folkbildningens framsyn Bilagor till Folkbildningens Framsyn f b r Folkbildningsrådet

framsyn folkbildningens f b r Folkbildningsrådet Bilagor till Folkbildningens Framsyn

Innehållsförteckning. Utvärdering av Folkbildningsrådets framsynsarbete 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 2.1 Direktiv 4 2.2 Planeringsgruppen 4 2.3 Utvärderingsuppdraget 4 2.4 Med stor öppenhet tillsammans med berörda aktörer 4 3 Framsynsarbetet 5 3.1 Planeringsgruppens arbete 5 3.2 Ansökan - bidragsfördelning 5 3.3 Inspirationsseminarium den 4 mars 6 3.4 ETC 6 3.5 Planeringsgruppens sammanställning av framtidsfrågor 7 3.6 Dokumentationsmall 8 3.7 Forskarseminarium 8 3.8 Planeringsgruppens sammanträden 9 3.9 Samtal med planeringsgruppens medlemmar. 10 3.10 Sammanställning av inkomna Framsynsdokument 10 3.11 Slutdokumentet 11 4 Avslutande kommentar 12 Bilaga B. Folkbildning som forskningsfält Folkbildning som forskningsfält 13 Tre centrala forskningsområden 14 Folkbildning och lokalsamhälle/lokal utveckling 15 Folkbildning och arbetsliv 15 Folkbildning och folkhälsa 15 Referenser 16 Bilaga C. Dokumentation av 121 lokala rådslag om Folkbildningens Framsyn (på CD rom)

Utvärdering av Folkbildningsrådets framsynsarbete Folkbildningsrådet mars 2004 Birgitta Reimer 2

1 SAMMANFATTNING Hösten 2002 ställde regeringen 2,5 mkr till Folkbildningsrådets disposition för att rådet tillsammans med berörda aktörer och med stor öppenhet skulle utarbeta ett samlat dokument för att beskriva folkbildningens framtida roll och uppgifter. Arbetet skulle redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars 2004. I anslutning till att FBR tog sig an uppdraget tillsattes en utvärderingsgrupp på FBR s kansli. Syftet med denna utvärdering var att Kontrollera om FBR gjort vad man skulle enligt beslut, direktiv eller regler Främja och förbättra arbetet under projektets gång Utveckla arbetsmetoder för framtiden genom att beskriva och värdera processer, resultat och effekter Metoder Att följa planeringsgruppens arbete genom intervjuer och protokoll. Har målen nåtts? Hur har gruppen arbetat? Att inventera och följa materialproduktion, seminarier och dokument Hur har då Folkbildningsrådet tagit sig an uppgiften? 1. Hösten 2002 gick Folkbildningsrådet ut och informerade studieförbunden, folkhögskolor, länsbildningsförbund och medlemsorganisationer om regeringsbeslutet. 2. En planeringsgrupp tillsattes med ledamöter från FBR s medlemsorganisationer. 3. I början av år 2003 inbjöds hela folkbildningen till ett Framsynsarbete där alla uppmanades starta ett samtal kring folkbildningens framtida roll och uppgifter. Medel ställdes till förfogande för dokumentation av rådslagen. Dessa skulle sändas till FBR s planeringsgrupp senast den 28 augusti. 121 ansökningar fick medel för sin dokumentation, varav 54 från studieförbunden, 64 från folkhögskolor och 3 från andra organisationer. Cirka 7 400 personer från studieförbund och folkhögskolor beräknades delta i rådslagen. 4. Folkbildningsrådets kansli deltog hela tiden i arbetet med stöd till planeringsgruppen, genom att, tillsätta en utvärderingsgrupp som granskade arbetet, att lägga all information tillgänglig på hemsidorna på Folkbildningsnätet, att se till att seminarier dokumenterades, att sammanställa all dokumentation från rådslagen och medverka i och följa sammanställningen av slutdokumentet. 5. För att inspirera och stödja studieförbund och folkhögskolor inför Framsynsarbetet anordnades ett inspirationsseminarium den 4 mars. 6. Planeringsgruppen tog del av åtta frågor, som ställts av ETC-gruppen på grundval av bland annat två gruppintervjuer. Med dessa frågor som utgångspunkt ställde planeringsgruppen samman ett antal frågor kring fyra stora områden. Dessa skulle inspirera till samtal i rådslagen. Minst 2 av frågorna skulle ingå i dokumentationen. 7. Planeringsgruppen sammanställde en dokumentationsmall att användas för dokumentation av rådslagsarbetet. 8. För att bredda arbetet anordnades ett forskarseminarium den 23 oktober. Detta föregicks av ett förberedande forskarsamtal den 4 maj. 9. Allt arbete i planeringsgruppen och allt material lades fortlöpande ut på Folkbildningsnätet för att hela folkbildningen lätt skulle kunna ta del av det och låta sig inspireras. Under en period fanns dessutom enkätfrågor att besvara för att stimulera till besök på hemsidorna. 10. Planeringsgruppen sammanträdde ungefär en gång i månaden och följde hela Framsynsarbetet. De enskilda ledamöterna deltog i åtskilliga rådslag, gjorde intervjuer med studieförbunden, inbjöd till sig andra aktörer som intressenter i folkbildningen, läste material och samtalade om sina kunskaper och erfarenheter för att bättre kunna nästa steg i arbetet. 11. Dokumentationen av rådslagen sammanställdes och tillsammans med all annan dokumentation från berörda aktörer låg de till grund för slutdokumentet. 12. Slutdokumentet granskades av planeringsgruppen och FBR s styrelse och gick på remiss till berörda aktörer. Med inhämtande av reaktionerna från folkbildningen utformades den slutliga versionen. 13. Vid remisstidens utgång den 2 februari 2004 fanns synpunkter från de tre medlemsorganisationerna, men också från alla studieförbunden, från 5 folkhögskolor, från 5 bildningsförbund och från en rektorsgrupp, Föreningen BIFF, Landstinget Västmanland och från SFHL. Synpunkterna i svaren sammanställdes av FBR s kansli till FBR s styrelsesammanträde den 19 februari. 14. FBR s styrelse beslöt tillsätta en grupp bestående av företrädare för styrelsen samt för medlemsorganisationerna att slutföra arbetet med slutrapporten med ledning av styrelsens diskussion. 15. Den 31 mars överlämnas Framsynsdokumentet till Utbildningsdepartementet. 3

2 BAKGRUND 2.1 Direktiv I syfte att bredda regeringens beslutsunderlag inför folkbildningspropositionen hösten 2004 beslöt regeringen att ställa 2,5 mkr till Folkbildningsrådets disposition. Pengarna anvisades för att rådet, tillsammans med berörda aktörer och med stor öppenhet skall möjliggöra för folkbildningen att utarbeta ett samlat dokument om dess framtida roll och uppgifter. Enligt direktiven skall arbetet redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars 2004. Samtidigt lämnar den statliga utvärderingen sitt betänkande. Information om ovanstående uppdrag lämnades till den samlade folkbildningen av Folkbildningsrådet den 12 november 2002. 2.2 Planeringsgruppen Samtidigt med informationen om uppdraget meddelades också att en planeringsgrupp hade tillsatts av folkbildningsrådets styrelse efter samråd med medlemsorganisationerna. Gruppen bestod av: Ewa Ställdal, ordförande (t o m mars), VD i Vårdalstiftelsen och styrelseledamot i FBR. Anders Ljunggren, ordförande (fr o m april), ordförande i Folkbildningsrådet. Maria Elinder, utredare på Landstingsförbundet. Kerstin Enlund, förbundsrektor Studieförbundet Bilda. Åke Göransson (t o m mars), ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Gunilla Ramberg (fr o m april), rektor Långholmens folkhögskola. Anders Lorentzon, regional verksamhetschef Studieförbundet Vuxenskolan. Majléne Westerlund Panke, Sveriges riksdag. Britten Månsson-Wallin, kanslichef Folkbildningsrådet. Bo Toresson, ordförande (t o m mars), ordförande i Folkbildningsrådet. Lasse Magnusson, Folkbildningsrådet var till en början gruppens sekreterare, men ersattes i januari av Ingemar Nordieng och i juli av Björn Garefelt. 2.3 Utvärderingsuppdraget I februari 2003 fick jag av FBR uppdraget att utvärdera FBR s arbete. FBR s kansli utarbetade och planeringsgruppen godkände den plan för utvärdering som jag arbetat efter. Jag har således följt planeringsgruppens arbete genom protokoll, information på Folkbildningsnätet och genom att delta vid några sammanträden. Jag har dessutom intervjuat enskilda medlemmar av gruppen, deltagit i rådslag och seminarier samt samtalat med ett 25-tal av dem som sökt medel för dokumentation och arrangerat rådslag för Framsynsarbetet. Jag har läst all dokumentation som kommit till FBR kansli och tagit del av den sammanfattning av all dokumentation som i november 2003 gick ut på remiss till berörda organisationer. 2.4 Med stor öppenhet tillsammans med berörda aktörer Information om uppdraget från regeringen gick i november 2002 via Folkbildningsnätet ut till folkhögskolor, studieförbund och länsbildningsförbund. Därefter informerade FBR i öppna konferenser på Folkbildningsnätet, via hemsida och direkt till dessa organisationer med uppmaning om att delta i arbetet. FBR uppmanar alla studieförbunds- och folkhögskolors förtroendevalda och anställda att delta i samtalen och inbjuder medlemsorganisationer, folkrörelser, forskare och representanter för andra samhällssektorer att delta i diskussionerna om folkbildningens framtida roll och uppgifter. Uppmaningen från FBR gäller att Inventera aktuella rapporter, dokument, studier som redan genomförts under de senaste två åren och sända in dem till FBR. Planera möten, rådslag m m kring folkbildningens framtidsfrågor Planera för hur dokumentation av dessa skall genomföras Öppna sina tidskrifter, hemsidor och interna nät för framtidsdiskussioner Kommentar: Redan från början inbjuder FBR mycket öppet alla aktörer både att använda sig av alla sina interna kanaler och att inbjuda alla i organisationen till möten och rådslag och att leta fram allt de tidigare gjort vad avser samtal om framtiden och ställa det till folkbildningsrådets disposition. Få av folkbildningens organisationer svarade på uppmaningen att sända in gammalt material. Däremot fanns stort intresse för att delta i ett aktuellt samtal för att med sina erfarenheter och kunskaper vara med och påverka framtiden för folkbildningen. 4

3 FRAMSYNSARBETET 3.1 Planeringsgruppens arbete Vid samtal med planeringsgruppens medlemmar framkommer entydigt, att den strategi som de hela tiden har arbetat efter var, att gå ut så öppet som möjligt för att få med stora delar av folkbildningen i en öppen diskussion. Man var intresserade av att få ta del av så många synpunkter som möjligt, samtidigt som man var medveten om, att det var en vinst i sig att samtalet om folkbildningens framtid kunde starta i hela folkbildningen på alla nivåer. Dessutom var man intresserad av att samla så mycket synpunkter och kunskaper som möjligt från andra organisationer med anknytning till folkbildningen till exempel Beredningsgruppen för IT-strategiska frågor, kommunförbundet, forskare med flera. Planeringsgruppens första arbetsuppgifter handlade om att inventera vilka aktuella utredningar och rapporter som finns om folkbildningens framtidsfrågor, efter samråd med medlemsorganisationerna precisera några frågeställningar som skulle finnas med i folkbildningens rådslag, samla in uppgifter om vilka rådslag, konferenser och seminarier som folkbildningsorganisationerna ämnar genomföra, öppna en eller flera konferenser kring Folkbildningens framsyn på Folkbildningsnätet för att stimulera till fria diskussioner och informationsutbyten, fastställa kriterier för fördelning av stimulansmedel för främst dokumentation av de framtidsdiskussioner som förts i samband med rådslag, konferenser och seminarier. 3.2 Ansökan - bidragsfördelning När tiden för ansökning om bidrag för dokumentation av rådslag hade gått ut fanns 140 ansökningar, 66 från studieförbund och 68 från folkhögskolor. Dessutom fanns 6 ansökningar från andra organisationer: Rörelseskolornas Intresseorganisation (RIO), Länsbildningsförbund, Landstingsförbundet. Totala antalet deltagare uppskattades till 8 401. Det totala sökta bidraget uppgick till 2 932 430 kr. När planeringsgruppen strukit en del arrangemang, som ansågs falla utanför ramen för framsynsarbetet eller tillhörande organisationens normala utvecklingsarbete, återstod 121 ansökningar som beviljades. Av dessa var 54 från studieförbund, 64 från folkhögskolor och 3 från andra organisationer. Det totala sökta beloppet var då 2 509 500 kr. Folkbildningsrådets styrelse fördelade 1 350 000 kr till 9 studieförbund med lokalavdelningar och till 37 folkhögskolor och 34 680 kr till övriga organisationer (3 ansökningar). Totala antalet beviljade ansökningar (en skola eller ett studieförbund kunde ha mer än en ansökan) var 117. Samarrangemang mellan studieförbund, folkhögskolor och länsbildningsförbund har prioriterats vid fördelningen av medel. Dessutom eftersträvades en geografisk spridning i hela landet samt en balans mellan aktiviteter som genomförs av studieförbund och folkhögskolor. Spridningen var stor för ansökande folkhögskolor. Rörelseskolor och landstingsskolor var representerade och alla län utom Örebro, Gotland och Kronoberg. De sökande skolornas inriktning visar också en stor spridning, så till exempel fanns skolor med stor andel av unga kvinnor, skolor med många invandrare och skolor för funktionshindrade, men också skolor med sedvanlig blandning av studerande. Ansökningarna omfattade en mängd olika infallsvinklar, till exempel Folkbildning i förort, Folkbildning i framtiden, Vänskolesamarbete, Mångkulturellt samarbete, Offensiv folkbildning, Regionala perspektiv, Folkbildning i kvinnorörelsen, Kvinnor-mångfald-integration, Folkbildning funktionshinder, En värld att leva i. Deltagarna i de tänkta rådslagen var den egna personalen och styrelsen, men också huvudmannaorganisationer och samverkan mellan skolor och mellan skolor och studieförbund. Nio (av tio) studieförbund hade ansökt om bidrag för dokumentation av sina rådslag och seminarier. Även här hade innehållet stor spridning, med inriktning på till exempel Folkbildningens framtid, Ungdomar och folkbildning, Flexibelt lärande, Humanitära frågor, Folkbildning i förändring, Folkbildningens roll i lärcentra. Rådslagen och seminarierna var tänkta i samverkan med en mångfald av andra organisationer tex LO, Attac, näringslivet, Ibn Rushd, Korpen, länsstyrelsen, handikapporganisationer, Syriska föreningen, hyresgästföreningen, högskola och universitet, försäkringskassan, länsbibliotek, Svenska kyrkan, feministorganisationer. Kommentar: Det är tydligt att många folkhögskolor och studieförbund ville ta vara på möjligheten att vara med och utforma den kommande inriktningen på folkbildningen och att var och en såg möjligheten att bredda deltagandet i de egna rådslagen för att få med så mångas synpunkter som möjligt. Detta gjorde att arbetet verkligen blev brett och öppet, speglande folkbildningens mångfald och med deltagande av representanter för mycket stora delar av det svenska samhället. 5

Statsbidraget (5 000 25 000 kr per aktivitet) skulle användas för dokumentation av konferens/seminarium/rådslag/dialog kring folkbildningens framtida roller och uppgifter. Dokumentationen skulle vara Folkbildningsrådet tillhanda före den 15 augusti 2003. 3.3 Inspirationsseminarium den 4 mars Planeringsgruppen tog också initiativ till ett inspirationsseminarium den 4 mars i Stockholm under rubriken Konsten att förändra folkbildningen utan att någon blir förbannad. Till detta inbjöds de som vill spela en aktiv roll i folkbildningens framsynsarbete och de som vill få nya idéer och impulser. Programmet innehöll ett panelsamtal mellan Per Svensson, Elin Ek och Alice Bah under rubriken Har människors behov förändrats? och förutom en föreställning av Teater Arken ett anförande av Stig Roland Rask Framtidens lärande en presentation av KK-stiftelsens projekt. Gruppen ETC har dokumenterat konferensen. Planeringsgruppens ordförande Eva Ställdahl hälsade välkommen och inledde. Hennes inledning avslutades med orden: Det är omöjligt att förutse framtiden, det enda som gäller är att vara tillräckligt flexibla för att kunna parera det oväntade. I panelsamtalet togs upp frågor om: Folkbildningens möjligheter att möta ungas behov Behovet av marknadsföring och opinionsbildning Folkbildningens status Behoven av bildning kontra utbildning Folkbildningens mångfald Folkbildningen som en mötesplats Stig Roland Rask tog i sitt anförande bland annat upp: Ett nytt samhälle ger nya kunskapsbehov som leder till ett nytt lärande Individens ansvar för det livslånga lärandet Strukturer som möjliggör det livsvida lärandet Värderingar som leder till livsdjupt lärande Efter teater Arkens forumföreställning uppmanades deltagarna av arrangören Ingemar Nordieng att lämna ideologisk dricks i form av a) slagord och fria tankar (30 lämnades om allt möjligt) b) förslag och idéer (här lämnades 30 olika förslag och idéer) c) åsikter och ställningstagande (20 bidrag lämnades) och d) frågor och funderingar (4). Planeringsgruppen konstaterade vid sitt sammanträde den 13 mars, att cirka 200 personer deltagit i seminariet. De ansåg, att seminariet fungerade utmärkt som en kick off för lokala/regionala rådslag som hålls under våren. Dessutom framhölls, att förmiddagens panelsamtal var intressant, men borde fördjupats något genom några rejäla utmaningar från panelen till folkbildarna och att teaterpjäsen gav intressanta vinklingar men utifrån ett traditionellt könsrollsmönster. Kommentar: Vid samtal med några som deltagit i seminariet var intrycken mycket blandade. Några ansåg att det var ett inspirerande seminarium medan andra menade att det var en trevlig dag, men inte kunde se hur detta skulle kunna inspirera till Framsynsarbetet. Förväntningarna på dagen speglade reaktionerna. Det fanns de som hoppats få hjälp med uppläggningen av framsynsarbetet och de blev besvikna. 3.4 ETC Med utgångspunkt från tidigare genomförda omvärldsanalyser och ett inledande idémöte den 6 december 2002 fick gruppen ETC i uppdrag av Folkbildningsrådet att formulera ett antal frågeställningar kring Folkbildningens roll i framtiden. Frågeställningarna baserades på röster utifrån. Dessa röster om folkbildningens framtid kommer från flera olika håll. Dels kommer de från människor ur folkbildningens prioriterade målgrupper. Dels från personer som på olika sätt är engagerade och verksamma i frågor som tillväxt, kunskap och livslångt lärande. I januari 2003 genomförde ETC två gruppintervjuer. En gjordes i Sundsvall och en i Stockholm. Grupperna bestod av 6-8 handplockade personer och bägge intervjuerna leddes av två personer från ETC. Samtalen spelades in på band och dokumenterades skriftligt. Dessa två samtal ligger till grund för de frågeställningar som skulle stimulera till debatt i studieförbundens och folkhögskolornas rådslag och seminarier. Dessutom har samtalen kompletterats med intervjuer av Dan Sjögren från innovationsverket VINNOVA och av Astrid Lerviks från Lärarhögskolan i Stockholm för att få tydligare fokus på tillväxt och yrkespedagogiska frågor. Intervjuerna behandlade: Folkbildningens organisationer mossiga och stela dinosaurier Behov av livskunskap och sociala dimensioner Lättare att kritisera offentlig utbildning än att se alternativ Stor skillnad mellan nyttoinriktad utbildning och fritt och frivilligt kunskapssökande Kunskap och tillväxt Kunskapsöverföring i företag ingen vill gå i studiecirklar Alternativa arenor Att nå nya grupper är att mötas på halva vägen Nya former för folkbildningens organisering ETC avslutar sin dokumentation med åtta frågeställningar, som lämnas vidare för bearbetning till projekt- 6

gruppen, sammanfattande dokumentets rubrik: Åtta frågor om folkbildningen i framtiden. 3.5 Planeringsgruppens sammanställning av framtidsfrågor I februari 2003 fastställde planeringsgruppen vilka frågor/nyckelområden som borde diskuteras vid studieförbundens och folkhögskolornas rådslag. Minst två av Folkbildningsrådets utsända frågor i materialet Hur skall folkbildningen se ut 2010? skall behandlas och dokumenteras. Materialet innehöll dels en affisch med övergripande frågeställningar och dels en affischserie med fyra olika teman, som preciserats. Den uppmaning som kopplades till affischserien löd: Detta är några av de frågeställningar som ingår i projektet Folkbildningens framsyn. Gör din röst hörd genom att delta i de rådslag som arrangeras runt om i landet. Ta upp diskussionen i det vardagliga samtalet runt fikabordet! Sänd in synpunkter, tankar och idéer till Folkbildningsrådet. De övergripande frågeställningarna var: Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar man att bildning tar tid, för den som vill att det hela tiden skall hända saker? Internet länkar ihop världen, men bidrar nätet också till ökade kunskaper och solidaritet? Människor från 200 olika nationaliteter bor i Sverige och storstäderna växer. Hur möter vi behoven hos unga tjejer och killar, hos nysvenskar och folk mitt i livet? Alla får gymnasieutbildning, 50 procent ska gå vidare till högskolan. Hur många får bildning och del av kulturen? Vi är världens friskaste folk, men ändå mår många allt sämre. Hälsan är orättvist fördelad. Hur når vi dem som är svårast att nå? Hur får vi folk att komma till oss? Och hur kommer vi folk till mötes? Samhället utvecklas! Infrastrukturen tätnar och teknikanvändningen ökar. Hur möter vi samhällets krav och regionernas behov? Hur kan folkbildningens aktörer bidra till ett positivt samhällsbygge inför 2010? Blå affisch hade den övergripande frågan: Vi har inte monopol på folkbildning. Hur kan vi samverka med andra? Kommer folkbildningen eller media att formulera folkbildningsbehoven i framtiden? 8 av 10 anställda i små- och medelstora företag väljer en högskolekurs för att lära sig mer. Vilken roll kan och vill folkbildningen spela för kompetensutveckling i arbetslivet? Studieförbund och folkhögskolor har inte monopol på folkbildningen. Den sker i många sammanhang. Hur stärker vi vår särart och hur bygger vi broar till högskolan? Hur utvecklar vi folkbildningens särart? Är det en fråga om förhållningssätt? Ämnesutbud? Eller om pedagogiskt upplägg? Brun affisch hade den övergripande frågan: Ett folkbildningscentrum i varje kommun? Är konkurrensen för stark inom folkbildningen? Vore det bättre med ett samlat folkbildningscentrum i per kommun? Kommer folkbildningens uppgift som ideologisk och demokratisk tankesmedja att öka eller minska i framtiden? Hur kommer folkbildningen i framtiden att bidra till att stärka demokratins utveckling? Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? Som kompetensförsörjare för regional tillväxt eller som arena för fri och frivillig bildning? Går de att förena? Hur kan folkbildningen bli ett verktyg för hållbar tillväxt och utveckling? Grön affisch hade den övergripande frågan: Sponsrad folkbildning? Vilka motiv finns för samhällsstöd till folkbildningen år 2010? Självständighet och samhällsstöd. Går det att skapa både och för folkbildningen? Ökade resurser utan ökade statsbidrag? Vem vill sponsra en folkhögskola eller studiecirkel? Vad är bäst? Fler samhällsuppdrag eller fler externa uppdrag till folkbildningen? Röd affisch hade den övergripande frågan: Det finns 200 modersmål i Sverige. Vilket språk talar vi? På vilket sätt kommer vårt mångkulturella samhälle att påverka folkbildningens verksamhet? Idag talas det över 200 modersmål i Sverige. Vilket språk talar vi? Hur ser framtidens deltagare i folkbildningen ut? Vilka grupper, som vi inte når idag kommer vi att jobba med år 2010? Var skall folkhögskolorna finnas? Som lokala bildnings- och kulturcentra och/eller som nationella kunskapscentra? Motorer i en levande landsbygd och/eller mötesplats där mycket folk bor? Kommentar: Planeringsgruppen har lagt ner mycket energi på att formulera frågorna. Förutom ETC-gruppens arbete med intervjuer och samtal har planeringsgruppen själv bemödat sig om att på olika sätt sätta sig in framtidsfrågorna. Man har läst omvärldsanalyser, dokument om framtidsfrågor och två av ledamöterna (Kerstin Enlund och Anders Lorentzon) har ställt ett antal frågor till alla studieförbund. När så frågorna presente- 7

ras för folkbildningens seminarier och rådslag visar det sig (när jag intervjuar dem), att dessa på sitt självständiga sätt inte alls känner sig bundna av frågeställningarna utan tar sig an frågorna i större eller mindre utsträckning beroende på sina egna utgångspunkter. Detta gör, att den framtida dokumentationen av samtalen kan blir mycket spretig och blandar större och mindre frågor, viktiga och mindre väsentliga. Hade det varit mer utmanande att använda uttalanden från ETC s intervjuer direkt och därmed låtit rådslagen inspirerats av verkliga personers uttalanden och inte som nu av skickligt formulerade frågor? 3.6 Dokumentationsmall Planeringsgruppen diskuterade på sammanträden i februari och mars en dokumentationsmall för att underlätta Folkbildningsrådets arbete med att formulera ett samlat dokument om folkbildningens framtida roll och uppgifter. Denna dokumentationsmall lades ut på hemsidan den 25 mars med uppmaningen att se frågorna som ett hjälpmedel i studieförbundens och folkhögskolornas dokumentationsarbete. Vidare uppmuntrades till en spänstig och spännande diskussion utifrån Folkbildningsrådets frågor med egna synpunkter och kommentarer. Mallen innehöll: Fakta om seminariet/rådslaget, som tema, datum, plats, samarbetspartners, medverkande, antal deltagare, och hur man fått tag på Framsynsfrågornas material och spridit det. Framsynsfrågorna, med svar på frågorna: Vilka frågor ur temaaffischerna man valde, varför just dessa och vad man kom fram till. Andra frågeställningar. Vilka andra frågeställningar behandlades på rådslaget/konferensen? Varför just dessa? Omvärldens påverkan, men uppmaningen att utifrån rådslaget göra en sammanfattning av de yttre faktorer som man tror kommer att påverka villkor/förutsättningar för folkbildningsarbetet i framtiden. Viktiga frågor för folkbildningen. Besvara utifrån ert eget rådslag vilka nya framtidsuppgifter som ni ser som de viktigaste för folkbildningsarbetet. Ska något befintligt arbetsområde tas bort? Hur tror ni dessa uppgifter förhåller sig till de motiv som staten kan ha för bidrag till folkbildningen? Bör statens motiv ändras på någon punkt? Råd inför det fortsatta framsynsarbetet. Vilka råd vill ni ge till FBR för att det fortsatta framsynsarbetet ska bli framgångsrikt? Prioriteringar/utmaningar/ måsten! Kommentar: Även denna dokumentationsmall användes av studieförbunden och folkhögskolorna (säger de) i den mån de passade in på det egna rådslagsarbetet. Några hade redan haft sina rådslag när mallen kom och om uppläggningen av rådslaget varken tog upp frågorna ur temaaffischerna i någon större utsträckning eller behandlade omvärldsanalys, så skrev man dokumentationen efter sitt eget huvud. Dokumentationsmallen innehåller varierande slag av frågor kan det kallas en mall? och bidrar till att redovisningen av rådslagen spretar. Det framgår inte alltid vem som gjort dokumentationen, men i några fall påpekas, att dokumentationen gjorts av någon utanför den egna organisationen. Någon skillnad i uppläggningen av dokumentationen märks inte med hänsyn till detta. 3.7 Forskarseminarium På sitt sammanträde i mars framförde planeringsgruppen att det finns behov av att arrangera ett forskarseminarium för att belysa folkbildningsarbetets framtida roll och betydelse inom olika samhällssektorer. Gruppen enas om följande utgångspunkt för konferensen: Vilken betydelse kommer ett framtida folkbildningsarbete att ha med avseende på ett o Integrationspolitiskt perspektiv? o Kulturpolitiskt perspektiv? o Utbildningspolitiskt perspektiv? o Näringspolitiskt perspektiv? o Socialpolitiskt perspektiv? Planeringsgruppen konstaterar att ett sådant forskarseminarium bör förläggas till oktober 2003 för att också kunna baseras på den dokumentation som då finns från de lokala/regionala rådslagen. Gruppen konstaterar vidare att det behövs ett inledande forskarsamtal redan under våren 2003 kring frågan Hur kan framtidens samhälle komma att se ut och vad kan folkbildningsarbetet betyda i det samhället? Syftet är att bredda och fördjupa samtalen om framtidsfrågorna. Forskarsamtalet äger rum den 14 maj 2003 och till detta inbjuds studieförbundens FOU-ansvariga, RIO s styrelse, Landstingsförbundets rektorsförening samt forskare från olika discipliner. I inbjudan som gick ut i mars påminns om att det framtida folkbildningsarbetet precis som i dag berör många olika samhällsområden Utbildning (vuxnas lärande, utbildning, bildning, forskning) Kultur (kulturens roll i samhället och människors möjligheter att delta i kulturlivet) Arbetsmarknad (arbetsmarknadens villkor, tillväxtfrågor, regional utveckling) Socialt (folkhälsofrågor, funktionshinder, droger) Integration (folkrörelsernas utveckling, demokratifrågor, jämlikhet, genderperspektiv, invandrar- och flyktingfrågor) 8

Miljö (hållbar utveckling, psykosociala miljöfrågor) Internationellt (biståndsfrågor, solidaritet, försoningsarbete) Inbjudan riktades till forskare från olika samhällsområden, som inledde med en mycket kort introduktion utifrån sitt forskningsområde i relation till temat. Med dessa inledningar som utgångspunkt samtalade forskare och inbjudna deltagare. Ett trettiotal personer diskuterade under en dag dels i mindre grupper men främst i ett allmänt samtal med Annika Dopping som moderator folkbildningens framtid. FBR s kanslichef Britten Månsson-Wallin beskrev målet för dagen som ett tillfälle för att forskning och folkbildning bättre skulle lära känna varandra samt att från båda håll presentera och identifiera möjliga forskningsfält. FBR s kanslichef Britten Månsson-Wallin sammanfattade de tänkbara forskningsområden som kommit upp: Stress i relation till folkhälsan Folkbildningen som mål och medel Genusperspektiv i kvinnodominerad verksamhet, där kvinnor är många, men inte har makt och inflytande Nya gruppers och rörelsers behov av bildningsprocesser. Kräver detta att gamla rörelser flyttar på sig, eller släpper de in de nya och kan de öppna sig? Samtalen finns dokumenterade. I inledningen påmindes om att denna konferens var ett inledande möte. En större samling med deltagande forskare planerades till den 23 oktober på Sigtunastiftelsen. Detta seminarium samlade 65 forskare och praktiker och inbjöd till diskussioner kring tre centrala forskningsområden. Folkbildning och arbetsliv (två grupper) Folkbildning och lokalsamhälle (tre grupper) Folkbildning och folkhälsa (två grupper) Inom varje forskningsområde angavs några önskvärda perspektiv att ta upp, genus, generation och integration. I varje grupp fanns en inledare och en dokumentatör. Seminariet inleddes med inlägg av FBR s ordförande Anders Ljunggren och ledamoten av FBR s styrelse, professor Bernt Gustavsson. En sammanfattande rapport från gruppernas arbete lades ut på folkbildningsnätet. Denna dokumentation i bearbetad form kommer att biläggas Framsynsdokumentet. 3.8 Planeringsgruppens sammanträden Planeringsgruppen sammanträdde en gång per månad. Gruppen följde då utvecklingen av de initiativ som den tagit, panelsamtalen från inspirationsseminariet, rådslagen och reaktionerna på frågorna kopplade till dessa, användningen av dokumentationsmallen. De inbjöd till sig experter från andra samhällsområden, tex från Kommunförbundets Framtidsprojekt och deltog i av Folkbildningsrådet, Landstingsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation och Folkbildningsförbundet anordnade rådslag och seminarier. Dessutom deltog enstaka ledamöter i flera av de rådslag och seminarier som anordnades runt om i landet. Gruppens medlemmar deltog i ett trettiotal arrangemang. Erfarenheter från rådslag, möten med organisationer som arbetar med framtidsfrågor, litteraturläsning, forskarseminarier m m diskuteras och penetreras på sammanträden. Några områden som togs upp i oktober var Folkbildningens ställning i det nordiska samarbetet Folkbildningens betydelse för en kommun Behovet av sektorövergripande och underifrånperspektiv i regional utvecklingsplanering Folkhögskolans roll i regional utveckling Teknikens och naturvetenskapens ställning samt folkbildningens deltagande i diskussionen i dessa frågor. Vetenskapsrådets webbplats om den nya biologin ett exempel där folkbildningen aktivt medverkat Nyutkommen idéskrift från Bilda om bildningens innebörder IT-kommissionens slutrapport och remissvar från FBR Strukturella organisatoriska hinder för utvecklingen av folkbildningen Gruppen har också tagit del av dokumentationen av alla rådslag och seminarier. På novembersammanträdet diskuterades vilka delar av det stora material som insamlats som skulle finnas med i det slutdokumentet. För att andra också skulle kunna följa allt arbete som ägde rum dokumenterades gruppens arbete i en Informations- och kommunikationsplan, som reviderades till varje sammanträde. Här framgår att arbetet har dokumenterats och lagts ut på Folkbildningsrådets webbplats, rapporter, material, inbjudningar, redovisningar mm och att kontinuerlig information om arbetet redovisats i Folkbildningsrådets informationsserie FBR informerar. För fortsatt stimulans av Framsynsarbetet lades i maj 2003 ut enkätfrågor på FBR s hemsida. Runt 50 personer besvarade dagligen enkätfrågan. 9

3.9 Samtal med planeringsgruppens medlemmar Samtalet med planeringsgruppens medlemmar ägde rum när slutdokumentet var ute på remiss och innan Folkbildningsrådets styrelse hade bearbetat de inkomna svaren. Planeringsgruppen fick en ny ordförande och nya ledamöter i april månad. Detta kommenterades av de medlemmar som varit med från början, som tyckte att gruppen därigenom förlorat arbetstempo och orsakat en metodväxling. En hel del av det arbete som gjorts under våren gick förlorat och det kändes som en nystart menar en av medlemmarna. De som kom nya menar att det tog tid att sätta sig in i arbetet och att stora delar av arbetets uppläggning redan var gjord, vilket skapade svårigheter. Tiden blev en viktig fråga. Projektgruppens medlemmar anser, att tiden på slutet blev för kort. De hade mycket kort tid på sig att låta all den kunskap och de erfarenheter som de fått genom sitt arbete få genomslag i slutdokumentet. Det blev viktigare att snabbt göra en sammanfattning av dokumenten för att få ut remissen i tid. En ledamot menade, sett i backspegeln, att gruppen borde ha diskuterat skelettet till slutdokument i ett tidigare skede av arbetet. En annan ledamot hade synpunkten att gruppen hela tiden borde ha arbetat med slutdokumentet för ögonen och när gruppen inhämtat viktiga synpunkter så borde dessa områden ha fördjupats och arbetats igenom grundligare. Mångfaldsfrågorna angavs som ett sådant område. Vi är fortfarande mitt uppe i processen och FBR`s styrelse har ett viktigt arbete nu, när remissvaren kommer in att göra den slutliga versionen av slutdokumentet. En annan medlem menar, att resmissvaren blir mycket viktiga och en tredje påpekade, att även remisstiden är alltför kort. En ledamot ansåg att det var bra att gruppen nu var upplöst, därmed kan var och en vara fri att svara på remissen utifrån sin utgångspunkt. Det finns i gruppen olika synpunkter på slutdokumentet. Några menar att det borde vara mera konkret och beskriva den vardagliga verksamheten, eller ge goda exempel från några av rådslagsdokumenten. En gruppmedlem menar, att en brist i slutdokumentet är, att de inte haft resurser att beskriva folkbildningens roll i relation till omvärlden som till exempel relationen till Vuxenutbildningspolitiken, eller att utveckla folkbildningens betydelse för demokratiutövning i en globaliserad värld. En annan säger, att slutdokumentet är mer en beskrivning av hur det redan är och innehåller inte så mycket nya tankar, inte så mycket framtid. Dokumentet, anser någon, har för litet spänst, är inte framåtsyftande och djärvt. Alla gruppens medlemmar menar också, att även om FBR s kansli gjort ett stort och förtjänstfullt arbete, så bidrog Lasse Magnussons död till att arbetet påverkades negativt i hög grad. Projektgruppen beskriver sitt eget arbete i termer av: mycket stimulerande arbete, trivsam, lättsam grupp som arbetade i ett gott kreativt klimat, inga egentliga motsättningar, en väl sammansvetsad grupp som hade många bra samtal och uppdraget var en stimulerande utmaning. En av medlemmarna i planeringsgruppen funderade över om det hade varit bättre att gruppen hade gått ut med några konkreta frågeställningar som alla skulle svara på istället för att lämna det så öppet. Svårigheterna visar sig i spretande dokument där det kan vara svårt att få fram tyngden i svaren: den som dokumenterade fick kanske inte med de idéer som spretade, den som sammanfattade alla dokumenten gjorde sin bedömning, projektgruppen vägde därefter inläggen och slutligen skulle allt sammanfattas till ett slutdokument. Kommentar: Det är tydligt, att planeringsgruppen består av personer med stor kunskap om folkbildningen och stort engagemang i framtidsfrågorna. De har dessutom haft folkbildningsrådets kansli till stor hjälp i enskilda frågor, sammanställningar på webben, utskick av dokumentationer av olika slag, sammanställningar av inkomna dokument osv. Dilemmat har varit, att till folkbildningen generellt och till slutdokumentet återföra den samlade kunskap, som gruppen med tiden inhämtat. Studieförbund och folkhögskolor använder sig av sin egen pedagogik, dvs. menar att det mesta av förändrande arbete skall ha sin utgångspunkt i de egna erfarenheterna och inte i så hög utsträckning genom initiativ uppifrån. I kommentarerna från de olika gruppmedlemmarna finns flera goda tankar att ta tillvara i kommande arbeten av liknande karaktär. Det som tydligast var mest frustrerande för gruppen var, att tiden blev alldeles för kort inför sammanställningen av slutdokumentet. Endast ett sammanträde avsattes för detta. Förhoppningarna är just nu stora på vad remissvaren kan få för genomslag. 3.10 Sammanställning av inkomna Framsynsdokument Folkbildningsrådets kansli gjorde en sammanställning av de insända dokumenten. Denna speglar de samtal om folkbildningens framtidsfrågor som förts på de olika rådslagen. I inledningen till sammanställningen konstateras att ett större antal av de insända dokumenten är en blandning av referat från rådslag, gruppdiskussioner, utdrag ur seminarier. I mindre grad innehåller de mer preciserade slutsatser som folkhögskolan, studieförbundet m.fl. själv dragit från dessa. 10

När planeringsgruppen diskuterade den av Folkbildningsrådets kansli gjorda sammanställningen av dokumenten från alla seminarier och rådslag konstaterar de, att materialet speglar folkbildningens bredd och mångfald. Bland de områden som berördes fanns Folkbildningens demokratiuppdrag och frågor om medborgarskapet Folkbildningens särart och olika roller för bildning, utbildning och kultur Bildnings- och kunskapssynen i svensk folkbildning Folkbildningens målgrupper i kunskaps- respektive informationssamhället Relationen mellan det fria bildningsarbetet och särskilda mer kortsiktiga insatser för vissa samhällsbehov Folkbildningens förutsättningar att samverka internt och med andra aktörer Folkbildningens internationella roll. Planeringsgruppen beslöt att göra sammanställningen tillgänglig på Folkbildningsrådets hemsida och Folkbildningsnätet. Kommentar: Vid en jämförelse med de av planeringsgruppen rekommenderade frågorna framgår att folkhögskolornas och studieförbundens rådslag och dokumentationen av dessa berör ungefär samma frågor som planeringsgruppen preciserat. Dock har planeringsgruppen definierat de olika områdena något annorlunda nu. Beror överensstämmelsen på att deltagarna i seminarier ser samma framtid som planeringsgruppen, eller har studieförbunden och folkhögskolorna i motsättning till vad de säger trots allt använt sig av planeringsgruppens material? Ett exempel på folkbildningens mångfald får man, när man tar del av de intervjuer av 10 studieförbunden, som Kerstin Enlund redovisar för planeringsgruppen. Hon ställer bland annat frågan om studieförbundens tre viktigaste prioriteringar inför framtiden och får lika många svar som antalet studieförbund. Vart och ett av studieförbunden arbetar utifrån sin verklighet och sina medlemsorganisationer. Det är troligt att lokalavdelningar/regioner inte går alldeles i takt med förbundskanslierna de har sin verklighet och sina samarbetspartners. Utsikten från tuvorna är olika. Det samma gäller kanske i än högre grad för folkhögskolorna. Ändå tolkar alla det grundläggande uppdraget från staten och FBR lika. Grunden är densamma tillämpningen varierar. Det framgår tydligt vid genomläsning av dokumenten att folkbildningens profilering har stor genomslagskraft. 3.11 Slutdokumentet Planeringsgruppen diskuterade i oktober ett förslag från FBR s kansli till uppläggning av slutdokumentet. Framför allt diskuterades innehållet i detta dokument i relation till de frågeställningar som framkommit i sammanställningen av Framsynsdokumenten från studieförbundens och folkhögskolornas rådslag. Gruppen belyste också dokumentets dubbla roll som underlag för regeringen och för det inre arbetet i folkbildningen. FBR s kansli fick i uppdrag att fortsätta arbetet med slutdokumentet. Vid sitt sammanträde i november diskuterade planeringsgruppen förslaget till slutdokumentets innehåll och lämnade en del synpunkter. Förslaget bearbetades och tillgängliggörs för studieförbundens, länsbildningsförbundens och folkhögskolornas reaktioner. Formerna för remissbehandling diskuteras med medlemsorganisationerna och Folkbildningsrådets styrelse tog i sitt novembersammanträde ställning till remisstidens längd och fastställde den till januari månads utgång 2004. Folkbildningsrådet begärde synpunkter från medlemmarna på dokumentet i sin helhet och på följande tre påståenden; Att prioriterade målgrupper inte skall pekas ut av staten Att huvudlinjen för statens stöd till folkbildningen föreslås i all huvudsak ske genom ett samlat folkbildningsanslag Att Folkbildningsrådet föreslås fortsättningsvis i princip ha den roll det har idag När remisstiden gick ut den 2 februari hade synpunkter inkommit från de tre medlemsorganisationerna, RIO, Folkbildningsförbundet och Landstingsförbundet. Därutöver hade alla tio studieförbunden lämnat sina synpunkter och dessutom fem folkhögskolor, fem bildningsförbund och fyra andra organisationer: Rektorsgrupp, Föreningen BIFF, Landstinget Värmland och SFHL. FBR s kansli sammanställde remissvaren och här framkom att utöver svaren på de tre ovanstående frågorna fanns det dessutom anledning att inför slutbearbetningen av Framsynsdokumentet ta ställning till några principiellt viktiga frågor. Vid sammanträdet den 19 februari uppdrog Folkbildningsrådets styrelse åt en särskild grupp med företrädare för styrelsen och för medlemsorganisationerna att slutföra arbetet med slutdokumentet utifrån de riktlinjer som styrelsen angav. I mars fastställer så styrelsen Framsynsdokumentet och överlämnar det till departementet den 31 mars. 11

4 AVSLUTANDE KOMMENTAR När Folkbildningsrådet med stöd av särskilda statliga bidrag gick ut med sin uppmaning till hela folkbildningen att låta staten ta del av de samtal som förts/ skulle föras om folkbildningens framtida roll och uppgifter svarade många. Ett surr hördes från anställda, styrelseledamöter och frivilliga i medlemsorganisationer hos studieförbund och folkhögskolor. Samtalen fördes av några få under lång tid och av många under en dag och allt däremellan. Länsorganisationer, studieförbund och folkhögskolor kallade samman flera olika aktörer i folkbildningen för att bredda samtalen. Från 117 rådslag ville man sända in en dokumentation och 7-8 000 personer deltog i dessa samtal. De insända dokumenten visar på stor bredd och öppenhet. Uppdragets genomslag visar på folkbildningens kraft. För några har Framsynsarbetet blivit ett incitament för att påbörja ett större och mera långvarigt arbete inför den egna framtida rollen. För andra är det en del i ett pågående samtal. Genom Framsynsarbetet har folkbildningen med starka profiler och stor mångfald fått möjlighet till en kompetensutveckling om folkbildningens grundläggande uppgifter och roll i samhället. Många har antagit utmaningen att diskutera ideologiska frågor, samhällssyn, människosyn och kunskapsfrågor. För vilka är vi till? Varför? Arbetet fokuserar på grundideologin för folkbildningen. Att det verkligen är så framgår av dokumentationen. Rådslagen har för några folkrörelser inneburit en chans att arbeta sig samman studieförbund, folkhögskolor, länsorganisationer och rörelsens eget folk. Flera av rådslagen har gett exempel på att man i sin iver att bredda samtalen inbjuder personer från många organisationer, som inte känner varandra och inte har förberett med samtal hemma. Tiden räcker inte till för att man skall nå in i frågornas djup och resultatet i dokumentationen blir lik 4-åringens önskelista till jultomten: den innehåller allt. FBR och dess planeringsgrupp har själva anordnat konferenser och tagit del av andra aktörers synpunkter och förmedlat sin kunskap och erfarenheter till stöd och inspiration för hela folkbildningen genom att lägga ut allt material på Folkbildningsnätet. Genom att en enkel enkät på nätet visades att minst cirka 50 personer dagligen gick in på hemsidan. Styrkan i Framsynsarbetet ligger i surret i folkbildningssverige, en process har startat. När innehållet i rådslagen skall kokas ner till en slutrapport är risken stor, att allt får lika sort utrymme. Smått och stort blandas. Särart, speciella kunskaper och erfarenheter försvinner. Ungdomar har sin speciella syn på samtiden och är framtiden. Hur syns deras åsikter? Dokumenten lyfter fram en mångfald av framtida arbetsuppgifter för folkbildningen och visar på att studieförbund och folkhögskolor genom sin flexibilitet och ständigt pågående samhällsdiskussion är duktiga på att fånga upp nya samhällsproblem. Men hur blir materialet i sin sammanfattning konkret och realistiskt och därmed läsbart för andra? Risken är, att det bara ger folkbildningen självt en feelgood -effekt. Folkbildningen vill allt, som är bra för individen, samhället och världen. Slutrapporten fångar upp mycket av det som tagits upp i rådslagen och beskriver utförligt och väl folkbildningens framtida roll och uppgifter. När den efter slutjusteringar baserade på omfattande remissvar överlämnats till Utbildningsdepartementet blir den också ett utmärkt dokument för folkbildningen själv att spegla sin pågående och kommande verksamhet i. Hur resultatet av den självspeglingen blir och hur fortsättningen på Framsynsarbetet ser ut lägger grunden till en framtida framgångsrik folkbildning. 12

Bilaga B Folkbildning som forskningsfält Folkbildningsrådet mars 2004 13

Folkbildning som forskningsfält Folkbildning som forskningsfält Folkbildningens breda verksamhetsfält och folkbildningsbegreppets skiftande innebörder förutsätter forskning som genom en mångfald av perspektiv kritiskt analyserar, synliggör och fördjupar kunskapen om folkbildning. Det gäller både som samhällsfenomen och folkbildningens individuella och kollektiva betydelser historiskt, i samtiden och inför framtiden. Forskning om folkbildning bedrivs inom en rad olika discipliner, såsom pedagogik, sociologi, statsvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap m fl. Detta tydliggör forskningsområdets mångvetenskapliga karaktär. Om man tar fasta på dynamiken i folkbildningen, det vill säga betraktar folkbildning som något pågående, ännu ej avslutat, blir dess innehåll och process centrala drag. I fokus för forskningen står därmed inte i första hand olika folkbildningsgrenars yttre organisation. Det blir i stället viktigt att söka olika uttryck för ett skeende av bestämt slag. Forskningen kan ha många olika infallsvinklar men problemformuleringen tar utgångspunkt i folkbildningsskeendet 1. Detta skeende kan undersökas som ett individuellt, kollektivt eller samhälleligt skeende. Den bakomliggande intentionen med ett folkbildningsskeende kan också studeras på olika nivåer liksom aktörers uttalade, för givet tagna och/eller underliggande motiv. I en kunskapsöversikt över folkbildningsforskning fram till 1998 efterlystes en bredare samhällsanalys där folkbildningen sätts i relation till samhällsutvecklingen men som också ger en mer detaljerad bild av vad som faktiskt händer i verksamheten. 2 Tvärvetenskapliga och samhällsrelevanta problemställningar hamnar i fokus om man tar utgångspunkt i dels synen på folkbildning som ett dynamiskt skeende, dels om folkbildning sätts i relation till andra samhällsområden. Det är viktigt att forskare fritt kan välja frågeställningar. Här kommer emellertid tre angelägna forskningsområden att lyftas fram. De har diskuterats i samverkan mellan forskare och folkbildare inom ramen för Framsynsarbetet: Folkbildning och lokalsamhälle/lokal utveckling. Folkbildning och arbetsliv Folkbildning och folkhälsa Forskning inom dessa områden kräver å ena sidan kunskap om folkbildning som begrepp och verksamhet, å andra sidan om lokalsamhälle, arbetsliv respektive folkhälsa som fenomen och praktik. Kunskapsutvecklingen sker idag i stor utsträckning i skilda världar. Som illustration kan nämnas att det finns ett fåtal exempel på forskning om folkbildning som söker sig ut mot folkhälsoområdet. Men det finns ännu färre exempel på det Bilaga B omvända, där folkhälsoforskare upptäckt folkbildning som empirisk arena för sina problemställningar. Ny gränsöverskridande forskning bör komma till stånd. Denna forsknings avgörande utmaning blir att problematisera möjliga samband, det vill säga att sätta fokus på relationsbegreppet och. Samverkan mellan forskare från olika kunskapsfält blir således central. En breddad forskning där folkbildning och andra samhällsområden ställs i relation till varandra förväntas generera nya empiriska och teoretiska kunskaper om samband och grundläggande problem inom respektive fält. Forskningsområdenas fruktbara komplexitet kommer att åskådliggöras i den fortsatta texten. Därefter kommer några exempel på relevanta forskningsfrågor att lyftas fram för respektive område. Tre centrala forskningsområden Indelningen i tre forskningsområden är ett sätt att bestämma vilket samhällsområde som primärt ställs i relation till folkbildning när forskningsfrågor formuleras. Fenomenen lokalsamhälle/lokal utveckling, arbetsliv och folkhälsa är inte varandra uteslutande och beroende på problemställning blir detta mer eller mindre framträdande. Forskning om lokal utveckling, arbetsliv respektive folkhälsa sker dock i stor utsträckning i skilda fält och bedrivs liksom folkbildningsforskning inom olika discipliner. Centrala aspekter i folkbildningsskeenden, där empiriska studier kan bidra till problematisering och fördjupad förståelse inom respektive område kan handla om: Demokrati och delaktighet Aktivitet och reflexion människans förmåga att ta ansvar Kultur att uppleva och utöva Nya sätt att lära den nya informationstekniken i kombination med flexibla studieformer. Om folkbildningsskeenden studeras i relation till respektive område kan möjligheter på längre sikt skapas för en tvärgående kunskapsutveckling där samband mellan områdena kan komma att åskådliggöras. Tre perspektiv, som är angelägna såväl i forskning om folkbildning, som i forskning om lokal utveckling, arbetsliv och folkhälsa, har denna tvärgående potential: Genusperspektiv Generationsperspektiv Integrationsperspektiv I det följande ges en mycket översiktlig bild av respektive forskningsområde för att illustrera behovet av gränsöverskridande forskning. Arbetet med att identifiera viktiga forskningsfrågor inleddes under ett forskningsseminarium arrangerat av Folkbildningsrådet inom ramen för Framsynsarbetet 3. I seminariet deltog närmare 60 forskare och folkbildare. 1 2 Arvidson (1992). Sundgren (1998) s 5. 3 Dokumentation av forskningsseminarium Sigtunastiftelsen 23 oktober finns på Folkbildningsrådets hemsida www.folkbildning.se. 14

Folkbildning som forskningsfält Folkbildning och lokalsamhälle/lokal utveckling Lokalsamhället i relation till folkbildning och lokal utveckling sätter fokus på betydelsen av att studera fenomen i lokal kontext. Forskningsfrågor med kommuner och lokalsamhällen i fokus bedrivs med olika infallsvinklar 4. Forskningsområdet folkbildning och lokalsamhälle/lokal utveckling framstår som en fruktbar breddning av den forskning som bedrivs. Inte minst med fokus på den lokala miljöns betydelse för individen och individens betydelse för den lokala utvecklingen. Studier av lokala fall ger möjligheter att få syn på underliggande strukturer. Styrningen av det lokala är viktig att uppmärksamma liksom hur det lokala förhåller sig till större mönster. Annorlunda uttryckt hur ser mötet ut mellan viktiga frågor som formuleras på central nivå och de frågor som formuleras på lokal nivå? Folkbildning intar i dagens samhälle ett komplicerat förhållande till de tre strukturerna civilt samhälle, stat och marknad 5. Forskning om den ideella sektorn och folkrörelseforskning har vissa förbindelselänkar med forskning om folkbildning 6. Hur mycket makt ägs av den lokala arenan? Var i strukturen finns männen var finns kvinnorna? Flera angelägna forskningsfrågor uppstår i spänningsfältet makt och medborgarskap. Temat välfärd, makt och medborgarskap aktualiseras i både disciplinär och tvärvetenskaplig forskning. Det återfinns bland annat i Institutets för framtidsstudiers forskningsprogram 7. Inom folkbildningsforskningen har demokrati och medborgarskap behandlats i flera studier 8. En problematisering av relationen mellan folkbildning och lokalsamhälle i termer av makt och medborgarskap ur genus-, generations och integrationsperspektiv skulle kunna bidra till ökad kunskap om svårbemästrade samhällsproblem. Folkbildning och arbetsliv Vad vill/kan folkbildningen ha för relation till arbetslivet? Vad kan folkbildningen tillföra arbetslivet respektive vad kan arbetslivet tillföra folkbildningen? Målgruppen är mångfacetterad både på individ- och gruppnivå. Ett exempel på indelning är arbetstagare, arbetsledare, arbetsgivare (både stora och små) samt Bilaga B fackligt verksamma. Därutöver är de som står utanför och vill in i arbetslivet viktiga grupper i folkbildande verksamheter. Det gäller både arbetslösa och personer med funktionshinder. När det gäller de sistnämnda grupperna finns ett fåtal studier genomförda inom folkbildningsforskningen 9. Innehållet i folkbildningsaktiviteterna i relation till arbete och arbetsliv kan avse grund- eller yrkesutbildning, kompetensutveckling eller facklig utbildning. Arbetsformerna kan ta sig olika uttryck när det gäller flexibilitet i tid och rum. Inom folkbildningsforskningen finns ett mindre antal studier med fokus på relationen till arbetslivet 10. Arbetslivsforskning och dess kunskapsfält är däremot mycket omfattande och forskning bedrivs på Arbetslivsinstitutet och på universiteten i en rad discipliner och flera tvärvetenskapliga miljöer 11. Som en konsekvens av komplexiteten och olika intressenter i relationen mellan folkbildning och arbetsliv uppstår en intressant aspekt som handlar om inbyggda motsättningar. En tentativ grund till dessa kan sökas i den grundläggande folkbildningsidén om fritt och frivilligt. En annan möjlig grund för motstridiga intressen kan handla om skilda intentioner på statlig nivå, från folkbildningsaktörer, olika grupper och/eller enskilda medborgare. En fruktbar infallsvinkel handlar om makt i förhållande till de tvärgående perspektiv som behandlats ovan, dvs genus-, generations-, och integrationsperspektiv. Folkbildning och folkhälsa Om man tar utgångspunkt i folkbildningens praktiska verksamheter uppstår en grundläggande fråga om vad de aktiviteter som årligen lockar mer än två miljoner deltagare innebär ur folkhälsosynpunkt. Om all denna aktivitet skulle försvinna vad händer då med folkhälsan? I forskning kring studiecirklars och folkhögskolekursers betydelser ur ett deltagarperspektiv framträder en mångfacetterad karta av betydelser. Flera dimensioner berör den enskildes hälsa och folkhälsan mer allmänt 12. Ett fåtal exempel finns på studier som belyser folkbildande verksamhet som har det direkta syftet att verka för individers eller gruppers hälsa 13. När det gäller den verksamhet som riktar sig direkt till 4 5 6 7 8 Se till exempel Kulturmönster och lokal utveckling programområde vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet http://infoweb.unit.liu.se/ituf.tema_q/programomraden. I en artikel om Studiecirkeldemokratin diskuterar Larsson studiecirklarnas betydelse för demokratin ur olika perspektiv och demokratiteorier. Se vidare Larsson (1999). Se Vetenskapsrådets kartläggning svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser (2003) och en kartläggning av forskning med inriktning mot ideell sektor och ledarskap, Söderholm (2003). Institutet för framtidsstudier, Forskningsprogram 2000-2004. I detta program står även lokalsamhällen i den globala ekonomin i centrum för forskning. Se till exempel Niklasson (2002), Sundgren (2000), Lindgren (1996) samt Eriksson & Osman (2003). 9 Flera mindre studier har gjorts kring folkbildningens insatser för arbetslösa, se till exempel Lindgren, Ring & Petersen (1997). Frågan om folkhögskolestudiers bidrag till funktionshindrades möjligheter till framtida arbete behandlas delvis i Holmström (2000). Se också Samuelsson (2002), som behandlar arbetslösas fritidsdeltagande i bredare betydelse än enbart folkbildning. 10 Se till exempel Landström (2003), Köpsén (2003). 11 Se dokumentation från konferensen Var står svensk arbetslivsforskning? Lägesbild och framtidsanalys (2003-11-12). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (www.fas.forskning.se). 12 Se till exempel Andersson, Laginder, Larsson & Sundgren (1996). 13 Se Mustel (2003). Ett deltagarperspektiv på studiecirklar inom folkhälsoområdet behandla i Alsin & Andersson (2002 och 2003). 15

Folkbildning som forskningsfält Bilaga B funktionshindrade kan man också finna ett fåtal undersökningar 14. En diskussion om folkhälsa kan ta utgångspunkt från individ- grupp och/eller samhällsnivå. Den samhälleliga nivån kan handla om både nationell, internationell och global folkhälsa. I folkhälsovetenskaplig forskning aktualiseras en rad frågor om samhällsförändring, vardagsliv och hälsa med utgångspunkt från flera discipliner inom humaniora, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, epidemiologi och medicin 15. Inom ämnet medicinsk sociologi bedrivs till exempel forskning om vad det beror på att somliga individer klarar av svåra påfrestningar med hälsan i behåll 16. Handikappforskning bildar ett eget tvärvetenskapligt forskningsområde 17. Genom att sätta fokus på möjliga samband mellan folkbildning och folkhälsa kan hälsofrämjande aspekter problematiseras och undersökas empiriskt i en mångfald folkbildande verksamheter. På gruppnivå kan till exempel folkbildningsskeenden i patientföreningar, självhjälpsgrupper och närståendenätverk studeras. Vissa grupper är mer utsatta för ohälsa än andra. Generations-, genus- och/eller integrationsperspektiv på möjliga relationer mellan folkbildning och folkhälsa är därför fruktbara, alltifrån individ till samhällelig nivå. Referenser Alsin, Ulla. & Andersson, Karin (2002). Vårdens svåra val som praktik och teori en utvärdering av studiecirklar i Sörmland. Nyköping: Landstinget Sörmland. Alsin, Ulla. & Andersson, Karin (2003). Studiecirklar, hälsa och demokrati. En utvärdering av landstinget Sörmlands studiecirkelsatsning Det goda livet. Nyköping: Landstinget Sörmland. Andersson, Eva., Laginder, Ann-Marie., Larsson, Staffan. & Sundgren, Gunnar (1996). Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. (SOU 1996:47). Stockholm:Fritzes. Antonovsky, Aaron. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Arvidson, Lars (1992). Folkbildning som forskningsområde. I Olle Kylhammar (red). Folkbildning i teori och praktik. Linköping: Skapande Vetande Nr 22. Eriksson, Lisbeth & Osman, Ali (2003). Utsatt folkbildning. En studie av studieförbundens verksamhet med invandrardeltagare i utsatta bostadsområden. I Folkbildning och integration. (SOU 2003:108). Stockholm: Fritzes. 14 Se till exempel Holmström (2000), Larsson, Egard & Olofsson (2003). 15 Detta forskningsområde finns till exempel företrätt vid Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet, se www.infoweb.unit.liu.se/ihs/forskning. Se också Sundin & Willner (2003). 16 Begreppet KASAM känsla av sammanhang utvecklades för att förstå detta fenomen, se Antonovsky (1991). Begreppet KASAM används i diskussioner om folkbildning och folkhälsa, Se Folkbildningsförbundet (2003). 17 Se Sjöberg (2004). Folkbildningsförbundet (2003). Hälsa i cirkel. Hälsa skapas där människor, lever, lär, leker och älskar. Holmström, Ola (2000). Funktionshindrade och folkhögskola. Perspektiv på empowerment genom folkbildning. Stockholm: Folkbildningsrådet utvärderar No1. Institutet för framtidsstudier. Människan i framtiden Forskningsprogram 2000-2004. Köpsén, Susanne. (2003) Om fackligt lärande. En etnografisk studie av en fackföreningsstyrelses arbete. Linköping: Skrifter om vuxnas studier 20+. Landström, Inger (2003). Om folkhögskolans yrkesinriktning i statens ögon. Paper till Mimers forskarkonferens med temat Folkbildning i relation till arbete och arbetsliv, den 4-5 november 2003, Arbetets museum, Norrköping. Larsson Staffan (1999). Studiecirkeldemokratin. I Civilsamhället. SOU 1999:84, s. 243-279. Stockholm: Fritzes. Larsson, Stig, Egard Hanna & Olofsson, Kerstin (2003). Folkbildning och funktionshinder en fallstudie i Skåne. I Folkbildning och integration. (SOU 2003:108). Stockholm: Fritzes. Lindgren, Lena, Ring, Lena & Petersen, Ann-Louise (1997). Excellens i flexibilitet. Utvärdering av folkbildningens insatser för arbetslösa. Stockholm: Folkbildningsrådet. Lindgren, Lena (1996). Kan en filthatt stärka demokratin? Stockholm: Carlssons Bokförlag. Mustel, Kerstin (2003). Folkbildningens insatser för folkhälsa och långtidssjukskrivna. Stockholm: Folkbildningsrådet (stencil). Niklasson, Laila (2002). Medborgarbildning i lokalsamhället. En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Stockholm: Folkbildningsrådet utvärderar No 1. Samuelsson, Charlotte (2002). Att gör eller inte göra. Arbetslösas fritidsdeltagande, sökaktivitet, anställningsmöjligheter och tidsstruktur. Stockholm: Institutet för social forskning (doktorsavhandling). Sjöberg, Malena (red) (2004). Handikappforskning på tillväxt? Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Sundgren, Gunnar (1998). Folkbildningsforskning en kunskapsöversikt. Om forskningsfältets historiska bakgrund, nuläge och framtid. Stockholm: Folkbildningsrådet/Mimer Sundgren, Gunnar (2000). Demokrati och bildning. Essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart. Borgholm: Bildningsförlaget. Sundin, Jan & Willner, Sam (red) (2003). Samhällsförändring och hälsa. Olika forskarperspektiv. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Söderholm, Johan (2003). Forskning med inriktning mot ideell sektor och ledarskap vid svenska och nordiska högskolor. Kartläggningen utförd på uppdrag av Ideell Arena. Vetenskapsrådet (2003). Svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser. En kartläggning av forskningen under perioden 1990-2003 utförd av Vetenskapsrådet på regeringens uppdrag. 16

FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00 Fax: 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se