Kulturturism i Östra Kronoberg

Kulturturism i Östra Kronoberg

Kulturturism i Östra Kronoberg ISSN 1103-8209, meddelande 2000:2 Ett PM från Natur- och kulturmiljöenheten Text: Helene Sjökvist Tryckt i 75 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av

Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Kulturturism 2 Förstudien 3 Besökta företag och föreningar 3 Samverkan 4 Turisterna 5 Utbildningsbehov 6 Möjligheter och idéer 7 Problem för verksamheten 7 Marknadsföring 9 Förväntningar på offentliga aktörer 9 Hur ska man driva ett kulturturismprojekt? 10 Förslag till fortsatt arbete 11 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 1

Inledning Kulturturism i Östra Kronoberg är ett projekt som initierats av Länsstyrelsen i Kronoberg under 1999. Projektet har finansierats av Länsstyrelsen, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryds kommun, Smålands Museum och EU:s strukturfonder. Även Vägverket och Turism i Kronoberg har medverkat i projektet. Förstudien har utförts under november och december 1999. Arbetet har drivits i Länsstyrelsens regi genom antikvarie Helen Sjökvist som också sammanställt denna rapport. Bakgrund Länets natur- och kulturmiljöer är basen i länets turistverksamhet. Särskilt bland våra glasbruk har man lyckats förena kulturhistoria och en levande näring till en attraktion som lockar såväl de inhemska som de utländska turisterna. Glasriket är därmed ett av landets mest besökta turistmål. Det är emellertid uppenbart att länets turistsatsningar inte i tillräcklig omfattning lyckats få turisterna att övernatta i regionen. För att förstärka attraktionskraften i länets tre 5-b kommuner görs därför ett försök att utveckla turismen i första hand bland de otaliga kulturmiljöer som finns i området. Vid sidan om detta projekt arbetar Länsstyrelsen med att främja intresset för länets skyddade natur. Syfte Projektet har haft till syfte att genomföra en förstudie för att klargöra om det finns lokala entreprenörer som kan vara villiga att ingå i ett samarbete omkring kulturturism. Förstudien skall även kunna identifiera de samverkansprojekt som kan vara aktuella att arbeta med inom kulturturismsektorn Målet är också att se vilka möjligheter som finns att förstärka informationen till sevärdheterna samt att samordna kulturturismen med de övernattningsmöjligheter som finns i området. Metod Under november 1999 besöktes 25 företag och organisationer som bedriver någon typ av turisminriktad verksamhet i Tingsryd, Lessebo eller Uppvidinge. Vid besöken ställdes frågor omkring den nuvarande verksamheten och hur den skulle kunna utvecklas i framtiden. Frågorna fokuserades även på vilka samarbetsformer som finns med andra turismaktörer idag, och hur man kunde tänka sig att ett mer aktivt samarbete skulle utformas. Kulturturism Kulturturism är ett brett begrepp som kan innefatta en mängd olika typer av aktiviteter. Det är dock viktigt att man ställer vissa krav på de upplevelser som förmedlas. På Riksantikvarieämbetets höstmöte 1999 framfördes vid ett seminarium om kulturturism ett förslag till LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 2

vad som kännetecknar ett bra kulturturistiskt projekt. Förslaget sammanfattades i sex punkter nämligen: Att man fokuserar på autenticitet i upplevelsen Att kulturarvet hanteras med varsamhet Att kulturarvet förmedlar kunskap om vår historia på ett levande och intresseväckande sätt Att det finns en balans mellan ekonomiska och kulturella värden Att det finns ett lokalt engagemang Att aktörer från olika sektorer samverkar Förstudien Besökta företag och föreningar De berörda kommunernas turismansvariga har lämnat förslag på vilka verksamheter i den egna kommunen som bör besökas. De 25 besökta företagen och föreningarna har något olika karaktär. Vissa av dem är idag i huvudsak inriktade på turistboende, andra erbjuder både boende och aktiviteter och ytterligare andra erbjuder enbart aktiviteter. I undersökningen deltar även några företag och föreningar som mer indirekt kommer i kontakt med turister. Ytterligare några företag har kontaktats per telefon men inte besökts på platsen av olika orsaker. 17 av de besökta företagen kan erbjuda någon typ av övernattningsmöjligheter. Sex stycken är vandrarhem, sju är campingar, två hotell och två stuguthyrare. Av campingarna är det fyra som profilerat sig som naturcamping. Alla dessa fyra ligger för övrigt i Tingsryds kommun. Märkligt nog tycks det inte finnas liknande anläggningar i de två övriga kommunerna. Naturupplevelser har en tydligare profil och starkare ställning än inriktning mot kulturturism. Fyra av de besökta företagen är medlemmar i Det naturliga fisket, och flera andra erbjuder naturupplevelser genom kanotuthyrning, älgsafarin, aktivitetsbanor med mera. Fisket är ett sätt att förlänga turistsäsongen till att vara från maj till slutet av oktober. Vi de besökta anläggningarna är kulturaktiviteterna i allmänhet endast en liten del av verksamheten. Kurrebo och handpappersbruket i Lessebo är de mest utpräglade exemplen på kulturturism. Flera av vandrarhemmen ligger dock i miljöer som lockar en kulturintresserad publik, men de flesta av dem har ännu inte utvecklat mer än mindre aktiviteter. Vandrarhemmet i Klavreström är ett exempel där man erbjuder utflyktspaket med till exempel hästskjuts till Libbhults ängar eller bondgårds besök. Även Mettes turistservice har delvis specialiserat sig på att skapa paketutflykter med kulturinslag för turister. Också hon erbjuder resor med häst och vagn. De två samhällsföreningarna från Uppvidinge som finns med bland de intervjuade har båda bedrivit ödehusprojekt. Man har inventerat trakten för att se vilka hus som står öde, letat upp ägaren och i LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 3

vissa fall kunnat skriva avtal om upprustning. Ägaren har då fått viss hjälp med bygghandlingar etc. mot att man upplåtit byggnaden för uthyrning inom projektet i ett visst antal år. Detta har skapat möjligheter till turistboende. Samverkan En central frågeställning i förstudien har varit i vilken grad det finns samarbetsformer mellan de olika turismaktörerna samt mellan turismaktörer och föreningsliv. De besökta företagarna har också fått frågan om man kan tänka sig ett aktivt samarbete med kulturturism som ett sammanlänkande tema och hur man tror att ett sådant projekt skulle kunna bedrivas. De här beskrivna samarbetena begränsas till de som ligger på en lokal nivå. I övrigt uppger man självfallet också de samarbeten som finns genom Turism i Kronoberg, Camping Småland, vandrarhemsorganisationerna etc. I de flesta fall uppger man att det samarbete som finns begränsar sig till att man till exempel hänvisar gäster till kollegor när man själv har fullbelagt. Det finns så mycket samarbete som man kan förvänta sig, säger en av deltagarna i undersökningen, alltså bara där man säkert får någonting tillbaka. Alla deltagarna i undersökningen ställer sig positiva till ett mer aktivt samarbete men flera tror att detta måste komma på initiativ från någon utomstående organisation eller myndighet. Samverkan mellan turismaktörer Det finns flera mer eller mindre utvecklade samarbetsprojekt. Dels finns det projekt där man samarbetar omkring en specifik produkt och dels finns det projekt där man samarbetar omkring marknadsföring och större aktivitetssatsningar. Exempel på samarbeten omkring en specifik produkt finns omkring Utvandrarleden där man har ett samarbete mellan alla vandrarhemmen utmed leden. Korrö vandrarhem har dessutom planer på att initiera ett mer utvecklat samarbete där man tillsammans till exempel kan erbjuda frakt av packning mellan vandrarhemmen. Det finns även ett färdigt cykelpaket runt Åsnen där man erbjuds tre övernattningar i Grimslöv, Urshults hotell/kurrebo samt Solviken i Ingelstad. Cykelpaket är för övrigt något som många håller på att utveckla efter ungefär samma modell som omkring Åsnen. Korrö och Sjövikens vandrarhem har ett liknande projekt som man kallar Cykla i Småländsk idyll, vilket man saluför genom Smålandsbroschyrerna. I paketet ingår en övernattning på något av vandrarhemmen samt frukost, karta och två lunchpaket. Samverkan turismaktörer och föreningar/andra typer av verksamheter De besökta företagen och föreningarna är självfallet inga solitärer i samhällslivet utan ingår i allmänhet i de lokala företagsnätverken. Många samarbeten bygger också på personliga kontakter. Ett av de mer tydliga exemplen på hur turismföretag samarbetar med de lokala företagen finner man i glasrikets hyttsillsaftnar. I LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 4

Kosta är det Björkängens kursgård som ordnar hyttsill på glasbruket. På Björkängen erbjuder man övernattning, medan själva hyttsillen äger rum i Kosta glasbruks hytta. Man har också utvecklat ett samarbete mellan de företag som arbetar med hyttsill i Glasriket, där man tagit fram ett koncept för hur hyttsillsaftonen skall utformas som en form av kvalitetssäkring. Musik i Glasriket är ett evenemang som drar mycket turister. Här erbjuds paket där lokala turismaktörer säljer paket med övernattning och biljetter till konserterna. På några orter har man arbetat aktivt för att finna samarbetsformer. I Urshult och Ryd har man projektet Check in Småland och i Kosta har man Aktivt värdskap. Båda dessa projekt har fått medfinansiering från offentliga aktörer och från EU. Check in Småland är en förening som har samlat turismföretag och föreningar, företag och enskilda till exempel konstnärer och konsthantverkare, som anser sig ha nytta av att det kommer turister till området. Inom föreningen bedriver man gemensam marknadsföring och erbjuder turisterna skräddarsydda paket där man har möjlighet att plocka samman flera medlemmars aktiviteter. Aktivt värdskap bedrivs av folketshus-föreningen i Kosta för besökarna på Kosta camping. Man anordnar olika kvällsaktiviteter som älgsafari, bondgårdsbesök, temakvällar om glasets egenskaper där en glasbruksarbetare berättar om glasets historia och visar olika glasexperiment. Man har också haft byvandring i Skäragöl och Transjö samt guidade turer i Kosta med tåget Pysen. Glasets egenskaper är det arrangemang som gått bäst. Alla arrangemang varar cirka 2-2 ½ timma och kostar aldrig mer än 50 kronor. 1-2 personer är ansvariga för aktiviteterna och dessa ger även direktinformation till gästerna. Man tar in guider varav en är tyskspråkig. I snitt har man 25-40 deltagare. Arrangemangen sker ofta i samarbete med studieförbund, föreningar och andra turismaktörer. Samhällsföreningarna är även de viktiga i turismsamarbetet. Ofta har dessa inom sig särskilda arbetsgrupper som arbetar med turism. Inom Offensiva Åseda sker detta inom Landsbygdsgruppen vilken har som mål att förbättra förutsättingarna för att leva på landsbygden. Man ser turismen som en möjlighet att skapa arbetstillfällen även utanför tätoterna. De ideella föreningarna som hembygdsföreningar och sockenråd m.fl. är viktiga att engagera i arbetet. Bland annat har vandrarhemmet i Klavreström ett samarbete med samhällsföreningen som ger guidade turer på bruksmuseet för vandrarhemsgästerna. Idag har endast några av de besökta företagen något samarbete med en hembygdsförening. Flera menar dock att dessa har mycket kunskap som man skulle kunna ta tillvara i ett kulturturismsamarbete. Turisterna I området finns först och främst svenska, tyska och danska turister. Det finns även andra grupper som norrmän, finländare, holländare, polacker med flera, men dessa är ännu så länge marginella. Både LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 5

Kurrebo och Deutsche hilfe uppger att besöken av holländare har ökat i antal under 1999. Jörgen Krantz, Deutsche hilfe berättar att anledningen tros vara en annons som Smålands turistråd hade i 1999 års holländska upplaga av IKEA katalogen. Fördelningen på olika grupper är lite olika, som det verkar på grund av verksamhetens inriktning. Främst är det naturcampingarna som har en mycket hög andel utländska besökare, upp till 90%. En stor del av dessa besökare är tyskar. Vandrarhemmen har däremot mestadels svenska besökare och endast en mindre andel utländska besök. Många av de besökta turismaktörerna menar att kulturturism är någonting som efterfrågas av turisterna. Många besökare ställer frågor om besöksmål med kulturanknytning mm. Någon menar dock att det främst är lokalbefolkningen samt långtidsboende turister, sommarstugeägare och andra som är intresserade av kulturobjekt. De korttidsboende är mer intresserade av en aktivitet. Klavreströms vandrarhem nämner emellertid att de paketutflykter som ordnas mestadels efterfrågas av de utländska gästerna. Omkring glasbruken upplever en av uppgiftslämnarna att det endast är glasbruken man frågar efter. Utbildningsbehov Utbildningsbehoven inom företagen är naturligtvis väldigt varierande. Även inställningen till utbildningar är skiftande. Det stora flertalet är mycket positiva till att ett av inslagen i kulturturismprojektet skulle vara en sammansatt utbildning med olika delmoment. Några få menar att det räcker med att vara kreativ och att det läggs alltför mycket pengar på utbildningar. Någon menar att det är viktigt att utforma utbildningen så att den främst främjar den egna kreativiteten. Till exempel skulle den kunna utformas som någon form av workshop. Av dem som varit med i Det naturliga fisket är alla positiva till den utbildning som ingick i projektet. De påtalar dessutom den viktiga teambildande effekten som kom av att utbildningarna lades över två dagar med en övernattning. Främst efterfrågas utbildningar som berör kulturhistoria och språk. De flesta anser att både den lokala hembygdshistorien och den mer översiktliga regionhistorien är viktig. Någon har föreslagit att en sådan utbildning skulle samordnas mellan hembygdsföreningar och Smålands museum. Man vill från några håll också att det ska ingå en visst mått av guidningskunskap i utbildningen för att kunna förmedla historien på ett bra sätt. En annan utbildningsdel som efterfrågas av många är marknadsföring. Dels känner man ett behov av att bli bättre på att välja marknadsföringskanaler och dels vill man bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet. Från ett par håll har det framkommit förslag på att det skulle vara bra att någon utifrån kunde inspirera till vilka miljöer och objekt som skulle kunna vara intressanta att marknadsföra. Det är lätt att bli hemmablind. Man föreslog även att man skulle kunna visa upp liknande exempel från andra håll där man marknadsfört en kulturmiljö som inspiration till vad vi kan göra med vår bygd. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 6

Någon föreslår även att det skulle finnas inslag av ren säljteknik. Även företagsekonomi har föreslagits som ett utbildningsinslag. Några har pekat på behovet av en viss inblick i vilka möjligheter marknadsföring via Internet erbjuder. Man menar att de flesta utnyttjar möjligheterna för dåligt. En har föreslagit att det i utbildningen borde ingå en inblick i vilka lagar som direkt berör verksamheten. Till exempel skulle det behövas en genomgång av resegarantilagen och försäkringar. Även allemansrätten borde man gå igenom för att vara helt säker på vad som gäller. Många skulle vilja se en utbildning av lokala natur- och kulturguider. Möjligheter och idéer Alla deltagarna i förundersökningen har ställt sig positiva till kulturturism och flertalet tycks anse att det är något de kan tänka sig att arbeta mer aktivt med. Någon påpekar även att det ger en högre andel seriösa turister vilket är mycket positivt. Det finns redan väldigt mycket idéer på kulturturistiska aktiviteter bland de besökta företagen. K-G Gustafsson, Blidingsholm, menar att man måste förbinda de små kulturobjekten med en aktivitet, till exempel en cykel-, kanot- eller vandringsled. Att åka bil mellan platserna är inte lika attraktivt. Det kostar för mycket och innebär ingen annan aktivitet. Vid objekten måste finnas skyltar som berättar en bra historia. Det är även positivt om man kan knyta samman kulturobjekten med övernattningsplatser. På så sätt blir det en möjlighet att erbjuda billiga paketresor vilket kommer att bli alltmer efterfrågat. Samme företagare menar att det förmodligen inte kommer att bli någon nämnvärd ökning av bilturismen i framtiden. I och med priserna på energi stiger kommer antagligen bussresor och andra typer av kollektiva transporter att öka. När man kommer hit söker man en billig naturupplevelse som cykel, kanot eller vandring. Många pekar på behovet av att utveckla fler aktiviteter för barn och ungdomar. Bland annat Designfabriken arbetar med detta och där vill man ge möjligheter till kreativ verksamhet för barn. Flera har börjat arbeta med olika paketresor och ännu fler har idéer omkring sådana som ännu inte förverkligats. Tingshuset i Lenhovda skulle vilja marknadsföra sig själva bättre och ser även paketresor som ett bra sätt att involvera hela bygdens kulturmiljöer och möjligheter i form av matställen etc i turismarbetet. Många har också planer på att arbeta med kursveckor/helger med ett innehåll som anknyter till lokala traditioner. Åke Karlsson på Belysningsbolaget i Herråkra anser att Småland måste bygga vidare på sin särart. Regionen borde profilera sig med kulturlandskapet, bebyggelsen och maten. Kulturlandskapet med grusvägar och röda stugor är en mycket viktiga för att locka turister. Han påpekar även att man inom Höglandsturism har haft en landskapsarkitekt anställd vilket kanske är någonting att fundera över. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 7

Problem för verksamheten Det största hindret för att utveckla den kulturturistiska verksamheten som framförs är tidsbristen. Många arbetar inte heltid med den turistiska verksamheten och har därför ingen möjlighet att arbeta med verksamhetsutveckling under lågsäsong. Även i de ideella föreningarna ser man tidsbristen som det största problemet. Ett annat stort problem man ser är att kunna ta betalt för kulturturismen. Någon menar att det är enklare att ta betalt för fiske eftersom det ger en kick. Frågan är kanske i så fall hur man åstadkommer en kulturturism som ger samma kick. Kulturturismen är som begrepp väldigt brett att marknadsföra. Många verksamheter kan sägas rymmas inom begreppet kultur. Målgruppen är enligt en uppgiftslämnare också luddigare och vill kanske har en mer allsidig semester med allt från Astrid Lindgrens värld till kulturobjekt. Klavreströms vandrarhem som redan erbjuder några paketutflykter menar att det är svårt att få något kundunderlag för resorna. Få som vill betala för arbetet man lägger ned. Egentligen går det inte att ta betalt för bara kulturupplevelsen utan man får se det som ett mervärde som gör att man får in pengar på boendet. Det lockar dessutom i första hand sommarturister och är alltså inget komplement för att förlänga säsongen. På sommaren har man egentligen tillräckligt med gäster. EU-medel och andra bidrag finns det lite olika typer av problem med. De anses vara svåra att söka och svåra att få ut. En av uppgiftslämnarna har också påpekat att det lika gärna som det hjälper den ene kan stjälpa en annan, befintlig verksamhet. En person har även uppgivit att glappet som uppstår under år 2000 mellan de två programperioderna är ett problem. Ett mycket stort problem om man ska ordna paketresor är enligt Gunni Källsson på Korrö vandrarhem resegarantin som krävs när man har gemensamt inträde, övernattning etc. Man måste ha en väldigt stor summa pengar undanställd ifall man som arrangör skulle gå i konkurs. Summan står inte i proportion till de små aktiviteter man ordnar. Det har diskuterats att man inom kommunen skulle ställa en gemensam resegaranti men det har stupat på att ingen verkar veta hur man ska gå till väga för att gå ihop om en resegaranti och vem som ska stå bakom. Någon enstaka arrangör har haft problem med en negativ inställning till turism bland de närboende. Flertalet har däremot inte upplevt detta. En av naturcampingarna har uppgivit att det ibland kan vara ett problem att inte falla inom ramarna för en traditionell camping. Till exempel ville Vägverket först inte godkänna en skylt med campingsymbol eftersom man inte uppfyllde de vanliga kraven på en camping. Numera har de emellertid fått sin skylt. Ett problem för flera är lantmäteriets höga avgifter om man vill trycka upp en kartbild över närområdet. Man kan med andra ord inte göra egna kartor över kulturobjekt eller cykelturer i de närmaste omgivningarna. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 8

Ett annat problem som finns är att det är så få personer som kan guida på andra språk än svenska. I synnerhet skulle det behövas fler som kan guida på tyska. Flera menar också att det behövs bättre öppettider på turistbyråerna samt fler utbildade turistinformatörer. Dessa bör även ha en bättre lokalkännedom. Marknadsföring Från många av företagen har det kommit förslag på att marknadsföring skulle vara ett inslag i en utbildning omkring kulturturism. Man har ett stort behov av att finna de marknadsföringsvägar som ger någonting tillbaka. Någon har även uttryckt ett behov av någon typ av mentor just vad gäller marknadsföring. Nästan alla uppger att en av de viktigaste sätten att nå ut till nya gäster är att bemöta sina gäster på ett bra sätt så att de i sin tur sprider ett gott rykte. Idag finns flera marknadsföringssamarbeten. Många finns med i broschyrerna från Turism i Kronoberg/Smålands Turistråd. Även glasbrukskartan och glasbruksbroschyren är viktiga marknadsföringsvägar. De flesta menar att det är mycket positivt men samarbete omkring marknadsföring eftersom det då är lättare och billigare att nå ut till en stor publik. Man kompletterar sedan med egna broschyrer. Vandrarhemmen har även samarbeten genom att ingå i STF eller SVIF som marknadsför alla sina medlemmar. Även campingarna har ett särskilt samarbete genom Camping Småland. Flertalet av de besökta aktörerna utnyttjar även Internet som en marknadsföringsväg. I Hätteboda uppger man att detta är deras viktigaste marknadsföring, nästan alla gästerna har hittat informationen om campingen den vägen. Grönåsens älgshop har haft turen att bli besökta av såväl tyska som svenska TV-team och tidningar. Man har även producerat en egen reklamvideo, vilket även Sjöviksgårdens vandrarhem har gjort. Flera av de besökta företagen har även deltagit i mässor, ofta i ett samarbete med andra turismföretag. Förväntningar på offentliga aktörer På frågan hur man ser på de offentliga aktörernas roll i kulturturismarbetet har svaret från personerna i undersökningen i flera fall varit att man inte har några idéer om detta. Bland de åsikter som förmedlades fanns både önskemål om hur de offentliga aktörerna kan stötta kulturturismprojektet i stort, och hur de kan stötta det enskilda företaget. Länsstyrelsen Många ser det som Länsstyrelsens uppgift att starta upp projektet och stötta det till en början. Man ska arbeta aktivt för att få tillstånd bättre samarbete mellan turismaktörer. Från någon kommer också åsikten att det bör vara Länsstyrelsen som letar upp de intressanta miljöerna och gör dem tillgängliga för turismen. Efter det att miljöerna är tillgängliga finns det säkert privata aktörer som kan skapa aktiviteter. Korrö vandrarhem som ligger invid ett naturreservat och LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 9

inom en kulturmiljö av riksintresse anser att det skulle behövas bättre skyltning av området både vad gäller natur- och kulturvärden. Eva Wallmark från Offensiva Åseda poängterar att Länsstyrelsen har mycket kunskap om kulturmiljöerna som måste vara lättillgänglig. Kommunerna Många beklagar att kommunerna fått allt mindre resurser för att bedriva aktivt turismarbete. Man menar allmänt även att öppettiderna på turisminformationerna borde vara bättre än idag. Lessebo kommun har flera som påpekar att det vore bra med en utveckling av turismdelen på kommunens hemsida. Man skulle dessutom se det som positivt om man kunde ha länkar till de olika turismföretagens egna hemsidor. Jörgen Krantz, Deutsche hilfe, är kritisk mot att man inte kan få ett fast pris på en planändring. Uppvidinge kommun uppmanas av stiftelsen Tinget att eftersom Turistinformationen blivit så nedskuren skulle man istället stötta de privata initiativ som kommit fram, till exempel Mettes turistservice. Margareta Schlee, Mettes turistservice, menar själv att det vore stor hjälp om kommunens turistbyrå hänvisade till henne när de har stängt. Vägverket Många ifrågasätter Vägverkets skyltpolicy. Man efterlyser mer flexibla lösningar med tillfälliga skyltar under turismsäsongen. Någon menar till och med att man borde subventionera snarare än förbjuda skyltar till turismanläggningar och dylikt. Stiftelsen Tinget framhåller att skyltningen från Växjö mot Lenhovda är alldeles för dålig. Björkängens kursgård påpekar att de vägar där turisterna färdas måste vara väl underhållna. Smålands museum Förvånansvärt många ser ingen koppling mellan den egna verksamheten och Smålands museum. Lessebo handpappersbruk säger till exempel att man på museet är alltför inriktat på glas. Flera menar dock att Smålands museum kan vara viktiga i kulturturism utbildningen men man lyfter då även fram hembygdsföreningarna. Det finns emellertid önskemål från flera om stöd vad som gäller skylttillverkning, utställningar och liknande. Designfabriken skulle till exempel vilja ha ett samarbete med museet omkring utställningen om industrihistoria. Man har för övrigt där redan ett samarbete med Växjö universitet. Även i Kosta vill man ha hjälp med utställningar omkring glasbruket, sliperierna och andra identitetsskapande teman för de boende i Kosta. Man vill där arbeta med att göra människor stolta över sin bygd för att de ska vilja visa upp den för andra. Man eftersöker även arenor där man kan marknadsföra sin verksamhet, Smålands museum skulle kunna vara en sådan liksom databaser och turistbyråer. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 10

Hur ska man driva ett kulturturismprojekt? På frågorna omkring hur ett kulturturismprojektet borde organiseras finns flera olika svar. Några vill se ett samlat projekt i de tre kommunerna med en ansvarig projektledare. Håkan Franzén från Fröseke samhällsförening menar att man till en början antagligen behöver driva projektet med allmänna medel. Förslagsvis som ett samarbete mellan de tre kommunerna. På sikt finns emellertid ingen anledning att bygga upp en organisation som arbetar parallellt med Turism i Kronoberg och Turism i Glasriket. På sikt kan det därför vara Turism i Kronoberg som driver projektet i samarbete med Turism i Glasriket vilka har väldigt goda marknadsföringskanaler. Även Peter Bergstrand, Klavreströms vandrarhem förespråkar att man bedriver det som ett projekt med en för ändamålet anställd projektledare med kunskaper i kulturhistoria, ekonomi och gärna med en bakgrund som egen företagare. Framförallt behövs denna projektledare för att ta hand om allt pappersarbete, turismentrepenörerna har endast tid att komma till möten och utbildning. Gunni Källsson på Korrö vandrarhem ser Länsstyrelsen som den som ska stå bakom projektet till en början och därefter skulle det till exempel kunna bildas en ekonomisk förening. Kosta Folkets Hus understryker hur viktigt det lokala engagemanget är och att man måste få med även föreningar som hembygdsföreningen och musikkåren etc. Första delen av kulturturismarbetet är att skapa ett nätverk med ett tiotal entrepenörer från varje ort. Lessebo handpappersbruk ser även de att projektet bäst drivs av en projektledare och i samarbete mellan de tre kommunerna. Man understryker även vikten av ett klart mål i framtiden så att projektet inte bara dras igång och sedan rinner ut i sanden. Från Ljuders vandrarhem ser man kommunen som en naturlig utgångspunkt för ett nätverk där sockenråden samlar föreningar på lokal nivå. Där bör finnas ett intresse av att utveckla bygden även i turismhänseende. Det är viktigt att komma åt de ideella krafterna. Man ser även studieförbunden som viktiga samarbetspartners. Eva Wallmark från Offensiva Åseda anser att alla tre kommunerna kan ha samma samordnare. Det behövs emellertid någon som projektanställs för att driva det hela. Man kan genom utbildningen även finna arbetsgrupper inom vilka man samarbetar. Stiftelsen Tinget tror däremot inte på ett samarbete mellan alla tre kommunerna. man får vara glad om det går att få samarbete inom kommunen. Man behöver istället någon form av paraplyorganisation eller en samlande kraft inom kommunen. Eventuellt kunde den samlande vara Margaretha Schlee som redan arbetar med turism. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 11

Förslag till fortsatt arbete Det stora flertalet av de besökta företagen har visat intresse för en utbildning omkring kulturturism. Man har också formulerat relativt klara önskemål om vad som bör ingå i utbildningen, se rubriken utbildning. Ett första steg är att sätta samman ett kursprogram som löper under en längre period. Flera har påpekat vikten av att kurstillfällena förläggs till lågsäsongen det vill säga under vintern. Från maj till september tycks det vara svårt att få tiden att räcka till för turismföretagen. När det finns ett färdigt program för utbildningen bör man aktivt gå ut dels till de besökta företagen och dels till övriga företag och föreningar i de berörda kommunerna som kan vara intresserade att deltaga. Man bör även överväga om man ska gå ut med ett erbjudande även till övriga kommuner i länet. Det har varit en mycket positiv respons på de direkta kontakterna som tagits med företagen inom förstudien. Det skulle säkerligen vara positivt om man kunde avsätta tid för att presentera projektet individuellt eller i mindre grupper även för övriga möjliga deltagare. När man har samlat intresserade deltagare kan man om det behövs även lokalisera olika arbetsgrupper. Antingen baseras grupperna enbart på en geografisk indelning eller också görs en indelning efter verksamheternas inriktning. Ytterligare ett alternativ finns och det är att samla alla de som vill arbeta mycket aktivt med kulturturism i ett mindre nätverk medan de mindre aktiva kan samlas i ett stödnätverk på lokal nivå. Den geografiska indelningen har fördelen att man har ett gemensamt intresse att skapa arbetstillfällen och inkomster i bygden. Man har ofta också ett uppbyggt, informellt kontaktnät. Genom att samla de lokala krafterna från olika verksamheter kan man även komplettera varandra och erbjuda ett brett utbud. En indelning efter verksamhetsinriktning har fördelen att man kan avgränsa det breda ämnet kultur och få en utbildning mer skräddarsydd. Man ser även mer direkta kopplingar och kan utbyta erfarenheter och idéer. Man kan även tänka sig att man har en mer intensiv utbildning för dem som vill arbeta mer aktivt med kulturturism och en mer allmän utbildning för dem som kommer i kontakt med turister mer indirekt men som ändå vill ha en allmän orientering och ingå i utkanten av nätverket. En mer allmän kulturturism utbildning som kan samla lokala, ideella krafter kan eventuellt göras i samarbete med studieförbunden. Nätverket som byggs upp omkring dem som vill arbeta aktivt med kulturturism skulle i så fall kunna dra nytta av den ökade kunskapen och medvetenheten i bygden. Genom den sista arbetsformen kan man på ett effektivt sätt fördela arbetet på en större grupp människor. De ideella krafterna kan utnyttjas liksom de boendeanläggningar som inte vill arbeta aktivt med aktiviteter. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 12

Om projektet skall kunna drivas vidare krävs att det finns en samordnande organisation som i det första skedet inte ligger på företagen. Flera av företagarna har angett tidsbristen som det största problemet för företagen och därför är det viktigt att någon annan kan stå för praktiskt arbete och till exempel EU-medel ansökningar. Flera tror också att det enda sättet att samla turismaktörerna är genom en utomstående organisation. Lika viktigt som att samla företagen och föreningarna är att samla de offentliga aktörer som ingår i samarbetet. Detta gäller Länsstyrelsen, kommunerna, Smålands museum, Vägverket och Turism i Kronoberg. Dessa bör enas om målsättningen med projektet och sedan även arbeta aktivt med att stödja detsamma. Man bör även komma överens om de olika aktörernas ansvarsområden. När det gäller de bakgrundskunskaper som krävs för att kunna uppfylla de krav som ställs på kulturturistiska verksamheter har till exempel Smålands museum och Länsstyrelsen ett stort ansvar. De utbildningar som kan aktualiseras skapar förutsättningar att främja samverkan mellan de olika aktörerna och även skapa kontakter gentemot de centrala aktörerna i länet. Dessa utbildningar kan/bör påbörjas under våren år 2000 parallellt med att en flerårsplan tas fram. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2000-02-07 PM om Kulturturism i Östra Kronoberg Sid 13