma verksamheten enligt skollag och läroplan. Nämnden ska inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. 3.5 Vuxenutbildning Barn och utbildningsnämnden ska ge vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen, som ska ske enligt skollag och läroplan, ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som fått minst utbildning ska prioriteras. 3.6 Uppdrag Kunskap och lärande Att utveckla yrkesanknytningen inom SFI undervisningen Erbjuda lovskola för samtliga elever i årskurs 6 9 och på gymnasiet. Utveckla kontakterna med näringslivet för att ersätta tidigare PRAO verksamhet inom grundskolan Normer och värden Utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa Kartlägga det lokala arbetet om trygghet och studiero Kunskap och lärande Att införa 1:1 i grundskolan i enlighet med den nationella IT strategin. Normer och värden Påbörja ett gemensamt arbete inom området trygghet och studiero 4 Strategiska områden, mål och indikatorer Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Mål 2016 Mål 2017 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% 98% 98% 98% >= 98% >= 98% 29% 29% 29% >= 60% >= 70% 7

8 Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Mål 2016 Mål 2017 Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med gymnasieexamen Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 36% 36% 36% >= 60% >= 70% 75% >= 75% >= 80% 77% 72,7% 79,3% >=85% >= 90% 78% 70% 70% >=90% >=95% 90% 87% 80% >=80% >=90% >= 215 >= 218 >= 94% >= 97% >= 47% >= 49% 82,9% 82,9% >= 90% = 100% 83% 90% 90% 90% 100% 100% Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Mål 2016 Mål 2017 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) >=80 >=80 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Mål 2016 Mål 2017 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

9 5 Ekonomi 5.1 Driftbudget Driftredovisning (belopp i tkr) Prognos /10 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi fsk och ped omsorg varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg Fritidshem varav: egen regi fritidshem varav: köpta/sålda platser fritidshem Grundsärskola varav: egen regi särskola varav: köpta/sålda platser särskola Grundskola varav: egen regi grundskola varav: köpta/sålda platser grundskola Gymnasie och gymnasiesärskola varav: egen regi gymnasieskola varav: köpta/sålda platser gymnasieskola Vuxenutbildning Ledning och administration Nettokostnader Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn och utbildningsnämndens budgetram för ,6 mnkr. Detta innebär en ökning av ramen med 1,8 procent. Jämfört med 2016 innehåller budgetramen följande förändringar: 1. Uppräkning av ram 1,8 procent (13,9 mnkr) för löne och prisförändringar, demografiska förändringar och politiska prioriteringar. Jämfört med löne och prisutvecklingen blir det inbyggda effektiviseringskravet ca 0,6 procent (4,7 mnkr). 2. Demografiska förändringar minskar ramen med 4,8 mnkr 3. Politiska prioriteringar ökar ramen med 6 mnkr 4. Ökade intäkter i form av statsbidrag 9

10 5. Kostnader för internt köp av kost, städ och lokaler har räknats upp efter dialog med säljande nämnd (kost 2,4%, städ 3,0%, lokaler 1,9%). Resursfördelning Nämnden binder anslaget för driftbudgeten per huvudverksamhet. Nämnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven för år 2017 är 3 mnkr. Förvaltningen ansvarar för budgetfördelning inom huvudverksamheterna och att uppföljning sker löpande varje månad under året på enhets, verksamhets och förvaltningsnivå. Som grund för fördelning per enhet inom förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola finns beslutade resursfördelningsmodeller. Från ingången av år 2016 finns en ny resursfördelningsmodell för förskola, fritidshem och grundskola. Några enheter har under 2016 arbetat med anpassningsplaner och vissa enheter kommer även under år 2017 arbeta med liknande planer för att få kostnader och intäkter i balans. Utvärdering av den interna resursfördelningsmodellen sker under år Driftbudget Intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har budgeterats i enlighet med kommunens riktlinjer för budgetberäkning år Statsbidrag Intäkterna i budget 2017 är högre jämfört med föregående år. Barn och utbildningsnämnden får högre statsbidrag framförallt från Migrationsverket och Skolverket. Den största delen av bidrag från Skolverket såsom lågstadiesatsning, fritidshemssatsning, lärarlönelyftet och bidrag för mindre barngrupper. I budget för 2016 var intäkter avseende asylsökande från Migrationsverket lågt budgeterade (0,5 mnkr). Intäkterna från Migrationsverket 2017 är högre budgeterade, men understiger utfallet i jämförelse med En minskning i prognosen för asylsökande 2017 kan ses i förskolan och grundskolans och gymnasieskolans verksamheter jämfört med utfallet Statsbidraget för maxtaxa blir 1,3 mnkr (12,1%) lägre än budget föregående år Huvudverksamheter Nedan beskrivs förändringar per huvudverksamhet utöver normala löne och prisförändringar. Betalströmmar Budget för köpta och sålda platser grundas på de förändringar som skett senaste tiden där kostnaderna för köpta utbildnings och omsorgsplatser ökat i förskolan och grundskolan men minskat i fritidshem. På gymnasieskolan ser trenden ut att vara ökat antal sålda platser (+23 elever), som en följd av RIG basketgymnasium och utökat antal platser inom ekonomi och teknikprogrammen. Samtidigt ses ett ökat antal köpta platser i samband med gymnasieantagningen till höstterminen 2016 (+12 elever). Budget för 2017 täcker kostnader motsvarande den nivå av antal köpta platser för årskurs 1 3 under höstterminen Den totala budgeten för köpta och sålda utbildningsplatser ökar med 0,9 mnkr utöver normal prisförändring. Förskola 1 5 Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi ha barn i förskoleålder år 2017, det är en minskning från år 2015 med 2,7 procent. För att anpassa kostnaderna efter minskat antal barn minskas budgeten för förskolorna med 2,7 mnkr. År 2018 beräknas kommunen ha barn i förskoleålder. Intäkterna från omsorgsavgifter ökar samtidigt som statsbidraget för maxtaxa minskar år Det gör att intäktsbudgeten för dessa poster behöver minskas med 0,6 mnkr. 10

11 Statsbidrag för mindre barngrupper väntas ge en årlig intäkt med 7 mnkr till förskolan. Intäkten och motsvarande personalkostnader är budgeterade. Vårdnadsbidraget avskaffas enligt Riksdagsbeslut Budgeten för 2017 minskas med 1,3 mnkr. Nattöppen förskola har startat under Budgeterade kostnader för verksamheten är 1,5 mnkr. Fritidshem Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2017 ha barn i målgruppen för fritidshem, det är en ökning från år 2015 med 0,9%. Det ökade antalet barn beräknas tillföra verksamheten 0,3 mnkr. En viss ökning i antal barn i ålder 6 12 år väntas till år Fritidshemssatsningen väntas ge en årlig intäkt med 2,9 mnkr. Intäkter och motsvarande personalkostnader är budgeterade. Med stöd i nationell statistik, vilket också stämmer överens med vår kommuns prognostiserade kostnader för 2016, flyttas 2,0 mnkr av budgetramen för fritidshem till grundskolan. Särskola Budgeten för särskola i egen regi ökar med 3,1 procent. Ökningen avser främst verksamhet i egen regi och i lägre åldrar. Grundskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2017 ha barn i skolålder inklusive förskoleklass, det är en ökning från år 2015 med 2,1 procent. År 2018 väntas en viss ökning i antal elever. Budget för skolskjuts ökar med 3,6 procent/0,8 mnkr till år Lågstadiesatsningen väntas ge årlig intäkt med 7,9 mnkr till grundskolan. Intäkten och motsvarande personalkostnader är budgeterade. Gymnasie och gymnasiesärskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2017 ha ungdomar i gymnasieålder, det är en minskning med 1,3% jämfört med år År 2018 beräknas kommunen ha ungdomar i åldern år. Gymnasieskolan tilldelas budget via anslag, där demografisk hänsyn tagits, och justeras inte i en budgetfördelningsmodell utifrån antal elever, därför ger inte förändringen av antalet ungdomar en direkt koppling till budgetramen. Från starten av läsåret 16/17 studerar 946 ungdomar på Marks gymnasieskola. Jämfört med föregående läsår 15/16 är det en ökning med 4 procent. Antalet parallellklasser har ökat med två (ekonomi och teknikprogrammet) jämfört med föregående läsår. Studerande på basketgymnasium riksintag är tre årskurser fr o m läsåret 2016/2017. Vuxenutbildning Vuxenutbildningens budget, exklusive SFI, ökar med 3,3 procent (0,3 mnkr) Behovet av SFI ökar och det kommer krävas fler lärare. Utökningen av antalet lärare kommer inte fullt ut att täckas av intäkter från Migrationsverket, därför har ramen för SFI ökat med 1 mnkr utöver ordinarie uppräkning. 11

12 Elevhälsa Elevhälsan har efter uppräkning minskat budgeten med 2,1 mnkr avseende specialpedagoger. Ramen har istället flyttats till respektive huvudverksamhet för förskola, grundskola och gymnasieskola, för att på enheterna öka bemanningen av specialpedagoger samt även utöka tilläggsbeloppet inom förskola. Modersmål Budgeten för modersmål ökar med 1,7 procent (0,1 mnkr). Behovet av modersmål ökar och fler lärare krävs. Det ökade behovet av modersmålslärare väntas täckas av ökade intäkter från migrationsverket. Ledning och administration Årets budget minskar med 6,3 mnkr (11,4 procent). Organisatoriska förändringar, främst inom gymnasieskola, grundskola och fritidshem, har inneburit en förändrad central budget. Budget och resurser har fördelats på respektive huvudverksamhet. Nämndverksamhet Inom ramen för den politiska verksamheten budgeteras kostnader för nämndverksamheten såsom arvoden, reseersättningar, lön med mera om totalt 1,7 mnkr. Budgetreserv I budget ingår nämndens budgetreserv på 3,0 mnkr (Ledning och administration). Politiska prioriteringar Barn och utbildningsnämnden ar valt att fördela destinerade prioriterade politiska medel enligt nedan tabell. (beloppen finns budgeterade i respektive huvudverksamhets budgetram) Politiska prioriteringar (tkr) Prioriteringar 2017 Förskola: Omsorg på obekväm tid Grundskola: Utökad undervisningstid i matematik, åk Gymnasie och gymnasiesärskola Vuxenutbildning: Svenska för invandrare Totala investeringar Investeringsbudget Investeringsbudget Belopp i tusental kronor (Tkr) Budget 2016 Utfall/Prognos 2016 Budget 2017 Förskola Grundskola Gymnasieskola + vux Övergripande + Elevhälsa Summa Kommentar Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn och utbildningsnämndens investeringsram för 2017: 6,0 mkr. Den detaljerade planen för investeringar upprättas och följs upp på förvaltningsnivå. 12

13 6 Internkontrollplan Nämnden har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och har skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet. Nedan visas nämndens internkontrollplan. De risker som har fått ett riskvärde på 12 eller högre och som har valts att hanteras ingår i årets plan. 6.1 Ekonomi Huvudprocess Risker Sannolikh et Väsentlig het Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Inköp Kommungemensam: Avtal följs inte vid inköp. Inköp sker hos icke avtalsleverantör. Fel pris faktureras. Övriga villkor följs inte. Mycket sannolik Allvarlig 20 För inköp finns inga kontinuerliga kontrollmoment. Beslutsattest ska granska att inköpet skett korrekt men det förutsätter manuell kontroll. Granskning av inköp i förhållande till avtal Redovisning Kommungemensam: Chefer beslutsattesterar egna kostnader såsom resor, utbildning mm Möjlig Allvarlig 12 Inbyggt internkontrollmoment i systemet i och med dubbla attester. Granskning av beslutsattest gällande chefers egna kostnader Kommungemensam: Manuella utbetalningar saknar korrekta och kompletta underlag samt behörig attest. Sannolik Allvarlig 16 För manuella Kontroll av utbetalningar finns inga transaktioner som inte inbyggda kontrollmoment. Attestregler ska är fakturor eller lön med avseende på underlag och attest skydda. Söka och rekvirera statsbidrag Statsbidrag söks Sannolik Kännbar 12 och/eller rekvireras inte Uppdatering av förteckning statsbidrag Har vi fått sökta statsbidrag Följs månatligen av förvaltningsledning Kontroll mot bokföring 6.2 Personal Huvudprocess Risker Sannolikh et Väsentlig het Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Rekrytering Fel person anställs, sökanden med fel kompetens Möjlig Kännbar 9 Kontroll av annonstext Stickprov på ett femtontal annonser Kommungemensam: Brister i kompetensförsörjnings processen hantering Möjlig Allvarlig 12 Stöd för användandet av kravprofil finns i rekryteringsrutinerna. Inga inbyggda kontrollmoment finns. Uppföljning av om kravprofiler upprättas vid rekrytering 13

14 Huvudprocess Risker Sannolikh et Väsentlig het Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning av kravprofil och referenstagning Stöd för referenstagning finns i rekryteringsrutinerna. Inga inbyggda kontrollmoment finns. Uppföljning av om referenser tas vid rekryteringar 6.3 Administration Huvudprocess Risker Sannolikh et Väsentlig het Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Politisk beslutsprocess Kommungemensam: Bristande efterlevnad av delegationsordning Möjlig Allvarlig 12 Stickprov av delegationsbeslut Granskning av stickprov gentemot delegationsordningen Kommungemensam: Bristande efterlevnad av arvodesreglemente Möjlig Allvarlig 12 Jämföra utbetalningar med underlag och regelverk Granskning av kontrollförteckning Rektors och förskolechefs egen delegation Barn och elevers rättssäkerhet kan inskränkas. Felaktiga beslut fattas Möjlig Allvarlig 12 Delegationsförteckning en granskas Finns aktuell upprättad delegationsförteckning 6.4 Utbildning Huvudprocess Risker Sannolikh et Väsentlig het Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Nämnden har ingen fullständig bild om anmälan inte görs Sannolik Kännbar 12 Sammanställning av anmälda ärenden Genomgång av förteckningen två gånger per år. Elevens rätt till utbildning Rektor kan inte se vilka elever som har hög frånvaro Mycket sannolik Allvarlig 20 Uppföljning av frånvaro Statistik ur samt rapporteringsgrad närvarosystem två gånger per år. Rektor utför inte arbete Möjlig enligt fastställda rutiner för att få elevers närvaro att öka. Mycket allvarlig 15 Har elevers frånvaro uppmärksammats Samtal med rektorer 2 gånger per år. Extra anpassningar och särskilt stöd Eleverna får inte möjlighet att nå kunskapskraven Sannolik Allvarlig 16 Elever med F i åk 7 och Samtal med rektor en 8, har de anpassningar, gång på hösten åtgärdsprogram 7 Bilagor 7.1 Bilaga 1, Omvärlds och resultatanalys 7.2 Bilaga 2, Följetal 7.3 Bilaga 3, Kompetensförsörjningsplan, utkast 14

15 Bilaga 1 till nämndplan 2017 Omvärlds- och resultatanalys barn- och utbildningsnämnden Dagens barn och ungdomar lever i en föränderlig värld. Vi känner idag inte till alla framtidens utmaningar. Globaliseringen innebär ökad förändringstakt, ökad migration, snabb informationsspridning och ömsesidigt beroende. Lärande med hög kvalitet är alltmer relevant och omvärlden ställer höga krav på utbildningssektorn. Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Genom de globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Mål nummer fyra är god utbildning för alla - att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. FN fastslår att Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. (FN:s utvecklingsprogram, 2016) Forskningsläge Nihlfors (2008) skriver att Globaliseringen innebär en hårdare internationell konkurrens och en högre grad av specialisering. Tillväxten i dagens globaliserade värld drivs i allt högre utsträckning av kunskap. Utbildning och kunskap får därmed en allt mer strategisk roll för samhällsutvecklingen (s.3). Pedagogers betydelse för framgångsrik undervisning lyfts fram i mycket forskning. En forskningsöversikt med stort genomslag är John Hatties (2009) metaanalyser. Han drar generella slutsatser om vad som påverkar elevernas resultat. Kritik har riktats framförallt mot tolkningen av Hatties resultat. Det är viktigt att analysera orsakerna till resultaten och relatera till svenska förhållanden. Även i förskolan är kopplingen mellan pedagogers kompetens och resultat tydlig (Skolverket 2016 ). Hatties och andras forskning betonar vikten av tidiga åtgärder för framgång i skolan såväl som för senare i livet. Framförallt har betydelsen av att tidigt upptäcka barn som riskerar att misslyckats framhållits. Genom tidiga åtgärder påverkas möjligheterna att inhämta kunskaper senare i livet (Greiff, 2012). En annan viktig strategi för ökad måluppfyllelse är inkludering. En förutsättning för goda resultat är att alla kan känna gemenskap, delaktighet och meningsfullhet (Persson, 2013). För att stärka pedagogers kunskaper är det viktigt att kompetensutveckling utförs på rätt sätt. Skolverket (2012) menar att det är svårt finna vetenskapligt stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några eller enstaka föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt (s.24). Inte sällan blir effekten att den individuella kompetensutvecklingen både börjar och slutar hos just läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling som under lång tid grundas på skolbaserade aktiviteter ger resultat. Systematiserade klassrumsobservationer med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktiga avtryck i verksamheten. Denna tes styrks i Timperley (2013) Det professionella lärandets kraft. Andra effektiva former av kompetensutveckling som ofta nämns i litteraturen är aktionsforskning, kollegialt lärande och lesson study som samtliga är praxisnära. Gemensamt för dessa är att undervisningen och elevernas kunskapsutveckling är i fokus (Kornhall, 2014). 1

16 Det pedagogiska ledarskapet betonas också i forskning. Men betydelsen för barnens och ungdomarnas resultat varierar beroende på hur ledarskapet utövas. De ledare som lyckas skapa förutsättningar för pedagogernas lärande och kompetensutveckling lyckas påverka elevernas resultat mest positivt (Scherp, 2014). I boken Utmärkt skolutveckling (Håkansson & Sundberg, 2016) nämns tre aspekter av rektors ledarskap som är viktiga för skolförbättring: Att det skall vara värdebaserat, fokuserat och kontextberoende. I ett värdebaserat ledarskap fungerar normer både som mål och medel (exempelvis demokratiskt beslutsfattande eller respekt för olikheter) Ett fokuserat ledarskap innebär, mycket kortfattat, att drivkrafter skapas genom långsiktiga visioner men även med kortsiktiga konkreta mål som följs upp. Ett kontextberoende ledarskap anpassas efter sammanhanget och gruppen/individen. Enligt folkhälsomyndigheten ökar tonåringars psykiska ohälsa. Några tänkbara orsaker bakom utvecklingen är den ökade individualiseringen, de ökade trösklarna till arbetsmarknaden, den höga ungdomsarbetslösheten, familjens socioekonomiska villkor och den snabba teknikutvecklingen. Den ökade skolstressen och fallande skolprestationer har också lyfts fram som tänkbara orsaker (Folkhälsomyndigheten, 2016). En lokal uppföljning av ungdomspolitiken genomfördes under 2015 i Marks kommun visar att andelen som skattar sin hälsa har sjunkit något sedan förra mätningen 2010 (Marks kommun, 2016). Det finns ett ömsesidigt samband mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa. Psykisk ohälsa försämrar skolresultaten och skolan kan även i sig bidra till att skapa ohälsa. Provsituationer, prestationskrav och stress är riskfaktorer för ökad psykisk ohälsa, sambanden verkar dock variera mellan olika undergrupper av individer, och särskilt mellan flickor och pojkar (Folkhälsomyndigheten, 2016). Den fysiska miljön talar om huruvida man är välkommen eller inte i en miljö och om man identifierar sig med platsen. Speciellt för yngre barn är en fysisk miljö som tillåter sinnligt och kroppsligt utforskande viktig (Björklid 2005). Lokalerna spelar en viktig roll i att skapa en "lärmiljö för alla". Barngruppernas storlek har betydelse för förskolans kvalitet. Det fastslås i Skolverkets rapport Barngrupper storlek i förskolan en kartläggning av pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning: [ ] utan att exakt definiera vad som är en liten respektive stor grupp, visar att en liten grupp med få vuxna är bättre än en stor grupp med många vuxna. Antalet barn i gruppen är en tyngre kvalitetsfaktor än personaltäthet samtidigt som antalet barn och personaltäthet alltid bör relateras till varandra och till personalens kompetens. (Skolverket 2016 a s. 34) Granskningar och förbättringsområden I internationella jämförelser, t.ex. i OECD:s kunskapsutvärdering Pisa, har det visat sig att Sverige klarar sig sämre än genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Marks kommun kan man se samma utvecklingsbehov som för riket i stort (Skolverket, 2016). Resultatutvecklingen är positiv inom flera områden, men kommunen har en bit till målet att bli bland de 30 bästa skolkommunerna i Sverige I den senaste mätningen kan det konstateras att Marks kommun har resultat motsvarande majoriteten av liknande kommuner. Under vårterminen 2016 genomförde Skolinspektionen den regelbundna tillsynen på följande på 11 enheter, samt huvudmannen. Syftet med tillsynen är att bidra till en bättre skola med bättre resultat. Skolinspektionen kontrollerar att huvudmän och rektorer följer de lagar och 2

17 författningar som gäller för verksamheten. Granskningen konstaterar brister inom följande områden: att huvudmannen och rektorn följer upp kvaliteten och utvecklar utbildningen att skolor arbetar medvetet och systematiskt så att bedömningen av elever görs utifrån de nationella kunskapskraven och betyg sätts på ett rättssäkert och likvärdigt sätt att elevers behov av stöd uppmärksammas, utreds och tillgodoses. att skolan följer upp de insatta stödåtgärderna för att säkerställa att de ger önskat resultat att skolan arbetar för att skapa en stimulerande miljö som främjar lärande och utveckling samt arbetar systematiskt för att förhindra alla former av kränkande behandling Generellt visar Skolinspektionens granskningar i alla Sveriges kommuner att elevernas möjlighet att påverka undervisningen är viktig för att stärka studiemotivationen och att detta är ett område där många grundskolor brister (Skolinspektionen, 2014). Alla skolor och förskolor har ett stort ansvar för att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning. Skolinspektionen ser dock ofta att grundskolorna brister inom detta område. Många skolor brister också i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på grund av att eleverna bara har begränsad tillgång till elevhälsan (ibid). För att förbättra resultaten måste skolorna fokusera mer på målen för utbildningen och arbeta systematiskt för att se till att alla elever får en undervisning som håller hög kvalitet. Undervisningen utgår inte alltid från de nationella målen, vilket kan leda till att eleverna bara får undervisning i vissa delar av ämnet (ibid). Det sker ett arbete med förbättringar utifrån dessa utgångspunkter på olika nivåer inom barn och utbildningsförvaltningen. Utifrån visionen En lärmiljö för alla en modern skola på vetenskaplig grund har förvaltningsledningen formulerat åtta långsiktiga strategier för att nå de nationella och kommunala målen: ett aktivt ledarskap, en varierad undervisning och lärmiljö, ett strukturerat kollegialt lärande, ett elevhälsoarbete av god kvalitet, arbetslag som samarbetar och samplanerar, ett systematiskt kvalitetsarbete, inkluderande arbetssätt barn och elever som resurs samt en åskådlig progression genom utbildningen. Skolverket (2016 b) lämnade under 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin kommer att gälla om regeringen fattar beslut om den och kommer att påverka kommunernas arbete med den digitala lärmiljön. Utmaningar I dagens globaliserade samhälle räcker inte goda ämneskunskaper. Dagens och morgondagens arbetsmarknad ställer krav på även andra viktiga förmågor. EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande pekar på detta. Det handlar om att kunna leda sig själv, att kunna ta ansvar, att kunna arbeta tillsammans med andra, att ha en social kompetens som räcker också i mötet med andra kulturer, olika språk, att kunna arbeta projektorienterat och innovativt, och att sätta 3

18 samman kunskap. FN:s mål att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla är en utmaning även för Marks kommun. Resultaten försämras i den svenska skolan. Det finns ett stort behov av öka kompetensen att möta elever med bristfälliga förkunskaper. Globaliseringen innebär också ökad migration och större krav på utbildningssektorn att ta tillvara nyanländas kompetenser och anpassa utbildningen utifrån varje individs behov. Individualisering är en samhällstrend. Var och en kan lätt ta reda på information och ställa krav på att få service utförd på individanpassat sätt. För att möta individualiserade behov krävs ökad flexibilitet. Exempel på denna flexibilitet är utökade öppettider i förskolan och läxhjälp och lovskola. Det finns som ovan nämnt ett samband mellan resultat och psykisk hälsa. Det är därför viktigt att arbeta främjande för barn och elevers hälsa, så att både resultat och hälsa gynnas. För att kunna möta våra barn och elever utifrån deras behov så krävs att skolan har en flexibel och effektiv resursanvändning och en förutsättning för detta är att skolan har en tillräckligt stor personalgrupp för att kunna modulera och förändra beroende på förutsättningarna. När personalgruppen blir för liten så är det svårare att göra förändringar och det blir lättare låsningar i organisationen. Detta kan förebyggas genom att samla resurser och kompetens på färre ställen och därigenom ges ökade möjligheter att möta elevernas behov. När det gäller den fysiska arbetsmiljön så handlar inte denna bara om lokaler i gott skick, utan även om lokaler och teknik som ger goda förutsättningar för organisation och pedagogik, vilket är en stor bidragande del i arbetsmiljön för både personal och elever. Storleken på skola och förskola påverkar möjligheterna till god arbetsmiljö. Är det en för liten grupp personal på skolan så är det färre som skall dela på arbetet utanför och kring det pedagogiska arbetet. Det blir också svårare att få en god dynamik och goda förutsättningar för kollegialt lärande. Detta kompenseras till viss del genom samarbete mellan skolor, men det är inte detsamma som den dagliga kontakten. Skollagens krav på likvärdighet måste uppnås. Genom lagstiftning ställs tydliga krav på att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (SFS 2010:800). God tillgång till kompetent personal och ett systematiskt kvalitetsarbete är förutsättningar för likvärdighet. Vi står inför en stor utmaning generellt när det gäller legitimerade lärare, men i synnerhet för de mindre skolorna. En problematik är att personalgruppen är för splittrad, det vill säga det är för lite personal som är på skolan på heltid. För att tillgodose eleverna med behöriga lärare så måste man ha lärare på deltid som genomför vissa ämnen, dessa lärare är generellt bara på skolan när det undervisar och kan inte delta i det viktiga arbetet runt omkring lektionerna, eller stötta kollegorna på andra lektioner och kan heller inte delta i gemensamma möten som är viktiga för samarbetet och samplaneringen. Samhällets snabba förändringstakt ställer krav på skola och förskola. Kommunikationen med brukare måste vara snabb, tydlig och av god kvalitet. Kunskapssamhället gör också ur detta perspektiv effektiv rekrytering av kompetent personal viktig. Vid jämförelse med andra kommuner ligger kostnaderna för barn- och utbildning i Marks kommun nära riksgenomsnittet när kostnaderna slås ut på kommunens alla invånare. Görs istället en jämförelse av nämndens kostnader utefter antal barn i barnomsorg respektive antal elever i grundskolan blir kostnaderna i Marks kommun lägre än riksgenomsnittet. Utökade resurser skulle ge möjligheter till högre måluppfyllelse. Att ligga i den undre kvartilen i kostnad per elev och samtidigt prestera resultat motsvarande den översta kvartilen är en mycket svår utmaning. Barn- och utbildningsförvaltningen kan bedriva verksamhet med de ramar som planerats. Men det finns områden där ökade resurser skulle kunna 4

19 öka kvaliteten och måluppfyllelsen. I dag har Marks kommun resultat på de flesta områden som ligger i nivå med medelkommunen men om kommunen skall bli en toppkommun inom skolområdet behövs medvetna strategier som ibland kräver ökade resurser. Resultatutvecklingen i kommunen är positiv och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Nästa steg kan vara att höja resurstilldelningen så att den hamnar i paritet med jämförbara kommuner. Referenser Förenta Nationernas utvecklingsprogram, UNDP (2016) Globala målen för hållbar utveckling. Tillgänglig: Greiff, C., Sjögren, A. och Wieselgren, I. (2012). En god start? En rapport om att stötta barns utveckling. IFAU WP 2012:11. Hattie, J A. (2009) Visible Learning A synthesis of Over 800 Meta- Analyses Relating to Achievement. Routledge Håkansson J. & Sundberg D. (2016) Utmärkt skolutveckling forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur & Kultur: Stockholm Kornhall, P. (2014) Alla i mål. Skolutveckling på evidensbaserad grund. Stockholm: Natur &Kultur Marks kommun (2016) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Nihlfors, E. (2008) Kunskap vidgar världen Underlagsrapport nr 26 till Globaliseringsrådet. Stockholm: Globaliseringsrådet Regeringskansliet. Persson, B. (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Scherp, H Å. (2014) Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolinspektionen (2014) Årsrapport Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning. Tillgänglig: Skolverket (2013) Forskning i klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes Skolverket (2016 a). Barngrupper storlek i förskolan en kartläggning av pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Rapport 433. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016 b). Förslag på en nationell IT-strategi för skola och förskola. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: 5

20 Bilaga 2 till nämndplan Följetal 1.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Barnomsorg 0 5 år, antal barn total Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Förskola antal barn i egen regi Förskola antal barn i annans regi Pedagogisk omsorg antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg antal barn i annans regi Sålda platser förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,3 5,3 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 10,2 10,2 Barngrupp, antal barn per avdelning 17,3 17,3 1.2 Fritidshem Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Fritidshem antal barn i annans regi Fritidshem antal barn i egen regi Fritidshem Sålda platser Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Barngrupp, antal barn per avdelning 17,3 17,3 Fritidshem antal veckotimmar totalt i egen regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,3 5,3 1.3 Grund och grundsärskola Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Grundsärskola antal elever i egen regi Grundskolan, antal elever i egen regi Sålda platser grund och grundsärskola Grund och särskola, antal elever i annans regi Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen 82,4 84,9 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program 84,5 90 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram 79,3 86,5

21 Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram 85,6 88,3 Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen 72,7 73,4 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 320) 212,4 216 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde pojkar 202,8 204 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 13,2 13,2 Andel elever som läser moderna språk 76,5 76,5 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8,5 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 7,9 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8,8 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 7,8 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8,2 6,4 1.4 Gymnasie och gymnasiesärskola Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Ungdomsgymnasium: antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: antal elever i egen regi Sålda platser Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM 1,3 1, Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 13,5 13,5 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,8 10,8 Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8,4 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 6,4 1.5 Vuxenutbildning Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Vuxenutbildning, antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer Elever antal heltidsstuderande Antal heltidsstuderande per lärare, (åa)

22 Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs 80, ,9 83 Invånare år, andel (%) som deltar i komvux 2,9 2,9 Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 3,6 3,6 1.6 Personalföljetal Personal Antal anställda Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 94,8 94,5 Personal Sjukfrånvaro Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Sjukfrånvaro alla anställda (%) 6,5 6,9 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i juli (redovisas inte vid utfall under fem personer) 51,7 55, Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) Personal Personalrörlighet Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Personal timtid, mer och fyllnadstid samt övertid Följetal Utfall 2015 Prognos 2016 Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar