Världsdiabetesdagen 2017-11-14: Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården? Claes-Göran Östenson, Professor, Karolinska Institutet och Ordförande, Nationella Programrådet för Diabetes (SKL)
Tes Svensk diabetesvård Svensk diabetesvård är dålig Antites Den svenska diabetesvårdens kvalitet är relativt god, kanske bland de bästa i Europa (enligt Euro Diabetes Index, Health Consumer Powerhouse, september 2014); Personer med diabetes i Sverige lever längre, dvs mortaliteten har sjunkit, främst på grund av att färre drabbas av sena diabeteskomplikationer; NDR-data visar bl a att glukoskontrollen (mätt som HbA1c för samtliga patienter) har förbättrats under de senaste åren 2012-2016.
Förbättringspotential finns Svensk diabetesvård kan bli bättre, mer evidensbaserad och mera jämlik bl a genom att baseras på a. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården, 2017 (uppdateras kontinuerligt) b. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, 2017 (avser enbart antidiabetiska, glukossänkande läkemedel) c. Framgångsfaktorer för diabetesvården, SKL, 2014
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i samverkan (1) Läkemedelsverkets framtagande av nya rekommendationer och Socialstyrelsens uppdatering av de nationella riktlinjerna som kom tidigare i år har gjorts i nära samverkan. Därigenom har det varit möjligt att utgå från samma medicinska behovsfrågeställningar och att samordnat och baserat på samma evidensgrund, adressera behov ur såväl övergripande prioriteringar, som den enskilde förskrivarens behov av vägledning.
Nationella riktlinjer olika delar Beslutsstöd med centrala rekommendationer Tillstånds- och åtgärdslistan med samtliga rekommendationer Medicinskt och hälsoekonomiskt underlag Populärversion fr.a. för patienter
Riktlinjernas fokus Inte alla kliniska situationer... Kontroversiella områden Vägval/vattendelare Stora praxisvariationer Indikationer/åtgärder med stora volymer där behovet av vägledning är som störst!
Stegen till rekommendationerna Avgränsning Tillstånd/ åtgärdslistan Vetenskapligt underlag Prioritering Rangordning 1-10 Formulering av tillståndsoch åtgärdslistan Bästa tillgängliga kunskap systematiska översikter referentgranskade publikationer beprövad erfarenhet formell konsensus Sammanställning av faktadokument och hälsoekonomisk analys Icke göra FoU
Alla skall ha rätt till god vård på lika villkor Resurserna är ändliga Effektiv användning av resurserna Ordnat införande av nya metoder Varför prioritera? Utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Principer för prioriteringen Hög prioritet ges åtgärder vid allvarliga tillstånd och stort behov med stor medicinsk nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet ges åtgärder med liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/ motstridigt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd som kan betecknas som andrahandsval
Rangordning baseras inte enbart påp evidensstyrka Evidensstyrka Hög Måttlig Låg Konsensus Ranking 1 4 6 10 Lokala prioriteringar Vårdprogram Verksamhetsuppföljningar Andra faktorer som påverkar graden av rekommendation: svårighetsgrad/lidande effektens storlek kostnadseffektivitet
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation: Läkemedel för glukoskontroll vid typ 2-diabetes Patientgrupper/situationer där särskilda överväganden bör göras vid val av glukossänkande läkemedel (metformin förstahandsval): Symtomgivande hyperglykemi Bristande insulinproduktion (ogynnsam viktnedgång och hyperglykemi) Manifest kardiovaskulär sjukdom Hjärtsvikt Uttalad fetma Behov av särskild hänsyn till risk för hypoglykemi Nedsatt njurfunktion Steroidbehandling som påverkar blodsockerkontrollen Behandling med antipsykotiska läkemedel
Andra befolkningsgrupper med särskilda överväganden vid preparatval Äldre med T2D mycket heterogen grupp Yngre (<55 år) med T2D Unga (<18 år) med T1D eller T2D Personer med T2D födda utanför Europa Graviditetsutlöst diabetes
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i samverkan (2) Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation tar liksom Socialstyrelsens riktlinjer sikte på att möjliggöra den vård och omsorg som gör mest nytta.
Framgångsfaktorer i diabetesvården
Tack!