ISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson

Relevanta dokument
ISSN Variation i torra vagmarkeringars specifika. luminans över årstid. Sven-Olof Lundkvist

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist

VTInotat. (Lib. v: Vägval, Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Pa: Linköping. Tel. 013-ZQ40 0Q. Telex VTISGIS. Telefax

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

SARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

VT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist

Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area

Trafiksäkerhetsutvecklingen

Provfält med vägmarkeringar. Vägverket/Vägutformning och Trafik. Fri. div Väg- och transportä forskningsinstitutet. VTT notat.

Projektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

sommardäck på sommaren

VTI notat. Institutet. T 00/1 Paf/'Ir- En inventering av vindrutors slitagetillstånd. Författare:

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS

NORDISK CERTIFIERING VÄGMARKERING I DANMARK, NORGE OCH SVERIGE

Partiklar i Stockholmsluften

Traffic ResearchInstitute

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

37 dagsljusförhållanden under vintern 1975/76 av Hans Sävenhed

rapporterade projekt Säkra skor (TRV 2014_16680). Även däckens hårdhet vid olika temperaturer har undersökts.

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur. Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

PM Partikelmätningar

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Nr Utgivningsår: 1995

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Vinterdrift och vägdamm

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)

Olyckor på olika väglag och med olika däck

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

41» Vägmärkens funktion. Gabriel Helmers. VTI notat Trafik och Trafikantbeteende Projektnummer Reflexfoliers retroreflexion

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Förord. Linköping juni Sven-Olof Lundkvist

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

I en klass för sig. Trust the Natives.

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Labbrapport svängande skivor

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Effekter av UV-ljus i mörkertrafik. Sven-Olof Lundkvist

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2016

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Nr 191; i "9 " '

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2017

för funktionskontroll av

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiska provfält SVMF 17. november Trond Cato Johansen

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

ISSN $ st & i Nat ional Road& Traffic Research Institute * S Linkö

Vinterväghållning på cykelvägar i Sverige

Transkript:

ISSN 0347-6049 i V f/ meddelande 467 1985 Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson w Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping Institutet sweaisn Road and Traffic Research Institute * $-581 01 Linköping Sweden

i a c;ikqilndñ', ISS/V 0347-6049 467 1.985 Vägmarkeringars specifika luminans - varia tion med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson VTI, Linköping 7985 Vag-00/1 Faük- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 58 1 0 1 Linköping tlt Swedish Roadand Traffic Research Institute 0 8-58 7 0 1 Linköping Sweden

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING SUMMARY I H., _ 1 BAKGRUND I 2 SYFTE I 3 FÖRSÖKETSUPPLÄGGNHMS 1 4 BETECKNINGAR 3 5 MATMETODER 3 6 RESULTAT 4 7 DISKUSSION 9 8 SLUTSATSER.11 9 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER II

Vägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid av Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson Statens väg- och trafikinstitut 581 01 Linköping SAMMANFATTNING Fältmätningar av torra vägmarkeringars specifika luminans har gjorts vid 31 tillfällen under en niomånadersperiod. Mätningarna har visat att markeringarnas funktion har varierat kraftigt under perioden oktober-juni. De optiska egenskaperna - retroreflexionen - har varit sämst då markeringarna som bäst behövs, dvs under den mörka årstiden. Orsaken till detta kan inte fastställas entydigt. Dock kan man på goda grunder anta att dubbdäcksanvädandet, saltningen och de låga.vintertemperaturerna påverkar markeringarnas specifika luminans negativt.

II The specific luminance of road markings - variation depending on season by Sven-Olof Lundkvist and Berit Nilsson Swedish Road and Traffic Research Institute S- 581 01 Linkoeping, Sweden SUMMARY Field mesurements of the specific luminance of dry been carried out on 31 occasions during a period of nine months. roadmarkings have The measurements have shown that the function of the markings has varied strongly during the period October-June. The optical properties - the retrorefiection - have been poor when the need for road markings has been strong - during the dark season. The reason for that cannot be stated unambiguously. However, one can suppose that use of studded tyres, use of salt and the low winter temperatures have a negative infiuence on the specific luminance of the road markings.

1 BAKGRUND Kunskapen om hur termoplastmassors Specifika luminans varierar med årstid har hittills varit bristfällig. Några förmätningar gjordes under våren 1984. Resultaten av dessa mätningar visar på en stor variation i specifika luminansen över tid. Vägverket har därför givit VTI uppdraget att undersöka hur termoplastmassors specifika luminans varierar med årstid. 2 SYFTE Detta arbete syftar till att mäta hur och om specifika luminansen hos termoplastmassor varierar med årstid samt att försöka förklara en eventuell variation. 3 ' FÖRSÖKETS UPPLÃGGNING Ett provfält med 392 olika termoplastmassor var inom ett annat VTIprojekt utlagt på väg 636 ca 6 km från VTI. Av dessa 392 drogs slumpvis 28 markeringar att ingå i detta projekt. Markeringarna var placerade över ena vägbanan (se fig 1) i fyra rader med sju massor i varjerad. Mätningarna skulle om möjligt göras två gånger i veckan på torra markeringar under perioden 84-10-08 t 0 m 85-06-10.

Figur 1 Vägmarkeringarnas placering över vägbanan

4 BETECKNINGAR I metod- och resultatdelarna nedan används följande beteckningar. SL medelvärdet av specifika luminansen för de 28 markeringarna (mcd/mz/lux) SLi - medelvärdet av specifika luminansen för de markeringar som vid mättillfället var intakta (mcd/mz/lux) D - andel fordon som vid passage av provfältet var försedda med dubbdäck B - andel bortslitet markeringsmaterial för samtliga 28 massor vid mättillfället T1 - lufttemperaturen( C) Tm - markeringarnas temperatur (OC) R - relativa luftfuktigheten (%) V - vägbanans tillstånd dagen innan mätning 5 MÄTMETODER Vid varje mättillfälle insamlades följande data: Specifika luminansen, SL(mcd/m2/lux) mättes med en reflektometer av typ LTL-800. Denna använder observations- och belysningsvinklarna 1,370 resp 0,74LO vilket simulerar ca 50 m observations- och belysningsavstånd. Två mätvärden togs på varje markering. DUbbdäCkSânVändande, D Detta mättes genom att vid varje mättillfälle räkna andelen fordon som vid passage av provfältet var försedda med dubbdäck.

litage_t_,_ 5 av markeringarna antecknades vid varje tillfälle. Bedömningen gjordes subjektivt enligt klassificeringen: O = Markeringen är helt intakt 0.25 = En fjärdedel av markeringen är bortsliten 0.50 -_- Halva markeringen är bortsliten 0.75 : Större delen av markeringen är bortsliten 1.00 = Markeringen *är helt bortsliten Temperaturen, Tj, 'l'm Både luft- och vägmarkeringstemperatur noterades. Relativa luftfuktigheten, R mättes med en hygrometer. Vägbanans tillstånd dagen innan mätning, V Subjektiv bedömning. 6 RESULTAT Målet har varit att göra mätningar två gånger i veckan på torra markeringar. Detta har dock inte varit möjligt p g a att markeringarna ofta varit våta eller snöiga. I tabell 1 redovisas de fysikaliskt uppmätta (SL, SLj, T1, Tm, R) och de subjektivt bedömda parametrarna (B, D, V).

Tabell 1 Resultat från mätningar av specifik luminans (SL) jämte andra variabler som kan tänkas påverka SL under en höst-vinter-vår. mät- dag mån SL SLi D T1 Tm R V dag 1 08 10 133 135 0 0.05 +10 +12 64 våt 4 11 10 134 138 0 0.04 +12 +12 63 torr 8 15 10 131 135 0 0.05 +10 +10 52 torr 11 18 10 130 135 0 0.05 +11 +13 48 torr 25 01 11 133 135 0 0.05 +13 +12 83 torr 29 05 11 124 128 0» 0.05 +8 +8 80 torr 37 13 11 110 116 0 0.05 +6 +6 51 fuküg 50 26 11 95 101 0.4 0.09 +4 +3 58 våt 66 11 12 68 74 0.4 0.10 +4 +3 68 torr 92 07 01 45 48 0.8 0.13-12 -11 33 torr 120 04 02 45 49 0.8 0.20-7 -6 28 torr 131 15 02 37 39-0.23-13 -11 22 torr 134 18 02 35 41 0.9 0.22-12 -7 18 snön; 158 14 03 38 46 0.7 0.29 +7 +10 42 torr 162 18 03 35 41 0.7 0.29-1 +2 49 torr 169 25 03 43 53 0.5 0.31 +6 +10 50 torr 178 03 04 49 67 0.7 0.35 +9 +12 40 våt 185 10 04 49 68 0.5 0.33 +7 *+13 20 fuküg 187 12 04 47 64 0.5 0.35 +6 +8 31 torr 190 15 04 45 60 0.4 0.36 +9 +13 34 torr 194 19 04 44 60 0.3 0.35 +12 +14 57 torr 197 22 04 49 68 0.3 0.35 +13 +16 45 torr 201 26 04 48 69 0.2 0.34 +5 +11 47 våt 211 06 05 61 91 0 0.35 +17 +20 53 torr 214 09 05 61 87 0 0.40 +14 +19 40 torr ;218 13 05 62 91 0 0.43 +16 +21 46 torr?220 15 05 63 96 0 0.46 +16 +23 36 våt 225 20 05 63 96 0 0.38 +20 +27 34 torr 228 23 05 61 94 0 0.38 +8 +12 - torr 233 28 05 64 98 0 0.38 +31 +36 - torr 236 31 05 62 98 0 0.38 +16 +24 - torr 239 03 06 61 92 0 0.41 +22 +29 - tørr 243 07 06 64 103 0 0.41 +12 +15 - torr 246 10 06 69 106 0 0.41 +15 +17 - våt VTIMEDDELANDE467

I figur 2 redovisas SL som en funktion av mättidpunkt, medan figur 3 visar hur SLi varierade med mättidpunkt. För att få en uppfattning om reliabiliteten hos mätningarna gjordes en mätdag två mätomgångar. Produktmomentkorrelationen mellan de två mätomgângarna var 0,976. Någon signifikant skillnad (p <.O5) mellan SLvärden från de två mätningarna kunde inte påvisas. Samtliga mätningar gjordes på torra vägmarkeringar. Dessa okulärbesiktigades med hjälp av mikroskop.

SL 1501 140" 130* 120" dubbdäck 110" 100-«80-«60-* 90-70- 50-30* 20-10- okt nov dec I jun " feb ' mars ' uprü inuj juni 0 Figur 2. Specifika luminansens (SL) variation under en vintersäsong

O O O O sd' m N?- I I I I SLi 150-* 140' 120% dubbdäck 130-110- 100-30_....f.-0...NN.0..2...00002.. O 1... okt 1 nov ' dec jan _ feb mars april maj Juni Figur 3. De under hela mättiden intakta markeringarnas specifika luminans (SLi) under en vintersäsong. I diagrammet finns även markeringarnas temperatur vid mättillfället (Tm) inlagt.

7 DISKUSSION Av figur 2 framgår att vägmarkeringarnas specifika luminans (SL) har varierat kraftigt under de åtta månader som försöket har pågått. Under hösten sjönk SL kraftigt till en mimininivå i januari, februari, varpå markeringarna åter började fungera bättre. Ovan beskrivna variation är naturligtvis inte önskvärd. Under den mörka årstiden - då markeringarna behövs som bäst - fungerar de som sämst. Detta framgår av tabell 2, vilken visar andelen markeringar som uppfyller föreslaget BYA-krav för torra vägmarkeringars specifika luminans uppmätt med LTL-800. Detta krav har föreslagits att bli 75 mcd/mz/lux. Tabell 2 Andel godkända markeringar enl BYA, dvs andel med SL >75 mcd/mz/lux. Månad Andel godkända markeringar oktober 0,88 november 0,82 december 0,32 januari 0,04 februari 0,04 mars 0,04 april 0,13 maj 0,38 juni ' 0,43 Man frågar sig nu vilka orsakerna till ovan beskrivna förhållande är. Till en viss del förklaras nedgången i SL av slitaget från trafiken på markeringarna. Vissa markeringar har helt försvunnit efter en vinter och bidrog då till att sänka medelvärdet kraftigt. Av ursprungliga 28 markeringar var efter vinterna 15 helt intakta. Medelvärdet av specifika luminansen för dessa 15 markeringar, SL1 åskådliggörs i figur 3» I denna figur finns även markeringarna temperatur vid mättillfället inlagd, liksom tidsgränsena för dubbdäcksanvändande.

10 Ser man först på dubbdäcksanvändandet så visade mätningarna att trafikanterna bytte till dubbdäck i mitten - slutet av november. Vi hade under denna tid också en kraftig nedgång i specifik luminans (SLi). Våren kom 1985 mycket sent, varför bilisterna bytte till sommardäck strax före första maj. Efter detta datum ökade SLi - en ökning som dock hade börjat redan i mars. Att SLi har börjat öka redan under mars pekar på att om dubbdäcken överhuvudtaget påverkar specifika luminansen, så är det åtminstone en faktor till som bidrar till att SLi har minskat under vintern. I figur 3 finner man en ganska god överensstämmelse mellan markeringarnas temperatur vid mättillfället, TM, och SLi- En massa blir Vid låga temperaturer hård och spröd, vilket kan medföra att glaspärlorna lossar lätt vid mekanisk påverkan från däck. Detta skulle kunna vara enorsak till att SL har börjat sjunka redan innan dubbsäsongen samt att den har börjat öka redan innan trafikanterna har bytt till sommardäck igen. Vägen där provsträckan har legat har under vintern 84/85 saltats som vanligt. Exakta tidpunkterna för saltning har dock ej registrerats. Man kan dock säga att saltsäsongen i stort har varit samtidig med dubbsäsongen. Om och hur saltningen har påverkat markeringarnas funktion är utifrån detta försök omöjligt att utläsa. Man skulle kunna tänka sig att den "trafikfilm" som trafikanterna upplever som en fet hinna på vindrutan också drabbar massornas pärlor. Detta skulle förändra pärlornas reflexionsegenskaper, varvid SL skulle sjunka.

11 8 SLUTSATSER Detta, ganska begränsade, försök har visat att markeringsmassors funktion förämras avsevärt under den mörka årstiden. Orsaken till detta kan vara: 0 dubbdäcksanvändande. Dubben endera sliter bort eller krossar pärlorna i massan. o saltning. Den "trafikfilm" som kan bildas förstör pärlornas optiska egenskaper. 0 temperatur. Vid låga temperaturer blir massorna spröda, varför pärlorna lättare lossnar. Naturligtvis kan ett par eller alla tre av ovanstående effekter samverka. Om och hur de samverkar är dock omöjligt att säga utifrån detta försök. 9 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER Försöket vintern 1984/85 har visat på ett hittills okänt och oönskat fenomen, nämligen att vägmarkeringars funktion försämras kraftigt under vintern. Vill man i framtiden undvika detta måste man veta orsaken eller orsakerna till detta. Vidare studier känns därför mycket angelägna. Inom ett annat VV-projekt kommer man från och med vintern 1986/87 att helt avstå från att salta Gotland. Detta ger onekligen en bra möjlighet att studera saltningens inverkan på vägmarkeringarnas funktion. Därför föreslås att en provsträcka läggs på Gotland och en på fastlandet - någonstans där klimatet är likt det på Gotland. Vidare skulle en likadan sträcka kunna läggas i Danmark. Man får då en provsträcka som har liknande temperaturförhållande och saltas, men ej utsätts för dubbdäckstrafik. Slutligen borde en provsträcka läggas någonstans där klimatet avviker från de tre :tidigare nämnda - förslagsvis i norra Skandinaviens inland. Försöket skulle då omfatta fyra provsträckor enligt tabell 3.

12 Tabell 3 Förslag till provsträckor i ett försök vintern 1986/87 provsträckans saltning dubbdäck låga vinterplacering temperaturer Sveriges fast- ja ja nej land - kustland Gotland nej ja nej Danmark ja nej nej Norra Skand. ja _ja ja inland' Samtliga provstäckor skall appliceras under sommaren 1986. Massan som läggs skall vara exakt densamma på defyra provfälten. Provfältet skall läggas enligt den princip som beskrivs i PM 1984-10-04, dock med endast en typ av massa. På de fyra provsträckorna mäts specifika luminansen ca en gång per vecka på torra markeringar under en vintersäsong, september 86 -juni 87. VTI MEDDELANDE l+67