[TILLGÄNGLIGHET FÖR INNERSTADEN GÖTEBORG ]

2012 Projektledning inom Besöksnäringen Isolde Österlin La Mont 881006 [TILLGÄNGLIGHET FÖR INNERSTADEN GÖTEBORG ] Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men sällan är så fallet.

Sammanfattning Titel: Tillgänglighet för 2010-2012 Författare: Isolde Österlin La Mont Handledare: Christina Rundcrantz Inledning: Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men ofta är inte så fallet. Syfte: Följande rapport syftar till att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i samt därmed skapa större kundnytta för alla besökare, med eller utan funktionsnedsättning. Syfte innefattar också att skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. Avgränsning: Detta projekt innefattar alltså främst strategiska framtidsrekommendationer snarare än praktiska resultat och sträcker sig till att behandla fastighetsägarna och handikappsorganisationerna i s tillgänglighetsgrupp. Frågeställning: Vilka är de vanligaste hindren för tillgängligheten i? Vilka åtgärder prioriterar handikappsorganisationerna Vilka åtgärder prioriterar fastighetsägarna? Metod: Insamling av primär data har i min rapport varit en del av den totala informationssamlingen. Jag har valt att samla information på ett kvalitativt sätt i form av personliga intervjuer. I min rapport har den sekundära datan använts för att få en förförståelse och bakgrund för min frågeställning. Slutsats: Slutsatsen av tillgänglighetsprojektet visar på svagheter på grund av 2 år gammal data, svårigheter i att jämföra verksamheter med varandra och en generalisering i resultatet som ej bör generaliseras. Trots dessa medför projektet mycket goda effekter såsom samverkan, framåtanda och inspiration hos inte minst tillgänglighetsgruppen men också. 2

Innehåll 1 Inledning... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Mål... 5 1.4 Avgränsning... 5 1.5 Frågeställning... 5 1.6 Metod... 5 2 Teori... 6 2.1 Begreppsdefinitioner... 6 2.1.1 Tillgänglighet... 6 2.1.2 Funktionsnedsättning... 6 2.1.3 Enkelt avhjälpta hinder - HIN... 6 2.1.4 Funktionshindersperspektivet hindren finns i miljön... 7 2.2 Regelverk nationellt och internationellt... 8 2.3... 8 2.3.1 Organisation... 8 2.3.2 Finansiering... 9 2.3.3 Företagsvision... 9 2.4 Fokusområde tillgänglighet... 9 2.5 Tillvägagångssätt... 10 2.6 Argument för att öka tillgänglighet... 11 3 Empiri... 12 3.1 Inventeringarna... 12 3.2 Intervjuerna... 13 3.3 Prioriterade åtgärder hos handikappsorganisationerna... 14 3.4 Prioriterade åtgärder hos fastighetsägare... 15 3.4.1Intervjuunderlag för möte med fastighetsägare i... 15 3.4.2 Intervju med tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson, Fastighetskontoret... 16 3.5 Min studies tillförlitlighet... 16 4 Analys/Diskussion... 17 4.2 Tillgänglighetsprojektet i... 17 4.2 Resultatet... 18 5 Egna reflektioner... 18 6 Referensförteckning... 19 6.1 Artiklar... 19 6.2 Hemsidor... 19 6.3 Tryckta källor... 19 6.4 Personlig kommunikation... 19 BILAGA 1... 20 BILAGA 2... 21 Intervju med Anna Ekenberg 2012-03-09, 14.45 15.15... 21 Intervju med Robert Kindberg 2012-02-29, 13.00-14.00... 22 Intervju med Thomas Krantz 2012-03-09, 09.30-10.30... 23 Intervju med Henrik Ehrlington 2012-04-10, 13.30-14.00... 24 3

1 Inledning K apitlet tar upp utgångsläget för begreppet tillgänglighet i medlemsorganisationen, lite om organisationens uppbyggnad samt hur de arbetat med tillgänglighet visats. Detta för att du som läsare skall få en bild av företaget och dess satsningar. Kapitlet omfattar även en kort beskrivning av mig samt mitt syfte och frågeställning med rapporten. 1.1 Bakgrund Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men så är sällan fallet. 1 Mitt namn är Isolde Österlin La Mont och jag läser på Yrkeshögskolan i Kungälv där jag tar examen VH-2012. Följande rapport skrivs på uppdrag av där jag genomfört delar av min nu pågående LIA-period(Lärande i arbete). Innerstaden i Göteborg är en medlemsorganisation för alla företag i och omkring Göteborgs stadskärna. Bolaget drivs och finansieras genom samarbetet mellan Göteborgs Köpmannaförbund, Fastighetsägarna Göteborg samt Göteborgs stad med Trafikkontoret, Park och Naturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. arbetar med att göra Göteborgs stadskärna mer tillgänglig och har under 2012 tagit fram en tillgänglighetsgrupp med representanter från flera handikappsorganisationer, Göteborgs stad samt Arbetsförmedlingen. Man har samarbetat med Riskhanterings Akademien och gjort en tillänglighetsinventering på 200 av Innerstadens medlemmar. Här framgår hur respektive butik eller verksamhet ser ut i dagsläget och vad man kan behöva förbättra i sin butik för att underlätta framkomlighet för funktionsnedsatta personer inom områdena: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. Mitt arbete tar vid där Riskhanterings Akademiens arbete avslutades och innefattar att få representanterna i den framtagna tillgänglighetsgruppen att enas kring en lista på främst förekommande hinder. Tillgänglighetsgruppens representanter skall alltså godkänna en lista av hinder utifrån sina respektive perspektiv, funktionshinder, nytta och pris, för att man tillsammans skall kunna se till att hindren åtgärdas. Målet är att dessa hinder skall vara undanröjda hos samliga av s medlemmar innan 2012 års slut. 1.2 Syfte Följande rapport syftar till att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i samt därmed skapa större kundnytta för alla besökare, med eller utan funktionsnedsättning. Syfte innefattar också att skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. 1 Accessums hemsida, http://www.intill.nu/start.asp?sida=11057 4

1.3 Mål Ta fram en 10-punktlista av enkelt avhjälpta hinder, HIN 2, som godkänts av fastighetsägare samt handikappsorganisationerna i Tillgänglighetsgruppen,. 1.4 Avgränsning Följande rapport är avgränsat till att behandla den 10-punktslista som skall tas fram innan 19 april då det hålls en utbildning i tillgänglighet för alla s medlemmar. Detta projekt innefattar alltså främst strategiska framtidsrekommendationer snarare än praktiska resultat och sträcker sig till att behandla fastighetsägarna och handikappsorganisationerna i Innerstaden Göteborgs tillgänglighetsgrupp. 1.5 Frågeställning Följande rapport syftar till att besvara följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste hindren för tillgängligheten i? Vilka åtgärder prioriterar handikappsorganisationerna Vilka åtgärder prioriterar fastighetsägarna? 1.6 Metod Insamling av primär data har i min rapport varit en del av den totala informationssamlingen. Jag har valt att samla information på ett kvalitativt sätt i form av personliga intervjuer. Till kvalitativa metoder räknas de undersökningar som resulterar i beskrivande information. Denna information kan beskriva till exempel åsikter, känslor eller beteende. Kvalitativa studier präglas av en närhet mellan de som undersöker och de som blir undersökta. Exempel på kvalitativa metoder är fallstudier, fokusgrupper eller intervjuer 3. Genom intervjuerna har jag fått tillgång till information som är omöjlig att få genom till exempel observationer, då ämnet oftast inte diskuteras i tillräcklig utsträckning. Enligt Faarup och Hansen (2011) är den viktigaste fördelen med personliga intervjuer den närhet som uppstår mellan moderator och respondent, vilket bidrar till en bakomliggande förståelse av ämnet. I min rapport har den sekundära datan använts för att får en förförståelse för min frågeställning. Min utmaning låg framförallt i att hitta relevant sekundär data som är tillförlitlig och håller hög kvalitet. För att vara säker på att den insamlade datan är tillförlitlig har jag använt mig av källor som har stark anknytning till mitt specifika projekt och har tydlig förankring i ämnet tillgänglighet. De respondenter som bidrar till rapportens primärdata och deltar i de kvalitativa undersökningarna har blivit utvalda av att delta i tillgänglighetsgruppen. Samtliga av dem antingen har roller som ordförande, brukarstödskonsulent, tillgänglighetsexpert eller sitter som yttersta representanter i de olika organisationerna DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet), SRF (Synskadades riksförbund), HSO (Handikappsföreningarnas samarbetsorgan), Arbetsförmedlingen och Fastighetskontoret. Den sekundära datan har samlats in från diverse källor som även dem håller hög tillförlitlighet. Exempel på dessa är Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, som arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige, Svensk Handel, Tillgänglighetsdatabasen och Boverket. 2 Se begreppsbeskrivning för enkelt avhjälpta hinder - HIN 3 McMillan & Weyers 2010 5

2 Teori D etta kapitlet syftar till att gå igenom relevant information som berör bakgrunden till min frågeställning. Min önskan är att läsaren efter att ha avslutat kapitlet har fått en klar bild av begreppet tillgänglighet och dess komplexitet. Vidare innehåller kapitlet mer utförlig information om, dess arbete med tillgänglighet samt argument för varför man företagare bör arbeta med att bli mer tillgänglig. 2.1 Begreppsdefinitioner 2.1.1 Tillgänglighet Tillgänglighet används som ett samlande begrepp för både tillgänglighet, begriplighet och användbarhet. Dessa tre begrepp används för att beskriva vad som menas med att något ska vara möjligt att använda eller förstå. Vad det innebär ytterligare för olika funktionsnedsättningar varierar men beskriver överlag hur en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande 4. Fem funktionsnedsättningar: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen samt svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. 2.1.2 Funktionsnedsättning Var femte person har någon typ av varaktig funktionsnedsättning. De som har svårt att röra sig eller svårt att se eller höra lägger vi ibland märke till. Men de som till exempel har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information eller har svårt att tåla vissa ämnen är mindre synliga. Men oavsett om våra funktionsnedsättningar syns eller märks har vi alla rätt att få våra mänskliga rättigheter uppfyllda 5. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda att man är funktionshindrad. En person med funktionsnedsättning kan vara funktionshindrad i en miljö men inte i en annan. Insatser till personer med funktionsnedsättning kan dels syfta till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra eventuella besvär, men också till att anpassa miljön. En funktionsnedsättnings omfattning och varaktighet kan variera. Den kan vara medfödd, som till exempel Downs syndrom eller autism, eller förvärvad genom olycka eller sjukdom. Man kan också skilja på synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Psykiska funktionsnedsättningar och allergier är exempel på osynliga funktionsnedsättningar. De vanligaste funktionsnedsättningarna i Sverige är rörelsenedsättningar, hörsel- och synnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter och allergi/astma 6. 2.1.3 Enkelt avhjälpta hinder - HIN Eftersom att projektet syftar till att endast behandla de hinder som räknas som enkelt avhjälpta, även förkortat HIN, följer här ett stycke som förklarar begreppet och visar på vilka parametrar man tar hänsyn till och vad som bestämmer att ett hinder är enkelt avhjälpt. Boverket definierar enkelt avhjälpta hinder i sin grunduppfattning BFS 2011:13 - HIN 2 enligt nedanstående stycke. 4 Tillgänglighetsdatabasen beskrivning, http://www.t-d.se/sv/td/om-td/ [Hämtat den 2012-02-28] 5 Västra Götalandsregionen tillgänglighetssatsning-broschyr [Hämtat den 2012-03-02] 6 Vårdguiden, http://www.vardguiden.se/statiskt/sok/?q=funktionsneds%c3%a4ttning [Hämtat den 2012-03-02] 6

5 Hinder enligt 6 18 ska avhjälpas, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren 7. Man nämner även i vidare förklarande text att bedömningen av ett och samma hinder kan variera; ett hinder som vid en viss tidpunkt inte bedöms som enkelt avhjälpt kan senare bedömas vara det beroende på om förutsättningarna ändras. Enligt Boverket handlar de praktiska förutsättningarna om det som fysiskt behöver göras för att avhjälpa hindret. Det är förutsättningarna på platsen som påverkar bedömningen; ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Det kan t.ex. vara enkelt att komplettera eller ersätta 2 3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det samtidigt kan vara svårt att göra det i en trång miljö med smala trottoarer. De ekonomiska förutsättningarna handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. Kostnaden för samma åtgärd kan vara orimligt tung för en ägare men hanterbar för en annan ägare med andra ekonomiska resurser. Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör därför ständigt omprövas 8. För s del så innebär tillgänglighetsprojektet med fokus på HIN att de rekommendationer och förslag på åtgärder som kommer fram kan vara enkelt avhjälpta men inte måste vara det. Eftersom åtgärdslista blir en generell sammanslagning kan vissa av åtgärderna innebära att det krävs för stora resurser för att de ska kallas enkelt avhjälpt. Vilket betyder att för de verksamheter För att slutligen få fram vilka hinder som är enkelt avhjälpta för respektive verksamhet, då denna fråga sällan är generell, bör man göra en prövning av de praktiska och ekonomiska förutsättningarna samt nyttovärdet med åtgärden hos byggnadsnämnden. Då byggnadsnämnden fungerar som beslutande organ är de enväldiga i fråga om ett hinder hos en specifik verksamhet är enkelt avhjälpt 9. 2.1.4 Funktionshindersperspektivet hindren finns i miljön I arbetet med att göra medlemmarna i med tillgängliga är det viktigt att man kommunicerar med rätt inriktning och perspektiv. Funktionshindersperspektivet skiljer funktionshinder från funktionsnedsättning. Perspektivet innebär att, i all planering och i allt genomförande, utgå från att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. Funktionshinderperspektivet innebär att identifiera och åtgärda hinder för delaktighet samt att integrera perspektivet i verksamheten, vilket gör att inte nya hinder uppstår. En funktionsnedsättning är kopplat till personen och behöver inte innebära att personen inte kan delta. Om miljö och omgivning är otillgänglig uppstår funktionshinder. Med funktionshinderperspektivet menar man att det är funktionshinder som hindrar personer från att delta i samhället och inte tvärtom 10. 7 Boverket, HIN, http://www.boverket.se/bygga--forvalta/enkelt-avhjalpta-hinder/ [Hämtat den 2012-05-01] 8 Boverket, HIN, http://www.boverket.se/bygga--forvalta/enkelt-avhjalpta-hinder/ [Hämtat den 2012-05-01] 9 Intervju med Robert Kindberg 2012-02-29, 13.00-14.00, på DHR, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, se bilaga 3 10 Handisam, Funktionshinderperspektivet http://www.handisam.se/filer/kunskapsstrategi.pdf [Hämtat den 2012-04-10] 7

2.2 Regelverk nationellt och internationellt Den svenska regeringen presenterade den 16 juni 2011 en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011-2016. Strategins syfte är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren 11. (se även bilaga 1 för mer information) En viktig utgångspunkt i regeringens fortsatta arbete är de mänskliga rättigheter som slås fast i bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte sammanfattas nedan med följande utdrag: Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. 12 Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Den undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Sedan dess har konventionen undertecknats av ytterligare ett stort antal länder. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de regelverk som redan finns. Konventionen fokuserar på ickediskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ha såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen är en del av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder såklart innefattar de allmänna mänskliga rättigheterna. Den nya konventionen har istället till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att få sina mänskliga rättigheter. 2.3 För en regions utveckling är stadskärnans attraktivitet och tillgänglighet av grundläggande betydelse. I de tillväxtplaner som finns för Göteborgsregionen, med en målsättning att nå ett befolkningsunderlag på 1 500 000 till år 2020, är en levande och spännande stadskärna en förutsättning för framgång (Hämtat från s hemsida, verksamhetsberättelse 2012-03-01). 2.3.1 Organisation är ett bolag som formades 2005 i syfte att fungera som en samverkansplattform mellan Fastighetsägare, Köpmannaförbundet och Göteborgs Stad. Syftet var, och är fortfarande, att utveckla och skapa en attraktiv och framgångsrik stadskärna i området innanför vallgraven i Göteborg. har skapats med uppgift är att säkerställa bästa tänkbara attraktionskraft och skall erbjuda en levande och spännande stadskärna med unika värden för såväl göteborgare som besökare 13. Satsningar på s kärnvärden; närproducerat, kvalitet, god personlig service och ett spännande och varierat butiksutbud, skapar dess unika profil. 11 Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/12/69/847e537d.pdf [Hämtat den 2012-05-02] 12 Mänskliga rättigheter, http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=57&module_instance=3&action=pod_show&navid=65&subnavid=57 &subnavinstance=3 [Hämtat den 2012-05-01] 13 Hämtat från s verksamhetsberättelse i 2012 års evenemangskalender 8

En stark samverkan på alla plan kännetecknar överlag Göteborgs sätt att förverkliga målen för sin framtid. Satsningar på infrastruktur, ökad kollektivtrafik och en förtätning är gemensamma insatser för Göteborg med syfte att i den globala konkurrensen kunna vara en attraktiv region 14. 2.3.2 Finansiering I själva verket är det Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet som startat bolaget med 50 % av aktierna var. Göteborgs Stad har, istället för att gå in som tredje delägare i bolaget, tecknat ett långsiktigt, strategiskt avtal med Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet. Ägarna och Göteborgs Stad bekostar tillsammans administration och centrumledning. Företag och organisationer kopplas till genom medlemskap. Medlemsavgiften/serviceavgiften är beroende av företagsstorlek. All övrig verksamhet som bedrivs är i projektform och finansieras genom specialavtal med inblandade parter och sponsorer. 2.3.3 Företagsvision Genom nära samverkan med övriga aktörer tillsammans stärka och utveckla Göteborgs City som en attraktiv mötes- och handelsplats i regionen - vilket också bidrar till staden Göteborgs och regionens positiva utveckling. 2.4 Fokusområde tillgänglighet Under ett ESF-projekt (Europeiska Social Fonden) som genomförde 2009/2010 gjorde ett antal praktikanter från RiskHanteringsAkademin tillgänglighetsanalyser av 230st medlemsföretag. Man såg då på frågan om tillgänglighet utifrån två huvudaspekter dels säkrande av tillgänglighet för alla deltagare i projektets alla aktiviteter och dels säkrande av tillgänglighet för alla besökare, kunder och verksamma till de offentliga miljöerna i innerstadsområdet. En av utgångspunkterna i arbetet med tillgänglighetsanalysen var lagen om HIN mot tillgänglighet till lokaler dit allmänheten har tillträde. Metoden för analyseringen startades upp med en utbildning av Göteborgs Stads Fastighetskontor, därefter tog man kontakt och informerade medlemsföretag inom som deltog i det pågående ESF-projektet. Man använde sig av olika formulär för olika verksamheter, beroende av vilken verksamhet som drivs i lokalen och om det finns trappor, ramper, hissar, toaletter eller handikappsparkeringsplatser. Man dokumenterade parkering, trappor eller andra specifika hinder med kamera och mätte trösklar, utrymmen och passagebredder med måttband. Även avstånd till och från handikappsparkering samt lutning på t.ex. ramper mättes och dokumenterades av praktikanterna. När sedan tillgänglighetsinventeringen av en lokal var klar fördes informationen och bilderna in i tillgänglighetsdatabasen (se information om tillgänglighetsdatabasen under begreppsbeskrivning) och den värdefulla informationen om varje verksamhet finns nu även tillgänglig på Innerstaden Göteborgs hemsida, i samband med respektive butik. Idag har man skapat en tillgänglighetsgrupp bestående av representanter från SRF-Synskadades riksförbund, HSO-Handikappsförbunden, Arbetsförmedlingen, Göteborgs Stad trafikkontoret, DHR- Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet samt. 14 Hämtat från s hemsida, http://innerstadengbg.se/default.asp?viewset=&on=om Innerstaden Göteborg&initid=634&heading=Om &mainpage=templates/02.asp?sida=650 [Hämtat den 2012-02-28] 9

Syfte och mål med tillgänglighetsgruppen har definierats likt följande: Under 2012 skall en utbildning genomföras för att sprida kunskap och öka handelns möjlighet och beredskap om kunder med funktionsnedsättningar. Detta skall ske inom ramen för Fysisk tillgänglighet, Bemötande och Lättare informationstillgänglighet. Utbildningen skall också innehålla en insiktsövning vilket skall ske gentemot Innerstaden Göteborgs medlemmar. Gruppen skall under 2012 träffas för ett gemensamt möte inom ramen för ESF-projektet för att kunna byta erfarenheter samt genomföra en studieresa. 2.5 Tillvägagångssätt Första steget i mitt arbete var att sammanställa de 200 inventeringarna som gjorts under 2010. Detta innebar ett nära samarbete med administratörer för Tillgänglighetsdatabasen som har samlat alla inventeringarna i sitt arkiv. För att få en översiktlig bild av vilka som var Innerstadens främst förekommande och som skulle komma att utgöra åtgärdslistan samlade jag dem i ett mer överskådligt exceldokument. Utifrån inventeringarna tog jag sedan fram de 20 enkelt avhjälpta hinder som procentuellt uppkommer mest hos verksamheterna. En svårighet var att hitta bästa sättet att jämföra verksamheterna då de består till 70 % av butiker, 20 % av restaurang och caféverksamhet samt 10 % av kontorslokaler. Beroende på vilken sorts verksamhet som bedrivs, genomförs olika utredningar i inventeringarna. För att få fram ett sanningsenligt svar krävdes då separata procentuträkningar för respektive verksamhet. Nästa steg var att värdera de hinder som sammanställningen utgav och prioritera utifrån kundens främsta behov. För att få fram detta genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med representanter från respektive handikappsorganisation i tillgänglighetsgruppen (se bilaga 3). Här bad jag dem att rangordna de framtagna hindren och prioritera de viktigaste hindren först. Efter att ha slagit samman de prioriterade listorna från de kvalitativa undersökningarna skapas en fullständig åtgärdslista att utgå ifrån. Ytterligare kvalitativa undersökningar gjordes med Per-Anders Berntsson, tillgänglighetsexpert på Fastighetskontoret, för att dels få fördjupning i vad tillgänglighetsbegreppet står för samt att skapa kunskap om vad de nystiftade lagarna innebär för en fastighetsägare. I den tredje delen av mina kvalitativa undersökningar träffade jag Christer Harling från Harlings Fastigheter, som äger största delen av fastigheterna i. Här var syftet att stämma av åtgärdslistan med honom och gemensamt komma fram till minst 10st prioriterade punkter som skall åtgärdas innan 2012 års slut. Bedömningen utgår från kostnad och omfattning av respektive hinder. Slutligen sammanfattades hela projektet med mina egna reflektioner och slutsatser utifrån den kunskap och de perspektiv jag samlat. Jag redogör för projektets styrkor och svagheter och om man bör utgå från eventuella felkällor i undersökningarna. 10

Arbetet har följt följande tidplan: Tidplan Aktivitet Att göra Deadline Status Sammanställning av inventeringar Ta kontakt med VG för inlogg på tillgänglighetsdatabasen Skriva samman de 200 inventeringarna på gemensamt exceldok Räkna ut procentsats Ta fram de 20 högsta procentsatser av HIN 15 Mars KLART Prioriterad lista utifrån Handikappsorg Prioriterad lista utifrån fastighetsorg Slutgiltig rapport Boka möte med respektive org Jämföra respektive lista utifrån varje funktionsgrupp Sammanställ en slutgiltig lista Boka möte med representant för fastihgetsorg. Se över listan från handikappsorg. prioritera utifrån pris och nytta, diskussion med fastihetsorg Skriv färdigt rapport, komplett med analys och diskussion 22 mars KLART 28 april KLART 30 april KLART 2.6 Argument för att öka tillgänglighet Svensk Handel arbetar aktivt med att informera och motivera såväl köpmän som fastighetsägare om de nya regelverken angående enkelt avhjälpta hinder (HIN). Man strävar efter att de nya riktlinjerna skall omsättas till aktiv handling inom närmsta möjliga tid och dess fokus ligger på att få bort trösklar, få fram kontrastmarkeringar och göra alla trappor lättillgängliga. Meta Troell, omvärldsbevakare på Svensk Handel, förklarar i en artikel om möjligheterna med tillgänglighet och hävdar att en förbättrad tillgänglighet inte bara är gynnar de med funktionsnedsättning, utan att det även är kvalitetshöjande för alla som vill ha det bekvämt när de handlar. Meta Troell menar också att företagare tjänar på att förbättra tillgängligheten i butiker eftersom närmare två miljoner personer har en funktionsnedsättning och Svensk Handel uppskattar köpkraften hos dessa personer till cirka 100 miljarder kronor. Tänker man sig då även att många anhöriga väljer samma butiker som sina familjemedlemmar kan köpkraften uppgå till 130-140 miljarder kronor 15. 15 Svensk Handel, om tillgänglighet, http://www.svenskhandel.se/nyheter-och-press/nyheter/2011/tillganglighet--en-braaffar/ [Hämtat den 2012-03-02] 11

3 Empiri K apitlet fyra presenterar resultatet av mina undersökningar i tre separata steg. Första delen visar vad sammanställningen av inventeringarna redovisade, andra delen består av en sammanfattning av de kvalitativa undersökningar som gjordes med representanterna från tillgänglighetsgruppen och den tredje delen presenterar de prioriterade listor som intervjuerna resulterade i. Slutligen har jag även kommenterat tillförlitligheten i min rapport i ett sista stycke. 3.1 Inventeringarna De tillgänglighetsinventeringar som genomfördes 2010 redovisar hur respektive butik eller verksamhet ser ut i dagsläget och vad man kan behöva förbättra i sin butik för att underlätta framkomlighet för funktionsnedsatta personer inom områdena: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. Följande lista är resultatet av sammanställningen och redovisar de 20 enkelt avhjälpta hinder som procentuellt uppkommer mest hos verksamheterna. Första kolumnen med rubriken nummer visar vilken plats på listan hindret kommer på och andra kolumnen med rubriken antal visar hur många av de 200 verksamheterna som behöver åtgärda just det hindret. Sedan följer hur många procent antalen innebär och slutligen namnges hindret. Numreringen vid varje hinder utgår från hur Boverket har kategoriserat hindrena och inventeringarna. Yta jämn finns på två ställen i listan men med olika numrering där siffrorna 099 avser utemiljö såsom handikappsparkering och 081 avser innemiljö. SAMMANSTÄLLDA HINDER Nummer Antal Procent Hinder 1 185 93% 091 Ledstråk visuellt (HIN) 2 183 92% 092 Ledstråk kännbart (HIN) 3 122 61% 099 Yta jämn (HIN) 4 121 61% 103 Utskjutande hinder och skyltar (HIN) 5 119 60% 102 Fasta hinder (HIN) 6 91 46% 106 Belysning (HIN) 7 90 45% 081 Yta jämn (HIN) 8 80 40% 156 Utskjutande föremål (HIN) 9 86 43% 364 Fasta föremål (HIN) 10 74 37% 119 Passagedörr (HIN) 11 71 36% 121 Slagyta dörr (HIN) 12 66 33% 304 Kassa (HIN) 13 61 31% 160 Tröskel (HIN) 14 60 30% 159 Nivåskillnad tröskel (HIN) 15 56 28% 005 Text/Pictogram (HIN) 16 54 27% 010 Punktskrift/Relief (HIN) 17 44 22% 076 Belysning (HIN) 18 38 19% 055 Krok (HIN) 19 24 12% 056 Spegel (HIN) Resultatet av de sammanställda intervjuerna visar på höga procentsatser på hindrena gällande kännbart och visuellt ledstråk (nr 091 och 092). Dessa, liksom 099 yta jämn, avser utemiljöer och blir därför generellt för flera av butikerna då man ligger på samma gata och hänvisar till samma handikappsparkeringar. För åtgärder som inte rör fastigheterna direkt är Gatukontoret ytterst ansvariga och man kan därför se dem, till en viss mån, mindre relevanta. 12

3.2 Intervjuerna Efter att ha träffat samtliga representanter från tillgänglighetsgruppen och genomfört intervjuer med var och en av dem, framkom många olika perspektiv som är viktiga att ta hänsyn till i ett vidare arbete mot ökad tillgänglighet. En gemensam stämning i alla intervjuer var ett stort engagemang och man kände hur alla respondenter brann för sitt ämne. Med denna utgångspunkt var det ingen svårighet att skapa intresse för mitt syfte och jag kunde samla mycket information trots de relativt korta mötestillfällena. Henrik Ehrlington, brukarstödskonsulent HSO, menar att en svårighet med att ta fram en lista som ska ses som generell är att man som ägare till en butik eller annan verksamhet lätt kan komma att luta sig tillbaka om man ser att punkterna på listan redan är uppfyllda. Henrik vill lyfta förslaget att man bör uppmana butikerna att skapa egna listor utifrån sina egna butiker och sedan prioritera dem utifrån vilka som är enklast att åtgärda, dvs. som inte kräver några större ombyggnationer eller kostnader. Dock bör man även planera för de större åtgärderna på sikt. Alla respondenter var eniga om att det viktigaste är att kunna ta sig in i butiken. Med detta som utgångspunkt menar Henrik Ehrlington att dörröppnare är viktigt, samt att hinder likt nivåskillnader, tröskel, belysning och tydliga skyltar är att prioritera i åtgärdsarbetet. För att undanröja de största hindren för den rörelsehindrade att ta sig in i butiken menar Robert Kindberg, ordförande i DHR, att man dels bör ha möjligheter att ta kontakt med personalen utifrån, t.ex. med ringklocka på utsidan, och dels kunna ansluta en löstagbar ramp i fall av trappsteg. Robert trycker även på vikten av att kunna betala för sig innan går därifrån. Därav är kassans placering och utformning av stor vikt. För synskadade samt gruppen som har svårt att tolka och hantera information är det viktigt att kassan är lättåtkommen och tydligt skyltad. I dessa fall underlättar det alltid att kassan är placerad i anslutning till entrén för att undvika onödig förvirring. Kassan är även en central punkt för att få personlig service om man behöver be om hjälp. Möjligheten till den personliga servicen är enligt alla representanter i tillgänglighetsgruppen viktigast. Då många av butikerna i innerstaden är trånga och små till ytan menade Robert Kindberg att vikten att kunna få hjälp att hitta specifika varor är av hög grad. Även Thomas Krantz, representant för SHR, belyser behovet för synskadade och blinda personer. Här avses främst hjälp med direkt navigering eller för att hitta specifika plagg eller produkter. Anna Ekenberg, som representerar gruppen som har svårt att tolka och hantera information, menar att en problematik för personer med psykiska svårigheter är att de inte själva tar kontakt med personal för att få hjälp, utan oftast behöver bli kontaktade. Hon nämnde även att butiksbiträdet kunde komma att behöva lirka lite med personen i fråga, ställa rätt frågor, för att få fram att de i själva verket behöver deras hjälp. Anna menar att ett drömscenario hade varit att ha en ytterligare person i butiken, utöver de som är ansvariga för kassan, en såkallad butiksvärd, för att kunna vara behjälpliga även om kassan är belamrad. Utifrån Roberts perspektiv som rullstolsburen kund lyfter han även fram vikten av att man åtgärdar utskjutande föremål samt skapar jämn yta i butiken. Thomas Krantz berättar att man har diskuterat huruvida visuella och kännbara ledstråk från handikappsparkeringarna är relevanta eller ej. Dels menar Thomas att ledstråkens funktion är att man skall kunna känna sig trygg och veta att man går i rätt riktning, mitt på gatan. Problematik uppstår då man ställer stora blomkrukor mitt på och fordon parkeras över ledstråken eftersom de då blir opålitliga och rentav oanvändbara. Vidare sjunker dess nytta i förhållande till de övriga punkterna eftersom ledstråket i sig inte leder från någon annan större samlingsplats likt taxificka, spårvagn/busshållplats eller avlämningsplats för färdtjänst. På grund av dessa perspektiv prioriteras dessa två punkterna gällande ledstråk, ned av Thomas. 13

3.3 Prioriterade åtgärder hos handikappsorganisationerna Efter att ha avlyssnat samtliga representanter och låtit dem rangordna listan med de sammanställda hinder (se stycke 3.1) lade jag samman dem och fick fram 10 punkter som ansågs viktigast att prioritera. Följande lista redovisar hur representanterna från tillgänglighetsgruppen prioriterade de främst förekommande hindren efter inventeringarna på. I följande lista har jag även adderat en förklaring på vad hindret avser och vilket behov det fyller vid åtgärdande. Dessa förklaringar är hämtade direkt från Boverket och deras inventeringsformulär. För att få en tydlig och klar bild om vilka åtgärder som krävs hos verksamheterna och av fastighetsägarna, rekommenderar jag att man läser igenom dem. Rangordning Antal Procent Hinder Förklaring 1 66 33% 304 Kassa (HIN) Vid kassan måste kunderna som är rullstolsburna eller kortvuxna kunna nå upp till disken för att lägga upp varor samt sedan packa ner dem. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. 2 61 31% 160 Tröskel (HIN) 3 60 30% 159 Nivåskillnad tröskel (HIN) 4 91 46% 106 Belysning (HIN) 5 56 28% 005 Text/Pictogram (HIN) PRIORITERADE HINDER Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd att trösklar bör tas bort om det är tekniskt möjligt, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas, för att personer i rullstol eller med rollator skall kunna passera. Mindre nivåskillnader överbryggas, exempelvis med ramper. Avfasning av tröskel innebär att tröskelns kant är försedd med en sluttande kant/avfasning för att möjliggöra för personer i rullstol och med rollator att ta sig över tröskeln. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd att trösklar bör tas bort om det är tekniskt möjligt, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas. Boverket skriver i sitt allmänna råd att belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Den fasta belysningen bör inte vara bländande t ex kan ljuskällan avskärmas. Pictogram som kompletterar text på skyltar gör det möjligt för många att läsa informationen t ex om man inte förstår språket eller kan läsa text. Exempelvis skyltar för information, toalett, kapprum, hiss, våningsplan, trappor, telefon, rumsnummer, cafeteria, konferensrum. Pictogram är ett särskilt symbolspråk, bestående av bilder som är godkända av Pictogramnämnden. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för pictogram som man kan använda fritt för information på nätet eller i tryck- www.pictogram.se Boverket skriver i sitt allmänna råd att skylten bör vara kompletterad med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Det finns en svensk standard för bildsymboler. Svensk standard - grafiska symboler för publik information, som kan beställas på www.hi.se. 6 122 61% 099 Yta jämn (HIN) 7 80 40% 156 Utskjutande föremål (HIN) 8 86 43% 364 Fasta föremål (HIN) 9 38 19% 055 Krok (HIN) 10 24 12% 056 Spegel (HIN) Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att ojämn markbeläggning som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor bör bytas ut, exempelvis genom att ett stråk med jämnare markbeläggning fälls in. Inredning, konstföremål, konsoler och dylikt utskjutande från vägg på lägre höjd än 2 m över golv ska markeras. Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt flyttas från gångytan tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp. Kännbar markering kan t ex vara en avvikande yta eller kant strax framför hindret och i mark- eller golvnivå. Placeringen av fasta föremål är viktig för personer som har svårt att se. Föremålen utgör en klar säkerhetsrisk om de är placerade i gångytan eller om de är högt sittande och placerade på lägre höjd än 2,2 meter utan att vara markerade. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att fasta hinder i gångytor bör flyttas. Om det inte är möjligt bör de tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp. Denna krok kan även vara placerad i ett skåp. Boverket rekommenderar att manöverdon och dylikt placeras med centrum 0,80 m över golv för att alla ska nå. Att placera minst en handdukskrok/klädkrok på denna höjd säkrar möjligheten för alla att nå den. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Kroken bör vara placerad minst 0,7 meter från hörn. Att kunna spegla sig för att se att allt är i ordning är en viktig faktor för alla människor. Rätt placering av spegeln i höjdled är därför angeläget. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket anger i 11 att hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. 14

3.4 Prioriterade åtgärder hos fastighetsägare Projektet innefattade att man skulle få perspektiv från såväl handikappsorganisationer som fastighetsägare för att undvika en partisk synvinkel och därefter kunna skapa en helhetsbild. Att få perspektivet från fastighetsägare skulle även innefatta ett godkännande och underskrift på att 10- punktslistan skulle åtgärdas innan 2012 årsskifte delvis utifrån kostnadsaspekter. Tyvärr har missförstånd och tidsbrist blivit orsaken till att intervjun med en eller flera fastighetsägare inte genomförts. Istället följer här ett stycke med de frågor som var tilltänkta Harlings fastigheter som äger större delen av fastigheterna i. Vidare följer även ett stycke där tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson från fastighetskontoret uttalar sig från ett fastighetsägarperspektiv. Eftersom jag valt att inte arbeta utifrån en strukturerad intervjumall med fasta frågor kan intervjuunderlaget anses otillräckligt. Följande intervju skulle genomföras med utvalda fastighetsägare, min plan var då även att ha utvärderat vilka hinder på den prioriterade listan som var aktuella för just den fastighetsägaren. Detta för att de med största möjliga enkelhet skulle kunna ta ställning till huruvida de kan åtgärda hindrena innan årsskiftet 2012 eller ej. 3.4.1Intervjuunderlag för möte med fastighetsägare i 1. Hur anser du att Innerstaden arbetar med tillgänglighet idag? Känner du att deras satsningar avspeglas på dig som fastighetsägare? Här förväntar jag mig att man känner till eller har hört talas om tillgänglighetsgruppen som tillsatt under vintern 2012 och vid eventuella oklarheter om deras uppdrag ger jag ytterligare information. För följdfrågan räknar jag med att få helt olika svar då det är känt från Innerstadens sida att vissa fastighetsägare är mer engagerade i tillgänglighetsfrågor än andra. 2. Hur arbetar ni med de nationella regelverken gällande ökad tillgänglighet idag? Har ni planerade satsningar för enkelt avhjälpta hinder inom ramen för er framtidsstrategi? Eftersom PBL, Plan och Bygglagen, varit väl uppmärksammad och har kommunicerats ut sedan flera år tillbaka förväntar jag mig att fastighetsägarna har någon form av plan på hur det ska genomföras. Trots, som nämnts tidigare, att vissa fastighetsägare är mer engagerade i tillgänglighetsfrågor än andra så är det idag lag på att man skall ha en plan för åtgärder av sina enkelt avhjälpta hinder. Att jag lyfter frågan sätter pressen på fastighetsägaren och visar huruvida de efterlever sina planerade satsningar för HIN. 3. Följande hinder har tillgänglighetsinventeringarna som genomförde 2010 kommit fram till gällande era fastigheter. Jag visar resultatet som är specificerat för respektive fastighetsägare och förväntar mig reaktion i form av följdfrågor. 4. Är denna lista på hinder något du kan skriva under på att åtgärda innan 2012 års slut? (Här går vi igenom hindrena punkt för punkt och diskuterar vilka åtgärder och vad det skulle innebära för fastighetsägaren osv.) Jag förväntar mig att några av de hinder som finns listade kommer att, av fastighetsägaren, anses vara för kostsamma för att räknas till enkelt avhjälpta och kan då komma att bytas ut mot andra, lättare, åtgärder. Här gäller då att göra en avvägning mellan de hinder som är högst prioriterade av handikappsorganisationerna mot vad fastighetsägaren säger sig klara av. Ett alternativ är att man skapar en mer långsiktig lista för de större åtgärderna, för att fortfarande behålla dem inom fokus för vad som handikappsorganisationerna anser bör vara prioriterat. 15

3.4.2 Intervju med tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson, Fastighetskontoret Då Per-Anders Berntsson inte representerar någon specifik funktionshindergrupp innebär mötet med honom att vi angriper fastighetsägarens perspektiv och direkt diskuterar ansvar och åtgärdsfrågor. Han säger att man generellt ser en ointresserad attityd till tillgänglighetsfrågor från fastighetsägare. Per-Anders menar att man som fastighetsägare snarare än att se vikten av behovet ser på tillgänglighetsfrågor och PBL som ännu en kostnad och ännu en lag att rätta sig efter. Med denna infallsvinkel anser han att det är svårt att nå ut till fastighetsägarna och faktiskt få dem att genomföra åtgärderna så länge de inte blir stämda av någon kund eller besökare. Myndigheten har idag ej råd att arbeta med uppsökande verksamhet för att kontrollera huruvida fastigheterna har undanröjt sina enkelt avhjälpta hinder eller ej. Detta innebär att man endast uppmärksammar de fall som blivit direkt anmälda. Följande stycke förklarar hur anmälningar går igenom, vem som bär ansvar för vad och hur man som fastighetsägare kan agera. Per-Anders förklarar att fastighetsägaren alltid står som ytterst ansvarig om det kommer in en anmälan mot någon av verksamheterna som bedrivs i hans lokaler. En anmälan kan tillexempel gälla för en kund som ej lyckas ta sig in i en butik på grund av att det saknas ramp vid trappstegen. Fastighetsägaren har då möjlighet att överklaga anmälan om han/hon anser att hindret inte är enkelt avhjälpt, eftersom lagen endast gäller de enkelt avhjälpta hindrena (se stycket Begreppsbeskrivning och underrubrik Enkelt avhjälpta hinder - HIN). Fastighetsägaren motiverar då för myndigheten varför han/hon anser att det ej är ett enkelt avhjälpt hinder och kan då, efter en prövning av stadsbyggnadskontoret, antingen fällas eller frias. Går anmälan igenom tvingas fastighetsägaren åtgärda hindret utan dröjsmål (då alla HIN enligt lag skulle vara undanröjda 2010). Hyresgästen, dvs. butiksägaren i detta fall, är alltså helt utan ansvar för åtgärd av HIN. Skulle fastighetsägaren frias, dvs. att hindret ej anses vara enkelt avhjälpt, kan kunden välja att gå vidare med sin anmälan till diskrimineringslagen (se stycket Regelverk nationellt och internationellt om FN konventionen). 3.5 Min studies tillförlitlighet I mina kvalitativa undersökningar har jag inte använt mig av en strukturerad intervjumall, dvs. ställt samma frågor till alla respondenter, utan jag har snarare hållit en mer öppen och dialogliknande profil. Denna intervjuform kan anses ha lägre tillförlitlighet då den försvårar för andra att i framtiden undersöka samma frågeställning med samma metod. Jag anser snarare att min intervjumodell, i form av en öppen dialog, skapade ett samspel med respondenten som bjöd in till större ärlighet och engagemang i frågorna än vad en fast intervjumall hade gjort. Tillförlitligheten ökar också i och med min neutrala roll i ämnet, och inte hade någon personlig infallsvinkel i tillgänglighetsfrågorna. Att agera som neutral bidrar till att man skapar en trygg miljö för respondenten vilket i sin tur leder till sanningsenliga svar. Mitt huvudsakliga intresse låg inte i vad det svarade utan att de svarade och bidrog till att den kompletta helheten. 16

4 Diskussion D etta kapitlet syftar till att analysera de resultat som presenterades i kapitel tre, samt koppla samman detta med den teori som presenterades i kapitel två. Första delen av kapitlet ta upp centrala uppfattningar om tillgänglighetsprojektet. Vidare diskuterar jag trovärdigheten av resultatet och påpekar viktiga beröringspunkter för projektet och slutligen avslutas kapitlet med mina egna reflektioner. 4.2 Tillgänglighetsprojektet i Syftet med tillgänglighetsprojektet var att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i och skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. Mer konkret skulle jag ta fram en 10-punktlista av enkelt avhjälpta hinder, som godkänts av både fastighetsägare samt handikappsorganisationerna i. Liksom Henrik Ehlrington och Per-Anders Berntson tryckte på krävs individuella utredningar för respektive verksamhet för att säkert kunna fastställa om hindrena på listan är enkelt avhjälpta för just dem. Jag har valt att sammanställa en SWOT där listade styrkor, svagheter, möjligheter och hot visas, för att skapa en övergripande och jämförande bild av projektet. Dessa punkter är sammanställda dels utifrån rena faktauppgifter men även utifrån intryck och attityder jag känt av under de genomförda kvalitativa undersökningarna. Styrkor SWOT Svagheter Hot Lägger fokus på undangömd fråga Positiv samverkan mellan fastighetsägare och handikappsorganisationer Skapar ringar på vattnet Tillgänglighet underlättar inte bara för funktionsnedsatta Tidsbrist, kort varsel att åtgärda hinder innan årsskiftet 2012 Uppmärksammad fråga, kan innebära badwill med ett misslyckat projekt Motstånd och trög inställning från fastighetsägare och butiksägare Generellt projekt för individuell fråga 2 år gammal data Innefattar ej alla verksamheter i Partisk synvinkel där endast handikappsorganisationer uttalat sig Möjligheter Bra uppbackning, starka röster bakom åsikter och förslag Uppmärksammad fråga, kan innebära goodwill med satsningen 17

4.2 Resultatet Utifrån svårigheterna som uppfattades i att mäta verksamheterna mellan varandra, då man inventerar olika beroende på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen, kan resultatet ändå ses som övergripande till inventeringarna. Jag kan snarare se problematik att vissa av de inventerade lokalerna inte vad öppna för kunder och därför inte borde jämföras med t.ex. en klädbutik som hanterar stora mängder av kundgenomströmningar per dag. Att bedöma den stängda lokalens verksamhet i samma grad som man bedömer en klädbutik eller restaurang anser jag snarare är ojämlikt. Dock bör även den stängda verksamheten tillgänglighetsanpassas enligt lagstiftningen men i fråga om en prioritering dem emellan skulle jag snarare vilja räkna in en mängdbarometer. Ytterligare en svårighet med denna typ av kartläggning och inventering innefattar även att datan är aktuell och uppdaterad för att man skall kunna utgå ifrån den. Faktumet att inventeringarna genomfördes år 2010 innebar att flera av de butiker och verksamheter som deltog inte finns kvar idag. Dessutom är det stor risk att man, trots att verksamheten finns kvar, gjort omorganiseringar och renoverat sedan inventeringarna genomfördes. Att bara ha möblerat om innebär ändringar i inventeringsformulären och kan innebära andra slut resultat. Slutligen så bör man genomföra tillgänglighetsinventeringar på samtliga av Innerstaden Göteborgs medlemmar för att kunna tillskrida att projektet är omfattande för Innerstaden Göteborg. Idag består medlemsorganisationen av drygt 600 medlemmar och att då inventeringarna omfattar 200 verksamheter har man ej ens nått upp till hälften av det totala antalet. 5 Egna reflektioner Jag anser att svagheten hos projektet ligger i 10-punktslistans generalitet. Den utgår från ett synsätt där åtgärder i en butik kan jämställas med åtgärder i en annan butik utan vidare. Mitt undersökningsarbete har visat, både genom de kvalitativa undersökningarna samt delar av sekundär datan, att man måste utgå från separata fall. Omständigheterna mellan olika verksamheter är alltför komplexa där man väger in både praktiska förutsättningar, ekonomiska förutsättningar och nyttan med åtgärden. Detta innebär att de hinder som framkommit på listorna genom mitt undersökningsarbete endast räknas som enkelt avhjälpta hinder för vissa berörda verksamheter och inte för alla. För att få fram vilka verksamheter de gäller för krävs en specificerad utredning där byggnadsnämnden beviljar undantag om omständigheterna bevisar att hindret inte är tillräckligt enkelt avhjälpt 16. Dock kan jag samtidigt anse att huvudfokus med ett projekt likt tillgänglighetsprojektet inte bör vara att all data är fullständigt korrekt utan snarare att hitta utgångspunkter för ett fortsatt tillgänglighetsarbete. Att man belyst vilka hinder som var huvudsakliga 2010 behöver heller inte betyda att de har förändrats fram tills idag och resultatet i en uppdaterad inventering kanske till och med hade visat samma svar. Som omnämndes i de kvalitativa undersökningarna hos handikappsorganisationerna eftersöktes först och främst personlig service. För att lyckas uppnå bästa möjliga personliga servicen krävs information då den största anledningen otillgänglighet är bristen på kunskap hos personalen. Genom att lyfta frågor och belysa problem, trots att informationen är sprungen ur ouppdaterad data, medför man en större vilja till förändring hos dem som har makten att driva det. Mitt arbete har, som nämnts i diskussionsdelen, medfört mycket goda effekter såsom samverkan, framåtanda och inspiration hos inte minst tillgänglighetsgruppen men också Innerstaden Göteborg. 16 Se intervju med Robert Kindberg, bilaga 3 18

6 Referensförteckning 6.1 Artiklar Västra Götalandsregionen tillgänglighetssatsning [Hämtat den 2012-03-02] 6.2 Hemsidor Boverket, HIN, [Hämtat den 2012-05-01] http://www.boverket.se/bygga--forvalta/enkelt-avhjalpta-hinder/ Handisam [Hämtat den 2012-04-10] http://www.handisam.se/filer/kunskapsstrategi.pdf [Hämtat den 2012-02-28] http://innerstadengbg.se/default.asp?viewset=&on=om Innerstaden Göteborg&initid=634&heading=Om Innerstaden Göteborg&mainpage=templates/02.asp?sida=650 Mänskliga rättigheter [Hämtat den 2012-05-01] http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=57&module_instance=3&action=pod_show&na vid=65&subnavid=57&subnavinstance=3 Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/12/69/847e537d.pdf [Hämtat den 2012-05-02] Tillgänglighetsdatabasen [Hämtat den 2012-02-28] http://www.t-d.se/sv/td/om-td/ Vårdguiden [Hämtat den 2012-03-02] http://www.vardguiden.se/statiskt/sok/?q=funktionsneds%c3%a4ttning 6.3 Tryckta källor Faarup K. P, & Hansen K. (2011) Marknadsundersökningar i teori och praktik. Liber AB, Malmö McMillan K & Weyers J. (2010) Så lyckas du med uppsatser och rapporter. Pearson, England. 6.4 Personlig kommunikation Intervju med Robert Kindberg 2012-02-29, 13.00-14.00, på DHR, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, se bilaga 3 Intervju med Thomas Krantz 2012-03-09, 09.30-10.30, på SRF, Synskadades Riksförbund, se bilaga 3 Intervju med Anna Ekenberg 2012-03-09, 14.45-15.15, hos, se bilaga 3 Intervju med Henrik Ehrlington 2012-04-10, 13.30-14.00, per telefon, se bilaga 3 19

BILAGA 1 Regeringens proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare en nationell Prop. handlingsplan för handikappolitiken 1999/2000:79 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2000 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen nationella mål och inriktning för handikappolitiken. Regeringen bedömer att insatserna under de närmaste åren bör koncentreras till företrädesvis tre huvudområden: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. Det innebär bl.a. att statliga myndigheter bör integrera handikapperspektivet i sin verksamhet och vara ett föredöme när det gäller att göra verksamhet, information och lokaler tillgängliga. Krav bör införas i plan- och bygglagen på att enkelt åtgärdade hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser bör vara eliminerade år 2010 och kraven på tillgänglighet i samband med nybyggnad och ombyggnad bör förtydligas. Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för personer med funktionshinder år 2010 och gällande föreskrifter om tillgänglighet till färdmedel inom olika trafikslag bör ses över och skärpas. Bemötande handlar inte bara om mötet mellan människor utan även om hur samhället i lagar, resursfördelning m.m. visar vilken syn på personer med funktionshinder som råder. Regeringen föreslår åtgärder mot s.k. domstolstrots. Särskilda medel bör avsättas för en flerårig satsning på kompetensutveckling för personal inom olika samhällsområden kring frågor som rör bemötande av personer med funktionshinder. På området kultur och media bör ökade resurser tillföras för ökad tillgänglighet. På utbildnings- och arbetsmarknadsområdet aviseras uppdrag och utredningar. Statsbidragen till handikapporganisationerna bör höjas. 20