PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN

Relevanta dokument
PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 1 CHECKLISTA FÖR ENERGIARBETET GENOM BYGGPROCESSEN

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Att ställa energikrav vid nybyggnation

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Examensmål

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Energioptimering av kommersiell byggnad

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Energi- och klimatfrågor till 2020

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Rapport Energideklarering

Lågenergihus för attraktivt boende

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Beräknad och verklig energianvändning

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

Telefon:

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv

Referensgruppsmöte Välkomna!

Telefon:

Rapport Energideklarering

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Samverkan med fastighetsägare (A4) PM inför träffar med fastighetsägare

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Rapport Energideklarering

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Gymnasiearbete Ämne Kurs 100p Åk 1 Åk 2 Åk 3

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Handlingsplan Miljöarbete

UPPRÄTTAD AV DATUM PROJEKT NR Dagsljus Anastasiia Koncha Höder 2 rev

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Boverkets författningssamling

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Livscykelanalys av material i byggfasen

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus

SnABbT, snyggt och hållbart

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Detta vill jag få sagt!

INSTALLATIONSKALKYLER I FICKFORMAT

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

Verktyg för energieffektivisering

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan:

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Välkommen till...

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen. Frågor och synpunkter vid WS 6 feb 19. [datum]

Om du räknar till fyra räknar vi på din fastighet.

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

Rapport Energideklarering

Energieffektivisering av befintliga byggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Transkript:

VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN Forskningsprojekt nr 12044 Antal sidor: 8 Göteborg 2010-06-17 Projektnr: 8618203 Bengt Dahlgren Göteborg AB Jakob Pontusson Bengt Dahlgren AB Telefon 031-720 25 00 Org.nr. 556285-9370 Adresser till våra övriga Victor Hasselblads gata 16 Fax 031-720 25 01 Momsreg.nr. SE556285937001 kontor hittar du på 421 31 V. FRÖLUNDA Styrelsens säte Göteborg www.bengtdahlgren.se

8618203 Sida 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 FÖRKLARING... 3 2 ENERGI OCH MILJÖ... 4 3 BYGGNADENS ENERGIANVÄNDNING... 5 4 BYGGNADENS DELAR OCH SYSTEM... 6 5 BYGGPROCESSEN FÖR ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE... 7 6 VERKTYG OCH HJÄLPMEDEL FÖR ENERGIARBETET... 8

1 FÖRKLARING Huvuddokumentet beskriver kortfattat den kunskap som behövs för att driva energifrågorna i ett byggprojekt. I denna bilaga sammanfattas det utbildningsbehov som identifierats. Bakgrunden till respektive punkt framgår i huvuddokumentet som därför bör läsas parallellt med denna bilaga. Identifierat utbildningsbehov gäller endast det kunskapsbehov som är kopplat till byggnaden och dess system för att kunna driva själva energiarbetet. En utbildning i ämnet bör även ha andra kurser med i kursplanen som tex. Teknisk engelska, Matematik, Presentationsteknik osv. Detta övriga utbildningsbehov som ej är direkt kopplade till energiarbetet berörs ej i huvuddokumentet eller i denna bilaga. 3

2 ENERGI OCH MILJÖ Orsaken till att en mängd myndighetskrav ang. byggnaders energianvändning har skärpts de senaste åren är att all energianvändning påverkar miljön i olika utsträckning. Energianvändningens miljöpåverkan varierar mycket beroende på vilket ursprung som energin har, vilken teknik som används för energiomvandling samt vilken typ av distributionssystem som används. För att ha förståelse till bakgrunden till och behovet av energieffektivt byggande så krävs en grundläggande kunskap inom följande områden: o Energikällor - Vilka energikällor används idag. - Skillnaden mellan fossila och förnybara energikällor. - Hur påverkas miljön när energin från olika källor används? o Olika tekniker för omvandling av energi. - Vilka typer av kraftverk finns? Kolkraft, Oljekraft, Vindkraft osv. - Förluster vid energiomvandling. o Distributionssystem för energi (energibärare). - Viktigt att förstå skillnaden mellan energikälla och energibärare. Den vanligast förekommande energibäraren i en byggnad är el. - Infrastruktur för energinät - Energibärare inom byggnad. Vatten, luft, ånga, el osv. o Hur påverkas jordens klimat av energianvändningen. - Konsekvenser av Global uppvärmning mm. o Olika sätt att redovisa klimatpåverkan. - Olika växthusgaser - Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) - Partiklar - Försurning osv. o Handel med energi nationellt och internationellt - Energisituationen i olika länder. o Ekonomiska styrmedel - Vilka ekonomiska styrmedel använder myndigheterna idag? 4

3 BYGGNADENS ENERGIANVÄNDNING För att kunna bygga energieffektiva byggnader krävs mycket kunskap om vilka energiflöden som förekommer i en byggnad och hur de påverkar byggnadens energiprestanda. Det är också grundläggande att behärska den terminologi som används i branschen. Man måste ha kunskap om skillnaden mellan verksamhetsenergi och fastighetsenergi, skillnaden mellan energianvändning och köpt energi osv. Uppdelning mellan verksamhetsenergi och fastighetsenergi är enkel när det handlar om bostäder men kan vara krångligare vid andra verksamheter. Stor kunskap behövs inom följande områden: o Byggnadens energiflöden o Terminologi först och främst enl. BBR. Det finns en mängd myndighetskrav som reglerar byggnaders energianvändning. I länder inom EU har många av dessa myndighetskrav uppkommit till följd av EU-direktivet för byggnaders energiprestanda 2002/91/EG. När man pratar om en byggnads energiprestanda brukar man ofta jämföra med gällande lagkrav för byggnadens energianvändning. Man bör känna till de myndighetskrav som finns och bakgrunden till dessa. o Myndighetskrav nationellt och internationellt. Det finns många olika metoder för klassificering av energieffektivitet hos byggnader. Olika metoder har olika system för betygssättning och det de parametrar som beaktas i de olika metoderna varierar mycket. Vissa metoder berör bara energiaspekter medan andra inriktar sig mer på miljö och inomhusklimat. Vissa metoder används internationellt tex. Leed och BREEAM, medan andra endast används lokalt i vissa länder. Man bör känna till de vanligast förekommande metoderna för klassificering och de största skillnaderna mellan dessa. o Klassificeringar för byggnaders energieffektivitet. 5

4 BYGGNADENS DELAR OCH SYSTEM Det krävs mycket kunskap om byggnadens olika delar och system för att man i ett tidigt skede skall kunna bedöma hur olika materialval, byggnadskonstruktion, systemuppbyggnad mm. kommer att fungera ihop och påverka byggnadens framtida energianvändning. För att kunna få förståelse för detta krävs till att börja med mycket teoretisk kunskap enl. nedan. o Byggnadsfysik o Energiteknik o Installationsteknik inkl. kyl- och värmepumpsteknik. o Systemuppbyggnad för byggnaders system, hur de samverkar och påverkar varandra. o Styr- & Övervakning o Grundläggande ellära effektiv belysning mm. o Inneklimat Energiarbetet under byggprocessen berör väldigt många delar av byggnaden och det är svårt att kunna driva energifrågorna utan att ha sett systemen och delarna i verkligheten. Praktik är därför något som bör ingå i en utbildning i energieffektivt byggande. Praktiken bör göras ute på en byggarbetsplats under byggskedet. Lämpliga byggobjekt för praktik bör identifieras vid utbildningens start för att planera in besök i olika skeden. Ända från markarbeten till injustering och optimering av byggnadens system. För att ytterligare få förståelse för vad som har betydelse för en byggnads energianvändning så bör uppföljning av energianvändning och optimering av byggnaden och dess system ingå som en praktisk del i utbildningen. o Praktisk erfarenhet. Både inom bygg och installationer. o Mätteknik och energioptimering. 6

5 BYGGPROCESSEN FÖR ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE Energiarbetet under byggprocessen är ett lagarbete mellan alla inblandade aktörer. För att nå ett hårt energimål krävs samarbete och kommunikation genom hela processen från programskede till förvaltning. Det är därför av stor vikt att man känner till vilka aktörer som är delaktiga i olika skeden, och vem som ansvarar för vad. Byggprojekt är ofta hårt styrda av tidplan och ekonomi. Det är viktigt att känna till de juridiska aspekter och partsförhållanden som gäller för de olika aktörerna för att förstå hur information skall föras fram och hur beslutsvägarna måste gå. o Aktörer i olika skeden o Ansvarsfördelning i olika skeden o Bygglagstiftning och bygglovsförfarande o Entreprenadjuridik o Entreprenadformer 7

6 VERKTYG OCH HJÄLPMEDEL FÖR ENERGIARBETET Det finns en mängd verktyg och hjälpmedel för alla de beslut som skall tas i energiarbetet under byggprocessen. Tex. energiberäkningsprogram, program för köldbryggeberäkningar, diverse olika hjälpmedel för att definiera kraven. Tex R1:an för definition av inneklimatkrav, checklistor för indata till energiberäkning osv. För att kunna avgöra vilket verktyg eller hjälpmedel som skall användas, när det skall användas och hur det skall användas krävs mycket kunskap. För att kunna ange rätt indata och tolka resultatet från ett beräkningsverktyg är det mycket viktigt att kunna teorin bakom beräkningarna. En utbildning i energieffektivt byggande bör därför i första hand ha fokus på att lära ut hur man gör de olika beräkningarna och analyserna manuellt. När man behärskar detta kan man börja använda sig av de hjälpmedel och beräkningsverktyg som finns. Ett exempel på detta är energiberäkningsprogram. Programmen är i regel mycket användarvänliga och enkla att använda, men det krävs stor kunskap om alla byggnadens system, hur de samverkar och påverkar byggnadens energianvändning för att resultatet skall bli tillförlitligt. Det teoretiska kunskapsbehovet framgår i tidigare kapitel i denna bilaga. o Kunskap om vilka beräkningsverktyg som finns för olika ändamål. - Energiberäkningsprogram - Beräkning av köldbryggor - Beräkning av solavskärmning - Lönsamhetsberäkningar - Hjälpmedel för kravställande för energi- och inneklimat o Kunskap om begränsningar, fördelar och nackdelar med olika verktyg och hjälpmedel. o Kunna använda de vanligaste verktygen. 8