Beslutad , 30. Nämndplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Beslutad , 30 Nämndplan 2018 Barn- och utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning Marks kommuns vision Strategiska områden och kommungemensamma mål Utgångspunkt Förutsättningar Effektiva processer och verksamher Nämndens övergripande styrning Värdegrund för bemötande Medborgarnas/brukarnas delaktigh Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Beaktande av barnkonventionen Miljöhänsyn Jämställd budg Arbsgivarfrågor Systematiskt kvalitsarbe Nämndens grunduppdrag Förskola Grundskola, grundsärskola och fritidshem Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppdrag Nämndens mål I Mark ska barn och unga få en bra start i liv för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Uppdrag Ekonomi Driftbudg Investeringsbudg Internkontrollplan Ekonomi Personal Administration Utbildning Bilagor

3 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där d är bra att bo och verka. En kommun där livskvalit står i fokus. 1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål Strategiska områden I Mark ska barn och unga få en bra start i liv för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha t gott liv I Mark ska d vara lätt att starta, driva och utveckla förag för att skapa arbstillfällen I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål Barn och unga har en god utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktigh från brukare och anhöriga Ett gott föragsklimat En god kommunal service Barn och unga har en meningsfull fritid Allt arbe bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalit En god samverkan mellan skola och näringsliv Goda boendemiljöer Barn och unga är trygga och ges möjligh att påverka i frågor som rör dem Arb har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Goda möjligher till inflytande och t rikt fritids- och kulturliv 1.3 Utgångspunkt Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhsplanering, vår vision och våra mål. Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbe vi gör. Hållbar utveckling utgörs av: Ekologisk hållbarh Social hållbarh Ekonomisk hållbarh 1.4 Förutsättningar Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är: God ekonomisk hushållning Hållbar personalförsörjning 1.5 Effektiva processer och verksamher Alla kommunens verksamher ska präglas av t tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgängligh och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras. 3

4 2 Nämndens övergripande styrning 2.1 Värdegrund för bemötande All verksamh ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja jämställdh och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Verksamhen präglas av t inkluderande synsätt. Mångfald berikar och ses som en tillgång. Alla människor möts med respekt, intresse och engagemang. Alla människor behandlas på t likvärdigt sätt med aktning för varje människas egenvärde. En god tillgängligh utifrån människans behov finns. Höga förväntningar och en stark tro på att alla kan lyckas ska råda. 2.2 Medborgarnas/brukarnas delaktigh En demokratisk grundsyn för d livslånga lärand ska råda. Den demokratiska processen behöver lyftas fram i stor utsträckning i alla sammanhang. Den behöver vara levande och ständigt förankras och förtydligas bland eleverna. Öppenh och information D ska finnas god insyn i barn- och utbildningsnämndens verksamh. Fortlöpande information om nämndens verksamh och arbe ska på olika sätt delges medborgarna. Barns och elevers inflytande "Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arb med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem" (Skollagen 4 kap 9 ). Barn i förskolan ska i enligh med läroplanens mål ha en reell möjligh att påverka såväl arbssätt som verksamhens mål. De ska förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbe och beslutsfattande. Elevernas inflytande över undervisningens utformning ska vara stort. Eleverna ska alltid ha möjligh att ta initiativ till frågor som rör deras utbildning. Samråd/Brukarråd Samråd/brukarråd är forum för dialoger där skolledning, pedagoger och vårdnadshavare med barn i förskolan och/eller grundskolan träffas och diskuterar frågor inom vilka vårdnadshavarnas inflytande och delaktigh är viktig. På samrådsmötena deltar ofta någon politiker från barn- och utbildningsnämnden. Kontaktpolitikerskap och verksamhsbesök Alla enher och program inom de olika skolformerna har kontaktpolitiker knutna till sig. Kontaktpolitikerna besöker verksamherna och deltar vid exempelvis föräldramöten, samrådsmöten och avslutningar. Rektor och förskolechef ansvarar för att bjuda in sina kontaktpolitiker till möten. Barn- och utbildningsnämnden gör verksamhsbesök i samband med nämndens sammanträde. Dialogmöten Politiker och tjänstemän bjuder in vårdnadshavare och andra intressenter till dialogmöten med fokus på olika frågor. Dialogen är i centrum under dessa möten. 4

5 2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Hantering av synpunkter, avvikelse- och tillbudsrapportering sker enligt antagna riktlinjer. Uppföljning Uppföljningen av inkomna synpunkter, avvikelser och tillbud sker varje halvår. Om avvikelser av allvarligare art inträffar ska dessa händelser, när de rapporteras in, även rapporteras till förvaltningschef samt nämndens presidium. 2.4 Beaktande av barnkonventionen Nämnden och verksamhen tar i sina beslut ta hänsyn till FN:s konvention om barns rättigher (Barnkonventionen). Barnkonventionens principer är införlivade i den nationella styrningen av skolan. 2.5 Miljöhänsyn All verksamh ska genomsyras av t medv miljöansvar. Barns och ungdomars intresse och engagemang för miljöfrågor ska främjas och t ekologiskt miljötänkande ska uppmuntras. I beslutsunderlag till nämnden ska, där så är tillämpligt, miljöaspekten redovisas. Vid upphandling av skolmat bör d ekologiska perspektiv prioriteras och d närproducerade perspektiv beaktas. 2.6 Jämställd budg Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhsbudgering. Jämställd budg innebär att jämställdhsperspektiv beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamh. För barn- och utbildningsnämnden innebär dta att i möjligaste mån följa upp och analysera den statistik som barnoch utbildningsnämnden svarar för könsuppdelat. 2.7 Arbsgivarfrågor De vuxna verksamma inom barn- och utbildningsförvaltningen är den främsta resursen för att våra höga målsättningar ska infrias. Ledarna inom barn- och utbildningsförvaltningens område har påbörjat utbildningar som ska möjliggöra förändring av skolan i enligh med vad som beskrivs i omvärldsanalysen. Utbildningarna omfattar såväl lärprocesserna som ledning- och styrning av verksamhen. Nästa steg är att pedagoger och övriga medarbare ges förutsättning att tillsammans med ledarna, lära sig för att utveckla barns/elevens lärande med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. En tredje avgörande faktor för att utveckla förskola och skola i Mark är att alla arbar med en gemensam värdegrund som bas. Förvaltningens värdegrundsarbe ska utmana individen att arba med sina förutfattade meningar för att i kontakt med barn och elever vara trygga förebilder avseende värderingar och beenden. Efterhand som möjligh ges ska förvaltningen rekrytera nya medarbare så att andelen förskollärare, fritidspedagoger och behöriga lärare ökar i enligh med formulerade målsättningar. D pågår t arbe med att ta fram en kompensförsörjningsplan, såväl inom Marks kommun som inom barn- och utbildningsförvaltningen. I övrigt se Marks kommuns Arbsgivarpolicy. 5

6 2.8 Systematiskt kvalitsarbe D systematiska kvalitsarb ska främja individens och verksamhens lärande och utveckling och därmed säkerställa en likvärdig och hög kvalit. D är viktigt att titta på struktur- och processkvaliten för att kunna göra analyser kring vilk samband som finns mellan vidtagna åtgärder och resultat. Nämnden tar del av övergripande analyser och får kännedom om vilka förbättringsområden som har identifierats. Den kvalitativa styrinformationen ska också användas för att kunna ge kommunfullmäktige en så bra bild av verksamhen som möjligt. Synpunkts-, avvikelse- och tillbudshantering är en viktig del av nämndens kvalitsarbe. Utöver den årliga uppföljningen av målen, kommer fyra övergripande områden; normer och värden, delaktigh och inflytande, samverkan och övergångar samt systematiskt kvalitsarbe att följas upp mer fördjupat under en fyraårsperiod. Uppföljningen skall ske ur t helhsperspektiv, från förskola till vuxenutbildning. Fokus i uppföljningen ska vara att identifiera goda exempel samt avvikelser i form av utvecklingsområden. Uppföljningsområde Kunskap och lärande Samverkan och övergångar Systematiskt kvalitsarbe Normer och värden Delaktigh och inflytande Tidpunkt för uppföljning Följs upp årligen i delårsrapporten 2018 till årsredovisning 2019 till årsredovisning 2020 till årsredovisning 2021 till årsredovisning 6

7 3 Nämndens grunduppdrag Grunduppdragen beslutas av kommunfullmäktige i års budg och har t kommuninvånarperspektiv. De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamh som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. Kommunfullmäktige uppdrar till barn- och utbildningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden. 3.1 Förskola Barn- och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1 5 år. ge barnen en god pedagogisk verksamh, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enligh med skollag och förskolans läroplan. 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder6 16 år, i enligh med skollag och läroplan. bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigher, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. bedriva fritidshemmen, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling. 3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbsliv eller vidare studier, i enligh med skollag och läroplan. inom ramen för d kommunala aktivitsansvar följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. nämnden ska aktivt arba för att stärka de ungas intresse för och möjligh att genomföra en gymnasial utbildning. 3.4 Vuxenutbildning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligher att utveckla sina kunskaper och sin kompens, enligt skollag och läroplan. bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhälls efterfrågan på kompens. prioritera de som fått minst utbildning. Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbs- och samhällsliv samt att främja personliga utveckling. 3.5 Uppdrag Grundskola Införa 1:1 i grundskolan i enligh med den nationella IT-strategin Påbörja t gemensamt arbe inom områd tryggh och studiero Utreda förekomsten av och förutsättningarna för läxhjälp på skoltid Bedriva sommarskola för icke godkända elever fr.o.m. åk 6 Gymnasieskola Utreda hur IM-programm bör organiseras för bästa resultat 7

8 4 Nämndens mål Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i liv för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Mål 2018 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, 17 ämnen Andel elever med gymnasieexamen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörigh till universit och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med byg lägst godkänt i samtliga kurser 98% 98% - >= 98% >= 98% 29% 39% - >= 70% >= 80% 36% 36% - >= 70% >= 80% 38,3 - >= 80% >= 85% 90% 80% 100% 100% 83% 78% 90% 100% 72,7% 79,3% 76,3% >=90% >= 100% 220,1 225,7 223,9 >=230 >= % 88% 76% >= 90% >= 100% 69,5% 69,8% 70% >= 95% >= 100% 72,5% 70,9% >= 97% >= 100% 31% 30% >= 49% >= 51% 82,9% 82,9% 70% >= 100% >= 100% 8

9 Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbare Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Mål 2018 Frisktal ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) >=80 >=80 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjligh till deltid Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Mål 2018 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Uppdrag Under denna rubrik presenteras uppdrag från kommunfullmäktige till nämnderna. Uppdrag Beskrivning Uppdrag från Utreda hur arbe med barn och unga i riskzonen kan utvecklas Utreda undervisningsmiljöer som ger särskild lugn och tryggh i undervisningen Socialnämnden tillsammans med Kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda och återkomma till kommunfullmäktige med förslag på hur arbe med barn och unga i riskzonen kan utvecklas avseende samarbe, kvalité och resursbehov. Kommunfullmäktige 9

10 6 Ekonomi Ekonomiavsnitt visar nämndens plan för fördelning av de av kommunfullmäktige tilldelade resurserna i beslut om Budg Driftbudg Driftredovisning (belopp mnkr) Prognos 2017 Budg 2017 Budg 2018 Intäkter 137,5 106,5 107,0 Personalkostnader -564,0-546,8-560,0 Övriga kostnader -363,3-346,3-343,3 Ntokostnader -789,8-786,6-796,3 Fördelning på huvudverksamh, nto Förskola och pedagogisk omsorg -174,3-172,8-179,4 varav: egen regi fsk och ped omsorg -153,0-152,5-158,8 varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg -21,3-20,3-20,6 Fritidshem -47,2-47,2-48,0 varav: egen regi fritidshem -45,9-45,9-46,6 varav: köpta/sålda platser fritidshem -1,3-1,3-1,4 Grundsärskola -16,7-15,7-17,6 varav: egen regi särskola -13,6-13,4-15,3 varav: köpta/sålda platser särskola -3,1-2,3-2,3 Grundskola -342,1-333,9-334,9 varav: egen regi grundskola -323,2-316,9-316,4 varav: köpta/sålda platser grundskola -18,9-17,0-18,5 Gymnasie- och gymnasiesärskola -150,9-152,9-156,5 varav: egen regi gymnasieskola -106,0-111,9-111,3 varav: köpta/sålda platser gymnasieskola -44,9-41,0-45,2 Vuxenutbildning -12,7-14,7-13,7 Ledning och administration -45,9-49,4-46,2 Ntokostnader -789,8-786,6-796,3 - Prognosen för 2017 är från oktoberrapporten. - Ramen 2018 för lokaler har sänkts med 16,5 mnkr. Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn- och utbildningsnämndens budgram för ,3 mnkr. Dta innebär en ökning av ramen med 1,2 procent. Jämfört med 2017 innehåller budgramen följande förändringar: 1. Uppräkning av ram exklusive lokal- och demografiförändringar är 1,8 procent (14,5 mnkr) för löne- och prisförändringar och politiska prioriteringar. Jämfört med löne- och prisutvecklingen blir d inbyggda effektiviseringskrav ca 1,6 procent (12,5 mnkr). 2. Demografiska förändringar ökar ramen med 11,7 mnkr (förskola 4,8, fritidshem 0,6, grundskola 3,5, gymnasieskola 2,8) 3. Ramen för lokaler har sänkts med 16,5 mnkr då kommunen följer en ny modell för komponentavskrivning som tillsammans med internräntesänkning innebär lägre hyreskostnad. 10

11 Resursfördelning Nämnden binder anslag för driftbudgen per huvudverksamh. Nämnden ska avsätta en del av sin budgram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven för år 2018 är 0,5 mnkr, 2,5 mnkr lägre än Förvaltningen ansvarar för budgfördelning inom huvudverksamherna och att uppföljning sker löpande varje månad under år på enhs-, verksamhs- och förvaltningsnivå. Som grund för fördelning per enh inom förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola finns beslutade resursfördelningsmodeller. Utvärdering av den interna resursfördelningsmodellen som används från 2016 för förskola, fritidshem och grundskola sker under Flera enher har under 2017 arbat med anpassningsplaner och kommer även under år 2018 arba med liknande planer för att få kostnader och intäkter i balans med budgram. Intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har budgerats i enligh med kommunens riktlinjer för budgberäkning år Kostnader för internt köp av kost, städ och lokaler har räknats upp efter dialog med säljande nämnd (kost 3,6%, städ 3,0%, lokaler 2,0%). Statsbidrag Intäkterna är budgerade i samma nivå som Barn- och utbildningsnämnden har 2017 fått högre statsbidrag framförallt från Migrationsverk och Skolverk jämfört med tidigare år. Den största delen av bidragen från Skolverk är lågstadiesatsning, fritidshemssatsning, lärarlönelyft och bidrag för mindre barngrupper. Inför 2018 väntas dessa bidrag bli lägre samtidigt som nya bidrag finns möjliga att söka som t ex bidrag för ökad jämlikh. Bidragen från Migrationsverk kan komma att minska då prognosen är färre antal asylsökande Andelen nyanlända i ableringsfas väntas öka och därmed också ersättningen för dessa, ev kommer kommunens fördelningsmodell att ses över 2018 som också kan innebära en förändrad intäkt till barn- och utbildningsnämnden. Statsbidrag för maxtaxa blir 5,8 mnkr vilk är 6,6 procent lägre än budg föregående år. Balströmmar Budg för köpta och sålda platser grundas på de förändringar som skt senaste tiden där kostnaderna för köpta utbildnings- och omsorgsplatser ökat i grundskolan och gymnasieskolan. På gymnasieskolan ser trenden ut att vara konstant för antal sålda platser de sista tre åren. Samtidigt ses t ökat antal köpta platser i samband med gymnasieantagningen till höstterminen 2017 (+40 elever). Budg för 2018 täcker kostnader motsvarande nivån av antal köpta platser för årskurs 1-3 under Budgen för köpta och sålda gymnasieplatser ökar med 4,2 mnkr. Lokalkostnader Budg för lokaler har mellan åren 2017 och 2018 förändrats. Kostnaden för hyra minskar då kommunen förändrat redovisningen av komponenter, samt beslut om sänkt internränta. Kostnader för ersättnings- och temporära lokaler påverkar också nämndens lokalkostnad. I budgen för 2018 finns inte kostnader rörande ersättningslokaler för Lyckeskolan eller tillkommande kostnader för lokaler i övrig verksamh för grundskola och förskola. Här förväntas kostnader som nämnden inte kan bära tilläts barn- och utbildningsnämnden t underskott mot budgram för lokalkostnader motsvarande 3,2 mnkr. 11

12 Huvudverksamher Nedan beskrivs förändringar per huvudverksamh utöver normala löne- och prisförändringar. Förskola 1-5 Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi ha barn i förskoleålder år 2018, d är en ökning från år 2016 med 3,5 procent. För att anpassa kostnaderna efter t ökat antal barn höjs budgen för förskolorna med 4,8 mnkr. År 2019 beräknas kommunen ha barn i förskoleålder. Intäkterna från omsorgsavgifter ökar samtidigt som statsbidrag för maxtaxa minskar år D gör att intäktsbudgen för dessa poster minskas med 0,2 mnkr. Statsbidrag för mindre barngrupper väntas ge en intäkt med 1,8 mnkr till förskolan, vilk är en kraftig minskning. Intäkten och motsvarande personalkostnader är budgerade. Bidrag år 2017 var 7,1 mnkr. Om fler bidrag beviljas för höstterminen 2018 kan ytterligare intäkter tillkomma avseende år Fritidshem Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2018 ha barn i målgruppen för fritidshem. D är en ökning jämfört med vad föregående års budg är baserad på och därför tillförs verksamhen 0,6 mnkr. En viss ökning i antal barn i ålder 6 12 år väntas till år Fritidshemssatsningen väntas ge en årlig intäkt med 1,9 mnkr vilk är en minskning med 1 mnkr i jämförelse med Motsvarande personalkostnader är budgerade. Särskola Budgen för särskola i egen regi ökar med 2 mnkr, 12,7 procent. Ökningen avser främst verksamh i egen regi och i lägre åldrar där fler barn väntas skrivas in i säroch träningsskola. Grundskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2018 ha barn i skolålder inklusive förskoleklass. D är en ökning jämfört med vad föregående års budg är baserad på och därför tillförs verksamhen 3,5 mnkr. Lågstadiesatsningen väntas ge årlig intäkt med 5,6 mnkr till grundskolan vilk är en minskning med 0,9 mnkr i jämförelse med Motsvarande personalkostnader är budgerade. Statsbidrag för Lärarlönelyft väntas om ca 10 mnkr 2018 och motsvarande kostnader för lön är budgerade. Gymnasie- och gymnasiesärskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2018 ha ungdomar i gymnasieålder. D är en ökning jämfört med vad föregående års budg är baserad på och därför tillförs verksamhen 2,8 mnkr. År 2019 beräknas kommunen ha ungdomar i åldern år. Gymnasieskolan tilldelas budg via anslag, där demografisk hänsyn tagits, och justeras inte i en budgfördelningsmodell utifrån antal elever. Från starten av läsår 17/18 studerar 907 ungdomar på Marks gymnasieskola. Jämfört med föregående läsår 16/17 är d en minskning med 4 procent. Antal elever som studerar på annan gymnasieskola ökade läsår 17/18. Vuxenutbildning Vuxenutbildningens budg, exklusive SFI, minskar med 3,3 procent (1 mnkr) Behov av SFI har ökat senaste åren och verksamhen har utökats samtidigt har 12

13 intäkten från Migrationsverk ökat. Ledning, administration och nämndens budgreserv Års budg minskar med 3,2 mnkr (6,5 procent). I budg ingår nämndens reserv på 0,5 mnkr, jämfört med föregående år var reserven 3,0 mnkr. Nämndverksamh Inom ramen för den politiska verksamhen budgeras kostnader för nämndverksamhen såsom arvoden, reseersättningar, lön med mera om totalt 1,8 mnkr. Ingen förändring mot år. Anpassningar I nedanstående tabell redovisas förändringar per huvudverksamh i budg 2018 jämfört med För att verksamhen ska balansera med tilldelad ram behöver anpassningar genomföras per huvudverksamh enligt tabellen. Verksamh Budg 2017 Intäkts- och kostnadsförändring* Hyresförändring Kommunens demografimodell Krav på anpassningar Budg 2018 Förskola 172,8 +6,2-2,4 +4,8-2,0 179,4 Fritidshem 47,1 +2,7-1,4 +0,6-1,0 48,0 Grundsärskola 15,6 +2,0 0,0 0,0 0,0 17,6 Grundskola 333,9 +9,6-9,6 +3,5-2,5 334,9 Gymnasieskola 152,9 +6,0-3,1 +2,8-2,1 156,5 Vuxenutbildning 14,7 +0,5 0,0 0,0-1,5 13,7 Övergripande inkl buffert 49,4 +0,2 0,0 0,0-3,4 46,2 Summa 786,6 +27,0-16,5 +11,7-12,5 796,3 * beräknad enligt kommunens budganvisningar kring kostnadsutveckling av lön och övriga omkostnader samt intäkter. Lägre hyreskostnad enligt ny modell redovisas i egen kolumn. 6.2 Investeringsbudg Investeringsbudg - Belopp i tusental kronor (mnkr) Budg 2017 Utfall/Prognos 2017 Budg 2018 Förskola 2,0 2,0 2,0 Grundskola 2,0 2,5 2,0 Gymnasieskola + vux 1,0 1,0 1,0 Övergripande + Elevhälsa 1,0 0,5 1,0 Summa 6,0 6,0 6,0 Kommentar Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn- och utbildningsnämndens investeringsram för 2018: 6,0 mkr. Den daljerade planen för investeringar upprättas och följs upp på förvaltningsnivå. 13

14 7 Internkontrollplan Nämnden har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhsområde och har skyldigh att löpande följa upp d interna kontrollsystem. Nedan visas nämndens internkontrollplan. De risker som har fått t riskvärde på 12 eller högre och som har valts att hanteras ingår i års plan. 7.1 Ekonomi Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Inköp Avtal följs inte vid inköp. Inköp sker hos icke avtalsleverantör. Fel pris faktureras. Övriga villkor följs inte. Sannolik Allvarlig 16 För inköp finns inga kontinuerliga kontrollmoment. Beslutsattest ska granska att inköp skt korrekt men d förutsätter manuell kontroll. Granskning av inköp i förhållande till avtal Granskning av inköp i förhållande till avtal Redovisning Chefer beslutsattesterar egna kostnader såsom resor, utbildning mm Manuella utbalningar saknar korrekta och komplta underlag samt behörig attest. Kommungemensam: Utbalning sker till fel mottagare Möjlig Kännbar 9 Inbyggt internkontrollmoment i system i och med dubbla attester. Granskning av beslutsattest gällande chefers egna kostnader Granskning av attester Sannolik Allvarlig 16 För manuella Kontroll av utbalningar finns inga transaktioner som inte inbyggda kontrollmoment. är fakturor eller lön med avseende på Attestregler ska skydda underlag och attest Granskning av underlag för utbalning Möjlig Allvarlig 12 För manuella Granskning av att utbalningar finns inga utbalning har skt inbyggda till d kontonummer kontrollmoment. I som står på underlag ekonomihandboken finns vissa instruktioner kring övriga utbalningar. I dagsläg krävs inte att två personer hanterar utbalningarna i samband med utbalning. Kommungemensam: Kommunen balar anställdas privata kostnader Myck sannolik Kännbar 15 Attestregler med dubbla attester begränsar risken till missbruk av kommunens resurser. Vid privat nyttjande av kommunens tillgångar Uppföljningen består av att genom intervjuer med chefer dokumentera vilka rutiner som finns för att säkerställa att 14

15 Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning som inte generar någon ekonomisk transaktion till exempel bruk av bil till privat ärende, nyttjande av verktyg osv finns inte några inbyggda kontrollmoment. Identifiera tre möjliga riskområden och undersöker dessa kommunens resurser inte används privat. 7.2 Personal Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Rehabilitering Kommungemensam: Risk att åtgärder inte vidtas vid korttidssjukfrånvaro Sannolik Allvarlig 16 Inbyggda kontroller kommer finnas under 2018 i form av systemstöd för att uppmärksamma upprepad korttidssjukfrånvaro. Uppföljning av att chefer påbörjat åtgärder efter att systemstöd informerat om exempelvis korttidsjukfrånvaro. 7.3 Administration Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Politisk beslutsprocess Kommungemensam: Risk att beslut fattas utan delegation Möjlig Myck allvarlig 15 Delegationsbeslut ska anmälas till nämnd. Uppföljning av att anmälda delegationsbeslut till nämnd har fattats av behörig delegat. Kommungemensam: Felaktigt arvode balas ut Möjlig Myck allvarlig 15 Förtroendevalda lämnar in arbsgivarintyg. Uppföljning av att arbsgivarintyg är aktuella och korrekta. Rektors och förskolechefs egen delegation Barn och elevers rättssäkerh kan inskränkas. Felaktiga beslut fattas Möjlig Allvarlig 12 Delegationsförteckning en granskas Finns aktuell upprättad delegationsförteckning 7.4 Utbildning Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Tryggh, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Nämnden har ingen fullständig bild om anmälan inte görs Sannolik Kännbar 12 Sammanställning av anmälda ärenden Genomgång av förteckningen två gånger per år. Elevens rätt till utbildning Rektor kan inte tidigt upptäcka vilka elever som har hög frånvaro Sannolik Allvarlig 16 Uppföljning av frånvaro Statistik ur samt rapporteringsgrad närvarosystem två gånger per år. Rektor utför inte arbe enligt fastställda rutiner för att få elevers närvaro att öka. Möjlig Myck allvarlig 15 Har elevers frånvaro uppmärksammats Samtal med rektorer 2 gånger per år. 15

16 Huvudprocess Risker Sannolikh Väsentligh Riskv ärde Kontrollmoment Uppföljning Extra anpassningar och särskilt stöd Eleverna får inte möjligh att nå kunskapskraven Sannolik Allvarlig 16 Elever med F i åk 7 och Avstämning i Procapita 8, har de anpassningar, åtgärdsprogram 8 Bilagor Bilaga 1, Omvärldsanalys 16