Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen. Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen Göteborgs Stad, Västra Götalands län Miljökonsekvensbeskrivning i vägplan samrådshandling. Godkänd av Länsstyrelsen 2013-08-27

Säve E6 Rörö Hyppeln Källö- Knippla Nolvik E6.20 E45 Hälsö Björkö HISINGEN Öckerö Torslanda Öckerö Lilla Varholmen E20 Hönö Hjuvik 155 E45 E6 Göteborg Fotö c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM E6.20 40 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning i vägplan samrådshandling. Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Objektsnummer: 102357 Utgivningsdatum: 2013-08-27 Utgivare: Trafikverket Region Väst Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad Foton: WSP Kartor: Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011, GSD Terrängkartan 2011 10142837 Medverkande: Johanna Arvidsson Projektledare Trafikverket Thomas Grönlund Miljöspecialist Trafikverket Ann-Kristin Lundberg Vattenspecialist Trafikverket Claes Olausson Hamnspecialist WSP Kent Andersson Uppdragsansvarig WSP Sara Nordmark MKB-samordnare WSP Tomas Cederlöf Ansvarig vägplan WSP Cecilia Flygare Layout och kartor WSP Steve Berggren-Clausen VA-projektör WSP Roger Fred Bullerberäkningar WSP Jesper Lindgren Luftberäkningar WSP

Innehåll 1 Inledning...6 1.1 Bakgrund, problem och syfte... 6 1.2 Tidigare utredningar, samråd och beslut... 6 1.3 Avgränsningar... 7 1.4 MKB-arbetet...8 1.5 Generella förutsättningar... 9 2 Projektet Lilla Varholmen... 12 2.1 Beskrivning av omfattning och utformning för vägplanen...12 2.2 Beskrivning av vattenverksamheten... 14 2.3 Klimatanpassningar... 14 2.4 Trafikförhållanden...16 2.5 Nollalternativ...17 2.6 Alternativa lösningar... 18 3 Natur- och kulturlandskapet... 20 3.1 Nuläge... 20 3.2 Miljöåtgärder...22 3.3 Effekter och konsekvenser...22 4 Hälsa och säkerhet... 24 4.1 Nuläge...24 4.2 Miljöåtgärder...25 4.3 Effekter och konsekvenser...25 5 Miljöpåverkan under byggnadstiden... 29 5.1 Allmänt...29 5.2 Aktuellt projekt...29 5.3 Miljöåtgärder...30 5.4 Effekter och konsekvenser av byggnadsarbetena...30 6 Samlad bedömning... 31 6.1 Miljökonsekvenser...31 6.2 Miljökvalitetsnormer...31 6.3 Uppfyllelse av miljömål...32 7 Strandskydd...33 8 Fortsatt miljöarbete...33 8.1 Miljöåtgärder...33 8.2 Kompletterande tillstånd, dispenser och samråd...33 8.3 Uppföljning och kontrollprogram...33 9 Samråd... 34 10 Källor... 34 Bilaga 1: Redovisning av förhöjda havsvattennivåer vid Lilla Varholmen, Björkö och Hönö Bilaga 2: Marinbiologisk undersökning Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 3

Sammanfattning Bakgrund Utbyggnaden av bussterminalen vid Lilla Varholmen, Göteborgs Stad ingår som en del av det Västsvenska paketet som omfattar infrastrukturåtgärder under de kommande 20 åren i Göteborgsregionen. Lilla Varholmen ligger längs med väg 155, Öckeröleden, som är den enda gena förbindelsen mellan centrala Göteborg, Torslanda och Öckerö kommun. På sträckan mellan Hönö och Lilla Varholmen samt Öckerö och Lilla Varholmen utgörs väg 155 av en färjeled. Projektmålet för utbyggnaden vid Lilla Varholmen är att öka säkerheten och tillgängligheten för bussresenärerna vid Lilla Varholmen. Förslaget Trafikverket Region Väst planerar att flytta befintliga busshållplatser på Lilla Varholmen till ett nytt läge beläget på den befintliga piren mellan Björköläget och reservläget för Hönöleden. Förslaget innebär att en ny bussterminal ska byggas vid Lilla Varholmen genom att befintlig pir byggs ut. Projektet innebär arbeten i vatten och tillstånd enligt 11:e kap Miljöbalken behövs för att få genomföra projektet. Piren kommer med detta förslag att utökas och asfalteras, och ska utnyttjas som håll- och vändplats för bussarna mellan Göteborg och Lilla Varholmen. MKB-arbetet Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har skett integrerat med projekteringen av vägförslaget. Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har skett successivt genom förstudiens utredningar och genomförda samråd med Länsstyrelsen, kommunen och berörda sakägare. Denna MKB gäller för såväl vägplanen som för tillståndsansökan för vattenverksamhet. Miljöförhållanden Färjeläget har funnits på platsen sedan 1960-talet. Det utgör en viktig del av landskapet och är en tydlig kommunikationsanläggning som är av stor vikt både för den permanenta befolkningen och för tillfälliga besökare, se figur 0.1. Även färjorna utgör en viktig del av landskapet. Invid färjeläget finns en småbåtshamn. Området kring färjeläget utgörs idag av en stor asfaltsplan som avgränsas av bergskärningar i norr och i söder. I anslutning till planen finns en kiosk som i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Planen innehåller en busshållplats, tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna, körfält för bussar samt trafik från färjorna och längst i söder finns en parkeringsplats. Vattnet utanför Lilla Varholmen ingår i Björköfjorden som är en del av Kattegatt. Det biologiska livet i vattnet utanför färjeläget är mycket omdanat av färjetrafiken och av andra båtar som Figur 0.1 Befintlig situation vid Lilla Varholmen. 4 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

trafikerar området. Det är sannolikt att de kraftiga strömmar som uppstår i samband med färjornas angöring och avgång påverkar såväl växtliv som djurliv i det aktuella området och det biologiska liv som finns här är väl anpassat till denna miljö. Miljön under vattnet är till stor del artificiellt skapat. En biotopkartering i vattenområdet utanför färjeläget har utförts i samband med detta projekt. Syftet med undersökningen var att dokumentera och beskriva det aktuella områdets marinbiologiska naturvärden och eventuell förekomst av särskilt skyddsvärda livsmiljöer (biotoper). Bottenmiljön i det undersökta området utgjordes av fem huvudsakliga biotoper, men karakteriserades framförallt av en i huvudsak vegetationsfri mjukbotten samt en hårdbotten till stor del bevuxen av makroalger. I området som direkt kommer att påverkas av utbyggnaden genom markanspråk utgjordes botten av klippbotten, sk hårdbottenmiljö. Substraten var i huvudsak sten och block. Vegetationen på dessa substrat bestod uteslutande av olika makroalgsarter. Det är högst troligt att de stenblock som påträffas på botten utanför piren härstammar från tidigare utbyggnader av piren. Livsmiljöer inom undersökningsområdet som anses vara särskilt skyddsvärda är framförallt de grunda mjukbottnarna i norra och södra delen, samt musselbanken (blåmusslor) som påträffades utanför det södra färjeläget. Den grunda mjukbotten norr om Björköläget är till största delen vegetationsfri. De djur som finns där återfinns framförallt i bottensedimenten (så kallad infauna). I det södra mjukbottenområdet finns ålgräs. Färjeläget är i nuläget svårorienterbart, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjorna. Den största bristen är emellertid trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som ska ta sig mellan Hönöfärjan och busshållplatsen. För att komma till hållplatsen måste man ta sig genom körvägen till och från Björköfärjan. De boende på Lilla Varholmen använder sig av busshållplatsen ute vid färjeläget och behöver då korsa körfälten på väg 155 för att ta sig över till den. Det finns ingen säker passage av körfälten för de oskyddade trafikanterna. Konsekvenser Utbyggnaden av bussterminalen kommer att medföra både positiva och negativa effekter för miljön. Den samlade bedömningen är att förslaget totalt sett innebär en förbättring av nuvarande situation vid färjeläget Lilla Varholmen. För aspekterna buller och farligt gods innebär utbyggnaden ingen skillnad. Positiva konsekvenser Projektet innebär att belastningen på Björköfjorden minskar något i och med att dagvattnet från terminalen ska renas genom vegetativ rening med infiltration genom ett sandfilter. För landskapsbilden blir konsekvensen positiv genom att terminalområdet struktureras upp och platsen ges ett mervärde. Detta påverkar även rekreation och friluftslivet positivt. Konsekvensen för barriäreffekten bedöms som positiv. Det blir säkrare för de oskyddade trafikanterna att röra sig vid Lilla Varholmen mellan bussarna och färjorna. Ett övergångsställe vid Lulles väg innebär att det även blir säkrare att passera väg 155. Negativa konsekvenser Projektet innebär att ny bottenarea kommer tas i anspråk vilket är negativt för vattenmiljö. Den bottenmiljö som tas i anspråk är inte någon känslig eller skyddsvärd miljö. Under byggtiden kan negativa konsekvenser tillfälligt uppkomma vid andra miljöer än själva arbetsområdet. Den grumling som kan uppkomma bedöms som ringa i och med att inget finmaterial ska användas. De havsmiljöer som kan komma att påverkas bedöms även kunna återhämta sig efter en viss tillfällig grumling. Den nya miljö som skapas under vattnet i anslutning till den nya piren kommer på sikt bli väldigt lik den nuvarande. Flora och fauna kommer att återetablera sig även på dessa nytillkomna block. Miljöuppföljning Under byggtiden ska arbetet följas och dokumenteras genom fotografering av vattnet utanför arbetsområdet. Detta för att enkelt kunna följa hur tippningen av stenmassorna påverkar vattenmiljön kring Lilla Varholmen. Om spridningen ökar markant i storlek ska tippningstakten minskas för att på så sätt få ner materialets utbredning. Om grumlingen trots detta kvarstår får arbetet tillfälligt avbrytas. Djuplänsar eller geotextilskärmar ska finnas på plats för att snabbt kunna användas som en sista åtgärd. Regelbunden provtagning av två olika lager i infiltrationsytan föreslås göras för att säkerställa reningseffekten. När ansamlingen av föroreningar i det undre lagret börjar närma sig koncentrationen av föroreningarn i det övre lagret måste allt material bytas ut då det är mättat på föroreningar. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund, problem och syfte Väg 155 Öckeröleden är den enda gena förbindelsen mellan centrala Göteborg, Torslanda och Öckerö kommun. Vägen går genom verksamhetsområden i öster och bostads- och rekreationsområden i väster. På sträckan mellan Hönö och Lilla Varholmen samt Öckerö och Lilla Varholmen utgörs väg 155 av en färjeled. Färjeleden mellan Hönö och Lilla Varholmen är den mest trafikerade i landet. Vägen är hårt belastad av bil-, buss- och lastbilstrafik. På delen närmast Lilla Varholmen påverkas dessutom trafiksituationen av bilfärjorna mellan Hönö och Björk. Vid färjeläget Lilla Varholmen råder stora brister vad gäller trafiksäkerhet framförallt för de oskyddade trafikanterna som ska ta sig mellan färjorna och bussterminalen. Färjeläget upplevs också som svårorienterbart, såväl vid ankomst med bil på väg 155 från öster som från färjan. Västsvenska paketet Utbyggnaden av terminalområdet med en bussterminal på Lilla Varholmen ingår som en del av det Västsvenska paketet. Västsvenska paketet innehåller transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder under närmare 20 år och är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik och Trafikverket, som har huvudmannaskapet. Utbyggnad av busskörfält längs väg 155 pågår öster om Gossbydal ända ner till Vädermotet. Tanken är att busskörfält ska byggas på väg 155 hela vägen ner till Hjuviks Bryggväg. Samtliga åtgärder som föreslås i detta projekt syftar till att skapa förutsättningar för att de övergripande målen med Västsvenska paketet uppnås: En större arbetsmarknadsregion. En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken. En konkurrenskraftig kollektivtrafik. En god livsmiljö. Stärkt internationell konkurrenskraft för det regionala och nationella näringslivet. Målen ska nås genom åtgärder som förbättrar framkomligheten för att nå kortare restider och öka pålitligheten med minskad risk för förseningar. Åtgärderna begränsas till ombyggnationer och förbättringar i det befintliga vägnätet. 1.2 Tidigare utredningar, samråd och beslut Tidigare utredningar Följande utredningar har föranlett detta projekt: Väg 155. Förslag till åtgärder för väg- och kollektivtrafiken. Rapport nr 2:2006. Göteborgs Stad Trafikkontoret. Lilla Varholmen bussterminal - koncept. PM 2006. Ramböll Pilotprojekt Lilla Varholmen Knutpunkt Hjalmar. Juni 2007. Rapport inom K2020. Göteborgs Stad, Vägverket, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Banverket. Förstudie. Väg 155 Öckeröleden. Delen Lilla Varholmen Gossbydal. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken. Beslutshandling mars 2012. Trafikverket. Projektmål Projektmålet för utbyggnaden vid Lilla Varholmen är att öka säkerheten och tillgängligheten för bussresenärerna vid Lilla Varholmen. Beslut om betydande miljöpåverkan, vägprojektet Länsstyrelsen har den 10:e februari 2012 med förstudien för hela projektet Lilla Varholmen Gossbydal som grund beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta bland annat med anledning av de arbeten som ska utföras i vatten samt påverkan på arter som är skyddade av artskyddsförordningen (avser delen Hjuviks Bryggväg Gossbydal). Efter förstudiens genomförande beslöt Trafikverket att dela projektet Lilla Varholmen Gossbydal i två delar. Den ena vägplanen benämns Lilla Varholmen Gossbydal och avser vägsträckan som avses kompletteras med busskörfält, och den andra vägplanen benämns Lilla Varholmen och avser utbygganden av en bussterminal på Lilla Varholmen. Projektet Lilla Varholmen var beskrivet i förstudien som åtgärder vid färjeläget men även åtgärder på vägsträckan från Lilla Varholmen till Hjuviks Bryggväg. Åtgärderna längs vägen har av bla ekonomiska skäl valts bort i detta projekt och vägplanen innebär enbart åtgärder vid piren. 6 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Hjuviks bryggväg Beslut om betydande miljöpåverkan, vattenverksamhet Utförandet av projektet på Lilla Varholmen kommer att innebära arbete i vatten vilket är tillståndspliktigt enligt Miljöbalken kapitel 11. För det nuvarande färjeläget finns flera äldre vattendomar. Domen VA 15/75 från 1975 gällande nytt färjeläge på Lilla Varholmen för Björköfärjan är den som huvudsakligen berörs av terminalbygget. Den domen omfattar utfyllnad för ny ramp, muddring till ny nivå och förlängning av befintlig vågbrytare. Länsstyrelsen har den 2012-12-03 fattat beslut att de arbeten som ska utföras i vattnet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1.3 Avgränsningar Geografisk avgränsning Projektets avgränsning utgörs av området kring färjeläget på Lilla Varholmen, både på land och i vattnet. Inom detta område studeras åtgärder som kan medföra markanspråk och fysiska intrång. Miljökonsekvensbeskrivningens geografiska avgränsning styrs av miljöeffekternas influensområde som kan vara större än projektets utredningsområde. Exempel på miljöeffekter som kan ha ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är luftföroreningar, buller och vattenburna föroreningar. Vägplanen avser utbyggnad av en bussterminal och MKB:n behandlar därför frågor kopplat till detta arbete. Vägplanen påverkar inte färjeläget eller själva färjetrafiken. Vägplaneområdet avser terminalområdet, se figur 1.1. För vattenverksamheten begränsas utredningsområdet till att omfatta åtgärder i vattnet utanför pirområdet. Avgränsning i tid Miljökonsekvensbeskrivningens prognosår har satts till 2033. Behandlade och bortvalda miljöfaktorer Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har skett genom förstudiens utredningar och genomförda samråd med Länsstyrelsen, kommunen och berörda sakägare. Under kapitel 1.5 redovisas samtliga riksintressen i projektets närområde. Utbyggnaden av bussterminalen sker inom riksintresset med geografiska bestämmelser för högexploaterad kust. Bussterminalen ska byggas i ett kraftigt exploaterat kustområde vilket minskar påverkan på riksintresset. Det är fördelaktigt att exploateringar samordnas till redan ianspråktagna platser. I och med att utbyggnaden sker på denna plats bedöms skadan på riksintresset som marginell och frågan behandlas inte mer. Nedanstående sakfrågor bedöms inte påverkas av projektet och behandlas därför inte vidare i denna MKB. 0 50 100 m 155 Hjuviksvägen Lulles väg Lulles väg Lilla Varholmen LILLA VARHOLMEN Lilla Varholmen c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Figur 1.1 Avgränsningen av arbetsplanen markerad med rött, se mer under avsnitt 2.1. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 7

Luftföroreningar Vägtrafiken medför utsläpp av förorenade ämnen till luften. Ett PM Luftkvalité har tagits fram i samband med arbetet för hela väg 155. Den utredningen visar att luften i området är bra i dagsläget och gällande miljökvalitetsnormer för luft överskrids inte. Sannolikheten för att normerna ska klaras även i framtiden bedöms som god. Tack vare tekniska framsteg i fordonsutvecklingen och en ökad andel miljöfordon kommer emissionerna att minska. Västsvenska paketet innebär satsningar för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken vilket bedöms öka andelen kollektivt pendlande resenärer på sträckan. Detta kan ge upphov till ytterligare förbättringar vad gäller luftkvaliteten längs vägsträckan. Projektet leder till vissa förbättringar av trafikmiljön vid färjeläget vilket kan leda till en viss minskning av utsläppen lokalt kring färjeläget. Området är beläget utanför tätortsmiljö och någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna avseende luftkvalitet bedöms inte föreligga. Den utredning av luftkvaliteten som gjorts visar att luftmiljön är god idag och bedöms fortsatt vara det, vilket gör att aspekten avgränsas bort. Kulturmiljö Inga kända objekt eller områden med utpekade kulturvärden finns inom det aktuella området. Vattenmiljön kring färjeläget består av en hårdbotten med stenar och block utan sediment och inga kulturvärden förväntas finnas där. Området är utfyllt vid tidigare byggnationer. Inga fornlämningsliknande föremål eller strukturer noterades i samband med den marinbiologiska undersökningen som gjordes. Med detta som underlag har aspekten avgränsats bort. Markföroreningar Den geotekniska undersökningen som gjorts av vattenområdet visade att botten som kommer att tas i anspråk utanför färjeläget i princip består av rent berg. Den marinbiologiska undersökningen klassade botten som en hårdbotten med block och stenar som substrat. I samband med tidigare ombyggnationer av Björköledens färjeläge år 2007 analyserades bottensedimenten med avseende på metaller, oljerester och TBT (tributyltenn). Analysresultaten visade att sedimenten var rena. Med detta som underlag har aspekten avgränsats bort. tenområden. Naturresurser är det vi kan ta ut från naturen i form av material och energi. Det omfattar utvinning av naturtillgångar (till exempel berg, grus, vatten) eller användning (till exempel skogsbruk, jordbruk, fiske). Utbyggnaden tar i anspråk en mindre andel ny bottenarea (ca 2 250 m 2 ). I och med att endast små naturresurser kan gå förlorade genom utbyggnaden och att botten inte är något utpekad lek- eller uppväxtområde för fisk avgränsas hela detta avsnitt bort. 1.4 MKB-arbetet Framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en del av en process vars syfte är att bidra till en så god miljöanpassning av projektet som möjligt. MKB-processen omfattar även samråd med berörda myndigheter och enskilda. I MKB-dokumentet beskrivs och bedöms effekter och konsekvenser av den föreslagna utbyggnaden. Där kan också förslag ges till åtgärder för att förebygga och begränsa eller kompensera för de direkta och indirekta effekter som utbyggnaden kan medföra på miljön och på människors hälsa. I MKB:n redovisas inarbetade åtgärder och andra tänkbara miljöåtgärder. Inarbetade åtgärder är sådana som redan inarbetats i vägförslaget genom den integrerade process som förevarit i projektet. Andra tänkbara åtgärder är sådana som än så länge endast är förslag som ytterligare skulle kunna begränsa miljöpåverkan. Vägplanen och MKB:n utgör även underlag för den fortsatta pro- STRATEGISK PLANERING - Miljöbedömning FÖRSTUDIE - Miljö UTREDNING - MKB Hushållning med naturresurser Miljöbalkens 3 kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vat- Tillåtlighetsprövning PLAN - MKB BYGGHANDLING - Miljösäkring BYGG- OCH DRIFTSSKEDE Miljösäkring och miljöuppföljning Ingen fortsatt planering Figur 1.2. Miljö i planering och projektering enligt Trafikverkets handbok för MKB:er, publikation 2011:090. 8 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

jekteringsprocessen. Miljöfrågornas hantering i vägplaneringsprocessen visas i figur 1.2. Den 1:a januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft i Sverige. Detta kommer att påverka Trafikverkets planeringsprocess och ge en mer sammanhållen process istället för dagens process som sker i flera steg. Den nya planeringsprocessen kommer även ett påverka hur miljöarbetet sker inom projekten. För Lilla Varholmen görs bedömningen att den nya lagstiftningen inte kommer att påverka projektet i och med att arbetet är så pass långt framskridet. Figur 1.2 redogör för den gamla planeringsprocessen som gällde fram till 31/12 2012 i och med att det är så projektet har drivits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen är framtagen av WSP Samhällsbyggnad på uppdrag av Trafikverket. MKB-samordnaren har varit del av den projektgrupp som även projekterat vägförslaget. Denna MKB gäller i sin helhet för såväl vägplan som för tillståndsansökan för vattenverksamhet med följande förtydligande: Konsekvenskapitlen i MKB:n, kapitel 3-4, gäller i sin helhet för vägplanen, medan för MKB:n tillhörande tillståndsansökan är det främst avsnittet om vattenmiljö, kapitel 3, samt avsnittet om dagvatten i kapitel 4, som är aktuellt. Övriga kapitel är gemensamma för båda miljökonsekvensbeskrivningarna. 1.5 Generella förutsättningar Nationella, regionala mål och lokala mål Riksdagen har antagit 16 miljömål/miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Det är ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljömålen. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (år 2050 när det gäller klimatmålet). De nationella miljömålen är regionaliserade av Länsstyrelsen i samverkan med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer. De regionala miljömålen ska vara utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå. Göteborgs stad har även antagit lokala miljömål som beskriver ett önskat miljötillstånd som man lokalt ska sträva efter att nå. Under kapitel 6 görs en bedömning av projektets bidrag till måluppfyllelsen av miljömålen. Det övergripande transportpolitiska målet formulerades 1998 och är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Målet har sedan 2009 förtydligats genom två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Hänsynsmålet behandlar säkerhet, miljö och hälsa och formuleras Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljömålen uppnås och till ökad hälsa. Riksintressen Öckerö- och Styrsöskärgårdarna omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken, se figur 1.2. De riksintressanta värdena utgörs av en mångformig och variationsrik skärgård med många tillfällen till bad, båtsport och fritidsfiske samt natur- och kulturstudier. Området är livligt besökt av fritidsbåtar. Områdets värde förstärks genom de väl utbyggda kollektiva förbindelserna. Kustlederna St Sillesund Dana fjord samt Stora Pölsan Dana fjord utgör riksintressen för farleder enligt 3 kap 8 miljöbalken. Lilla Varholmen ingår i ett stort område som pekats ut som ett riksintresse med geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap, 4 högexploaterad kust, nationallandskapet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljölagstiftningen gällande kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå de nationella miljömålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 9

± Öckerö Hjulvik TECKENFÖRKLARING Riksintresse enl MB 4 kap 4, Högexploaterad kust Riksintresse för friluftsliv enl MB 3 kap 6 Riksintresse för farleder enl MB 3 kap 8 Strandskydd 0 150 300 600 900 m c Lantmäteriverket, GSD Fastighetskartan 2011 Koordinatsystem: sweref 99 TM Figur 1.2 Översiktskarta med riksintressen och strandskydd. 10 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Projektets lokalisering

För närvarande finns det miljökvalitetsnormer för: olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) havsmiljön (SFS 2008:56) Under 2012 påbörjades arbetet med att implementera Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) i svensk lagstiftning vilket innebär ett införande av nya miljökvalitetsnormer för havsområden. De nya normerna trädde i kraft 15:e juli 2012, under hösten 2012 pågick arbetet med framtagande av tillsynsvägledningar inom området. Nästa steg i att genomföra havsmiljöförordningen är att ta fram åtgärdsprogram vilket ska vara klart till år 2015. I det här projektet är miljökvalitetsnormerna för luft, vatten och havsområden aktuella. Här beskrivs dessa lite mer. Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december 2015. Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist fram till år 2021 på grund av olika förutsättningar som gör att det inte är rimligt att statusen ska uppnås till år 2015. För den kemiska statusen gäller kvalitetskravet exklusive kvicksilver, inriktningen ska dock vara att nuvarande halter inte bör öka. Inom utredningsområdet finns det miljökvalitetsnormer kopplade till Björköfjorden för att säkerställa kvaliteten på vattenmiljön. Björköfjordens nuvarande status (år 2009) är en måttlig ekologisk status och en god kemisk ytvattenstatus (exkl kvicksilver) Följande MKN gäller för Björköfjorden: God ekologisk status med tidsfrist till år 2021 pga övergödning God kemisk ytvattenstatus till år 2015 (exklusive kvicksilver) Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det finns idag normer för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren. Miljökvalitetsnormerna utgör inte säkra nivåer under vilka hälsoeffekter inte riskeras. Hälsovinster kan därför uppnås genom att minska låga till måttliga halter i miljöer där människor vistas regelbundet. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Med utomhusluft avses enligt förordningen all utomhusluft med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Havsmiljödirektivet ska leda till att god miljöstatus (GES) ska uppnås i den marina miljön senast år 2020 i alla Europas marina miljöer. Tillståndet beskrivs av havsmiljöns fysiska, kemiska och biologiska egenskaper där god miljöstatus är det önskade tillståndet i den marina miljön. Syftet är att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras och att, när det är praktiskt möjligt, återställa miljön där den har påverkats negativt. Om ett havsområde inte bedöms nå upp till god miljöstatus till 2020 ska den aktuella medlemsstaten ta fram vad som i direktivet benämns miljömål med indikatorer. Målet med Sveriges havsmiljöförvaltning är att både Östersjön och Nordsjön ska ha en god miljöstatus. För att nå god miljöstatus i Östersjön och Nordsjön kommer Sverige att inrätta särskilda miljökvalitetsnormer med indikatorer. I kustzonen överlappar Havsmiljödirektivet och Vattendirektivet varandra. Kommunal planering Göteborg Stads översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2009-02-26. Öckerö kommun har en översiktsplan som antogs 2006-06-14. Det finns inga detaljplaner som påverkas av detta projekt. Strandskydd Vid färjeläget är strandskyddet upphävt på land medan det gäller i vattnet. Strandskyddet till havs är utökat till 300 m. Strandskyddet beskrivs mer under kapitel 7. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 11

2 Projektet Lilla Varholmen 2.1 Beskrivning av omfattning och utformning för vägplanen Trafikverket Region Väst avser att flytta befintliga busshållplatser på Lilla Varholmen till ett nytt läge beläget på den befintliga piren mellan Björköläget och reservläget för Hönöleden (färjeläge 2 i bild 2.2). Förslaget innebär att en ny bussterminal ska byggas vid Lilla Varholmen genom att befintlig pir byggs ut, se figur 2.1. Syftet med åtgärderna är att förbättra trafiksäkerheten framförallt för de oskyddade trafikanterna. Området mellan befintlig pir och Björköfärjeläget fylls ut och ytan byggs upp något jämfört med dagens pir. Projektet innebär arbeten i vatten, se avsnitt 2.2. Piren kommer med detta förslag att utökas och asfalteras, och ska utnyttjas som hålloch vändplats för bussarna mellan Göteborg och Lilla Varholmen. Piren kommer att trafikeras av i snitt 300 bussar per dag, ingen annan trafik än bussar kommer att använda piren. Det kommer att finnas gångvägar mellan färjorna och busshållplatserna så att de oskyddade trafikanterna kan röra sig på ett säkert sätt mellan dessa målpunkter, se figur 4.2. Väster om Lulles väg föreslås ett övergångsställe över väg 155. Övergångsstället ligger geografiskt utanför vägplaneområdet men ingår trots det i projektet. Längs pirens utkant mot havet och färjelägena kommer en mur att byggas för att förhindra att vågor kommer upp på piren, men muren kommer även fungera som en säkerhetsåtgärd för de som vistas på piren. På insidan längs med hela muren kommer en gångväg att anläggas och längst västerut på piren kommer gångvägen att breddas så att en utsiktsplats skapas. Muren kommer att utföras i betong och mestadels vara 1,2 m hög samt ha ett metallräcke 1 dm ovanför murkrönet. Detta för att minska risken att människor sätter sig på krönet och därmed löper risk att falla utåt/nedåt. Stolparna för belysningsarmaturerna kommer om möjligt att integreras med muren, i sådana fall alltså sticka upp ur muren. Murkrönet kommer utmed några sektioner av muren att sänkas till 1,0 resp 0,8 m höjd. Utmed nivån 1,2 m resp 1 m kommer ett metallräcke att löpa på de lägre partierna. På de partier där murkrönet är som lägst, 0,8 m, kommer således en metallföljare att finnas på 1,0 m, 1,2 m samt 1,3 m nivåerna. Variationerna i krönhöjd på muren görs för att ge anläggningen ett lite nättare intryck och för att öka siktbarheten ut mot havet, framför allt för barn. Den centrala ytan på piren, som inte är köryta, kommer att gestaltas på ett sätt som står i samklang med det omgivande landskapet. I och med att piren med detta förslag kommer att hårdgöras och trafikeras uppkommer förorenat vägdagvatten från bussterminalen som måste tas om hand på något sätt. Recipient för dagvattnet är Björköfjorden. En dagvattenutredning har utförts inom detta projekt där olika lösningar för att rena vägdagvattnet har studerats. Dagvattnet från piren föreslås separeras och omhändertas lokalt på piren, se figur 2.2. Utredningen föreslår att en yta i mitten av piren bekläs med tättväxande gräs och anpassas till dagvattenhantering med vegetativ rening med infiltration genom ett sandfilter, se figur 2.2. Marken ska höjdsättas så att avrinningen sker in mot mittytan. Vattnet fördröjs tillfälligt på gräsytan och infiltrerar sedan i Figur 2.1 Redovisning (i rött) av ny pir och erosionsskyddet. Nuvarande pir och slänt redovisas med blå linje. 12 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

gångväg erosionsskydd väg g gån äg gv n gå gångväg Figur 2.2 Redovisning av utformningen av bussterminalen samt dagvattenlösningen. Befintliga utsläppspunkter är redovisade med en grön cirkel. underliggande matjord och sandlager innan det når havet. För att undvika erosion och bortspolning av jord ska gräsdiket förses med geotextil undertill. Den största delen av reningen kommer att ske i det övre matjordslagret. Utsläppspunkten är placerad på pirens västra del. För att denna lösning ska vara hållbar krävs att pirens grund inte är tät utan att vattnet kan ta sig ut genom sprängstenen ut i havet och att gräsytan därmed är självdränerande. Pirens långsidor kommer att bestå av tät spont men den västra sidan utgörs av en blockig slänt (=erosionsskydd) ut i mot havet. Detta innebär att vatten från gräsytan dränerar ut i underliggande sprängsten och sedan ut i havet via erosionsskyddet. Vid vägkanten intill infiltrationsytan anläggs en bräddbrunn för avledning av dagvatten, om den infiltrerande kapaciteten av någon orsak skulle vara begränsad. Det finns ingen avstängningsordning för infiltrationsytan, men bräddbrunnen intill kan tillslutas med sandsäck i händelse av utsläppsolycka. Infiltrationsmagasin har genom partikelavsättning en hög reningseffekt för nästan alla föroreningar förutom lösta metaller. Genom den vegetativa reningen som vattnet först genomgår fångas tungmetaller, olja och fett upp i växtligheten. Vattnet fördröjs tillfälligt i diket och infiltrerar sedan i det underliggande sandlagret. Uppmätt reningseffekt ligger på 80-98 % för alla vanligt förekommande tungmetaller i dagvattnet. Förutom tungmetaller klarar avskiljaren även att med gott resultat rena fosfor, kväve, oljeprodukter samt torrsubstans. Den uppmätta reningsef- Figur 2.3. Utfyllnad kommer att ske mot befintliga dykdalber. Spont kommer att sättas bakom dykdalberna. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 13

fekten för oljeprodukter är 96 %, för fosfor 71 %, kväve 78 % och för suspenderat material 90 %. Siffrorna avser den ackumulerade reningen av både gräsytan och sandfilter. Om den föreslagna dagvattenlösningen på sikt visar sig vara undermålig har systemet anpassats för påbyggnadsmöjligheter. Rännstensbrunnen kan förses med ett inbyggt tungmetallfilter, samtidigt som infiltrationsytan avgränsas med kantsten. På så vis kan busskörytorna istället avvattnas till denna filteranordning. 2.2 Beskrivning av vattenverksamheten Höjdsystemet som används i denna MKB är Göteborgs lokala höjdsystem, GH 88. Medelvattenståndet vid Lilla varholmen är +9,99 m. Högsta högvattenståndet är +11,69 m. Befintlig pir/utfyllnad består sannolikt av friktionsjord och sprängsten och ligger direkt på berg. Södra delen av piren består av en bakåtförankrad spontkaj mot färjeläget mot Hönö. Norr om befintlig pir har det på 1990-talet byggts nya dykdalber för Björköfärjan och för dessa har bergytan lokalt plansprängts under vattnet. Anläggandet av bussterminalen innebär arbete i vatten vilket kräver tillstånd enligt Miljöbalken, kap 11. Den nuvarande piren ska byggas ut och göras bredare. Dagens pir är ca 1 400 m 2 i storlek och efter utbyggnaden kommer storleken att vara ca 2 650 m 2. Det kommer att krävas utfyllnad mot Björköfärjans läge samt även spontade stödkonstruktioner bakom befintliga dykdalber, se figur 2.3. Västerut kommer även ett erosionsskydd att anläggas. Uppskattad ny bottenarea som direkt påverkas av utbyggnaden är 2 250 m 2, dvs den bottenarea som direkt tas i anspråk av utbyggnaden. Erosionsskyddet tar 1 000 m 2 i anspråk och resterande 1 250 m 2 avser själva piren. Ansökan avser tillstånd enligt miljöbalken att utföra utfyllnadsarbeten med sprängsten i vattenområdet mellan befintlig pir och Björköläget, spontning/pålning/krönbalk för marina konstruktioner i anslutning mot befintliga dykdalber, anläggande av ett erosionsskydd samt eventuellt schaktning av strandnära lösa lermassor. Dagens yta av sprängsten ersätts med en asfaltsbelagd pir. Den nya piren kommer att byggas upp av sprängstensmassor med ca 3 600 m 3. Sedan tillkommer ca 1 300 m 3 för att anlägga erosionsskyddet. Stenarna som ska användas vid byggnationerna kommer att vara av större storlek och inget finkornigt material kommer att användas. Arbetet kommer att bedrivas från land och massorna kommer succesivt att läggas ner i vattnet. Massorna kommer att fyllas ut ner mot de befintliga dykdalberna vid Björköläget, och sedan kommer spontningsarbeten att ta vid. Sponten kommer att slås alternativt borras fast i bergbotten. Efter sponten är satt kommer utfyllnaden att fortsätta upp till tänkt nivå på ca +12 vilket är samma höjd som övriga terminalområdet. Uppskattningsvis kommer ca 50 % av utfyllnaden att ske innan för sponten. Den västra delen av piren kommer inte att spontas utan istället anläggs ett erosionsskydd där. Erosionsskyddet kommer att anläggas med hjälp av en grävmaskin; en så kallad långgrävare och stenarna kommer inte att tippas ner utan ska läggas försiktigt ner i vattnet. Detta arbetssätt kommer att minimera eventuell grumling. För att kunna anlägga den del av erosionsskyddet som är längst västerut så kan grävmaskinen behöva stå på en pråm. Efter detta arbete utförs överbyggnads- och asfalteringsarbeten samt övriga markanläggningar och finplanering. Den totala byggtiden uppskattas till 8-12 månader. Den utbyggda piren bedöms inte medföra någon ändring på befintliga färjelägen eller för sjötrafiken utan berör endast trafiken på land innebärande att nuvarande busshållplats förlagd på terminalområdet istället kommer att förläggas ute på den nya piren. 2.3 Klimatanpassningar Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren och det beror delvis på att koldioxid och andra så kallade växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Om utsläppen fortsätter som nu ökar risken för att klimatsystemet påverkas negativt. Detta kallas för växthuseffekten. Temperaturen förväntas öka och mängden nederbörd kan komma att påverkas kraftigt. Effekterna av växthuseffekten kan bli omfattande för till exempel jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer (ekosystem) kan skadas så att de går förlorade. År 2007 lades den statliga Klimat- och Sårbarhetsutredningen fram. Enligt den utredningen kommer nederbördsmängderna för västra Sverige att öka och nederbörden vintertid förväntas i större utsträckning falla som regn istället för som snö. Klimatscenarierna för Sverige visar att väderrelaterade händelser som exempelvis översvämningar kommer att öka under den kommande hundraårsperioden. 14 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Enligt Göteborgs översiktsplan ska dimensionerande nivåer för konstruktioner nära havet inom Göteborgs kommun vara +12,5 m. Denna nivå innefattar 1 m havsnivåhöjning till följd av klimatförändringen. Vid val av höjdsättning för konstruktioner måste hänsyn tas till de förändringar av havsnivån som kan uppkomma. Eftersom färjeterminalen och vägen inte är anpassad till de nya rekommendationerna föreslås att piren byggs upp till ca +12 m. Anledningen till att piren inte byggs högre är bla att den i så fall skulle bli en isolerad ö vid en eventuell översvämningssituation och då ändå inte kunna användas. Den befintliga kajkonstruktionen är med föreslagna marknivåer hårt ansträngd i spontens infästning i berget. Det är osäkert om den befintliga kajkonstruktionen klarar en ytterligare markhöjning med 65 cm, så att lågpunkterna kommer på +12,50, utan förstärkning. En förstärkning skulle medföra omfattande undervattensarbeten. I figur 2.4 redovisas prognosen för vattenståndshöjningen kopplad till den globala uppvärmningen och landhöjningen i Göteborgstrakten (Källa SMHI). Livslängden på busskörfälten längs väg 155 samt på bussterminalen vid Lilla Varholmen är beräknad till 40 år. Med 40 års teknisk livslängd för bussterminalen och trafiköppning till år 2015 kommer man fram till år 2055. Nettohöjningen är då ca 15 cm. Enligt SMHI finns ingen tendens till kraftigare stormar i framtiden och därtill kopplade variationer i havsvattennivåer. Högsta högvattenstånd (HHW) år 2055 bedöms därför också vara 15 cm över dagens +11,69, dvs +11,84. Bussterminalen är projekterad med markens överyta mellan nivåerna +11,85 och +12,30. Bussterminalens markyta kommer att ligga strax över HHW i lågpunkterna. Förutom höga havsnivåer finns det en risk för vågöverslag vid bussterminalen. De mest frekventa vindriktningarna som påverkar piren kommer från väst eller sydväst och därifrån kommer även de största vågorna. Våghöjden, d.v.s. höjdskillnaden mellan en vågtopp och den efterföljande vågdalen, är främst beroende på den fria vattenytans utsträckning i vindriktningen (stryklängden) samt vindhastigheten. Medelstryklängden inom det aktuella området är ca 800 m och avser nordvästlig vind. Utbyggnaden sker inom ett skärgårdsområde med flera öar utanför vilket påverkar vågornas storlek och vågorna kan därför inte bli alltför stora. I området mellan Lilla Varholmen och Björkö är stormar med 20 och 50 års återkomsttid kraftigare i sydlig riktning jämfört med motsvarande i sydvästlig riktning. En 50 årsstorm i sydlig riktning har en styrka på ca 33 m/s och ger den högsta signifikanta våghöjden på ca 1,5 m, vågperioden är då 3,4 s och våglängden ca 14 m. Resultaten av strömningsmätningar i sundet mellan Lilla Varholmen och Björkö utförda hösten 2012 av SMHI redovisar att medelhastigheten av strömmen är ca 45 cm/s vid 2 m djup och sjunker därefter ner till ca 15 cm/s vid 3 m djup. Under 5 m djup är medelhastigheten från ca 25 cm/s ner till ca 10 cm/s nära botten. Medelriktningen varierar från ca 110 (ostlig) närmast ytan till ca 240 (västlig) på 15 m djup och till ca 200 (sydvästlig) nära botten. Figur 2.4. Diagram över vattenståndsändringen i Göteborg med hänsyn tagen till klimatförändringen och landhöjningen. Källa SMHI Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 15

Vid Björkö utanför Lilla Varholmen har den maximala hastigheten av strömmen på 2 m djup uppmätts till ca 95 cm/s. Sannolikt kan högre hastigheter förekomma och vid en grov bedömning fås hastigheter upp mot 150-200 cm/s. Vindhastigheter på uppåt 20 m/s bedöms uppkomma mestadels under vinterhalvåret och maximalt vid ett tiotal tillfällen. Västerut anläggs erosionsskyddet som kommer att ta upp krafterna från vågorna och dämpa vågöverslaget. Vid pirens spontbeklädda norra och södra sidor blir dämpningen lägre, men de största vågorna bedöms träffa erosionsskyddet. Runt hela piren byggs även en skyddsmur på 0,8-1,2 m som skyddar mot vågöverslag samt till viss del mot vinden. Byggandet av en bussterminal vid Lilla Varholmen berör inte färjeläget där. Varken färjeläget på Lilla Varholmen eller de på Hönö och Björkö skulle klara en förhöjd havsnivå till +12.5 m, detta redovisas i bilaga 1. Att utreda vad som krävs för att säkra färjeförbindelsen mot förhöjda havsnivåer bör utredas i ett annat projekt. Den nya bussterminalen ligger utsatt för hårt klimat i form av vind och vågor, samt stigande havsnivåer. Den föreslagna dagvattenreningen måste klara dessa förhållanden. Den maximala avrinningen från piren till följd av ett 10 minuters regn varierar mellan 27 l/s för 1-årsregn, till 123 l/s för 100-årsregn. Dessa flöden är klimatjusterade. Stigande havsnivåer kan komma att påverka dagvattenlösningen. Risken att höga havsnivåer ska inträffa samtidigt som dimensionerande regnintensiteter betraktas som låg. Om sandlagret byts ut regelbundet minskar risken att höga havsnivåer inträffar samtidigt som sandlagrets lägst belägna delar är mättade på tungmetaller. Undersökningar har gjorts för att säkerställa att den valda dagvattenlösningen fungerar även när marken är frusen och det samtidigt regnar. Statistiskt sett är det få dagar per år som det regnar när marken är frusen. I och med den pågående klimatförändringen kommer det leda till att marken är frusen under en mindre del av året än vad som tidigare varit brukligt. För den händelse att intensiva regn skulle falla då marken samtidigt är frusen fungerar rännstensbrunnarna i busskörfältet som brädd. För att infiltrationsytan ska fungera som avsett får det inte fungera som snöupplag under vintern. 2.4 Trafikförhållanden Vägtrafik Väg 155, Öckeröleden är en primär länsväg. Trafikmätningar gjordes år 2009 mellan Lilla Varholmen Hjuviks Bryggväg och trafiken uppmättes till 8530 ÅDT (årsmedeldygnstrafik), se tabell 2.1. Andelen tung trafik uppgick till 6 %. Hastigheten är 50 km/h på denna del av väg 155. Vägen är en rekommenderad primärväg för transporter av farligt gods, och farligt gods transporteras även på färjorna ut till öarna. Sedan mars 2012 finns ett förbud mot dessa transporter på färjan mot Hönö under vissa tider. Tiderna är måndag fredag mellan kl.05.00-09.00 samt 15.00 20.00. Trafikbelastningen på vägen är högre under sommarhalvåret, då det kan förmodas att många flyttar ut till sommarboende på öarna och pendlar till sina arbeten. Det är svårt att bedöma hur trafiken kommer att utvecklas i framtiden. Tillkommande bebyggelse på Öckerö och i Torslanda ger ökad trafik Figur 2.5. Färjeläget vid Lilla Varholmen. Figur 2.6 Kösituationen vid Lilla Varholmen. 16 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

liksom ett ökat generellt resande i hela regionen. En kraftfull standardhöjning av kollektivtrafiken vad gäller utbud, utbyggnad av busskörfält med mer kan attrahera en del bilister till att byta färdmedel och därmed motverka trafikökningen. Likaså beräknas införandet av en trängselskatt ge en reduktion av biltrafiken på väg 155 med cirka 5 %. Trängselskatt infördes i Göteborg den 1:a januari 2013. Trafikflöden för dagens situation samt för prognosåret 2033 redovisas i tabell 2.1. Hastigheten vid färjeläget som använts vid exempelvis bullerberäkningar har varit 40 km/h för år 2033. Tabell 2.1 Trafikflöden. År ÅDT Varav tung trafik Hastighet 2009 8 530 6 % 50 km/h 2033 11 400 6 % 40 km/h Skillnaden i trafikflöden för nollalternativet och för vägplaneförslaget är att ca 340 bilturer per dygn ersätts av bussturer på väg 155. I tabellen ovan redovisas trafikflödet för nollalternativet. Busstrafik I såväl Torslanda som på Öckerö ligger flertalet bostadsfastigheter glest och på relativt stort avstånd från de större vägarna. Därmed är tillgängligheten till kollektivtrafiken begränsad. Nio av tio hushåll har bil och mer än vart tredje hushåll har mer än en bil, vilket är väsentligt mer än i Göteborg som helhet. Kollektivtrafikandelen är ca 15 % för resor till och från Torslanda och Öckerö, att jämföra med hela Göteborg där andelen är 25 %. Restiden från Lilla Varholmen till centrala Göteborg är ca 30 minuter. Busshållplatsen Lilla Varholmen ligger vid färjeläget i nära anslutning till den kiosk som finns norr om körfälten till och från färjorna. Det finns en väntkur som hör till busshållplatsen. Flera busslinjer trafikerar väg 155 och en del av bussarna har Lilla Varholmen som ändhållplats medan andra bussar följer med färjorna över till öarna. Under en vardag trafikerar ca 120 bussar Lilla Varholmen. Färjetrafik Färjeleden utnyttjas framförallt av permanentboende på Björkö och Hönö. Trafiken är intensiv under högtrafik morgon och eftermiddag. Under sommarhalvåret tillkommer turister och sommarstugeboende. Trafikverkets färjerederi trafikerar sträckorna Lilla Varholmen Hönö (Hönöleden) och Lilla Varholmen Björkö (Björköleden) med frigående bilfärjor, se figur 2.5. Hönöleden är den mest trafikerade färjeleden i Sverige med ca 7000 fordon/dygn. Färjorna går var 10:e minut i högtrafik, överfartstiden är 12 minuter. Björköleden trafikeras med ca 1500 fordon/ dygn. Färjorna går med kvartstrafik under rusningstid, och resan tar 5 minuter. Framkomlighet Trafiksituationen på väg 155 närmast Lilla Varholmen är helt beroende på färjorna. I den intensiva morgonrusningen hinner bilköerna inte avvecklas innan nästa färja fyller på med mer fordon, se figur 2.6. Det förekommer även att två färjor anlöper färjeläget samtidigt vilket leder till köproblem. På eftermiddagen når köerna mot färjan ofta genom cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg, ca 700 m från färjeläget. På Lilla Varholmen finns ett femtontal bostadsfastigheter som nås via vägarna Lilla Varholmen och Lulles väg. Båda dessa vägarna ansluter på den södra sidan av terminalytan. Detta innebär att trafik till och från dessa fastigheter måste korsa trafiken till och från färjorna vilket kan orsaka tillbud. Gång- och cykeltrafik De oskyddade trafikanterna rör sig inom området mellan färjorna och busshållplatsen utan hjälp av något markerat gångstråk. Det finns stora brister i trafiksäkerheten mellan dessa båda målpunkter för de oskyddade trafikanterna i och med att de måste korsa bilkörfälten för att ta sig till och från busshållplatsen. Eventuella cyklister från färjan blandas med biltrafiken efter att de kommit av färjan. Gång- och cykelväg finns från färjeläget och österut längs väg 155 på vägens norra sida. Cykelvägen är avskild från väg 155 med ett räcke. De boende på Lilla Varholmen som ska ta sig till eller från busshållplatsen måste korsa samtliga körfält i plan för att ta sig till hållplatsen. Det finns ingen säker eller anvisad passage över körfälten för de oskyddade trafikanterna. För personer med funktionsnedsättning är passagen ännu svårare. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 17

Hjuviks bryggväg 0 50 100 m 155 Hjuviksvägen Lulles väg Lulles väg Lilla Varholmen LILLA VARHOLMEN Lilla Varholmen c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Figur 2.7. Översiktskarta över området vid Lilla Varholmen. 2.5 Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen ska ett alternativ beskrivas där projektet inte genomförs; ett så kallat nollalternativ. De föreslagna alternativen jämförs sedan med nollalternativet. Nollalternativet avser en framtida situation om ingen av de tänkbara åtgärderna genomförs; utöver vägens generella drift- och underhållsåtgärder. I princip innebär nollalternativet att nuvarande förhållanden bibehålls men omvärlden förändras på normalt sätt. Dessa förändringar kan till exempel vara förväntade trafikökningar samt redan beslutade om- och tillbyggnader på omkringliggande vägnät. Den pågående klimatförändringen är en del av nollalternativet. På övriga delar av väg 155 genomförs åtgärder i syfte att gynna busstrafiken vilket innebär att en viss andel bilresenärer förväntas ta bussen istället för bilen framöver. Enligt PM Beräkning av minskade utsläpp av koldioxid genom utbyggnad av busskörfält på statliga vägnätet enligt förslag till initiala åtgärder beräknas åtgärderna medföra att ca 340 bilturer per dygn ersätts av bussturer på väg 155. Eftersom alla delprojekten längs väg 155 är delar i ett stort projekt med fokus på framkomligheten för busstrafiken är det viktigt för slutresultatet att samtliga delprojekt blir av. Ett nollalternativ vid Lilla Varholmen innebär att ingen ny bottenarea tas i anspråk och att inget intrång görs i det strandskyddade vattenområdet. För de oskyddade trafikanterna innebär nollalternativet att dagens osäkra situation kvarstår vid Lilla Varholmen. Trafikökningen i nollalternativet påverkar inte situationen vid färjeläget nämnvärt eftersom det bara ryms ett visst antal bilar på varje färja, och färjorna är oftast fulla redan idag. Om färjorna blir större eller om de går oftare blir situationen för de oskyddade trafikanterna än mer osäker jämfört med dagens situation. Köerna till färjorna kan däremot bli längre vid en ökad trafikmängd. Hanteringen av dagvattnet i ett nollalternativ innebär fortsatt hantering som idag, dvs att dagvattnet släpps ut orenat i Björköfjorden. Utsläppspunkter finns vid det södra färjeläget samt norr om Björkö färjeläget, se figur 2.2 Som jämförelseår har år 2033 valts i denna MKB. 18 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

2.6 Alternativa lösningar I arbetet med förstudien analyserades olika alternativ för att lösa problemen vid Lilla Varholmen. Det förslag som redovisas i vägplanen är det som är mest fördelaktigt med tanke på ekonomi, miljöförhållanden och för de oskyddade trafikanterna. Det förslag som presenterades i förstudien innehöll även åtgärder på vägen från Lilla Varholmen till korsningen med Hjuviks Bryggväg. Detta har av bla ekonomiska skäl valts bort i detta projekt. Under arbetet med den tekniska lösningen för byggandet av piren har olika varianter utretts. Kombinationer av spontning och erosionsskydd har studerats och konsekvenserna har översiktligt utretts. Den kombination av åtgärder som finns med i ansökan är den som bedömts vara den bästa lösningen utifrån bland annat ekonomi och intrång i befintligt färjeläge. Det är även den bästa lösningen tekniskt sett. Ur miljösynpunkt skulle det kunna vara bättre att sätta spont runt hela piren för att minska intrånget i vattenmiljön. Det alternativet innebär mycket högre kostnader att jämföra med marginella miljövinster i en ganska omdanad miljö. Dagvattenutredningen har studerat flera olika lösningar. Det nuvarande förslaget för att rena vägdagvattnet genom infiltration utreddes länge men byttes under en period ut mot en tungmetallavskiljare. Anledningen till att förslaget med infiltration åter valdes var bla att Trafikverket vill han en robust lösning som klarar den speciella miljön som är vid detta utsatta läge. En lösning med en tungmetallavskiljare är en så pass teknisk lösning som kräver återkommande underhåll och om det försummas påverkar det reningsgraden negativt. En utredning har gjorts för att se om erosionsskyddet skulle kunna användas även som ett påseglingsskydd för Trafikverkets färjor. Det föreslagna erosionsskyddet sträcker sig idag ca 5 m västerut från piren. För att det skulle kunna fungera som ett påseglingsskydd skulle det behöva sträcka sig ca 8 m västerut. Detta skulle i sin tur innebära att färjornas navigeringsutrymme, främst vid ankomst, försämras. Ett större erosionsskydd innebär även att en större bottenyta påverkas med konsekvenser för vattenmiljön. Ett större skydd leder även till ökad massåtgång samt ökade kostnader. Den påseglingsanalys som gjorts visar att riskbidraget från påseglingar är lågt och att inga riskreducerande åtgärder krävs. Det föreslagna erosionsskyddet kommer att ha en viss effekt vid en eventuell påsegling men det kommer inte att anpassas fullt ut i och med den slutsats som påseglingsanalysen redovisar. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 19

3 Natur- och kulturlandskapet 3.1 Nuläge Landskapsbild Landskapet vid Lilla Varholmen är ett tydligt bohuslänskt storskaligt och öppet kustlandskap. Det är mestadels kala bergsknallar som möter havet. Färjeläget har funnits på platsen sedan 1960-talet. Det utgör en viktig del av landskapet och är en tydlig kommunikationsanläggning som är av stor vikt både för den permanenta befolkningen och för tillfälliga besökare. Även färjorna utgör en viktig del av landskapet. Invid färjeläget finns en småbåtshamn. Området kring färjeläget utgörs idag av en stor asfaltsplan som avgränsas av bergskärningar i norr och i söder. I anslutning till planen finns en kiosk som i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Planen innehåller en busshållplats, tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna, körfält för bussar samt trafik från färjorna och längst i söder finns en parkeringsplats, se figur 3.1. Miljön är ostrukturerad och saknar helt rumsavgränsning vilket ger ett rörigt intryck. Den har också stora brister vad gäller trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna men även för busstrafiken. Inga bostäder finns i direkt anslutning till färjeläget men det finns ett femtontal bostadsfastigheter på Lilla Varholmen. Färjeläget har sedan 1960-talet byggts om och utökats ett flertal gånger. Björköfärjeläget är det nordligast belägna och söder därom finns det till Hönö. Där finns även ett reservfärjeläge bredvid det ordinarie färjeläget mot Hönö. En befintlig pir, som fungerar som vågbrytare, finns mellan de båda färjelägena. Piren är ca 100 m lång, som bredast 10 m, och är uppbyggd av sprängsten. Vattenmiljö Vattnet utanför Lilla Varholmen ingår i Björköfjorden som är en del av Kattegatt. Det biologiska livet i vattnet utanför färjeläget är mycket omdanat av färjetrafiken och av andra båtar som trafikerar området. Det är sannolikt att de kraftiga strömmar som uppstår i samband med färjornas angöring och avgång påverkar såväl växtliv som djurliv i det aktuella området och det biologiska liv som finns här är väl anpassat till Figur 3.1. Lilla Varholmen. 20 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

denna miljö. Miljön under vattnet är till stor del artificiellt skapat och inga betydande biologiska värden finns i denna miljön. En biotopkartering i vattenområdet utanför färjeläget har utförts under juni månad 2012, se bilaga 2. Undersökningsområdet utgjordes av ytan inom 150-200 m radie från den yttre delen av den aktuella piren. Syftet med undersökningen var att dokumentera och beskriva det aktuella områdets marinbiologiska naturvärden och eventuell förekomst av särskilt skyddsvärda livsmiljöer (biotoper). Kartläggningen av havsbotten utfördes genom en så kallad transektinventering vilket innebär en visuell inspektion längs med sträckor (transekter) av havsbotten. För bottenytor i direkt anslutning till färjeterminalerna filmades botten istället på grund av den täta färjetrafiken samt starka strömvirvlar. Bottenmiljön i det undersökta området utgjordes av fem huvudsakliga biotoper, men karakteriserades framförallt av en i huvudsak vegetationsfri mjukbotten samt en hårdbotten till stor del bevuxen av makroalger, se figur 3.2. I det nu aktuella området utgjordes botten av klippbotten, sk hårdbottenmiljö. Substraten var i huvudsak sten och block. Vegetationen på dessa substrat bestod uteslutande av olika makroalgsarter. Inblandning av mjukbottensubstrat förekom i varierande grad inom de flesta hårdbottenmiljöer, dock utgjorde alltid häll, block eller sten de dominerande substraten för dessa bottnar. Det är högst troligt att de stenblock som påträffas på botten utanför piren härstammar från tidigare utbyggnader av piren. Livsmiljöer som anses vara särskilt skyddsvärda är framförallt de grunda mjukbottnarna och ålgräsängen i undersökningsområdets södra del samt musselbanken (blåmusslor) som påträffades utanför det södra färjeläget. Den grunda mjukbotten norr om Björköläget är till största delen vegetationsfri. De djur som finns där återfinns framförallt i bottensedimenten ( så kallad infauna). De mest frekventa vindriktningarna som påverkar piren kommer från väst eller sydväst. Utbyggnaden sker inom ett skärgårdsområde med flera öar utanför vilket påverkar vågornas storlek och våghöjden kan därför inte bli alltför stor. Det är högst troligt att vågornas högsta strömvärden är genererade av vinden och därmed skulle i huvudsak vattenströmmen i området komma från en sydvästlig riktning. Strandskyddet är upphävt på land men inte i vattnet. Till havs är det utökat till 300 m. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet. Figur 3.2. Redovisning av resultatet från den marinbiologiska undersökningen. (Källa Marine Monitoring). Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 21

Rekreation och friluftsliv Öckerö- och Styrsöskärgårdarna omfattas av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. De riksintressanta värdena utgörs av en mångformig och variationsrik skärgård med många tillfällen till bad, båtsport och fritidsfiske samt natur- och kulturstudier. Områdets värde för friluftslivet förstärks genom de väl utbyggda kollektiva förbindelserna. Vid Lilla Varholmen förekommer enklare fiske från piren. Vid Stora Varholmen, beläget ca 1 km söder om färjeläget, finns däremot ett av Göteborgs bästa öringfiske. 3.2 Miljöåtgärder Inarbetade miljöåtgärder En utsiktspunkt längst ut på piren har inarbetats i vägförslaget och kan ses i figur 2.1 Ett gestaltningsprogram ska tas fram och tillfogas vägplanen. Vid val av plantering, utsmyckande och belysning på piren har en landskapsarkitekt varit medverkande. De åtgärder som dagvattenutredningen föreslagit har inarbetats i MKB:n, se avsnitt 2.1. Andra tänkbara miljöåtgärder Det har uppkommit önskemål om möjlighet att kortvarigt kunna lägga till med fritidsbåtar längst ut på piren. Detta är inget som är med i vägplaneförslaget men det skulle kunna ordnas utifrån dagens förslag. 3.3 Effekter och konsekvenser Nollalternativ Nollalternativet innebär ingen påverkan på landskapsbilden och den röriga miljön vid färjeläget kvarstår. Vattenmiljön påverkas inte av några byggnationer i vattnet och vad gäller rekreation och friluftsliv så blir situationen samma som för nuläget. Nollalternativet innebär sammanfattningsvis inga eller försumbara konsekvenser för landskapsbilden, vattenmiljön och aspekten rekreation och friluftsliv. Utbyggnadsalternativ Landskapsbilden Konsekvensen för landskapsbilden bedöms som positiv. Byggandet av en bussterminal innebär att området struktureras upp och snyggas till. Piren kommer att omges av en mur, som skydd mot havet, som kommer att accentuera pirens droppformade utsträckning. Muren med sin ovanliggande metallföljare och sina försänkta partier, där det också löper metallföljare, bedöms ge en marin känsla. Försänkningarna är också för att även kortare personer och barn ska kunna se ut över havet. Den centrala yta av piren som inte är köryta kommer att gestaltas på ett enkelt men omsorgsfullt sätt för att knyta an till omgivande landskap. Mittytan kommer att förses med gräs och eventuellt annan plantering. Utsiktsytan som planeras längst ut på piren bedöms få ett mycket tilltalande läge. Detta sammantaget bedöms skapa ett mervärde och piren kan således komma att utgöra ett positivt inslag i närmiljön. Även betraktat från havssidan kommer utbyggnaden att bidra till något positivt genom sin lätt igenkännbara droppform. Belysningen, som följer den droppformade pirens kantlinje, bedöms medföra att platsen även vid mörker kan komma att utgöra ett landmärke, se figur 3.3. För landskapsbilden både från land och från havs bedöms utbyggnaden leda till positiva konsekvenser. Vattenmiljön Byggandet av en bussterminal innebär att ny bottenarea, utanför den nuvarande piren, kommer att tas i anspråk. Den bottenarean är redan påverkad av färjetrafiken och de tidigare utbyggnaderna på så sätt att den mestadels består av grovt material då finare material ständigt transporteras bort av strömmarna från båttrafiken. De planerade utfyllnadsarbetena med sprängsten kan innebära ett visst sedimentspill som kan orsaka grumling i omgivande vatten. Utfyllnaden ska dock göras med grövre stenmaterial vilket begränsar grumlingen. Grumlingen kommer även att vara begränsad i tid eftersom spont kommer att sättas och ungefär hälften av utfyllnaden kommer att ske innanför sponten. Spontningen i sig ger i denna miljö inte upphov till någon grumling i och med att det är en hårdbotten utan finmaterial där sponten ska sättas. Spontning kommer att ske runt den största delen av den nya piren, förutom delen mot väster där ett erosionsskydd ska anläggas. Där skulle den utfyllnad som görs kunna ge upphov till grumling även efter spontningen. Anläggandet av själva erosionsskyddet bedöms ge upphov till minimalt med grumling då det kommer att anläggas med hjälp av en grävmaskin. Grävmaskinen kommer att bygga erosionsskyddet mer eller mindre sten för sten, och det kommer inte att tippas mängder med stenar ut i vattnet. 22 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Belysningsstolpe Figur 3.3 Föreslagen belysning på bussterminalen, sedd från väster. Den sedimentspridning som kan förekomma utanför själva arbetsområdet kommer även att påverkas av strömvirvlar som genereras av propellrar från den täta pågående färjetrafiken. Erfarenhetsmässigt bedöms sedimentplymen framför allt följa vindriktningen som kommer från sydväst och den av vinden genererade vattenströmmen. Det finmaterial som kommer från sprängstenen kommer även att vara relativt grovkornigt. Materialet transporteras inga längre sträckor innan det faller ner på botten av sin tyngd. Enligt den marinbiologiska undersökning består botten kring piren av block och stenar med makroalger som påväxt. Den livsmiljö som finns i och på botten kring piren är inte av sådant slag att den är särskilt skyddsvärd eller känslig mot grumling. Till de livsmiljöer som anses vara särskilt känsliga mot grumling hör de grunda mjukbottnar som finns i undersökningsområdets norra och södra del, se figur 3.2. Högst skyddsvärde har den södra mjukbottnen på grund av förekomsten av ålgräs där. Musselbanken är även en skyddsvärd miljö men inte lika känslig mot grumling. Blåmusslor anses vara toleranta mot en kortvarig ökning av sedimentpartiklar i vattnet. Utifrån kunskap om vind- och vågriktningar på plats bedöms att den eventuella grumlingen till största delen färdas norrut mot Björköläget. Musslorna som finns vid det södra färjeläget kommer därmed inte att påverkas nämnvärt av grumlande material. De lokala effekter som uppstår av grumling bedöms inte få några konsekvenser för öringsfisket vid Stora Varholmen eftersom den lokalen finns flera hundra m söder om färjeläget. Långvarig grumling kan påverka ålgräsförekomster negativt då sediment riskerar att lägga sig på ålgräsbladen och därigenom påverka fotosyntesen negativt. Ålgräsängarna återfinns ca 100 m söder om piren, och inte i direkt anslutning till arbetsområdet. Med de strömförhållanden som råder inom området så kommer eventuella negativa effekter till följd av grumling endast att vara tillfälliga. Det troligaste är att eventuell grumling transporteras norrut från arbetsområdet för att sedimentera vid Björköläget. Detta innebär att ålgräsängen inte kommer att påverkas av anläggningsarbetena. Under byggtiden ska grumlingen kontrolleras genom ett kontrollprogram, se avsnitt 7.3 Norr om Björköläget finns ett mindre område som klassats som en grund mjukbotten. Det är tänkbart att grumlande material kan nå den miljön. Detta område är till största delen vegetationsfritt så en eventuell grumling riskerar främst att påverka förekommande djur nega- Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 23

tivt. Det är främst bottenlevande djur som finns här. Om grumlingen är kortvarig och inga stora mängder sedimenterat material tillförs miljön så bör djuren ha en förmåga att gräva sig uppåt genom sedimenten. Området utsätts redan idag för en viss naturlig sedimentation (resuspension) genom att finmaterial virvlas upp av båttrafiken vilket mildrar eventuella negativa effekter av projektets miljöpåverkan. Några långsiktiga effekter till följd av den begränsande grumlingen bedöms inte uppstå vid de grunda mjukbottnarna, musselbanken eller vattenmiljön i övrigt. Utfyllnaden kommer att ske med grovt material och det troliga är att flora och fauna kommer att återetablera sig på dessa nytillkomna block och miljön kommer då att bli väldigt lik den nuvarande. Projektets påverkan på strömmarna och vågklimatet kring piren bedöms vara mycket ringa eller försumbara. Projektet innebär en breddning av befintlig pir och bedöms inte få några följdeffekter på omgivningen i form av negativ erosion eller någon påverkan på vattenutbytet i närliggande vattenområden. Konsekvensen för vattenmiljön bedöms som negativ i och med att ny bottenarea måste tas i anspråk, men den aktuella bottenarean är inte särskilt skyddsvärd. De skyddsvärda miljöerna som finns i närheten av Lilla Varholmen bedöms inte påverkas negativt annat än tillfälligt och miljöerna bedöms kunna återhämta sig från den eventuella grumling som kommer att nå dessa miljöer. Sammantaget så bedöms det bli små negativa konsekvenser för vattenmiljön. Rekreation och friluftsliv Hela VIP-projektet längs väg 155 förbättrar möjligheten att med buss nå ut till skärgården utan tillgång till bil. Detta kommer att underlätta möjligheten för många att besöka skärgården med dess unika natur- och kulturmiljö. Fisket som bedrivs vid Stora Varholmen bedöms inte påverkas av projektet. Just under byggtiden kan det tillfälligt vara svårt att fiska vid Lilla Varholmen, men när bussterminalen färdigställts är det åter möjligt att fiska därifrån. Platsen kommer efter utbyggnaden att bli en trevlig miljö att besöka. För aspekten rekreation och friluftsliv bedöms utbyggnaden som positiv. 4 Hälsa och säkerhet I samband med vägprojektet påverkas normalt hälso- och säkerhetsaspekter av störningar från trafiken i det aktuella området. Vanliga störningskällor utgörs ofta av buller och vibrationer i det aktuella området. Dessutom kan trafiken upplevas som en barriär mellan olika miljöer. Det finns även hälsorisker kopplade till transporter med farligt gods som vid en olycka kan innebära fara för människors liv. 4.1 Nuläge Dagvatten Väg 155 trafikeras av bilar, bussar och lastbilar fram till färjeläget. Piren som avskiljer de båda färjelägena har enbart funktion som vågbrytare och trafikeras inte. Den är byggd av sprängsten och nederbörden infiltrerar till största delen i sprängstenen och leds ut i havet runt piren. Dagvattnet som tillkommer från piren anses inte ha någon negativ inverkan på Björköfjorden eftersom piren inte trafikeras och dagvattnet därmed inte är förorenat. Recipienten för dagvattnet från området är Björköfjorden som utgör en del av Kattegatt. Dagvattnet från själva terminalområdet släpps ut i Björköfjorden. Göteborg stad klassar havsområdet inom kommunen som klass 1 den mest känsliga recipienten (ÖP, 2011). I dagsläget belastas Björköfjorden av dagvatten från Lilla Varholmen och västra Hisingen, vilket innefattar delar av väg 155. Dagvattnet som tillkommer från piren anses i dagsläget inte ha någon negativ inverkan på Björköfjorden. Farligt gods Väg 155 är en primär transportväg för farligt gods. Transporter av farligt gods förekommer även på färjorna ut till Hönö och Björkö. Transporterna ut till öarna är främst bränsle. Barriäreffekter Med barriäreffekter avses fysiska eller funktionella hinder som försvårar eller förhindrar människors och djurs möjlighet att förflytta sig. Färjeläget är i nuläget svårorienterbart, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjorna. Den största bristen är emellertid den bristande trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som ska ta sig mellan Hönöfärjan och busshållplatsen, se figur 4.1. För att komma till hållplatsen måste man ta sig genom körvägen till och från Björköfärjan. 24 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Figur 4.1. Gångtrafikanter på väg mellan busshållplatsen och färjan. De boende på Lilla Varholmen använder sig av busshållplatsen ute vid färjeläget och behöver då korsa körfälten på väg 155 för att ta sig över till den. Det finns ingen säker passage av körfälten för de oskyddade trafikanterna. Buller Buller definieras som oönskat ljud och upplevelsen är i hög grad individuellt betingad. I Sverige är uppskattningsvis 1,6 miljoner utsatta för vägtrafikbuller som överstiger gällande riktvärde för god miljökvalitet, dvs 55 db(a). Bullernivåerna redovisas i ekvivalent ljudnivå, dvs ett medelvärde över ett dygn, och maximal ljudnivå, dvs ljudtoppar som uppstår vid enstaka fordonspassager. Ljudnivån anges i decibel, db(a), som är ett logaritmiskt begrepp. Detta innebär att vid addition av buller från två lika starka källor ökar ljudnivån med 3 db(a). På samma sätt ger en fördubbling/ halvering av trafikmängden 3 db(a) högre/lägre ekvivalenta ljudnivåer. Buller vid Lilla Varholmen orsakas idag främst av trafiken från lastbilar, bussar, bilar samt från färjorna. Det finns inga bostäder i nära anslutning till färjeläget, närmaste bostad återfinns ca 200 m från färjeläget. Däremot finns det mycket bostäder längs väg 155 som påverkas av det trafikbuller som uppkommer på grund av den köbildning som bildas av väntande fordon på väg till och från färjeläget. Buller från färjetrafiken uppkommer i första hand i anslutning till färjelägena när tunga fordon kör på och av färjorna. Bullernivåerna från när färjorna är i gång är förhållandevis låga. Riksdagen har fastställt riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad I miljömålen God bebyggd miljö samt Hav i balans samt levande kust och skärgård ingår buller: God bebyggd miljö preciseras så att med målet avses att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hav i balans samt levande kust och skärgård preciseras så att med målet avses att havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 4.2 Miljöåtgärder Inarbetade miljöåtgärder De åtgärder som dagvattenutredningen föreslagit har inarbetats i MKB:n, se avsnitt 2.1 Önskemål från de boende om ett övergångsställe vid Lulles väg har tagits med i vägplanen och i MKB:n. Den föreslagna placeringen är väster om Lulles väg. 4.3 Effekter och konsekvenser Nollalternativ Nollalternativet innebär att färjeläget består i nuvarande utformning men med en viss trafikökning på väg 155. I och med att trafikflödet bedöms öka till 2033 kommer bullerstörningen till viss del även att öka. Den ökade mängden trafik kommer även ge upphov till mer köer längs sträckan vilket kan upplevas som störande vad gäller buller men även för luftmiljön och barriäreffekten längs vägen. För dessa aspekter leder nollalternativet till små negativa konsekvenser. För aspekten farligt gods kommer nollalternativet inte ge upphov till någon förändring jämfört med dagens situation. Vattnet som infiltrerar genom piren och sedan når havet har ingen påverkan på Björköfjorden idag eftersom det dagvattnet inte anses vara smutsigt. Det blir ingen förändring vad gäller Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 25