'LPHQVLRQHULQJDYElULJKHWVK MDQGHnWJlUGHU. nwjlughu. .DSLWOHWVRPIDWWQLQJRFKXSSOlJJ. ,QQHKnOO

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 1 'LPHQVLRQHULQJDYElULJKHWVK MDQGH nwjlughu.dslwohwvrpidwwqlqjrfkxssoljj Detta kapitel omfattar de krav som ställs för dimensionering av bärighetshöjande åtgärder i en vägkropp. Dimensioneringen grundar sig på uppgifter som tagits fram under inventeringsfasen, se kapitel 2. Förutsättningar för mätning och provtagning beskrivs i kapitel 4 till och med kapitel 7.,QQHKnOO 'LPHQVLRQHULQJDYElULJKHWVK MDQGHnWJlUGHU.DSLWOHWVRPIDWWQLQJRFKXSSOlJJ 3.1.1 Innehåll 1 %HJUHSS 3.2.1 Beteckningar 2 3.2.2 Benämningar 3.UDYSnElULJKHWVK MDQGHnWJlUG 3.3.1 Överbyggnad med bitumenbundna lager 4 3.3.2 Grusöverbyggnad 6 3.3.3 Cementbitumenöverbyggnad 6 3.3.4 Betongöverbyggnad 7 'LPHQVLRQHULQJVI UXWVlWWQLQJDU 3.4.1 Trafiklast 9 3.4.2 Klimat 11 3.4.3 Indelning av jord- och bergmaterial 12.RQVWUXNWLYXWIRUPQLQJ 3.5.1 Dimensioneringsgång 13 3.5.2 Obundna lager 15 3.5.3 Tjäldimensionering 16 *UXVYlJDU 6lUVNLOGXWUHGQLQJDYWUDILNHULQJPHGP\FNHWWXQJWIRUGRQ 'RNXPHQWDWLRQ %LODJD0DWHULDOHJHQVNDSHU % (ODVWLFLWHWVPRGXOHU B3.1.1 Bitumenbunden beläggning 19 B3.1.2 Obundna överbyggnadsmaterial, nyare material 20 B3.1.3 Övriga obundna överbyggnadsmaterial 22 B3.1.4 Undergrundsmaterial och övrigt överbyggnadsmaterial 23

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 2 B3.1.5 Material i undergrund och underbyggnad av materialtyp 1 25 B3.1.6 Korrigeringsfaktorer 25 %LODJD%\JJQDWLRQSnO VDOHURU %LODJD)(WDOVPHWRGHQ %HJUHSS Utöver begrepp som förklaras nedan används i kapiteltexten även termer definierade i kapitel 1, avsnitt Begrepp. %HWHFNQLQJDU ):' )(WDOVPHWRGHQ 1 1 HNY 1 HNYÃnU 1 WLOO 1 WLOOÃn / / n / G / W Falling Weight Deflectometer, Fallviktsapparat. Beräkningsmetod för att grovt bedöma en vägkonstruktions bärighet eller grovt bedöma förstärkningsbehov. Antal standardaxlar Ekvivalent antal standardaxlar Ekvivalent antal standardaxlar per år Tillåtet antal standardaxlar Tillåtet antal standardaxlar för åtgärd Livslängd Återstående teoretisk livslängd Dimensioneringsperiod Teoretisk

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 3 %HQlPQLQJDU %luljkhw 'HOVWUlFND 'LVSHQVIRUGRQ 6WDQGDUGD[HO Högsta last, enstaka eller ackumulerad, som kan accepteras med hänsyn till uppkomst av sprickor eller deformationer. Avsnitt av väg som har likartade förhållanden med avseende på: dränering, undergrund, tjälfarlighetsklass, skadebild etc. Fordon vars axellaster överstiger de tillåtna men som ändå måste trafikera ett vägavsnitt. En fiktiv axel med parmonterade hjul och med 100 kn axellast jämt fördelad mellan hjulen. Varje hjul har en cirkulär kontaktyta mellan däck och väg. Varje kontaktyta är belastad med ett konstant tryck på 800 kpa. Hjulen i respektive hjulpar har ett inbördes centrumcentrumavstånd på 300 mm. Se figur 3.2-1. 100 kn 300 800 kpa )LJXU6WDQGDUGD[HO

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 4.UDYSnElULJKHWVK MDQGHnWJlUG Överbyggnad skall vara bärkraftig och ge tillräcklig säkerhet och komfort för avsedd trafik. Dimensioneringsperiod skall väljas innan åtgärdsförslag upprättas. Alternativa material får användas om de kan visas ha likvärdiga egenskaper ur bärförmåge-, stabilitets- och beständighetssynpunkt som de material de ersätter. Beräkningarna skall utföras enligt avsnitt 3.3, 3.4 och 3.5..RQVWUXNWLYXWIRUPQLQJRFKGLPHQVLRQHULQJPHGKlQV\QWLOO VWDELOLWHWVlNHUKHWPRWXSSIO\WQLQJVlWWQLQJDUHURVLRQVVN\GG PDWHULDOVNLOMDQGHODJHURFKI\OOQLQJPRWEURE UXWI UDVHQOLJW NDSLWHOL9b* 9LGE\JJDQGHSnO VDOHURUNDQGLDJUDPHQOLJW%LODJDXWQ\WWMDV YLGEHUlNQLQJDYHUIRUGHUOLJXUVFKDNWQLQJRFKPDVVXWVNLIWQLQJ XQGHUWHUUDVVLQQDQSnE\JJQDG$OWHUQDWLYWNDQWHUUDVVWDELOLVHULQJ XWI UDV gyhue\jjqdgphgelwxphqexqgqdodjhu 7 MQLQJLWHUUDVV\WDDFNXPXOHUDGODVW Förstärkningsåtgärder skall dimensioneras så att tillåtet antal belastningar av en standardaxel, 1 WLOOWH, får sådana värden att: 1 2 1 HNYDWLRQ WLOO, WH HNY 1 = WLOO, WH P 365 HNYDWLRQ QL 1 L= 1 WH, L 1 WH = I, L G 8,06 10 ε 4 WH, L 8 HNYDWLRQ 1 HNY = ekvivalent antal standardaxlar I G = en funktion av delsträckans dräneringsgrad, Bilaga 1 tabell B3.1-17 P = antalet klimatperioder enligt 3.4.2 Q L = antal dygn under aktuell klimatperiod L enligt 3.4.2 1 WHÃL = tillåtet antal standardaxlar för terrassyta under klimatperiod L ε WHÃL = största vertikala trycktöjning i terrassyta för klimatperiod L vid belastning med en standardaxel på vägytan.

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 5 9lUGHWSnε WHÃL EHUlNQDVPHGKMlOSDYGDWRUSURJUDPW\S%,6$5 &+(952112$+HOOHUOLNYlUGLJW$OWHUQDWLYWNDQH WHL EHUlNQDV PHGKMlOSDYIDOOYLNWVGDWDHQOLJW990% 7 MQLQJLEHOlJJQLQJ Förstärkningsåtgärder, då sammanlagd nominell tjocklek hos samtliga bitumenbundna lager är större än 75 mm, skall konstrueras så att: 1 1 HNYDWLRQ WLOO, EE HNY 1 = WLOO, EE P 365 HNYDWLRQ QL 1 L= 1 EE, L 1, EE L = I V 12 2,37 10 1,16 ε 4 EE, L (1,8 7 + 32) L HNYDWLRQ 1 HNY = ekvivalent antal standardaxlar I V = en funktion av delsträckans skadegrad, se Bilaga 1 tabell B3.1-14 P = antalet klimatperioder enligt 3.4.2 Q L = antal dygn under aktuell klimatperiod L enligt 3.4.2 1 EEÃL = tillåtet antal standardaxlar för bitumenbundet bärlager under klimatperiod L ε EEÃL = största horisontella dragtöjning i bitumenbundet bärlager för klimatperiod L vid belastning med en standardaxel på vägytan. Τ L = temperatur i bitumenbunden beläggning för klimatperiod N enligt 3.4.2 Kravet avser bitumenbundna lager av typ AG med bindemedel av typ B180. Andra material kan användas under förutsättning att motsvarande samband för dessa material upprättas. 9lUGHWSnε EEÃL EHUlNQDVPHGKMlOSDYGDWRUSURJUDPW\S%,6$5 &+(952112$+HOOHUOLNYlUGLJW$OWHUQDWLYWNDQH EEL EHUlNQDV PHGKMlOSDYIDOOYLNWVGDWDHQOLJW990% 2PVDPPDQODJGWMRFNOHNSnGHELWXPHQEXQGQDODJUHQXQGHUVWLJHU PPVNDOOVW UVWDGUDJW MQLQJLGHEXQGQDODJUHQEHUlNQDV 7 MQLQJLWHUUDVV\WDHQVWDNDODVW Förstärkningsåtgärder för belagda vägar skall dimensioneras så att största vertikala trycktöjning i terrassytan inte under någon klimatperiod, L, överstiger värden enligt tabell 3.3-1

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 6 7DEHOO6W UVWDWLOOnWQDYHUWLNDODWU\FNW MQLQJLWHUUDVV\WDQYLG EHODVWQLQJPHGHQVWDNDODVWHOOHUGLVSHQVIRUGRQDY YHUE\JJQDGPHG ELWXPHQEXQGHQEHOlJJQLQJ Klimatzon 1 2 3 4 5 6 Töjning 0,0025 0,0024 0,0023 0,0022 0,0021 0,0020.UDYSnEHOlJJQLQJHQV\WD Beläggningsytans skadegrad skall bestämmas enligt bilaga 1 avsnitt B3.1.6. Beläggningsyta med skadegrad 6 eller 7 anses inte ha tillräcklig bärighet. %HOlJJQLQJHQSnHQGHOVWUlFNDDQVHVLQWHKDWLOOUlFNOLJElULJKHW RPGHQKDUPLQVWWYnDYI OMDQGHVNDGRU'HWWDPRWVYDUDU VNDGHJUDG JHQHUHOOWXWEUHGGDVODJKnODYVYnULJKHWVJUDG JHQHUHOOWXWEUHGGVSULFNELOGQLQJLKMXOVSnUDYVYnULJKHWVJUDG JHQHUHOOWXWEUHGGNUDFNHOHULQJDYVYnULJKHWVJUDG JHQHUHOOWXWEUHGGDVSULFNRUDYVYnULJKHWVJUDG 6YnULJKHWVJUDGRFKXWEUHGQLQJEHG PVHQOLJW %ludhoohueulvwd *UXV YHUE\JJQDG Överbyggnaden skall konstrueras så att den vertikala trycktöjningen i terrassytan inte under någon klimatperiod (i) överstiger värden enligt tabell 3.3-2. Töjningen skall beräknas för last enligt avsnitt 3.4.1.2 "Enstaka last". 7DEHOO6W UVWDWLOOnWQDYHUWLNDODWU\FNW MQLQJLWHUUDVV\WDQI U JUXV YHUE\JJQDG Klimatzon 1 2 3 4 5 6 Töjning 0,0090 0,0085 0,0080 0,0075 0,0070 0,0065 &HPHQWELWXPHQ YHUE\JJQDG Överbyggnaden skall konstrueras så att antalet tillåtna belastningar av en standardaxel (1 WLOOFE, får sådana värden att: 1 1 WLOO, FE HNY HNYDWLRQ

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 7 365 HNYDWLRQ 1WLOO, FE = P QL 1 L= 1 FE, L 106, 10 10 = 1 FE, L 386, εfe, L HNYDWLRQ 1 HNY = ekvivalent antal standardaxlar P = antal klimatperioder, se avsnitt 3.4.2 "Klimat" Q L = antal dygn under klimatperiod "L", se avsnitt 3.4.2 1 FE, L = tillåtet antal standardaxlar för cementbundet bärlager under klimatperiod "L" ε FE, L = största horisontella dragtöjning i cementbundet bärlager för klimatperiod "L" vid belastning av en standardaxel, se avsnitt 3.4 "Dimensioneringsförutsättningar" %HWRQJ YHUE\JJQDG Överbyggnaden skall konstrueras så att tillåtna antalet belastningar av en standardaxel (1 WLOOEH, får sådana värden att: 1 1 WLOO, EH HNY HNYDWLRQ Q HNYDWLRQ ; 1 1 ; ; 100 Q = 1 [ WLOO, EH HNYDWLRQ σ I FW ( 1 5) log ; FW = 1 0,00685 1 HNYDWLRQ 1 HNY = ekvivalent antal standardaxlar 1 ; = tillåtet antal standardaxlar vid en viss spänningsnivå I FW = dimensionerande böjdraghållfasthet utan utmattningslast σ FW = max spänning (temperatur + trafik), se CBI rapport 2:90 5 = kvoten av minsta och största spänning, se CBI rapport 2:90 ; = andel standardaxlar i procent för en viss spänningsnivå, se CBI rapport 2:90 Kravet avser cementbundna lager uppbyggda av betong som uppfyller kraven för hållfasthetsklass T2,5, T3,5 och T4,5, se VÄG 94 kapitel 7 "Cementbundna

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 8 lager". Kraven avser cementbundna lager på minst 150 mm tjockt underlag av cementbundet grus, CG, enligt kapitel 7, eller på minst 100 mm tjockt underlag av typ AG med bindemedel av typ B 180 enligt VÄG 94 kapitel 6, "Bitumenbundna lager".

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 9 'LPHQVLRQHULQJVI UXWVlWWQLQJDU Tillåtet antal standardaxlar för den valda dimensioneringsperioden skall beräknas enligt avsnitt 3.3. Spänningar och töjningar skall beräknas genom att en linjärelastisk materialmodell ansättas. Samtliga material i modellen skall betraktas som homogena med isotropa egenskaper. Materialens egenvikter kan försummas. Alternativa material får användas om de kan visas ha likvärdiga egenskaper ur bärförmåge-, stabilitets- och beständighetssynpunkt som de material de ersätter. Värden på materialegenskaper skall väljas enligt bilaga 1 eller bestämmas med hjälp av en särskild utredning. Alternativt får materialegenskaperna bestämmas med hjälp av fallvikt, enligt VVMB 114. 3RLVVRQVWDOInUVlWWDVWLOOREHURHQGHDYPDWHULDO Påförd last skall betraktas som statisk. Överbyggnaden skall betraktas som oändligt utbredd i horisontalplanet. Vid beräkning av flexibla konstruktioner skall ett styvt skikt med oändlig tjocklek placeras på 3 meters djup under vägytan. Bitumenbundna bär- och slitlager får betraktas som ett gemensamt lager. Om slitlagret ligger på bitumenbundet bärlager skall 20 millimeter av slitlagrets tjocklek betraktas som nötningszon och inte ingå i beräkningarna. Vid dimensionering av en bärighetshöjande åtgärd delas beläggningen upp i två lager, ett befintligt med eventuella skador och ett nytt utan skador. Förekommer ett bitumenindränkt makadamlager skall detta delas upp i två skikt, ett övre 20 mm tjockt bitumenrikt och ett undre bitumenfattigt. Det bitumenrika skiktets elasticitetsmoduler sätts till 25 % av värdet för den bitumenbundna beläggningen. Det bitumenfattiga skiktets elasticitetsmodul sätts lika med värdet hos ett förstärkningslager av krossat material. 7UDILNODVW En förstärkningsåtgärd skall dimensioneras med hänsyn till den trafik som kommer att belasta den. Ekvivalent antal standardaxlar beräknas utifrån en prognos av trafiken under valda dimensioneringsperiod. Ekvivalent antal standardaxlar beräknas enligt 3.4.1.1 Enstaka belastning skall beräknas enligt lastförutsättning i 3.4.1.2 $FNXPXOHUDGODVW Ekvivalent antal standardaxlar beräknas enligt VVMB 904 Bedömning av ekvivalent antal standardaxlar VV Publ 2000:66 eller enligt följande:

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 10 1 HNY = Q N c'7 3,65 $ % 1 + N = 1 100 M M = c'7 = c'7 N N 100 N 3,65 $ % 1 + 1 + N 100 3,65 $ % Q Q 1 RP N 0 RP N = 0 HNYDWLRQ 3 14 HNYDWLRQ 3 15 c'7 N nrsdygnstrafik i ett körfält $ = andel tunga fordon i % 6DNQDVXSSJLIWRPDQGHOWXQJDIRUGRQNDQI OMDQGHYlUGHQ DQYlQGDV 1DWLRQHOOYlJUHJLRQDOYlJORNDOYlJ % = ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon 6DNQDVXSSJLIWRPHNYLYDOHQWDQWDOVWDQGDUGD[ODUSHUWXQJWIRUGRQ NDQYlUGHWDQYlQGDV 1 = avsedd dimensioneringsperiod - = 1, 2, 3 n. = antagen trafikförändring per år i % (QVWDNDODVW Överbyggnad för väg skall beräknas för enstaka last om 130 kn. Lasten är jämnt fördelad över en rektangulär yta med sidorna 200 och 600 mm, se figur 3.4-2. Överbyggnad till gång- och cykelväg som ska trafikeras av enstaka fordon med större axellast än 8 ton skall beräknas för enstaka last om 130 kn, se figur 3.4-2. 130 kn 200 Vägyta 600 )LJXU(QVWDNDODVWI UYlJ YHUE\JJQDG

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 11 Lasten kan approximeras med cirkulära ytor, se figur 3.4-2. Varje cirkulär yta skall i så fall bära en tolftedel av den totala lasten. Överbyggnad till gång- och cykelväg som ska trafikeras av enstaka fordon med högst 8 tons axellast skall beräknas för enstaka last om 40 kn. Lasten är jämnt fördelad över en kvadratisk yta med sidorna 200 mm, se figur 3.4-3. 40 kn 200 Vägyta 200 )LJXU(QVWDNDODVWI U YHUE\JJQDGWLOOJnQJRFKF\NHOYlJDYVHGG I UHQVWDNDIRUGRQPHGD[HOODVWPLQGUHHOOHUOLNDPHGWRQ Lasten kan approximeras med cirkulära ytor, se figur 3.4-3. Varje cirkulär yta skall i så fall bära en fjärdedel av den totala lasten..olpdw Överbyggnad dimensioneras för aktuell klimatzon. Denna framgår av kapitel 1, "Klimat". Grusbitumen-, bergbitumen-, cementbitumen- och grusöverbyggnad samt överbyggnad till gång och cykelväg skall konstrueras för klimatperioder med längd enligt tabell 3.4-4. 7DEHOO.OLPDWSHULRGHUVOlQJGXWWU\FNWVRPDQWDOG\JQXQGHUnUHW Klimatzon Klimatperiod 1 2 3 4 5 6 Vinter 49 80 121 151 166 166 Tjällossningsvinter 10 10 - - - - Tjällossning 15 31 45 61 91 91 Senvår 46 15 - - - - Sommar 153 153 123 77 47 47 Höst 92 76 76 76 61 61

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 12 Bitumenbundna lager skall dimensioneras för beläggningstemperaturer enligt tabell 3.4-5. 7DEHOO7HPSHUDWXULELWXPHQEXQGHQEHOlJJQLQJXWWU\FNWL R & Klimatzon Klimatperiod 1 2 3 4 5 6 Vinter -1,9-1,9-3,6-5,1-7 -7 Tjällossningsvinter 1 1 - - - - Tjällossning 1 2,3 4,5 6,5 7,5 7,5 Senvår 4 3 - - - - Sommar 19,8 18,1 17,2 18,1 16,4 16,4 Höst 6,9 3,8 3,8 3,8 3,2 3,2,QGHOQLQJDYMRUGRFKEHUJPDWHULDO Jord och berg i underbyggnad och undergrund indelas för dimensionering av överbyggnad i materialtyper, se kapitel 1, "Indelning av jord- och bergmaterial". Undersökningar av materialen beskrivs i VV publ. "Geotekniska undersökningar för vägar" samt VV publ. "Provgropsgrävning".

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 13.RQVWUXNWLYXWIRUPQLQJ Beräkningarna skall genomföras med hjälp av datorprogram. %,6$5&+(952112$+HOOHUOLNYlUGLJWSURJUDPE UDQYlQGDV Alternativt får beräkningarna utföras utgående från genomförda mätningar med fallvikt och skall då utföras med hjälp av VVMB 114 Bearbetning av deflektionsmätdata. FE-talsmetoden, se Bilaga 3, får utnyttjas med den ger en grov bedömning av förstärkningsbehov hos en skadad vägkonstruktion skall göras. 'LPHQVLRQHULQJVJnQJ 1. Dela in konstruktionen i delsträckor med likartad skadebild, förhållanden och trafik. 2. Beräkna återstående teoretisk livslängd, / n, för delsträckorna enligt 3.5.1.1. 3. Välj den dimensioneringsperiod, / G som vägkonstruktionen skall klara efter åtgärd. 4. Bestäm klimatzon enligt kapitel 1. 5. Bestäm ÅDT k för varje delsträcka. 6. Beräkna antalet standardaxlar som passerar varje delsträcka under den valda dimensioneringsperioden, 1 HNY, enligt 3.4.1.1. 7. Ange en åtgärdsidé för respektive delsträcka. 8. Beräkna påbyggnadsbehov för respektive åtgärdsidé, beräkna antalet standardaxlar som passerar delsträckan efter åtgärden, 1 WLOO, enligt 3.5.1.2 9. Om vägkonstruktionen har haft ojämna tjällyftning skall en tjällyftningsberäkning utföras för planerad åtgärd enligt avsnitt 3.5.2. 10. Justera åtgärdsidén om punkt 9 ovan medför att påbyggnadsbehovet blir större än vad som beräknats i punkt 8.RQVWUXNWLRQHQE URSWLPHUDVGlUI UNDQ H[HPSHOYLVDQGUDPDWHULDOHOOHU PDWHULDOWMRFNOHNDUDQYlQGDVI UDWW ND NRQVWUXNWLRQHQVI UPnJDDWWPRWVWnWMlOO\IWQLQJ %HUlNQLQJDYnWHUVWnHQGHOLYVOlQJG/ n I UEHILQWOLJNRQVWUXNWLRQ Dela in konstruktionen i delsträckor med likartad skadebild, förhållanden och trafik. %HUlNQDGlUHIWHUOLYVOlQJGHQI UYDUMHGHOVWUlFNDHQOLJW

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 14 SXQNW± 1. Uppskatta antalet tunga fordon som passerat. Beräkna därefter passerat antal standardaxlar. 1 S 2. Ta fram korrigeringsfaktorer med hänsyn till delsträckans skadebild enligt Bilaga 1. 3. Ta fram E-moduler för respektive materiallager ur bilaga B3.1. Alternativt kan E-moduler beräknas utgående från fallviktsmätningar och analyseras enligt VVMB 114. 4. Beräkna tillåtet antal standardaxlar utgående från befintlig konstruktion. 1 WLOOÃnÃEHI 5. Beräkna differensen mellan tillåtet antal standardaxlar enligt punkt 4, och passerat antal standardaxlar enligt punkt 1. 1 n 1 WLOOÃnÃEHIà 1 S 6. Beräkna antalet standardaxlar som passerar delsträckan enligt 3.4.1.1. 1 HNY 7. Beräkna delsträckans återstående teoretiska livslängd genom att dividera 1 n med 1 HNY. %HUlNQLQJDYWHRUHWLVNOLYVOlQJG/ W I UnWJlUG Beräkna den teoretiska livslängden för varje åtgärdsidé: 1. Beräkna antal ekvivalent antal standardaxlar för vald dimensioneringsperiod, beräkningen skall utföras enligt 3.4.1.1. $QWDOHWVWDQGDUGD[ODUSHUWXQJWIRUGRQNDQVlWWDVWLOO 1 HNYÃS 2. Ta fram E-moduler för respektive materiallager ur bilaga 1. 3. Beräkna, enligt 3.3, tillåtet antal standardaxlar utgående från planerad åtgärdsidé. 1 WLOOÃnW 4. Beräkna den vertikala trycktöjningen i terrassytan. Töjningen får inte under någon klimatperiod överstiga värden enligt tabell 3.3-1. Töjningen skall beräknas enligt 3.4.1.2. 5. Beräkna delsträckans teoretiska livslängd, / W, genom att dividera 1 WLOOÃnà med 1 HNYÃS. 6. Justera åtgärdsidén om önskad dimensioneringsperiod ej uppnåtts.

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 15 2EXQGQDODJHU %HG PQLQJDYEHILQWOLJDREXQGQDODJHU Avståndet till vägytan skall inte understiga värden i tabell 3.5-2 på sträckor som har uppvisat bärighetsskador vid inventeringen. Detta säkerställer den inre stabiliteten i överbyggnaden. Observera att detta är lägsta tillåtna mått och endast en begränsning av ett materials placering vid dimensioneringen. 3nVWUlFNRUPHGH[WUDGnOLJDGUlQHULQJVI UKnOODQGHQE UGHVVDPnWW NDV\WWHUOLJDUH 7DEHOO0LQVWDDYVWnQGPHOODQYlJ\WDQRFKEHILQWOLJWNYDUOLJJDQGH PDWHULDOODJHU Materialtyp Grusvägar Belagda vägar ÅDT < 2000 ÅDT 2000 Bärlager grusväg 50 F-lager grusväg 120 Nyare bärlager 40 60 Äldre Bärlager 80 100 Nyare F-lager 170 80 100 Äldre F-lager 120 140 160 Äldre Grovfraktion 200 100 120 Skyddslager 200 330 350 Materialtyp 2 200 450 470 Övrigt ÖB material 250 500 540 $UPHULQJ Armering med geonät eller geoduk får inte tillgodoräknas som bärighetshöjande. %UHGGQLQJ Bärigheten på det breddade partiet får inte vara sämre än bärigheten på den befintliga vägkroppen. %luljkhwhqndqnrqwuroohudvphgmlpi UDQGHPlWQLQJDUSnGHW EUHGGDGHSDUWLHWRFKGHQJDPODYlJNURSSHQ.RQWUROOHQNDQVNHPHG VWDWLVNSODWWEHODVWQLQJHOOHUOlWWIDOOYLNW 9LGVlWWQLQJVEHQlJHQXQGHUJUXQGE UHQVlUVNLOGJHRWHNQLVN XWUHGQLQJJ UDVVRPWDUIUDPI UVODJWLOOnWJlUGHUI UDWWHOLPLQHUD VlWWQLQJVGLIIHUHQVHUPHOODQEHILQWOLJYlJRFKEUHGGQLQJ

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 16 &HPHQWVWDELOLVHULQJ Vid stabilisering av befintlig överbyggnad med cement, skall tjockleken på det stabiliserade grusmaterial vara minst 150 mm. På det stabiliserade materialet skall det påföras minst 80 mm obundet bärlager eller 50 mm bitumenbundet bindlager på belagd väg. %LWXPHQVWDELOLVHULQJ 7MlOGLPHQVLRQHULQJ Tjäldimensionering skall utföras då tjälskador konstaterats enligt kapitel 2. Tjälskyddet skall utformas enligt de metoder som beskrivs i avsnitt 2.7.3 i VÄG 94 med undantag för tabellerna 2.7-2, 2.7-3 och 2.7-5. Åtgärd skall verifieras antingen utgående från krav på största tillåtna tjällyftning eller krav på jämnhet i längsled under tjälade förhållanden. Krav på maximal tjällyftning beskrivs i 3.5.3.1 och krav på jämnhet i 3.5.3.2. 6W UVWDWMlOO\IWQLQJ Tjällyftning skall inte överstiga värden i tabell 1.4-5 i kapitel 1. Tjällyftningsberäkning skall utföras enligt VVMB TJÄLE %UHGGQLQJ Tjällyftningsegenskaperna skall vara likartade i hela vägkonstruktionen. Skillnaden mellan tjäldimensioneringsberäkning för den befintliga vägkroppen och breddning får inte överstiga 20%.. *UXVYlJDU Grusslitlager skall inte ingå i beräkningarna. Vid dimensionering av en bärighetshöjande åtgärd på en grusväg är det framförallt följande tre parametrar som skall beaktas. *UXVVOLWODJUHW Tjocklek på grusslitlagret skall vara 50 till 70 mm. 9LGVWRUDQGHOWXQJWUDILNNDQODJHUWMRFNOHNHQYlOMDVWLOOPP 6DPPDQVlWWQLQJDYJUXVVOLWODJHU 'DPPELQGQLQJDQSDVVDGWLOOPDWHULDOHWLYlJNURSSHQ 7LOOUlFNOLJLQUHVWDELOLWHWLREXQGQDODJHUL YHUE\JJQDGHQ 5lWWVDPPDQVlWWQLQJVWDELOLWHWYLGK JDYDWWHQNYRWHUL ³ YHUE\JJQDGVODJUHQ SnGHW YHUVWDVNLNWHWXQGHUJUXVVOLWODJUHW 7LOOUlFNOLJElULJKHWKRVKHODNRQVWUXNWLRQHQ 7LOOUlFNOLJVW\YKHWKRVKHODYlJNRQVWUXNWLRQHQ

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 17 2PGHWlUP MOLJWVNDOOI UElWWULQJDYHQJUXVYlJXWI UDVLWYn HWDSSHU6HILJXULNDSLWHO9LGGHQI UVWDJ UVHQ I UXQGHUV NQLQJDYGUlQHULQJRFKDYULQQLQJIUnQYlJRPUnGHW GUlQHULQJHQRFKDYULQQLQJnWJlUGDVSnGHSDUWLHUGlUVnHUIRUGUDV 1lUYDWWQHWKDUGUlQHUDWVIUnQYlJNURSSHQJHQRPI UVHWDSS(Q I UQ\DGNRPSOHWWXQGHUV NQLQJDYYlJHQXWI UVRFKGHDYVQLWWVRP GnLQWHlUDFFHSWDEODnWJlUGDVPHGDOWHUQDWLYD I UVWlUNQLQJVnWJlUGHU 6lUVNLOGXWUHGQLQJDYWUDILNHULQJPHG P\FNHWWXQJWIRUGRQ Om en vägkonstruktion skall trafikeras av ett mycket tungt fordon, axellast >15 ton, boggilast >28 ton eller trippelaxellast >39 ton, skall vägkonstruktionen kontrolleras med avseende på vertikal trycktöjning i terrassytan. Beräkningen syftar till att säkerställa kunskap om det mycket tunga fordonets inverkan på konstruktionen. Dispensfordonens verkliga belastning skall modelleras och användas i beräkningarna. Den vertikala trycktöjningen får inte överstiga värden enligt tabell 3.3-1 under aktuell klimatperiod. Återstående teoretisk livslängd på aktuell vägkonstruktion beräknas enligt avsnitt 3.5.1.1. Undergrundens bärighet skall kontrolleras genom stabilitetsberäkningar. 'HWWDDYVQLWWEOLUWLOOlPSOLJWLGHIDOOVRPGLVSHQVV NVI UHWW VSHFLILNWIRUGRQ (QVWDNDIRUGRQYLGHQVWDNDWLOOIlOOH Den vertikala trycktöjningen på terrassytan får inte under aktuell klimatperiod överstiga värden enligt tabell 3.3-1. 7UDILNHULQJXQGHUOlQJUHSHULRG Den vertikala trycktöjningen på terrassytan får inte under någon klimatperiod överstiga värden enligt tabell 3.3-1. Om trafikeringen pågår under en eller flera klimatperioder L skall påverkan av trafikeringen avräknas konstruktionens livslängd med hjälp av fyra-potens-regeln ([HPSHO%HUlNQLQJHQOLJW I\UDSRWHQVUHJHOQ 7UDILNHULQJPHG YHUIDUWHUSHUG\JQPHGIRUGRQPHGD[HOODVW RPWRQXQGHUWRWDOWGDJDULQQHElU DNWXHOOEHODVWQLQJ VWDQGDUGD[HOQVEHODVWQLQJ VWDQGDUGD[ODUD[HO [ YHUIDUWHU [ YHUIDUWHUPHGHQVWDQGDUGD[HO

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 18 'RNXPHQWDWLRQ I handlingar som beskriver förstärkningsåtgärd skall följande anges: Beräkning av ekvivalent antal standardaxlar som förstärkningsåtgärden dimensionerats för. Vald dimensioneringsperiod. Klimatzon. Materialtyper och tjälfarlighetsklasser i vägområdet. Måttsatt förstärkningsåtgärd med samtliga lager angivna. Alternativa konstruktioner med hänsyn till åtgärdsval, materialval och tjälskydd.

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 19 %LODJD0DWHULDOHJHQVNDSHU % % (ODVWLFLWHWVPRGXOHU %LWXPHQEXQGHQEHOlJJQLQJ 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UELWXPHQEXQGHWVOLWODJHUW\S $%%XWDQVNDGRU%HOlJJQLQJVODJHUPHGWMRFNOHNPLQGUHlQPP I UHHYHQWXHOOWDYGUDJI UKlQV\QWLOOQ WQLQJ Klimatzon 1 2 3 4 5 6 Vinter 14500 14500 15500 17000 18500 18500 Tjällossningsvinter 13000 13000 Tjällossning 13000 12000 10500 9500 9000 9000 Senvår 11000 11500 Sommar 3500 4000 4500 4000 4500 4500 Höst 9000 11000 11000 11000 11500 11500 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UELWXPHQEXQGHWVOLWRFK ElUODJHUXWDQVNDGRUW\S$%%$*%%HOlJJQLQJVODJHUPHG WMRFNOHNIUnQWLOOPPI UHHYHQWXHOOWDYGUDJI UKlQV\QWLOOQ WQLQJ Klimatzon 1 2 3 4 5 6 Vinter 12500 12500 13500 14500 16500 16500 Tjällossningsvinter 10500 10500 Tjällossning 10500 10000 8500 7500 7000 7000 Senvår 9000 9500 Sommar 2500 3000 3500 3000 3500 3500 Höst 7500 9000 9000 9000 9000 9000

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 20 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UELWXPHQEXQGHQEHOlJJQLQJ XWDQVNDGRUW\S$*%%HOlJJQLQJVODJHUPHGWMRFNOHNPPRFK VW UUHI UHHYHQWXHOOWDYGUDJI UKlQV\QWLOOQ WQLQJ Klimatzon 1 2 3 4 5 6 Vinter 11500 11500 12500 13500 15000 15000 Tjällossningsvinter 10000 10000 Tjällossning 10000 9000 8000 6500 6000 6000 Senvår 8000 8500 Sommar 2000 2500 3000 2500 3000 3000 Höst 6500 8000 8000 8000 8500 8500 % 2EXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOQ\DUHPDWHULDO 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UQ\DUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Skyddslager Okrossat Krossat Vinter 1000 1000 450 1000 Tjällossningsvinter 150 1000 450 1000 Tjällossning 300 160 450 70 Senvår 450 240 450 85 Sommar 450 240 450 100 Höst 450 240 450 100

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 21 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UQ\DUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Skyddslager Okrossat Krossat Vinter 1000 1000 450 1000 Tjällossningsvinter 150 1000 450 1000 Tjällossning 300 160 450 70 Senvår 450 240 450 85 Sommar 450 240 450 85 Höst 450 240 450 85 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UQ\DUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Skyddslager Okrossat Krossat Vinter 1000 1000 450 1000 Tjällossningsvinter 150 1000 450 1000 Tjällossning 300 160 450 70 Senvår 450 160 450 70 Sommar 450 160 450 70 Höst 450 160 450 70

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 22 % gyuljdrexqgqd YHUE\JJQDGVPDWHULDO 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UlOGUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Vinter 1000 1000 Tjällossningsvinter 100 1000 Tjällossning 200 100 Senvår 300 125 Sommar 300 150 Höst 300 150 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UlOGUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Vinter 1000 1000 Tjällossningsvinter 100 1000 Tjällossning 200 100 Senvår 300 125 Sommar 300 125 Höst 300 125

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 23 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPXSSI\OOHUPDWHULDONUDYI UlOGUHPDWHULDO HQOLJWNDSLWHO'UlQHULQJVJUDG Bärlager Förstärkningslager Vinter 1000 1000 Tjällossningsvinter 100 1000 Tjällossning 200 100 Senvår 300 100 Sommar 300 100 Höst 300 100 % 8QGHUJUXQGVPDWHULDORFK YULJW YHUE\JJQDGVPDWHULDO 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UPDWHULDOLXQGHUE\JJQDGRFK XQGHUJUXQG'HVVDYlUGHQVNDOOlYHQWLOOlPSDVSnREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPLQWHNDQNODVVDVHQOLJW%HOOHU% 'UlQHULQJVJUDG Materialtyp 2 3 4 5 Vinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossningsvinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossning 70 35 30 10 Senvår 85 50 40 20 Sommar 100 100 50 45 Höst 100 100 50 45

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 24 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UPDWHULDOLXQGHUE\JJQDG RFKXQGHUJUXQG'HVVDYlUGHQVNDOOlYHQWLOOlPSDVSnREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPLQWHNDQNODVVDV%HOOHU% 'UlQHULQJVJUDG Materialtyp 2 3 4 5 Vinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossningsvinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossning 70 35 30 10 Senvår 85 50 40 20 Sommar 85 50 50 20 Höst 85 50 50 20 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UPDWHULDOLXQGHUE\JJQDG RFKXQGHUJUXQG'HVVDYlUGHQVNDOOlYHQWLOOlPSDVSnREXQGQD YHUE\JJQDGVPDWHULDOVRPLQWHNDQNODVVDV%HOOHU% 'UlQHULQJVJUDG Materialtyp 2 3 4 5 Vinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossningsvinter 1000 1000 1000 1000 Tjällossning 70 35 30 10 Senvår 70 35 30 10 Sommar 70 35 30 10 Höst 70 35 30 10

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 25 % 0DWHULDOLXQGHUJUXQGRFKXQGHUE\JJQDGDY PDWHULDOW\S Värdena gäller samtliga årstider och dräneringsgrader. 7DEHOO%(ODVWLFLWHWVPRGXOHU03DI UPDWHULDOLXQGHUE\JJQDG RFKXQGHUJUXQG0DWHULDOW\SVDPWOLJDnUVWLGHURFKGUlQHULQJVJUDGHU Fast berg Bergbank Bergbank, äldre grovfraktion enligt VÄG 94 tjocklek 0,7 m tjocklek < 0,7 m 1000 450 300 200 %.RUULJHULQJVIDNWRUHU Skadegrad 0 motsvarar en helt oskadad beläggningsyta. Skadegrad 7 motsvarar en helt nedbruten beläggningsyta. Med hjälp av resultat från inventering av vägytan, svårighetsgrad och utbredning, utläses aktuell skadegrad ur tabel B3.1-15. I tabell B3.1-16 utläses vilka beläggningslager som skall analyseras i beräkningarna. 7DEHOO%.RUULJHULQJVIDNWRUHUI V I UVSULFNRURFKNUDFNHOHULQJDUL ELWXPHQEXQGQDODJHU Skadegrad 0 1 2 3 4 5 6 1,0 0,95 0,9 0,85 0,65 0,45 0,2 0 7DEHOO%%HOlJJQLQJHQVVNDGHJUDGXWLIUnQElULJKHWVUHGXFHUDQGH VNDGRUVVYnULJKHWVJUDGRFKXWEUHGQLQJHQOLJW ElUDHOOHUEULVWD Svårighetsgrad Utbredning 1 2 3 Lokal 1 2 3 Måttlig 2 4 5 Generell 3 5 6

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 26 7DEHOO%%HOlJJQLQJVODJHUI UYLONHWWLOOnWHWDQWDOVWDQGDUGD[ODU VNDOOEHUlNQDV Tillåtet antal standardaxlar skall beräknas för: Skadegrad Befintligt lager Nytt lager 0-3 x 4-5 x x 6-7 x 7DEHOO%.RUULJHULQJVIDNWRUI G I UIXNWRFKYlWDLWHUUDVVPDWHULDO ) UVWlUNQLQJVODJHU gyhue\jjqdghqvgulqhulqjvjudg Jord av materialtyp 2 1,0 0,9 0,8 Jord av materialtyp 3 1,0 0,8 0,6 Jord av materialtyp 4 0,8 0,8 0,8 blandkornig Jord av materialtyp 4 0,7 0,7 0,7 finkornig Jord av materialtyp 5 dräneringsbar endast i vissa fall 0,6 0,6 0,6

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 27 %LODJD %\JJQDWLRQSnO VDOHURU 8UVFKDNWQLQJPHGKlQV\QWLOOWHUUDVVNUDY H = Urschaktning (mm) 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Materialtyp 1 eller material till försärkningslager Materialtyp 2 eller material till skyddslager 0 7 10 25 50 150 Karaktäristisk skjuvhållfasthet, c uk )LJXU%8UVFKDNWQLQJVGLDJUDPI UE\JJQDWLRQSnO VDOHURU

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 28 %LODJD)(WDOVPHWRGHQ Denna metod bygger på att varje material är bedömt med avseende på den förstärkningseffekt (FE) materialet ger i en vägöverbyggnad. En FE-kvot finns knuten till de flesta överbyggnadsmaterial, se tabell B3.3-1 till och med tabell B3.3-4. För att få en uppfattning om ett lagers FE-tal multiplicerar man FEkvoten för materialet i lagret med lagrets tjocklek. Hela vägöverbyggnadens FE-tal beräknas genom att lagrens FE-tal summeras. Om man känner överbyggnadens FE-tal så kan tillåtet antal standardaxlar för bitumenbundet bärlager uppskattas. Beräkningsgång: 1 Välj i tabell B3.3-1 1 till och med tabell B3.3-4 de material vars egenskaper bäst motsvarar materialen i överbyggnadens bundna lager samt obundna lager och terrass. Beakta endast den del av obundna lager och terrassmateral vars sammanlagda tjocklek inte är större än 0,5 meter. 2 Bestäm FE-kvot för bundna lager, obundna lager och terrass, med hjälp av tabell B3.3-1 1 till och med tabell B3.3-4. Kompensera för beläggningskador och dränering genom att multiplicera FE-kvoterna med faktorer valda från tabell B3.3-5 och B3.3-6. 3 Beräkna FE-tal för lagren genom att multiplicera respektive lagers tjocklek, uttryckt i meter, med den FE-kvot som motsvarar lagrets material. Beakta endast bundna lager samt den del av obundna lager och terrassmateral vars sammanlagda tjocklek inte är större än 0,5 meter. 4 Beräkna överbyggnadens FE-tal genom att summera lagrens FE-tal. 5 Uppskatta tillåtet antal standardaxlar för det bitumenbundna bärlagret med hjälp av tabell B3.3-7. Interpolera rätlinjigt i en klimatzon mellan närmast närliggande tabellvärden. Följande villkor gäller vid dimensionering av en förstärkningsåtgärd: Överbyggnadens totala tjocklek skall minst motsvara tjockleken för motsvarande grusbitumenöverbyggnad dimensionerad för trafik enligt VÄG 94. Överbyggnadens tjocklek justeras till rätt mått med hjälp av ett skyddslager eller förstärkningslagret Endast den översta 0,5 meter tjocka delen av obundna lager och terrassmateral skall beaktas vid beräkning av FE-tal. Obundna material skall väljas så att summan av FE-talen blir 4,20 eller större. Om slitlagret är nytt och ligger på ett bundet lager skall 20 mm av slitlagrets tjocklek betraktas som nötningzon och inte ingå i beräkningarna.

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 29 7DEHOO%)(NYRWHUI UELWXPHQEXQGHWPDWHULDOL YHUE\JJQDG /DJHU %HVNULYQLQJ )(NYRW Bundet slitlager AB/B180 20 Bundet slitlager AB/B85 22 Bundet bärlager AG/B180 19 Bundet bärlager AG/B85 20 7DEHOO%)(NYRWHUI UPDWHULDOL YHUE\JJQDG /DJHU %HVNULYQLQJ )(NYRW Obundet bärlager Obundet bärlager Obundet bärlager Klarar krav för nyare obundet bärlager till belagda vägar enligt kapitel 5 Klarar krav för äldre obundet bärlager till belagda vägar enligt kapitel 5 Klarar krav på material till förstärkningslager eller materialtyp 2 till 5. 11 9 FE-kvot, se tabell B3.3-3 till B3.3-4 7DEHOO%)(NYRWHUI UPDWHULDOL YHUE\JJQDG /DJHU %HVNULYQLQJ )(NYRW Förstärkningslager Förstärkningslager Förstärkningslager Förstärkningslager Andel okrossat < 50%, klarar krav enligt kapitel 5 för nyare förstärkningslagermaterial Andel okrossat > 50%, klarar krav enligt kapitel 5 för nyare förstärkningslagermaterial Klarar krav för äldre förstärkningslagermaterial enligt kapitel 5 Klarar krav på materialtyp 2 till 5. 11 9 9 FE-kvot, se tabell B3.3-4

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 30 7DEHOO%)(NYRWHUI U YULJDPDWHULDOL YHUE\JJQDG /DJHU %HVNULYQLQJ )(NYRW Terrass, materialtyp 1 Terrass, materialtyp 1 Terrass, materialtyp 1 Sprängstensbank enligt VÄG 94 och fast berg Grovfraktion och sprängstensfyllning, minst 0,7 meter tjock Grovfraktion och sprängstensfyllning, mindre än 0,7 meter tjock Skyddslager Enligt VÄG 94, kapitel 5 7 Terrass, materialtyp 2 Enligt tabell 1.5-6 6 Terrass, materialtyp 3 Enligt tabell 1.5-6 5 Terrass, materialtyp 4, 5 Enligt tabell 1.5-6 0 10 10 8 7DEHOO%.RUULJHULQJVIDNWRUHUI UVSULFNRURFKNUDFNHOHULQJDUL ELWXPHQEXQGQDODJHU 6NDGHW\S 6YnULJKHWVJUDGHQOLJW ElUDHOOHUEULVWD Spricka 0,9 0,8 0,7 Krackelering 0,7 0,6 * Använd en FE-kvot motsvarande den för material till obundet bärlager enligt VÄG 94. 7DEHOO%.RUULJHULQJVIDNWRUHUI UIXNWRFKYlWDLREXQGQDODJHU ) UVWlUNQLQJVODJHU gyhue\jjqdghqvgulqhulqjvjudg Material som uppfyller krav 1,0 0,95 0,9 till nyare förstärkningslager enligt kapitel 5 Material som uppfyller krav 1,0 0,9 0,8 äldre förstärknings-lager enligt kapitel 5 Jord av materialtyp 2 1,0 0,9 0,8 Jord av materialtyp 3 1,0 0,8 0,6 Jord av materialtyp 4 0,8 0,8 0,8 blandkornig Jord av materialtyp 4 0,7 0,7 0,7 finkornig Jord av materialtyp 5 dräneringsbar endast i vissa fall 0,6 0,6 0,6

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 31 Tillåtet antal standardaxlar uppskattas med hjälp av tabell B3.3-7. Interpolera rätlinjigt i en klimatzon mellan närmast närliggande tabellvärden eller använd diagram i figur B3.3-1. 7DEHOO%)(NYRWHUI UYlJNRQVWUXNWLRQHULROLNDNOLPDW]RQHURFK WLOOnWHWDQWDOVWDQGDUGD[ODUI UELWXPHQEXQGHWElUODJHU.OLPDW]RQ 7LOOnWHWDQWDO VWDQGDUGD[ODU )(WDO )(WDO )(WDO )(WDO )(WDO 4,20 4,20 4,20 4,20 4,20 0 6,40 6,40 6,40 6,40 6,40 0,5 6,66 6,66 6,66 7,04 7,23 1,0 7,23 7,42 7,42 7,61 7,80 2,5 7,61 7,80 7,99 8,18 8,18 5,0 8,18 8,37 8,37 8,56 8,56 9,0 8,75 8,75 8,94 8,94 9,13 19,0

Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:69 32 )(NYRWHULROLNDNOLPDW]RQHURFKWLOOnWHWDQWDOVWDQGDUGD[NODUI UELWXPHQEXQGHWElUODJHU 9,5 9 8,5 8 W R Y N ( ) 7,5 7 6,5 6.OLPDW]RQ K1 K2 K3 K4 K5,6 5,5 5 4,5 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 7LOOnWHWÃDQWDOÃVWDQGDUGD[ODUÃAÃI UÃELWXPHQEXQGHWÃElUODJHU )LJXU%)(NYRWHULROLNDNOLPDW]RQHURFKWLOOnWHWDQWDOVWDQGDUGD[ODUI UELWXPHQEXQGHWElUODJHU