Mottagare Regionförvaltningsverket i Södra Finland Birger Jaarlin katu 15 PB 150, 13101 Tavastehus Dokumenttyp Ansökningsplan förutsatt av vattenlag Datum 24.3.2017 FIBEROPTISK UNDERVATTENSKABEL FÖR TELEKOMMUNIKATION I NORRA ÖSTERSJÖN, SKÄRGÅRDSHAVET OCH I FINSKA VIKEN MELLAN FÖGLÖ - KOTKA ANSÖKNINGSPLAN FÖRUTSATT AV VATTENLAG
1 Datum 24.3.2017 Författad av Virve Kupiainen, Anna-Kaisa Kauppila, Antti Miettinen Granskat av Sanna Suvanto Godkänt av Eastern Light Ab Referens 1510031517
2 INNEHÅLL 1. Projektet och tillståndsansökare 4 1.1 Projektets namn, adress och kontaktperson 4 1.2 Projektets bakgrund 4 2. PROJEKTOMRÅDEN OCH FÖRHÅLLANDEN 4 2.1 Projektområdet 4 2.2 Havsområde 5 2.3 Vattenkvalitet och havsmiljöns status 6 2.4 Fiskebestånd och fiskeri 6 2.5 Bottenförhållanden 7 2.6 Ledningar och rörledningar 8 2.7 Sjötrafik 8 2.8 Användning för fritidsändamål 8 2.9 Planläggningsstatus 8 2.10 Bosättning, industri, landanvändning under vatten och försvarsmaktens skyddsområden 9 2.11 Landskaps- och kulturmiljö, arkeologiska objekt 9 2.12 Skyddsområden, nationalparker, marina livsmiljöer, naturvärden 10 3. PROJEKTBESKRIVNING 11 3.1 Om ruttplaneringsarbetet 11 3.2 Kabelläggningsprocess 12 3.3 Användning och underhåll 13 4. SAKÄGARE 13 4.1 Fastighets- och ägaruppgifter 13 4.2 Sakägare 13 4.3 Övriga projekt 13 4.4 Säkerställande av rätten att använda vattendrag 14 5. PROJEKTETS VERKNINGAR 14 6. RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 17 6.1 Projektets fördelar 17 6.2 Rättigheter till land- och vattenområde 17 6.3 Förlust av förmån 17 6.4 Ersättningar 18 6.5 Rättsliga förutsättningar 18 7. FÖRSLAG FÖR ÖVERVAKNINGSPROGRAM 19 8. SAMMANFATTNING 19 BILAGOR 1. Projektområdets generalkarta MK 1:600 000 2. Förebyggande av miljöpåverkan 3. Kabelrutten på sjökartor 4. Naturskyddsområdens läge 5. Beskrivning av Natura-områden 6. Sakägarnas uppgifter och kartor om vattenområden och fastighetsgränser i vattenområden 7. Försvarsmaktens skyddsområdens läge 8. Utdrag ur landskapsplaner 9. Uppgifter om kabeln framställd av NSW (MINISUB SA 144) 10. En beskrivning av ledningar och rörledningar
Ansökningsplanen och dess bilagor innehåller material från Lantmäteriverkets Terrängdatatjänst 3/2017 3
4 1. PROJEKTET OCH TILLSTÅNDSANSÖKARE 1.1 Projektets namn, adress och kontaktperson Projektets namn: Eastern Light sjökabelprojekt Ansökare: Eastern Light Finland I Oy Ansökarens adress: c/o Business Sweden Eteläesplanadi 24 00130 Helsingfors, Finland Kontaktperson: Christian Martin Telefon +46 (0)70-928 6644 S-post christian.martin@easternlight.se 1.2 Projektets bakgrund Det privata Stockholmsbaserade företaget Eastern Light AB är i färd med att etablera ett flertal nya internationella fiberoptiska underhavsförbindelser för datakommunikation i Östersjöregionen. Efter flera års planeringsarbete påbörjar Eastern Light inom kort sin första byggnationsfas i form av etablering av en ny fiberoptisk undervattenskabel mellan Sverige (Stockholm) och Finland (Finska Utö, Hangö, Helsingfors och Kotka). Det nya kabelsystemet innehåller en större mängd optofiber än någon befintlig kabel mellan Sverige och Finland och kommer att innebära en betydande förförbättring av data/internetkommunikationen i Finland och i hela Östersjöområdet. Detta kommer också att möjliggöra en helt ny marknad för svart fiber längs sträckorna i fråga på en öppen och operatörsorberoende basis och kommer, förutom en dramatisk ökning av den tillgängliga internationella bandbreddskapaciteten, också att innebära ökad säkerhet och robusthet i tele- och datakommunikationen i regionen. Byggnadsfasen är planerad att påbörjas under våren 2017. Projektet kommer att färdigställas till slutet av året 2017, såvitt projektets tillståndsförhandling tillåter det. Med denna ansökning ansökas tillstånd enligt kapitel 3, paragraf 3 4 av vattenlagen för att etablera ett kabelsystem på Finska territorialvatten, från Norra Östersjön och Skärgårdshavet längs Finska Vikens kust upp till Helsingfors och vidare till Kotka. 2. PROJEKTOMRÅDEN OCH FÖRHÅLLANDEN 2.1 Projektområdet Projektområdet befinner sig i Finska territorialvatten på leden Norra Östersjön, Skärgårdshavet och Finska Viken (kommuner Föglö, Kökar, Pargas, Kimitoön, Hangö, Raseborg, Ingå, Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors, Sibbo, Borgå, Lovisa, Pyttis och Kotka). Kabelrutten i Finska territorialvatten visas i figuren 1-1 samt i Bilaga 1. Kabelsystemet kommet att befinna sig på kommunernas och statens vattenområde. Projektområdet omfattar också kabelns landningsställen i Utö, Hangö, Helsingfors och Kotka. Merparten av projektet befinner sig i allmänt vattenområdet ägd av den Finska Staten. Bilaga 6 visar projektområdets fastighetsgränser, samt vattenområdens och landningsställens fastighetsägare och hyresgäster. Eastern Light har genomfört en grundlig förstudie tillsammans med företagen Golder Associates AB och Baltic Offshore AB och därigenom definierat kabelrutten. I detta arbete har bolaget haft kontakt med en rad olika finska myndigheter och intressenter. Maximering av kabelsäkerhet och minimering av miljökonsekvenser samt minsta möjliga störning av naturskyddsområden har
5 beaktats under valet av kabelrutten. Utredning av förebyggande av miljöpåverkan är bifogad som Bilaga 2. Kabelruttens läge på sjökartor är bifogade som Bilaga 3. Figur 2-1. Kabelruttens läge i havsområdet För kabelinstallation föreslås en cirka 200 m vid korridor. I verkligheten är installationsprecisionen ungefär +/- 10 m, men under vissa delar av rutten kan en liten avvikelse från den planerade installationsställe vara nödvändig, t.ex. på grund av ojämnheter i havsbotten. 2.2 Havsområde Syftet med vattenförvaltningen och havsförvaltningen inom EU är att nå åtminstone bra tillstånd av yt- och grundvatten. Samtidigt får vattnen med bra tillstånd inte försämras. Finlands havsvårdsförvaltningsområde delar sig i sex bäcken i Östersjön, av vilka Norra Östersjön, Skärgårdshavet (en del av Åland) och Finska Viken behandlas här. Kustvatten behandlas i förvaltningsplanen av vattenförvaltningsområden Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet, Kymmene å Finska viken och Åland. Indelning av havsöråden är bestämd av Helsinforskonventionen (HELCOM). De finska havsområdesplanerna kommer att bli färdiga 2021. Kabeln kommer att etableras i de följande havsvårdsförvaltningsområden från väst till öst: 93.12 Lågskärs högsjöområde 92.42 Ålands sydöstra högsjöområde 92.32 Korpo södra högsjöområde 92.31 Korpo södra skärgårdsområde 92.213 Vänö skärgårdsområde 92.212 Gullkrona skärgårdsområde 92.113 Hangö fjärds skärgårdsområde 91.81 Ekenäs Hangö kustområde 91.82 Ekenäs Hangö högsjöområde 91.72 Sjundeå Ingå högsjöområde 91.71 Sjundeå Ingå kustområde 91.62 Porkala udds östra kustområde 91.51 Helsingfors Esbo kustområde 91.411 Borgå kustområde
6 91.31 Lovisa Pernå kustområde 91.212 Pyttis kustområde 91.211 Kotka kustområde Vattenvårdsåtgärder påverkar också havets tillstånd. Beröringspunkter befinnas speciellt vid åtfärder som anknuter sig till förminskning av eutrofiering och skadliga substanser. I fördelningen av kustvattenformationer har man beaktat bl.a. kustvattnens batymetri, vattenkvalitetsuppgifter och åarnas influensområden. De från havsvårds synpunkt väsentliga åtgärder som gäller avrinningsområden och kustområden presenteras i vattenförvaltningsplaner och vid havsvårdsåtgärdsprogram behandlas de som existerande åtgärder. På samma sätt understödjer värderingar och övervakningar av kustvattnens status varandra och man har försökt att arrangera dem tillsammans i vatten- och havsvårdsplaner. Ändå innehåller havsvårdsplanen flera temata som inte behandlas vid vattenvårdsplaner. 2.3 Vattenkvalitet och havsmiljöns status Östersjös vatten är brackvatten med låg salthalt. Dess salthalt är under 10 promille, medan salthalten i oceaner är ungefär 35 promille. I Finska viken varierar salthalten från de östra delarnas 0-2 promille till de västra delarnas 5 6 promille. Rikligt sötvatten flödar in till Finska viken och genom de danska sunden flödar vatten med högre salthalt in i form av oregelbundna saltpulser till Östersjön. Östersjös vatten är stratifierat med avseende på salthalt. I tillägg till salthalten är vatten i Finska viken också stratifierat angående temperatur. I Finska viken är havsbottens syrestatus dålig och syrebrist förekommer båda på öppet hav och i skärgården. Eutrofiering i Finska viken bidrar till syrebristen. Eutrofieringen förorsakas av överflod av näringsämnen, kväve och fosfor på Östersjön. Enligt vattenvårdsplaner försämras skärgårdens status genom Östersjöns allmänna eutrofieringsutveckling i tillägg av belastning som flödar med åar, som de grunda och slutna kustvattnen är särskild känsliga för. Det nedsatta tillståndet av kustvattnen framgår bl.a. i lägra siktdjupet, förökning av trådartiga alger och algblomningar, och å andra sidan av regression av blåstång. Enligt vattenvårdsprogram har man inte kunnat nå ett gott tillstånd på Finska sjöområdet såsom i helan Östersjön. Eutrofiering riskerar bevarandet av naturens mångfald och näringsvävarnas funktion. Kustvattnens status i projektområdet är tillfredsställande från Korpos södra skärgårdsområde till Hangö udds område. I sträckan mellan Sjundeå Ingå (Porkala Jussarö) skärgårdsområdet till kusten vid Kotka är statuset försvarligt. Den hydrologisk-morfologiska förändringsgraden av projektområdets kustvatten är mestadels mycket liten. Havsmiljöns status beskrivs med hjälp av elva kvalitativa faktorer. Havsmiljöns nuläge uppskattades år 2012. Då ansågs t.ex. naturens mångfaldet att försvagas, eftersom utnyttjande av havet riskerar bevarandet av flera arter och ekologiska samhällen. I tillägg till hotet av eutrofiering, hotas mångfalden av sjönaturen också av fysiska skador genom utnyttjande av havsbotten. I havsvårdsplanen sätts mål på att nå en god status. Vad gäller eutrofiering, kommer dessa mål på status inte att nås upp till slutet av år 2020. Andra målsättningar innehåller bl.a. förminsking av undervattenbuller (fartyg- och båttrafik och vattenbyggande har identifierats som källor), förminskning av fysiska skador av havsbotten (byggnad och nedläggning av kablar, rörledningar och ledningar) och förstärkning av nätverket av maritima skyddsområden såsom bl.a. skydd av undervattenhabitat. 2.4 Fiskebestånd och fiskeri Finska vikens fiskebestånd består huvudsakligen av saltvattenfiskar och sötvattenfiskar. Fiskarter som förekommer i projektets influensområde i Finska vikens öppna hav kan delas i pelagiska stimfiskar, bottenfiskar och vandringsfiskar. De pelagiska stimfiskarter som förekommer på öppna havet inbegriper strömming (Clupea harengus membras), vassbuk (Sprattus sprattus) och
7 tretaggad spik (Gasterosteus aculeatus), och mera fåtaligt också småspigg (Pungitius pungitius). Bottenfiskar inbegriper bland annat torsk (Gadus Morhua), sjurygg (Cyclopterus lumpus), ulk (Myoxocephalus scorpius), oxsimpa (Taurulus bubalis), hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis), spetsstjärta (Lumpenus lampretaeformis), tånglake (Zoarces viviparus), samt fiskarter som trivs på sandbottnar, tobisfiskar (Hyperoplus lanceolatus, Ammodytes tobianus), skrubbskäddan (Platichthys flesus) och piggvar (Psetta maxima). Vandringsfiskar betyder närmast lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta). Yrkesfiske som idkas på öppna havsområdet i Finska viken betyder närmast trålfisket av strömning och vassbuk. Dessutom idkas laxfiske i viss mån. Trålredskap inbegriper yt/midvattentrålar och bottentrålar. Vid laxfisket använder man långrev. Trålfiskeområdena ligger mestadels i närheten av Finska territorialvattengräns eller söder om det. Vid kustfisket är olika typer av nät och ryssjor de mest använda fångstredskap. I tillägg till kommersiellt fiskeri idkas också fritidsfiske i kustområden. Syftet med havsvårdsplanen är hållbart utnyttjande och vård av marina naturresurser. Fiskeri regleras med EUs fiskeripolitik och national reglering av fiskeri. Utmaningar inriktas speciellt på havsöring, gös och sik. Inga nya åtgärder har presenterats beträffande bekämpning av skadliga främmande arter. 2.5 Bottenförhållanden Berggrunden i Finska vikens område fördelar sig i två mycket olika delar. Berggrunden på norra delen av viken är nästan två miljarder år gammal, prekambrisk kristallinisk sten och på södra sidan är berggrunden formad av sedimentstensbolster som övertäcker den prekambriska berggrunden och vars ålder är bara nära hundra miljoner år. Den prekambriska berggrunden är betydligt hårdare och hållfastare än sedimentstenar som övertäcker den. På norra kusten av Finska viken, vid kustens och skärgårdens kustzoner är berggrunden ofta mycket blottlagd, men också på havsbotten formar den ofta blottningar som bryter genom sedimenter. Allmänt täcks berggrunden dock av glacialperiodens morän, som är övertäckt av glacial- och senglacialleror, vilka i sin tur är övertäckta av ännu yngre postglacialleror. Havbottens gropar och sänkor formade av berggrunden och morän med de äldre sedimenter fungerar som sedimentationsbassänger inom vilka de yngre sedimenter stratifierade sig under de senaste årtusen till nästan horisontala avlagringar av lera och silthaltig lera. Som den yngsta enheten i ytlager av dessa sedimentationsbassänger kan man ofta finna recenta gyttjeleror, vilkas haltigheter av organiska substanser och därigenom också av näringsämnen är högre än de i äldre leror. På gyttje-lera-områdena förekommer ofta också gas i sedimenter, där gasen mestadels formas vid nedbrytning av organiskt material.
8 Figur 2-2. Havbottens hårda grund (brunt) och mjuka jordsarter (grått) med undantag av försvarsmaktens skyddsområden. (GTK, VELMU-karteringsservice) Landhöjning efter istiden varierar i storlek inom olika delar av Östersjön. Vid Finska viken ligger variationen mellan 0,3-0,6 cm om året. Denna neotektoniska rörelse är allmänt mycket litet, och glacioisostatisk landhöjning förorsakar vanligvis inga betydande jordskalv i Östersjöområdet, Tungmetaller har hamnat i Östersjön från olika källor. I takt med människans verksamhet har mängder av skadliga ämnen ökats. Stora volymer av olika organiska skadliga ämnen har framträtt och punktbelastning från olika källor som avlopp, skeppsdockor och fritidshamnar, samt via spridning genom luften. Skadliga ämnen på havsbotten är huvudsakligen bundna vid det finaste ämne vilkets partikelstorlek motsvarar leran. 2.6 Ledningar och rörledningar Vattenhushållningsprojektet korsar med flera ledningar och rörledningar. Kabelns placering i närheten av ledningar och rörledningar visas på havskartor i Bilaga 3. En beskrivning av ledningar och rörledningar är bifogade som Bilaga 10. Ansökanden kommer att sluta behövliga avtal om kabelkorsningar och rörledningskorsningar. Korsningarna kommer att etableras på så sätt att projektet inte kommer att förorsaka olägenhet åt den nuvarande infrastrukturen. 2.7 Sjötrafik Kabelrutten korsar eller går parallellt med trafikerade fartygsleder, bl.a. utanför Utö och vid Hangö udd, Hangös östra fjärd, Porkala udd och utanför Porkala, samt utanför Helsinfors, Borgå, Lovisa och Kotka. I tillägg till dessa, korsar kabeln grunda farleder, båtleder och båtrutter på flera ställen. Med Trafikverket har man förhandlat om kabelns placering på ett sådant sätt att olägenheten för användning av fartygsleder och till ledernas kommande ändringas ska förbli så små som möjligt. Kabelns placering beträffande farleder visas på sjökartor i Bilaga 3. 2.8 Användning för fritidsändamål Havs- och kustområden såsom skärgården är attraktionsfaktorer för turism och fritidsanvändning på hela kusten av Finska viken. Användning för fritidsändamål av vatten och stränder inbegriper båtliv, fiske, friluftsliv, observation av naturen och landskapliga värden. Dessutom på vintern kan man också idka vinterfiske. Landskaps- och naturvärder bidrar till användning för fritidsändamål och turism och t.ex. fågelskådning är allmänt i skärgården. 2.9 Planläggningsstatus Vid landskapsplanering i Egentliga Finland har man särskilt beaktat skärgårdsnaturen. Landskapsplanen som gäller Loimaa region, kranskommuner i Åboregion, Åboland och Nystadsregion fastställdes år 2013. I närheten av projektområdet befinner sig bl.a. naturskyddsområden. Syften med Nylands landskapsplan (fastställt år 2007) och Östra Nylands landskapsplan (fastställt år 2011) är bl.a. ekologisk hållbarhet. I Nylands landskapplans område befinner sig projektområdet bl. a. inom begränsningsen av huvudstadsregionens kust- och skärgårdzon. Begränsningen används för att påpeka sammanhängande områden som lämpar sig för
9 rekreation. I Östra Nylands planområde står planbeteckningar nära projektområdet närmast för fartygsleder och naturskyddsområden. Kymmenedalens etapplandskapsplan för kommers och sjöområde fastställdes år 2014. Planbeteckningar i närheten av projektområdet innehåller bl.a. Pyttis turism utvecklingsområde, sand- och grusformationer på Fagerö-Ristisaari, såsom en provinsiell paddlingsrutt. Naturskyddsområden som visas på landskapsplaner presenteras under kapitel 1.12 och Bilaga 4. Fartygs- och båtsleder behandlas under kapitel 1.7. Planutdrag ur landskapsplaner och planbeteckningar presenteras i Bilaga 8. Projektområdet befinner sig i de följande generalplaners område från väst till öst: Södra Skärgårdens delgeneralplan, Pargas Södra Nagu delgeneralplan, Pargas Stranddelgeneralplan för Dragsfjärds västra skärgård, Kimitoön Östra skärgårds strandgeneralplan, Kimitoön Stamstadens generalplan, Hangö Delgeneralplan för yttre skärgård och strandgeneralplans ändring, Ingå Strandgeneralplan, Ingå Kust- och skärgårdsområdenas delgeneralplan, Kyrkslätt Generalplanen för södra Esbo 2030 Generalplan för Helsingfors 2002 Delgeneralplan för skärgården och kusten, Sibbo Delgeneralplan för skärgården och kusten, Lovisa Delgeneralplan for Gäddbergsö-Vahterpää, Lovisa Delgeneralplan för kusten och skärgården, Pyttis Delgeneralplan för skärgården, Kotka 2.10 Bosättning, industri, landanvändning under vatten och försvarsmaktens skyddsområden I projektområdets närhet finns det ingen bosättning, industri eller undervattensmarkanvändning, som projektet skulle påverka. Vid Esbos Viipurinkivi befinner sig ändan av rörledningen för renat avloppsvatten norr om projektområdet. I projektområdets närhet finns inga sjösand- eller grusuttagningsområden eller deponi på kusten. Kabeln befinner sig på försvarsmakterns skyddsområde vid Utö och Porkala fjärd. Annars undvikar rutten skyddsområden (presentas i Bilaga 7). Kabelrutten har tagits fram i samråd med Försvarsmakten. 2.11 Landskaps- och kulturmiljö, arkeologiska objekt Undervattensfornlämningar som har fredats genom Lagen om fornminnen (295/1963) inbegriper vrak av fartyg och delar av sådana om man kan anta att de är mera än ett hundra år gamla. Dessutom tillhör andra konstgjorda strukturer som berättar om tidigare historien till undervattensfornminnen. Undervattens kulturminnen har kartlagts på Finska territorialvatten. På basis av tidigare inventionsdata befinner sig i närheten av kabelns 200 m anläggningskorridor ett vrak på västra stranden av Stora Räntan utanför Helsinfors (fornminneskännetecken 1282 av fornminnesregister). Det handlar sig om en 6-9 m långa delen av ett treskeppets eller båtens sida. Vrakets ålder har inte bestämts. Vid berghället på södra udden av Saunasaari i Pyttis befinner sig ett kulturminnesobjekt som tillhör till andra världskrigets befästningar (fornminneskännetäcken 1000022897). Objektet består av stenkonstruktioner, varav två är
10 luftvärnsstationer, två bottnar av plutonstält, och förmodligen en botten av ammunitionstält. Små stenar har placerats mellan dessa stenkonstruktioner, och de formar enheter ar namn, initialer och årtal. Andra identifierade vrak eller kulturminnesobjekter ligger betydligt längre borta ifrån kabelförbindelsens rutt. Med Museiverket har man förhandlat om behövliga marinarkeologiska utredningar i Finland. Utredningen förorsakade inga behov av åtgärder. Projektområdet passerar genom de följande landskapsområdena (Bilaga 4): Skärgårdhavets kulturslandskap (MAO020030) Sveaborg (MAO010008) Sveaborg ingår också i Unescos världsarvlista som monument av unik militärarkitektur. 2.12 Skyddsområden, nationalparker, marina livsmiljöer, naturvärden Sju fågelarter som är klassificerade som hotad i Finland häckar i Finska vikens skärgård: gravand (Tadorna tadorna), vigg (Aythya fuligula), bergand (A. marila), havsörn (Haliaeetus albicilla), roskarl (Arenaria interpres), silltrut (Larus fuscus fuscus) och stenskvätta (Oenanthe oenanthe) Förutom dessa, ingår fem häckfågelarter i fågelartförteckningen av EUs fågeldirektivs Bilaga I (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG): vitkindad går (Branta leucopsis), havsörn (Haliaeetus albicilla), skräntärna (Hydroprogne caspia), fisktärna (Sterna hirundo) och silvertärna (S. paradisaea). Svärta (Melanitta fusca) är för sin del klassificerad av det internationella naturskyddsförbundet (IUCN) som en särskilt hotade fågelart samt alfågel (Clangula hyemalis) och allförrädare (Polysticta stelleri) som förekommer på Finska viken under vandringstider och om vintern är internationellt klassificerade som hotade arter. Dessutom förekommer i Östersjöområdet silltrut som en nästan endemisk nominalform Larus fuscus fuscus. Från Korpo södra skärgårdsområdet upp till Kotkas kust tangerar projektområdet internationellt viktiga fågelområden och fågelområden som är viktiga för Finland. Figur 2-3. Internationellt viktiga fågelområden (orange) och fågelområden som är viktiga för Finland (raster). (Birdlife Suomi-Finland) Tre olika havsdäggdjurarter lever i Finska viken: gråsäl (Halichoerus grypus), baltisk vikare (Pusa hispida botnica) och vanlig tumlare (Phocoena phocoena). Klassificering av arternas hot varierar. Av marina habitat befinner sig bl.a. potential sandbank- och revelmiljö i projektområdet (GTK).
11 Skärgårdhavets biosfärområdet är ett modellområde av UNESCOs hållbara utveckling. Till programmet Människan och biosfäret har man val områden, i vilka skydd av livsmiljös mångfald, hållbar utnyttjande av naturresurser och miljöforskning har kombinerats. Projektområdet passerar genom flera Natura-områden och naturskyddsområden: Skärgårdshavet (FI0200164, FI0200090) Skärgårdshavets nationalpark (KPU020002) Tulluddens fågelskyddsområde (FI0100006), Tulluddens naturskyddsområde (YSA010035, YSA300003) Havsskyddsområde för Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken (FI0100005) Hangö Östra Fjärd (FI0100107) Kyrkslätts skärgård (FI0100105) Porkala kust (RSO010001) och Porkala skärgårds naturskyddsområde (ESA010041) Sandkallan-Stora Kölhällens sälskyddsområge (HYL010001) Söderskärs och Långörens skärgård (FI0100077) Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde (FI0100078) Pernåvikens kust (RSO010003) Östra Finska vikens skärgård och vatten (FI0408001) Av dessa utgör Skärgårdshavet, Tulluddens fågelskyddsområde, Kyrkslätts skärgård, Söderskärs och Långörens skärgård, Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde och Östra Finska vikens skärgård och vatten också marina skyddsområden (HELCOM). Naturskyddsområdenas läge och beskrivningen av Natura-områden på marina skyddsområden presentaras i Bilaga 4 och 5. 3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Om ruttplaneringsarbetet I samband med ruttplaneringen har en rad olika hänsyn tagits. En övergripande målsättning har varit att i möjligaste mån göra kabelsträckningen så kort som möjligt då detta har stor påverkan på systemets tekniska kapacitet och därmed kund- och samhällsnytta. Samtidigt har det varit viktigt att finna en rutt som innebär ett maximalt skydd för kabeln mot yttre påverkan, främst nötning till följd av vågor, vind, svall-is och vassa stenar. Kabelrutten har därför i möjligaste mån lagts i områden med djup som överstiger tio meter, och med mjukare bottentyper såsom sand, lera och dy, medan områden med bottnar av sten, morän eller fast berggrund i möjligaste mån har undvikits. Militära skyddsområden har undvikits helt där detta varit möjligt. I de fall detta inte varit möjligt har rutten planerats i samråd med Försvarsmakten. Rutten har även optimerats i samråd med Trafikverket. Planerade konstruktionsarbeten i och kring farleder, så som exempelvis muddringsarbeten, har identifierats och undviks genom att kabeln passerar farleden på ett större djup än det önskade farledsdjupet. Hamnutbyggnader och planerade vindkraftverk undviks helt, liksom vrak och historiska artefakter. Kabelrutten har också planerats för att i möjligaste mån undvika områden med betydande fiskeverksamhet, ankringsområden, farledsmarkeringar samt badplatser. Miljökänsliga områden som är publika via sjökort eller databaser undviks i möjligaste mån om alternativa vägar finns. Dessa kan vara naturskyddsområden, fågelskyddsområden m.m. som har restriktion i årstid och kan passeras vid utläggning på annan tid. Vissa naturskyddsområden har
12 dock inte helt kunnat undvikas, och i dessa fall har rutten planerats för att minimera sträckan inom området ifråga. 3.2 Kabelläggningsprocess Eastern Lights kabel kommer att förläggas med så kallad friläggningsteknik; istället för att ploga en korridor på havsbotten för kablar, sänks den bara från kabelutläggningsfartyget längs den planerade kabelrutten. Kabeln utläggas på havsbotten med en hastighet av 4 7 knot per timme. Tack vare sin egen tyngd kommer kabeln att snabbt sjunka ned i havbottens sedimenter. Mellan landningsställen läggs kabeln ut i en enda längd utan avbrott. Således behövs inga undervattensanläggningar under utläggningstiden, och miljöpåverkan förblir minimal. Totaltiden för kabelutläggningen är ungefär en vecka. Eastern Light har valt en kabeltyp som har minimala påverkningar. Kabeln tillverkas av NSW i Tyskland och kommer att vara av modellen MINISUB SA 144 (se Bilaga 9 för närmare uppgifter) eller en likvärdig kabel med motsvarande egenskaper. Kabeln kommer inte att transportera elström eller innehålla substanser som kan påverka miljön. Kabelsystemet är av en sling-form, vilket innebär att kabeln med regelbundna intervall kommer att gå i land för förstärkning av de optiska signalerna. Landstigningsställena är noggrant utvalda i närheten av vägar och elnät på så sätt att man så långt som möjligt försöker att undvika skadlig påverkan t.ex. på skyddade områden och havsbotten. I närheten av varje landfäste, dock ej i direkt anslutning till stranden, kommer man att etablera standardiserade och prefabricerade teknikhus med en yta av cirka 40 kvadratmeter, där det finns plats för kundernas egna tekniska utrustning för förstärkning av signaler. Alla strukturer på land kommer att handlas självständigt vid tillståndsprocesser enligt markanvändnings- och bygglag. I områden nära stränderna kommer sjökabens att gå i land genom ett rör med en diameter av cirka 110 mm som förläggs under såväl strand som sjöbotten med hjälp av horisontalborrningsteknik. Det horisontalborrade avsnittets längd kan vara upp till några hundra meter lång, och rörets öppning mot havsbotten sker först vid 5 till 10 meters vattendjup. Således behövs inga separata grävningsarbeten på stränderna och vid stranden behåller sig sjökabeln flera meter under havsbotten, vilket skyddar kabeln från externa skador och behåller samtidigt havsbotten oberörd. Land Kabelbrunn Landkabel i dike (60 cm djup) Strand Sjökabel i borrad kanalisation (110 mm) 5-10 meter Hav Figur 3-1. Landfästeillustration Borrvagnen som används vid horisontalborrning är av typ Ditch Witch JT4020 Mach 1. Dess påverkan på jordytan är liten och under borrning kan vagnen placeras på ett ställe nära landningsöppningen. Borrningskorridoret planeras i förhand och arbetet ska påbörjas med att testborra ett litet hål. Sedan utvidgas hålet och förstärks med en plaströr som leder till landningsöppningen. Plaströret hindrar hålet från att kollapsa och underlättar kabeldragningen. Borrningen tar 2-3 dagar per position, varav en dag behövs för att mobilisera anläggningen och resten till själva borrningsarbetet. Landningsöppningen består av en prefabricerad betongbrunn som avstängs med en brunnslock. Öppningen kan formas med hjälp av en miniatyrgrävmaskin, varvid påverkan på vegetationen och trädens rötter kommer att vara lindriga. Efter
13 byggnadsverksamhet kommer området att återställas. Arbetsfasens totallängd kommer att vara 3-4 dagar. Från utläggningsfartyget kommer kabeln att styras till strand med hjälp av dykare och övrig besättning som drar kabeln genom plaströren till landningsöppningen. Kabeln styrs till den rätta positionen med hjälp av en flotte och bojar och samtidigt säkerställs att kabeln inte vrider sig eller fastnar under vägen. När kabeln ligger på stranden säkerställs att den inte utsatts för mekanisk påfrestning. Kabelns landningsoperation tar 1 arbetsdag per landningsställe. Utläggningsmetodet medför två olika fördelar. För det första kan man skydda kabeln, för områden nära stränderna är mest riskfyllda på grund av påverkan genom vind, is och människans verksamhet. För det andra minimerar utläggningssättet också miljöpåverkan, därför att i praktiken behöver man inte als röra vid stranden och strandvatten. 3.3 Användning och underhåll Kabelns användningstid är åtminstone 30 år och under dess hela livstid svarar Eastern Light för all användning, underhåll och reparation av fel i kabelsystemet. I princip förutsätter sjökabeln inget regelbundet underhåll, med undantag av mycket sällsynta kabelbristningar. Trots allt är avsikten att undersöka kabeln vartannat år i sin helhet på hela sträckan för att säkerställa kabelns skick och dess korrekta läge. Möjliga fel kommer nog att upptäckas med hjälp av kontrolsystemet, då felets mycket exakta läge kan upptäckas på grund av signals överföringshastighet. Ansvaret för reparationer bärs av ett specialiserat företag, som kan reparera kabelbristningar på utläggningsfartyget genom att lyfta kabeln lokalt ur havsbotten. Efter reparationen kommer kabeln att återställs på sin plats. Eftersom kabeln är en så kallad passiv kabel, dvs. den innehåller ingen elektricitet eller submarina signalförstärkare, är dess reparation ganska enkel och typiskt varar reparationsarbeten bara några få timmar. Kabelns möjliga nedmontering efter dess livslängd har nåtts (t.o.m. efter 50 års tid) kommer att genomföras enligt lagar som är i kraft vid nedläggningstid. Enligt nutida uppskattningen kommer kabeln att lyftas upp ur havet och dess materialer att återvinnas efter användningen, eftersom åtminstone vid den nuvarande marknadssituationen är kopparkabelns marknadsvärde högt. Kabeln kan lyftas med ett specialiserat fartyg, på vilket kabeln kommer att sönderdelas i stycken som underlättar transport. Lyfthastigheten kan vara upp till 2 km per timme. Landningsställen ska återställas till sitt originaltillstånd, och inga bestående förändringar kommer att stå kvar i miljön. 4. SAKÄGARE 4.1 Fastighets- och ägaruppgifter Kabelrutten kommer mestadels att passera genom allmänna och gemensamma vattenområden. De största ägarna är finska staten och Forststyrelsen. Fastighetsgränser och områdens ägare presenteras i Bilaga 6. 4.2 Sakägare Sakägare befattar ägare av fastigheter som befinner sig på kabelrutten eller i dess nära omgivningen, landägare av de närmaste strandområden (de närmaste fastigheter i närheten av landfästen) och handelsfiskare samt delägarna av gemensamma vattenområden. En del av delägarna är inte organiserade. Sakägarnas kontaktuppgifter presenteras i Bilaga 6. 4.3 Övriga projekt Kabeln kommer inte att ha egentlig samverkan med korsande datakommunikationskablar eller
14 gasledningar på Finska territorialvatten, men deras byggnadsverksamhet kommer att beaktas i arbetsplaneringen och tidtabellen. Projekt som ska beaktas är: Baltic Connector Oy: gasrörledning mellan Finland och Estland, syftet är att ta ledningen i bruk i 2019 New European Pipeline AG (Nord Stream 2 AG): naturgasrörledning mellan Ryssland och Tyskland, syftet är att ta ledningen i bruk i 2019 Cinia Group Oy: Sea Lion sjökabelsystem från Tyskland till Finland, förbindelsen blev färdig för användning i 2016 Sökanden känner inte till andra kabel-, rörlednings- eller farledprojekt som skulle beaktas vid planeringen. Suomen Merituuli Oy planerar att etablera en vindkraftpark i Ingå skärgård. Cirka 60 vindturbiner planeras att bli byggda på vindkraftparkens område. Förutom vindturbiner omfattar projektet kabling och inkopplingskraftledningar som krävs av vindparken. Projektets MKB-förfarande genomfördes under åren 2009-2011. Inget investeringsbeslut har fattats om projektet och dess framskridande förutsätter att projektet blir indikerat på planer. Kabeln kommer inte att befinna sig på det egentligt planerade vindkraftparkens område. 4.4 Säkerställande av rätten att använda vattendrag Kabelanläggningsarbeten kommer kortfristigt att påverka fartygstrafiken och fiskeri. Kabelrutten är planerat på ett sådant sätt att olägenhet till användningen av vattendrag kommer att förbli så liten som möjligt. Projektets verkningar och lindringsåtgärder för verkningar behandlas under kapitel 5. Åtgärder för att säkerställa rätten att använda vattendrag och andra lindringsåtgärder presenteras under kapitel 6.3 och 6.4. 5. PROJEKTETS VERKNINGAR Under projektets planeringsfas har miljöhänsyn varit en central angelägenhet (Bilaga 2). Bland annat har teknologier och installationsmetod valts med hänsyn till miljöaspekter. Den valda kabeltypen är en passiv kabel som kommer att läggas ut fritt på havet. Kabeln är en oförstärkt fiberkabel med låg miljöpåverkan under både installationsfasen och under användningen. Eastern Light har genomfört en grundlig förstudie tillsammans med företagen Golder Associates AB och Baltic Offshore AB och därigenom definierat kabelrutten så att naturskyddsområden, värdefulla objekt, båtleder, o.s.v. kommer att störas så lite som möjligt. Projektets påverkan uppskattas som låg och därför har man ansett t.ex. förfarandet för bedömningen av miljöpåverkan att inte vara nödvändig. Motiveringar, inklusive lindringsåtgärder för miljöpåverkan, presenteras i följande kapitel samt i Bilaga 2. 5.1 Verkningar på bottenförhållanden Bearbetning av havsbotten kan undvikas helt tack vare den valda kabelläggningstekniken. På grund av sin tyngd kommer kabeln att snabbt sjunka ned i havsbottens sediment, varvid havsbotten kommer att störas så lite som möjligt. Inga betydande fysiska skador tillfogas havsbotten och således kommer verkningar på bottenförhållandena att vara mycket begränsade. Inga betydliga mängder av suspenderade ämnen och näringsämnen kommer att stiga från bottensedimentets mjuka sedimenter till vattenfasen. Således kommer projektets verkningar på bottenförhållanden att vara begränsade.
16 5.2 Verkningar på fiskbeståndet och fiskeri Kabeln kommer inte att utläggas under fiskarnas lektid. Detta kommer betydligt att minska kabelns möjliga verkningar på fiskebeståndet. Installationstiden kommer att vara så kort att skador som orsakas på fiskeri är temporära och kortfristiga. Sökanden söker komma överens med områdets handelsfiskare om ersättning av möjliga skador. 5.3 Verkningar på existerande infrastuktur Kabelns korsningsställen med existerande ledningar, kablar och rörledningar kommer att etableras så att projektet inte kommer att orsaka olägenhet för den existerande infrastrukturen. Sökanden kommer att sluta behövliga avtal om kabelkorsningar och rörledningskorsningar. 5.4 Verkningar på sjötrafik Med Trafikverket har man förhandlat om kabelns placering på ett sådant sätt att olägenheter för användning av fartygsleder och kommande ändringar på lederna kommer att vara så små som möjligt. Ansökande är förpliktad att själv bära ansvaret för möjliga transportkostnader på fartygsleder. Installationsarbetet kommer att vara så kortfristigt att verkningar på fartygstrafiken kommer att vara måttliga. 5.5 Verkningar på rekreationsaktiviteter Installationsarbeten kommer inte att genomföras under rekreationssäsongen så att projektet inte kommer att ha några skadliga verkningar på t.ex. turism. Således kommer verkningar på havsområdets användning till rekreationsaktiviter att vara mycket begränsade. 5.6 Verkningar på landanvändning och landskap Det finns inga sådana planbeteckningar på projektområdet som skulle påverka kabelinstallationen. Projektet befinner sig inte heller inom områden av t.ex. planerade vindkraftverk. Projektet kommer inte ens ha betydande påverkan på landskapet vid landfästen. Vid Utö och i Porkala fjärd kommer kabelrutten att passera genom försvarsmaktens skyddsområden. Kabelrutten har tagits fram i samråd med Försvarsmakten. 5.7 Verkningar på skyddsområden och skyddsobjekt Kabelinstallationen kommer inte att påverka fornlämningar som vrak. Kabeltypen kommer inte att ha elström eller innehålla substanser som kan skada miljön, och kommer inte att ha bestående skadliga verkningar på habitat eller arter. Installationstiden kommer att vara kort och inga arbeten kommer att genomföras under häckningstiden av fåglar eller när andra arter ruvar. Detta kommer betydligt att lindra verkningar på skyddade arter. De mest känsliga områden av naturskyddsområdena undvikas och möjliga verkningar på naturskyddsområden och skyddsobjekt kommer att vara små och kortfristiga. 5.8 Verkningar på marinmiljöns status och havsvårdssyften Förläggningen av kablarna på havsområden kan orsaka bl.a. fysiska skador på havsbotten. Tack vare installationstekniken, kommer projektets verkningar på bottenförhållandena att vara mycket begränsade. Projektet kommer inte heller att orsaka undervattenbuller. Projektet är inte i konflikt
17 med förstärkning av nätverket av marina skyddsområden på grund av att kabelrutten är planerad så att man undviker känsliga områden och att nödvändiga sträckningar på naturskyddsområden hålls så korta som möjligt. Kabeltypen kommer inte att ha elström eller innehålla substanser som kan skada miljön. Vid landningsställen utnyttjas horisontalborrningsteknik för kabelinstallationer, och verkningar på t.ex. vattenkvalitet är lindriga och kortfristiga. Således kan projektet inte anses ha betydande verkningar på havsmiljöns status eller syften av havsvård. 6. RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 6.1 Projektets fördelar Projektet kommer betydligt att förbättra datakommunikationsförbindelser i Finland. Kabelrutten kommer att möjliggöra en ny, öppen marknad för svart fiber som är oberoende av operatörer. Kabelrutten kommer att öka datasäkerhet och allmänt tillgänglighet av förbindelserna. Rutten kommer att flerfaldiga den tillgängliga kapaciteten. Förbättrade internationella telekommunikationsförbindelser kommer att möjliggöra digitalekonomiska investeringar i Finland. 6.2 Rättigheter till land- och vattenområde Vattenområden i projektområdet ägs till största delen av Finska staten och Forststyrelsen. Sökanden äger eller kontrollerar inte projektområdet, så att enligt kapitel 2, 12 ansöks om en bestående nyttjanderätt för behövliga land- och vattenområden. Projektet omfattar flera korsningar av sjökablar och rutter samt reservationer för byggande av den kommande Nord Stream-rörledningen, Baltic Connector-rörledningen och Sea Lionsjökabeln. Nedan förtecknas de kända avtal, vilka den sökande kommer att främja under upprätthållande av ansökan för vattentillstånd: korsningar (kablar och gasledningar) avtal med handelsfiskare om ersättning Samtliga avtal, samtycken och andra ovan nämnda handlingar kommer att levereras till NMTcentralen under ansökandets upprätthållningstid efter kungörelsetiden har gått ut. 6.3 Förlust av förmån Projektets faktiska verkningar anses vara lindriga. Byggnadsfasen kommer att vara mycket kort: kabelutläggningen kommer att ta ungefär en vecka i sin helhet, och preparering och installationsarbeten av landningsställen kommer att ta 3-4 dagar per ställe. Eftersom kabeln kommer att sättas ner med fri sjösättningsteknik, kan man helt undvika bearbetning av havsbotten. Arbeten kommer också att tidsplaneras så att de inte sammanfaller med fåglarnas häckningsperiod eller fiskarnas lektid i miljökänsliga områden. Golder Associates AB har klassificerat Eastern Lights projekt som ett Klass B-projekt i enlighet med Equator Principles principer III (2013). Denna klass innehåller projekt som möjligen har begränsade skadliga sociala eller miljöpåverkan, vilka är fåtaliga, i allmänhet platsplacerade och störstadels återkalleliga och lätt att reparera med lindringsåtgärder. Dessutom definierar klassificeringen att vissa handlingar ska regelmässigt levereras till lämpliga myndigheter. Med handlingar bevisar man att de arbetsmetoder som använts stämmer överens med stadgar som ska iakttas i respektive området och att miljöpåverkan kontrolleras med behöriga lindringsåtgärder. Privat förlust av förmån och olägenheter som förorsakas av projektet gäller fartygstrafik, fiske och annan infrastuktur. Kabelnedsättningsarbeten kommer kortfristigt att påverka fartygstrafik och fiske. Med Trafikverket har man förhandlat om kabelns placering på ett sådant sätt att
18 olägenheter för användning av fartygsleder och kommande ändringar på ledarna kommer att vara så små som möjligt. Ansökanden är förpliktad att själv bära ansvarat för möjliga transportkostnader på fartygsleder. Ansökanden kommer att träffa de behövliga avtal som gäller kabelkorsningar och rörledningskorsningar. Korsningar kommer att etableras på så sätt att projektet inte kommer att skada den existerande infrastrukturen. Ansökanden anser att ingen förlust av förmån förorsakas för strandinvånare. Byggningsåtgärder är kortfristiga, förorsakar ingen kvarstående ändring av vattenkvalitet och har ingen inverkan på vattendragets användning förutom en tid som kan anses vara kort. 6.4 Ersättningar Ansökanden söker att komma överens med områdets handelsfiskare om ersättningen av möjligen förorsakade skador i form av en engångsersättning eller en framtung ersättningssumma. Om ingen överenskommelse nås, ska sökandena förbereda en separat genomförandeplan för fiskeri för att ersätta skador (VL 3:14-15). Ifall strukturer som tillhör fastigheter skadas under byggnadsfasen (t.ex. bryggor eller byggnader), kommer skador att ersättas genom att reparera eller förnya strukturer. Strukturer som befinner sig i riskområden kommer att kartläggas innan byggverksamhetsåtgärder påbörjas. 6.5 Rättsliga förutsättningar Allmänna förutsättningar för att bevilja tillståndet ges under Kapitel 3, 4 av vattenlagen. Tillståndet för ett vattenhushållningsprojekt beviljas om 1) projektet inte nämnvärt kränker allmänna eller enskilda intressen, eller 2) nyttan som de allmänna eller enskilda intressen får genom projektet är betydande jämfört med förlust som förorsakas av projektet åt allmänna eller enskilda intressen. Tillståndet får ej dock beviljas, om vattenhushållningsprojektet äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller den allmänna säkerheten, orsakar avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten. Vattenvårdsplanen eller åtgärdsprogram enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) presenterar inga sådana omständigheter gällande vattenstatus eller användning av vatten i projektets influensområde som kunde vara i oöverensstämmelse med tillståndet som ska beviljas, och projektet påverkar inte implementering av översvämningsskydd på det sättet som indikeras av lagen om hantering av översvämningsrisker. Sökanden ska ha rätt till områdena förutsatt av projektet. Om sökanden inte äger området eller förvaltar det med bestående nyttjanderätt, kommer beståndet att beviljas med förutsättningen att den sökande ska beviljas rätt att använda området på det sättet som stadgas under kapitlet 2 eller att den sökande ska förevisa en säker utredning om hur rättigheten till området kommer att organiseras. Den sökande kommer att söka bestående nyttjanderätt enligt 12, kapitel 2 av vattenlagen, för land- och vattenområden som behövs för naturgasledning samt dess användning och underhåll gör ett vattenhushållningsprojekt som ska genomföras. Eftersom den ansökande inte äger området eller förvaltar det med en ständig nyttjanderätt, är en förutsättning för tillståndet att tillståndsmyndigheten kommer att bevilja sökanden rätt att använda området för att genomföra projektet som uppfyller de övriga krav på tillståndsbeviljandet och som krävs för det allmänna behovet.
19 På basis av utredningar kommer nyttan som projektet kommer att föra med sig för allmänna och enskilda intressen att vara betydande i jämförelse med de förluster som åtgärder enligt ansökan kunde förorsaka för allmänna eller privata intressen, med beaktande av förebyggande och lindrande åtgärder av skador. Således består förutsättningar för beviljandet av tillståndet enligt moment 1 av 4, kapitel 3 av vattenlagen. Det finns inga hinder för att bevilja tillståndet för projektet enligt kapitel 1 eller moment 2 av 4, kapitel 3 av vattenlagen. Vattenhushållningsprojektet påverkar inga områden som tillhör Natura 2000 nätet eller naturskyddsområden. Projektet har inte haft eller kommer inte att ha påverkan på arter som tillhör till EUs skyddade arter eller nationellt skyddade arter. Verksamheten orsakar då ingen naturskada och inte heller motstår naturvärdslagen (1096/96). Projektet äventyrar inte det allmänna hälsotillståndet eller den allmänna säkerheten, orsakar inga avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten. 7. FÖRSLAG FÖR ÖVERVAKNINGSPROGRAM Som redan påpekats är avsikten att kontrollera kabelns tillstånd och läge vartannat år under projektets livstid. På grund av fåtalighet av miljökonsekvenser föreslås inget övervakningsprogram. Sökanden föreslår att behövliga handlingar enligt Equator Principles principer regelbunden kommer att levereras till behöriga myndigheter. Med handlingarna bevisas att arbetsmetoder som tillämpats är i enlighet med stadgar som ska följas i respektive områden och att miljöpåverkan kontrolleras med vederbörliga lindringsåtgärder. 8. SAMMANFATTNING Denna ansökningsplan enligt vattenlagen (587/2011) gäller byggnationen av ett kabelsystem på finskt territorialvatten från Norra Östersjöns och Skärgårdshavets område längs Finska vikens kust upp till Helsingfors och vidare till Kotka. Eastern Light AB är i färd med att etablera ett flertal nya internationella fiberoptiska underhavsförbindelser för datakommunikation i Östersjöregionen. Denna tillståndsansökan handlar kabelns etablering mellan Sverige och Finland. Kabelrutten kommer att befinna sig på 15 kommuners område, och projektområdet omfattar vattenområde ägt av både kommuner och staten. De planerade landningsställena för kabeln befinner sig i Utö, Hangö, Helsingfors och Kotka. Kabeln är planerad så att dess miljöverkan kommer att vara så begränsade som möjligt. Kabeln kommer att förläggas fritt på havsbotten så att verkningar på havsmiljön kommer att vara så begränsade som möjligt. Kabeln kommer inte att innehålla elström eller substanser som kan vara skadliga för miljön. Landningsställen kommer att etableras med borrningsteknik så att verkningar på strandområden och havsbotten kommer att vara så begränsade som möjligt. Kabelns installationstid kommer att vara kort. Arbeten kommer att tidsplaneras så att installationen inte kommer att genomföras under fåglarnas häckningstid eller fiskarnas lektid. Kabelns skick kommer att kontrolleras under hela dess livscykel. Projektet är inte i konflikt med vattenvårdseller havsvårdssyften. På grund av fåtalighet av miljökonsekvenser föreslås inget övervakningsprogram. Kabelns utläggningsarbete kommer att ha kortfristig påverkan på fartygstrafiken och fiskeriet. Med Trafikverket har man förhandlat om kabelns placering på ett sådant sätt att olägenheter för användning av fartygsleder och kommande ändringar på lederna kommer att vara så små som
20 möjligt. Sökanden kommer att sluta behövliga avtal och förhandla med handelsfiskare om ersättning av skador som möjligen orsakas. Sökanden ansöker om en bestående nyttjanderätt för behövliga land- och vattenområden enligt kapitel 2, 12 av vattenlagen, för etablering av kabeln och för dess användning och underhåll. På basis av utredningar kommer nyttan som projektet kommer att föra med sig för allmänna och enskilda intressen att vara betydande i jämförelse med de förluster som åtgärder enligt ansökandet kunde förorsaka för allmänna eller privata intressen, med beaktande av förebyggande och lindrande åtgärder av skador. Således består förutsättningar för beviljandet av tillståndet enligt moment 1 av 4, kapitel 3 av vattenlagen. Det finns inga hinder för att bevilja tillståndet för projektet enligt kapitel 1 eller moment 2 av 4, kapitel 3 av vattenlagen. Vattenhushållningsprojektet påverkar inga områden som tillhör Natura 2000 nätet eller naturskyddsområden. Projektet har inte haft eller kommer inte att ha påverkan på arter som tillhör till EUs skyddade arter eller nationellt skyddade arter. Verksamheten orsakar då ingen naturskada och inte heller motstår naturvärdslagen (1096/96). Projektet äventyrar inte det allmänna hälsotillståndet eller den allmänna säkerheten, orsakar inga avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten. KÄLLOR Öppna rumsliga dataset (GTK, SYKE, MML) SYKE, VELMU-kartservice Miljöministeriets rapport 5/2016. Havsvårdsplanens åtgärdsprogram i Finland 2016-2021 (på finska: Suomen merenhoitosuunnitelman toimenpideohjelma 2016-2021) European Marine Observation and Data Network EMODnet Dokumentation av Kommissionen av Östersjöns marina miljö (HELCOM)