RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Relevanta dokument
Omfattning av bräddning i svenska kommuner

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten


Bräddning - problemets omfattning i svenska tätorter

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar?

Vad är avloppsvatten

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

I den hållbara staden förnyas ledningar schaktfritt NCC AB 1

Bräddstrategi EEM. 1 Affärsmässig bakgrund. 1.1 Bakgrund. 1.2 Syfte. Gulmarkerad text kan komma att revideras utifrån Exjobbarens önskemål/kunskaper.

Antal invånare i kommunen Antal mantalsskrivna invånare i kommunen den 31 dec. st. x

Åtgärdsplan Avlopp Bräddning

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

KONSEKVENSER OCH ARBETE MED KLIMATANPASSNING I MALMÖ - med fokus på avloppsledningsnätet

Maximal genomsnittlig veckobelastning

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Gunnar Mellström Gilbert Svensson Kjell Kihlberg

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

Trollhättan Energi AB

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Varför är masshantering en fråga?

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

10 Vatten och avlopp (VA)

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Vägledning för skyfallskartering


VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också

PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk


Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

Kommunens VA-översikt. Inom verksamhetsområde (Prio) Utanför verksamhetsområde. Dispositionsanvisning VA-utvecklingsplan

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Effekter av kommunala VA-Planer

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

Bräddningar. En omvärldsanalys för att skapa kontakter, dela erfarenheter och goda exempel om bräddningar och nödutsläpp.

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

RESULTATRAPPORT FÖR VASS DRIFT 2015 April Resultatrapport för VASS Drift 2015

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Teknisk beskrivning. Stockholms framtida avloppsrening. Ledningsnät- spillvatten. Rapport Stockholm

Badvatten i Helsingborgs stad

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Slutrapport för projekt Bräddningar

Bräddning av avloppsvatten

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Vi skall inte bygga nya problemområden!

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Energiundersökning 2008 (2005)

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management

Tekniska försörjningssystem för vatten och avlopp

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Trollhättan Energi AB

Bilaga 3 - Justering av VA-taxan, brukningsavgift år 2017 och 2018 Ockelbo Vatten AB

FELKOPPLINGSSÖKNINGAR SPILL- TILL DAGVATTEN SAMT DAG- TILL SPILLVATTEN. Anna Sundén Järfälla kommun

Få stöd på SMP-hjälp Även om det inte är en nyhet börjar vi med en upplysning om webbplatsen

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

EU:S SYNPUNKTER PÅ HUR SVERIGE FÖLJER AVLOPPSDIREKTIVET

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet

Sociala insatsgrupper

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Kandidatuppsats. Avledning av orenat avloppsvatten. Miljövetenskap 15 hp. Miljö och hälsoskydd 180 hp

Segeåns Vattendragsförbund

Badvattenrapport i Landskrona 2015

Dnr VVAB 2017/276. Affärsplan

Svedala Kommun i södra Skåne

Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Riskbaserat beslutsstöd

RAPPORT. Kontrollberäkningar av Strömslunds avloppsledningsnät

Bräddning från avloppsledningar

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov

Bräddning från ledningsnät

Transkript:

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Bakgrund Efterfrågas vägledning om åtgärder och krav som rör bräddningar. Svenskt Vatten förordar föreskrifter om en systematisk, riskbaserad och åtgärdsinriktad egenkontroll. Behov av jämförelsetal/benchmarking kommuner emellan om hur bräddningen ser ut i Sverige idag och jämförelsetal för bräddningens omfattning och olika metoder för kvantifiering.

Inte bara i Sverige.

Bräddning idag Underlag för de årliga miljöredovisningarna från kommunerna vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk värdering av konsekvenser för recipienten behov av jämförande data för kvantifiering och konsekvensbedömning av bräddning Särskilt fokus som föroreningskälla m h t bakteriell förorening och risken för spridning av smittämnen, t ex för badvatten och råvatten.

Hur kan bräddning kvantifieras?

Metoder Mätning, provtagning Handberäkningar Modellberäkningar med hänsyn till: Hydrologi (dagvatten och tillskottsvatten) Hydraulik (kapacitet, uppdämning) Spillvattenbelastning (utspädningsgrad, föroreningsinnehåll)

Exempel på omfattning av bräddning

Metodik VASS-statistik, 2014 Mer detaljerad studie av modellbaserad beräkningsdata från 10 utvalda kommuner, 2012-2014

Nyckeltal VASS Kod Beskrivning Definition Mi200 Bräddning från avloppssystem, dvs avloppsreningsverk + ledningsnät. Total bräddad volym från avloppsreningsverk och allmänt spillvattenförande ledningsnät inom kommunen, inkl. kombinerat ledningsnät. Även nödbräddning ingår. Mi200a Bräddning från avloppssystem - verk. Mi200b Bräddning från avloppssystem - ledningsnät Total bräddad volym från avloppsreningsverk Total bräddad volym från det allmänna spillvattenförande ledningsnätet inom kommunen, inkl. kombinerat system. Även nödbräddning ingår.

Bräddvolym (m³/år) 1600000 Bräddning från avloppsystem 2014 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 3000 15000 20000 30000 50000 200000 Antal personer anslutna till ledningsnätet

Bräddvolym (m³/år) 250000 Bräddning från ledningsnät 200000 150000 100000 50000 0 3000 10000 20000 30000 50000 200000 Antal personer anslutna till ledningsnätet

12% VASS Bräddvolym som andel tillrinning 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 1% 3% 100% Andel kombinerat ledningsnät

Kommuner som modellberäknar sin bräddning 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Nederbörd - årsvolym, mm 2012 2013 2014

4.5% Modellberäkningar - Bräddvolym som andel av tillrinning 4.0% 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Alingsås Sollebrunn Trollhättan Uddevalla Västerås Karlskrona Halmstad Oskarström Helsingborg Göteborg Malmö Stockholm 2012 2013 2014

Hur fördelar sig bräddningen? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Modellberäkningar - Andel bräddning som det största bräddavloppet står för Alingsås Göteborg Halmstad Helsingborg Karlskrona Oskarström Sollebrunn Trollhättan Uddevalla Västerås 2012 2013 2014

Andel spillvatten

Slutsatser från studerade kommuner Bräddningen på ledningsnätet varierar mellan 0,7 % och 4,1 %. Inget tydligt samband mellan andelen kombinerat nät och andelen bräddning på ledningsnätet felaktigt underlag? Huvuddelen av bräddningen (m 3 ) på ledningsnätet vid ett eller ett fåtal punkter. Relativa andelen spillvatten i bräddvattnet varierar stort mellan kommuner/ledningsnät

Risk och konsekvensanalyser

Bräddning bakterier, mikrobiell påverkan, närsalter Badvattenfokus e-coli, enterokocker Vattenförsörjning råvattenkvalitet Närsaltsbelastning - övergödning

Slutsatser De största städerna har halverat sina bräddutsläpp sedan 90-talet Medelstora städerna har minskat sin bräddning till 1/10 VASS statistikens underlag pekar på tolkningar kring definitionen av kombinerat system Flertalet kommuner bräddar mindre än 1% Ett fåtal bräddavlopp dominerar bräddvolym Finns ingen standard idag för hur bräddningar skall kvantifieras och redovisas. Stora variationer mellan kommuners hantering och redovisning Bräddningarna har ökat fokus igen, särskilt som föroreningskälla m h t bakteriell förorening och risken för spridning av smittämnen. Beräkningsmetoder förfinas och går alltmer mot risk- och konsekvensbedömning, belastningen & konsekvensen kan beräknas

Tack! Cecilia Wennberg cew@dhigroup.com Mobil: 0709 996 948