Ridderstrands Byggnadsantikvariska Byrå Mariatorget 7 118 48 Stockholm Tel/ fax: 08/ 644 71 33, mobil: 070/ 674 06 42 E-post: stellan@ridderstrand.com SAKKUNNIG KONTROLLANT AV KULTURVÄRDEN enligt PBL Objekt: Kv. Tobaksmonopolet 2 och 6 Södermalm, Stockholms Stad. Stockholm den 9/4 2014 Beställare: Equator Stockholm AB för Aberdeen Asset Management Underlag: Detaljplaneförslag S-Dp 2013-01617-54, Förslagsskisser och ritningar, Equator Arkitekter ANTIKVARISKT UTLÅTANDE Antikvariskt utlåtande med konsekvensanalys angående förslag till detaljplaneändring, gällande nytt bostadshus mot Maria Bangata samt förändring av byggnaden Fabriken inom Kv. Tobaksmonopolet. Förutsättningar Utlåtandet är tillkommet på grundval ovan nämnda förslag till detaljplaneändring och de handlingar som är producerade som underlag till detta. Förslaget berör delar av kv. Tobaksmonopolet 2, Fabriken och ett föreslaget nytt bostadshus mellan denna och Magasinet. De föreliggande förslagen till byggnadsvolymer, planer, fasader och markgestaltning bildar underlag till de antikvariska ställningstagandena trots att de eventuellt ännu kan komma att förändras något innan planen fastställs. Tillgång till sådana eventuella ändringar för granskning och kompletterande utlåtande förutsätts av undertecknad, antikvariskt sakkunnig. Sedan tidigare underhandsutlåtande daterat 1/2 2013 har en del gestaltningsförändringar tagits in i förslaget, delvis i samråd med undertecknad, antikvariskt sakkunnig, både gällande Fabriken och det föreslagna bostadshuset. Kort om objektet Fastigheten Tobaksmonopolet 2 (och föreslagna No 6, bostadshuset) är en del av den anläggning som det nybildade Svenska Tobaksmonopolet lät uppföra på nyinköpt tomt på västra Södermalm åren 1917-22 respektive 1924-29. Komplexet byggdes som kontor och 1
fabrik för verksamheten, lokaler för lagring av tobak och framställandet av div. tobaksprodukter. Båda är, för Stockholm mycket tidiga exempel på självbärande kostruktioner i armerad betong i en för sin tid synnerligen stor skala.i och med detta äger de såväl byggnadshistoriska som industrihistoriska och kulturhistoriska värden. De tre nuvarande byggnaderna är; Hus I: Fabriken byggd 1917-22 efter ritningar av byggmästare Emil Lindkvist men med fasader ritade av arkitekten, sedemera professorn Ivar Tengbom och, Hus IV: Magasinet byggt 1924-27 efter ritningar av ingenjör T.A Bergen, med fasader av arkitekt Eskil Sundahl och tillbyggt i samma stil år1929 av T A Bergen. Och slutligen, intill denna tillbyggnad, Hus V; Ett lager- och bostadshus längs Rosenlundsgatan, uppfört 1936-39 efter ritningar av Byggmästare Emil Lindkvist. Fastighetens gällande klassificering Byggnaderna inom kvarteret och tillhörande mark är grönmärkta av Stockholms stad och Stadsmuseet, det vill säga särskilt värdefulla från kulturhistorisk och miljömässig synpunkt. I Stadsmuseets utredning över kvarteret i Industrimiljöinventeringen (SSM 1979) bedömdes berörda byggnaders kulturhistoriska värde motsvara fordringarna i 1960 års byggnadsminneslag. Därmed är Plan och bygglagens 8:13 (förvanskning), 8:14 (underhåll) och 8:17 (varsamhet) tillämpliga. De i samband med klassificeringen meddelade skyddsföreskrifterna för berörda byggnader lyder: Byggnadernas exteriör får ej förvanskas Deras ursprungliga bärande konstruktion skall bevaras. Byggnaderna skall vårdas så att de kulturhistoriska värdena ej minskar. Kringliggande gård med murar och terrasseringar skall hållas i sådant skick att anläggningens karaktär ej förvanskas (underlaget formulerat före 1990-talets ombyggnader) Föreslagen beteckning (år 1979) vid stadsplaneändring: Q ( stora Q ) Kommentarer; Nytt bostadshus Byggnaden som föreslås placerad mellan Magasinet och Fabriken är de facto i sig ett brott mot ovanstående föreskrifter om bevarande av den kringliggande gården och borde därför inte medges byggnadslov. Dock i ljuset av övriga, stora förändringar som är på väg att ge detta kvarter en betydligt mer innerstadsmässig täthet och karaktär bör en väl utformad byggnad vara acceptabel enligt nedanstående resonemang. Ur antikvarisk synvinkel acceptabla delar; Byggnadens placering; Byggnaden ställs i gatulinjen med lämpligt avstånd till de två äldre byggnaderna som då tillåts behålla sitt uttryck och synlighet mot gatan. Bra är också att den bakre fasaden i princip linjerar med Magasinets vilket ger viss samhörighet. 2
Byggnadens volym; Huset är, som nämnts ovan, lika djupt som Magasinet, och har en gatufasad som når till Magasinets takfot. Ovanför en lätt markerad takfot vidtar en takterrass med glasade räcken med en enplans teknikrumsuppbyggnad och viss gönska i krukor. Detta gör att byggnaderna korresponderar med varandra på ett sätt som är viktigt för gatubilden. Det har framkommit att man från stadsplanerarhåll gärna såge en paviljongartad, lätt karaktär hos den tillkommande byggnaden. Detta återspeglas i förslagets glasade bottenvåning och, med balkonger lätt uppbrutna hörn och sidoställda, delvis glasade hissdel, som alla bidrar till att ljuset lättare tar sig in mellan de tre byggnaderna till gården. Det senaste förslaget uppvisar efter samråd med antikvarie en starkare markering av bottenvåningens hörn mot gatan genom de pelare som visuellt och praktiskt tar ned lasterna och framhäver byggnadens hörn och således verkar positivt för det samverkande intrycket i själva gatulinjen. Hanteringen av gården. Det föreslagna upphöjda planet är godtagbart då det passar mot Fabrikens fasadgestaltning där en lämplig sockelvåningskaraktär kan skapas i det som idag en våning upp från markplan. Den djupa nedsänkta tillfart som finns här idag bidrar inte till en positiv gårdsmiljö och den nya, en våning högre anslutningen mot Fabrikens östra vägg motsvarar en kvalitetsskillnad i byggnadens ursprungliga fasadmaterialutformning. Likaså ger det möjlighet till inrättandet av gröna ytor som något kompenserar att andra stora ytor på denna gård (annan fastighet) nu försvunnit genom pågående nybyggnader. Det tillkommande garaget döljs också av denna upphöjda gård på ett förtjänstfullt sätt. I garageplanet kommer en mur som härrör från en äldre tid än tobaksfabriken kunna integreras i den nya byggnaden vilket ger en historisk orienteringsmöjlighet och ett miljöskapande inslag som balanserar mot de nya materialen. Ur antikvarisk synvinkel negativ påverkan Allmän reflexion Det vore ju, ur historisk och gestaltningsmässig aspekt gynnsamt om ytan mellan de två gamla husen med sina inbördes starka uttryck hade fått förbli öppen med den sammanbindande muren/ staketet som gräns mot gatan. De båda byggnaderna har ju historiskt hört samman och är båda uppförda i en klassiskt inspirerad stil av samma byggherre varför man säkerligen inte lät den aktuella ytan och dess möblering utformas slumpmässigt och utan estetisk ambition. Dock kan, enligt ovan, ett väl utformat nytt hus, med viss koppling till de befintliga ändå vara godtagbart. Det vore dock förtjänstfullt om ett parti av det ursprungliga smidesstaketet kunde bevaras mot respektive gammal gavel. Det skulle öka läsbarheten av det ursprungliga sammanhanget och minimera negativa sår i de äldre byggnadernas fasader. 3
Fasaden mot gatan Ovan har nämnts att byggnadens höjd gör att volymen på ett tilltalande sätt relaterar till Magasinet men, en något stramare, mer linjär fönster- och balkongsättning hade känts positiv invid den kraftfulla och slutna form som Magasinet utgör. I det föreliggande förslaget har den nya byggnadens fasder dock fått en förstärkt markering av takfoten som bättre balanserar resten av byggnadens nutida gestaltning. Ovan denna taklinje vidtar ju takterrassens glasade räcke som med sin lätthet och ljusgenomsläpplighet inte förtar upplevelsen av en fasad avslutad vid takfoten. Gavlarna De båda gavlarna, som ju på grund av husets form ju snarast är dess långsidor, är, enligt förslaget, sins emellan av helt olika karktär. Mot väster utgör fasaden i princip en skiva med ytterst få öppningar. Mot denna har ett hisstorn med delvis glasade fasader placerats med ett litet avstånd till själva byggnadskroppen. Som ovan nämnts bidrar denna lösning till att ljuset inte helt utestängs från gården och därmed ges byggnaden ett lättare intryck. Avståndet till Fabriken torde nog räcka för att inte menligt inverka på upplevelsen av dess klassisistiska fasad. Den andra, östra gavelfasaden är i pricip den västras motsats. Här har stora fönsterpartier och balkonger med glasräcken skurits ut ur en murartad yta, ovan den helt glasade bottenvåningen. Det paviljonglika, uppbrutna intrycket, särskilt i bottenvåningen är här tydlig som stark kontrast till Magasinets fasad mitt emot. Det finns dock en läsbar mittaxel i denna fasad som bidrar till en viss, välgörande symmetri. Detta hjälper det traditionellt skolade ögat att accepera brottet mot Magasinsfasaden mitt emot. Fasaden i norr, mot gården har i princip samma formspråk som den östra med stora fönster och balkonger ovan den glasade bottenvåningen. Här finns också en synlig källarvåning med stora glasade partier mot grönytorna. Fasaderna tänkes i det förändrade förslaget förses med glaserat tegel. Om detta utförs på ett klassiskt sätt med omsorg om detaljer och i goda möten med andra material kan det hjälpa till att balansera de moderna formerna med en historisk tyngd som kommer av materialvalet och en omsorgsfull utformning. Skuggning När de två aktuella delarna av Svenska Tobaksmonopolets anläggning byggdes var tanken inte bara att gården skulle vara en lager- och transportyta utan även tjäna som rekreationsmiljö för fabrikens anställda, varför bland annat ljuset var viktigt. Det nu projekterade bostadshuset kommer ju att skymma mycket av detta ljus och hur det faller på Fabrikens plastiska väggar. Detta blir en oundviklig negativ konsekvens av bygget som dock till viss del uppvägs av att gården delvis blir upphöjd till ett samlat våningsplan och även av den ovan nämnda uppbrutna karktären hos det tillkommande husets fasader där glasningen hjälper till att reflektera ljuset. Kommentarer, Fabriken Denna byggnad, uppförd 1917-22 har genom åren behållit det mesta av sin ursprungliga karaktär även om mycket hänt med användning och under senare tid även vinds - inredning som skapat en del nya takformer. 4
Föreliggande förslag koncentrerar sig på åtgärder kring gården mellan de två höga flyglarna med sina gavlar och portalbyggnaden mot Maria Bangata. Åtgärder som inglasning av gården och rivning och nybyggnad av portalbyggnaden präglar förslaget. Pro forma bryter förslagen mot de två första punkterna i 1979 års skyddsföreskrifter. Ur antikvarisk synvinkel negativ påverkan Byggnadernas exteriör får ej förvanskas Det föreliggande förslaget till detaljplan redovisar bland annat en rivning av den låga portalbyggnaden mot Maria Bangata. Detta är en påtaglig förvanskning även om denna byggnadsdel förändrats relativt mycket sedan byggnadstiden. Fabriken, här ännu under byggnad, med ursprunglig portalbyggnad och en numera försvunnen vidbyggnad till vänster. Här ligger idag ännu Ivar Tengboms kontorsbyggnad från sent 30-tal. SSM. Själva dynamiken i två stora, kraftfulla byggnadskroppar med dekorativt utformade gavlar i 20-talsklassisism som binds samman av en lägre portik inskriven i en låg, stram byggnadskropp blir med detta förslag försvagad. Förståelsen för att huvudbyggnaden är U-formad kring en borggård och spänningen mellan högt och lågt blir därmed otydligare. Att strikt hålla på att förändring alltid är förvanskning är ju fövisso inte rätt attityd till en äldre byggnad men i detta fall minskar läsbarheten av den ursprungliga tanken på ett olyckligt sätt. 5
Nuvarande utformning av portalbyggnaden, efter ett antal omoch påbyggnader. Dock är stommen intakt och vissa fönster är ännu ursprungliga. Foto: förf, 2013 Dock har det nuvarande förslaget en förtjänst jämfört med tidigare versioner i det att portalbyggnaden ges en tydligare horisontell uppdelning med en indragning i fasad ovanför våning två. Den tvåvåniga, nedre delen placeras i gatulivet, i samma linje som den nuvarande och blir symmtriskt uppbyggd med tre portikmotiv som på ett positvt sätt anknyter bakåt i sitt motivval. Mittaxeln markeras genom förläggning av huvudporten dit. Byggnadsdelen har nu även tillfogats ett sockelmotiv och en utkragande takfot i tre steg. Ovan denna följer en indragning av fasaden i två steg som bidrar till att minska en annars påtagligt dominant tillbyggnad. Denna utformning gör att den ursprungliga dynamiken mellan två höga flygelfasader och en lägre sammanbindande del ändå kommer att kunna skönjas. Att emellertid som tidigare skisser visat, bryta huvudbyggnadens kraftigt betonade takfot genom att föra den översta våningen av denna glasade uppbyggnad förbi denna vore mycket olämpligt ur arkitektonisk och historisk synvinkel och torde heller inte vara nödvändigt ur kommunikationssynpunkt. I föreliggande handling ligger nu avslutningen mot gatan på samma nivå som den föreslagna inglasningen av gården, det vill säga i anslutning till den ursprungliga, ovanligt kraftiga, vulstformade takfoten. Detta har stor betydelse för förståelsen av byggnadens ursprungliga utformning och den måste därför förbli synlig. När nu den extra, takfotsbrytande våningen utgått ökar den visuella vikten av den nedre portaldelen på ett betydande, positivt sätt för dess portalmotiv. Den kraftiga känslan av en hög skärm mellan flyglarna minskar dessutom i en icke försumbar grad. Om den nya tillbyggnaden också utnyttjas till att hysa nödvändiga moderniteter som handikapptillgängliga hissar, el- och ventilationsschakt mm som annars skulle kräva stora ingrepp i de gamla byggnadsdelarna, tillför den ett tekninskt mervärde som till en del kan uppväga det förvanskande ingreppet som rivningen av den gamla oundvikligen innebär. Överglasning av gården Någon form av förändring av den del av gården som är överbyggd idag är givetvis tänkbar. Att lägga ett tak högst upp, inglasande hela gårdens alla plan är inte någon lösning som är direkt varsam mot de kulturhistoriska värdena. Den nuvarande 6
överdäckningens taknivå är dock egendomlig då den skär genom fönsternivån i ett våningsplan i husen och ytorna under känns alltför hoptryckta för att ge en trivsam miljö. Att höja taket och skapa en rymlig känsla inne är i sig en kvalitetshöjande åtgärd för denna byggnad och dess framtida nyttjande. Att lämna någon våning kvar ovan glastaket vore nog det naturligaste. På så sätt kunde den ursprungliga utformningen läsas av och därmed även minska graden av förvanskning. Dock finns det en viss logik i att, som i föreliggande förslag ta fasta på den dominanta takfoten som gräns mellan ute och inne. Det förbättrar också chansen att alla de ursprunliga föstren i fasaderna får sitta kvar och tillföra ett estetiskt och kulturellt värde för framtiden, se nedan. Att, dölja eller bryta upp denna takfot vore, som ovan nämnts dock en grav form av förvanskning och inte förenlig med byggnadens starka kulturvärden. Undantag kan medges för ett eventuellt urtag för hisstornet, enligt nedan fört resonemang om att man med denna installation undviker stora irreversibla genombrott genom ursprungliga bjälklag och andra delar av stommen. Ur antikvarisk synvinkel acceptabla delar; Förändrad innergård Förslaget visar på en förändrad användning och skapande av attraktiva rumsligheter utan att större ingrepp behöver göras i de gamla husdelarna och deras stommar, bortsett från rivningen av portalbyggnaden. Den gamla transportvägen under lanterninerna på gården kan förändras till ett bra butikstorg under glastak som samtidigt ger en god förbindelse genom kvarteret, från gata till gata. Miljön inne på gården och passagen genom byggnaden är värd att exponeras för en större publik än de som har tillgång till den idag. Den intrikata konstruktionen med dess suggestiva former hos dagens undertak med lanterniner och balkar i betong klarar knappast en uppflyttning men skulle kunna tjäna som estetisk idé för det nya, även om man då sannolikt vill infoga större glasade ytor. Nuvarande takkonstruktion över gården Det aktuella förslaget redovisar också ett nytt, fristående hisstorn på innergården till alla våningsplanen. Denna lösning skonar de gamla delarna från irreversibla ingrepp i bjälklag och väggar och är på så sätt ett acceptabelt tillägg som ger alla byggnadens plan godkänd tillgänglighet för rörelsehämmade. 7
Skydd av fasader Att höja glastaket till föreslagen nivå ger som nämnts en positiv effekt för de ursprungliga fönstersnickerierna eftersom det eliminerar behovet av tilläggsisolering av alla de intakata fönstren mot gården. Väderskyddet kommer ju också att stoppa nedbrytningen genom väder och vind vilket gör att dessa fönstersnickerier i princip kan sitta kvar för evigt. Dessa fönster är tidstypiskt småspröjsade och har vackert profilerade bågar som hjälper till att bryta ljuset på insidan. Glasningen verkar också till största delen bestå av cylinderblåst, lagom ojämnt originalglas som bidrar till helhetsintrycket av byggnaden. Slutord De berörda byggnaderna är av mycket högt kulturhistoriskt värde av många skäl. Dels därför att de utgör exempel på en nu nästan försvunnen byggnadstyp i Stockholms innerstad; -industribyggnaderna, en gång en mycket vanlig företeelse på stadens malmar. Dels därför att de delvis ritades av ett av vårt lands stora namn inom epokens arkitektur, professor Ivar Tengbom. Föreliggande ändringsförslag och tidigare större ombyggnader inom fastigheten, bland annat under 1990-talet visar på komplexiteten i hur denna byggnadstyp skall kunna anpassas till de nya krav och önskemål som ändrat nyttjande och strukturomvandlingar i deras närhet ställer på dem. Att,så som hänt med många andra liknande byggnader ersätta dem med nybyggnader är inget alternativ när man som här har att göra med de bästa exemplen från en viss arkitektonisk epok. Om detta råder ganska stor enighet. Det är istället när det kommer till de konkreta åtgärdsförslagen som nya brukarintressen och de olika kulturella värdena som byggnaderna besitter möts och förhoppningsvis ändå kan ge upphov till godtagbara och kavlitetsmässigt hållbara lösningar. Framtiden får lov att utvisa om det blev rätt i längden. Stellan Ridderstrand, Byggnadsantikvarie Certifierad sakkunnig kontrollant av kulturvärden, kvalificerad behörighet Medlem i SPBA, Sveriges Praktiserande Byggnadsantikvarier 8