C-UPPSATS. Kvinnors och mäns tidsanvändning. En tidsgeografisk studie av sex par. Annika Jakobsson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS 2007:317 Kvinnors och mäns tidsanvändning En tidsgeografisk studie av sex par Annika Jakobsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsmiljö Institutionen för LTU Skellefteå Avdelningen för Fritid och Underhållning 2007:317 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--07/317--SE

C-UPPSATS Kvinnor och mäns tidsanvändning - en tidsgeografisk studie av sex par Eva Annika Jakobsson 2007-12-10 1

Sammanfattning Uppsatsen syfte är att studera sammanboende kvinnor och mäns tidsanvändning och den fria tidens användande. Studien är en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker där tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under dygnet under fyra dygn från lördag till tisdag. Till grund för tidsgeografin ligger det tidsgeografiska synsättet. Ett synsätt som öppnar ett speciellt perspektiv på individen sedd i relation till sin omgivning. Här betraktas tid och rum som en enhet, som tidrum. Olika projekt och aktiviteter kräver ett visst utrymme för att genomföras och då utgör tidrummet en resurs. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushållens vardag vävs samman och kan synliggöras och belysas. Tidsdagböckerna har kombinerats med intervjuer för att ge möjlighet till att samtala med informatörerna om resultatet. Resultatet redovisas i uppsatsen i diagramform för att kunna göra jämförelser inom de sammanboende paren, men även totalt mellan kvinnor och män. Jämförelsen har gjorts med syfte att se på om det är någon skillnad i kvinnors och mäns tidsanvändning och på vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien visar att samtliga informatörer tycker att fördelningen av arbetsbördan inom paren kan betecknas som jämlik. Viket inte betyder att de gör samma saker lika mycket, utan i stället att man har en arbetsfördelning som ger en känsla av att båda tar lika mycket ansvar för det totala arbetet. Till stor del verkar det vara så att varje par/familj hittar sitt eget sätt att fördela hemarbetet, där båda parters individuella intressen och engagemang i olika arbetsområden i hemmet har betydelse. I de flesta av paren finns en stor flexibilitet där kvinnan och mannen tar ansvar för olika uppgifter beroende på inre och yttre omständigheter som kan medföra att den andra partnern är förhindrad. Trots att paren inte tycks vara riktigt medvetna om det så ser det dock ut som att några könsspecifika områden finnas kvar. Den flexibla arbetsfördelningen gör också att det finns utrymme för egna fritidsaktiviteter både för kvinnan och mannen, något som paren i studien såg som positivt. Noterbart var att både kvinnorna och männen upplevde att tiden för fri tid och att ägna sig åt ett socialt liv utanför familjen ökade när barnen kommit upp i tonåren. Man fick mer tid åt att umgås med vänner och för sina personliga intressen, men familjen hade ändå sin fasta plats och gick först. Tidsaspekten ger dock inte utrymme för individens upplevelse. Detta har i denna studie tagits i beaktande och informatörerna har förutom att fylla i sin fria tid även notera tid som de upplever som fri tid. Skillnaden visade sig vara endast marginell på vardagar men under veckoslut så blev den upplevda fria tiden väsentligt större både för kvinnorna och männen. Det som förklarar skillnaden mellan fri tid i tidsdagböckerna och den upplevda fria tiden är att en del tid som förts på andra aktiviteter upplevs som fri tid då man gör det man vill göra och har positiva upplevelser av det. Alla informatörer upplever sig vara relativt nöjda med den tid de kan lägga ner på fri tid. 2

Innehållsförteckning INLEDNING... 4 PROBLEMOMRÅDE... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 5 METOD... 5 GENOMFÖRANDE... 5 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR... 6 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 8 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT... 9 TIDIGARE FORSKNING... 9 Fritidens utveckling... 9 Skillnader för kvinnor och män i arbete och fritid... 11 Fördelning av tid för kvinnor och män... 12 TEORETISKA VAL... 17 TIDSGEOGRAFI OCH TIDSGEOGRAFISKA BEGREPP... 18 RESULTATREDOVISNING... 19 PER PAR... 20 ALLA PAR... 22 RESULTATANALYS... 24 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 27 KÄLLFÖRTECKNING... 30 BILAGOR... 31 INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV TIDSDAGBOK... 32 TIDSDAGBOK... 33 DEFINITIONER AV AKTIVITETER OCH UNDERAKTIVITETER I STUDIEN... 34 UNDERSÖKNINGARNAS UPPLÄGG... 35 SAMMANSTÄLLNING, PAR 1... 36 RESULTATREDOVISNING, PAR 1... 37 SAMMANSTÄLLNING, PAR 2... 39 RESULTATREDOVISNING, PAR 2... 40 SAMMANSTÄLLNING, PAR 3... 42 RESULTATREDOVISNING, PAR 3... 43 SAMMANSTÄLLNING, PAR 4... 45 RESULTATREDOVISNING, PAR 4... 46 SAMMANSTÄLLNING, PAR 5... 48 RESULTATREDOVISNING, PAR 5... 49 SAMMANSTÄLLNING, PAR 6... 51 RESULTATREDOVISNING, PAR 6... 52 SAMMANSTÄLLNING ÖVER UPPLEVD FRI TID... 54 3

Inledning Intresset för den valda frågeställningen i studien väcktes efter att ha läst Sex kvinnors fritid (Backlund & Forsling, 2005), där de skriver att kvinnor ofta tar på sig ett större ansvar för familjen och också anpassar sig efter männens träningstider och intressen för att kunna få kvalitets tid tillsammans samt att kvinnors fritidsaktiviteter ofta inte värderas lika högt. Här väcktes mitt intresse för att studera mer om tidsanvändning och arbetsfördelning mellan kvinnor och män. Att se hur deras tid används och vad som skiljer dem åt, samt att se hur den fria tiden används av respektive grupp i parrelationer. Stämmer det att kvinnorna tenderar till att ta mer ansvar för att få familjens vardag att gå ihop som det står i mycket av litteraturen kring tidsanvändning. Enligt tidigare gjorda tidsanvändningsundersökningar av t ex Statistiska centralbyrån (SCB, 2003:04) så är det kvinnan som i större utsträckning tar ansvar för familjen och hemmet och ändra sina planer om familjens situation kräver detta. Är det så att kvinnorna utför mer av hemmets arbete och oftare får anpassa sig efter männen för att de ska få kvalitets tid tillsammans eller samordnar sig kvinnorna och männen när de bildar familj. I Göteborgs-Posten (2003) skrevs en kort artikel om Statistiska centralbyråns riksomfattande undersökning om svenskarnas tidsanvändning som gjordes 2001. Där kan man läsa om svenskens vardagsliv och hur människor fördelar sin tid på olika aktiviteter. Några slutsatser som togs upp ur undersökningen var: Kvinnor har en jämnare fördelning mellan betalt arbete och obetalt hemarbete än män. Män tenderar att koncentrera sitt totala arbete - betalt och obetalt - till dagtid och vardagar medan kvinnors är mer jämnt fördelat över veckans alla dagar och kvällar. Skillnaden beror främst på att kvinnorna ägnar dubbelt så mycket tid åt hushållsarbetet som män. Att ha småbarn innebär mycket arbete totalt och lite fri tid. Tiden som ägnas åt lek med småbarn är jämt fördelad medan den vardagliga omsorgen svarar främst mammorna för. Yngre och, framför allt, föräldrar med hemmavarande barn, tycker att de har brist på tid. Både kvinnor och män är fysiskt aktiva högt upp i åldrarna. Varje vecka lägger svenska folket totalt cirka 128 miljoner timmar på förvärvsarbete. Av dessa timmar står kvinnorna för 42 procent och männen för 58 procent. Problemområde När både kvinnor och män, i ett förhållande, har ambitioner som de vill förverkliga kan konkurrensen om tiden bli hård inom familjen. De ska varje dag lyckas få sin tillvaro att gå ihop så att barnen har det bra, förvärvsarbetet fungerar och hemmet med de arbetsinsatser det kräver är i bra skick. Kvinnor och män ska vara goda makar, föräldrar och yrkesarbetande samtidigt. Som Lindskog (2002) skriver så är det många yrkesverksamma som inte tycker sig hinna med vare sig jobbet, familjen eller sig själva. Dygnet har bara 24 timmar som skall fördelas mellan arbete, hemarbete, personliga behov och fritid. Lindskog (2002) skriver vidare att i generationer har arbete och fritid varit tydligt separerade i tid och rum. Men nu, när möjligheterna att arbete när det passar bäst håller på bli en realitet för befolkningen, suddas gränsen mellan fritid och arbetstid ut. Människor erbjuds idag också ett utbud av ett otroligt antal tjänster och aktiviteter. På samma sätt som vi producerar mer per tidsenhet försöker vi pressa in fler upplevelser. Hur ska då kvinnor och män få sin tid att räcka till allt man måste göra och allt man vill göra i dagens samhälle med alla dess krav? 4

Syfte och frågeställning I studien vill jag se på restriktioner som tid, samordning och resurser samt på faktorer som familjesituation och arbete och hur det kan påverka tillgänglighet och förutsättningar för den fria tiden. Information om detta kan medverkande informatörer bidra med utgående ifrån deras vardag och de problem de ställs inför när det gäller prioriteringar och begränsningar i tidrummet. Syftet med uppsatsen är att genom en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker studera tidsanvändningen och den fria tidens användande i parrelationer. Jag vill studera hur kvinnor och män använder sin tid och vad som skiljer dem åt, om de har samma syn på vad de anser fritid vara, hur mycket fri tid de anser sig ha samt vad de vill använda denna tid till? Metod Genomförande Materialinsamling i studien har skett på två olika sätt; via litteraturstudier som ger en viktig teoretisk grund att stå på samt via tidsdagböcker och kvalitativa intervjuer med tolv stycken informatörer. Arbetet med studien startades med litteraturgranskning för att samla en översikt av de metoder som finns tillgängliga och rekommenderas vid frågeställningar som de i denna studie. Samt för att få en bakgrund av begreppen tidsanvändning och fritid och en inblick i de undersökningar som är gjorda om tidsanvändning. Studien har genomförts som en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker där alla informatörer individuellt fyllt i alla sina aktiviteter under dygnet under fyra dygn från lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushållens vardag vävs samman och kan synliggöras och belysas. Valet av en tidsgeografisk metod för denna studie gjordes för att denna metod är utformad som ett redskap för att besvara frågor av följande art: - Vilka effekter uppstår på grund av ett fenomen, av lika och olika slag, existerar sida vid sida i tidrummet, vilka är konsekvenserna av samexistensen i tidrummet? - Hur begränsas individens möjligheter att genomföra projekt i ett givet tidrum, vad gör vissa handlingsalternativ möjliga och andra omöjliga? - Vilka är de omständigheter som styr tidsanvändningen, eller närmare bestämt tidrumsanvändningen? (Åquist, 2002) Utgångspunkten är att varje människas situation är unik, men att man har vissa gemensamma erfarenheter och socialt betingade förhållanden. Detta gör det möjligt att urskilja likartade mönster i människors situation samt att beskriva dessa. Förhållandena utforskas och beskrivs så som informatörerna själva erfar det. De informatörer som ingår i studien representerar bara sig själva och deltar i egenskap av innehavare av sin erfarenhet. Jag har valt att kombinera tidsdagböckerna med kvalitativa intervjuer då de kvalitativa intervjuerna enligt Trost (1997) är användbara för att förstå människors sätt att resonera eller reagera och att se på handlingsmönster. Intervjuerna har fördelen av att de skapar möjlighet 5

till följdfrågor och att man kan utveckla samtalet. De ska helst användas när data som samlats in är baserat på erfarenheter och känslor. Studien genomfördes genom att syftet och mål presenterades för informatörerna innan studien påbörjades. Meningen med detta var att de skulle få en helhetsbild av studien innan intervjuerna, i likhet med vad Kavle skriver om tillvägagångssättet vid kvalitativa intervjuer. (Kavle, 1997). Instruktioner (se bilaga 1) för hur informatörerna skulle fylla i tidsdagboksbladen delades ut tillsammans med de förtrycka dagboksbladen (se bilaga 2) där varje halvtimme under dygnets timmar skulle fyllas i. Vid utformandet av dagboksbladen var det viktigt att de var enkla att fylla i. Förutom att fylla i typ av aktivitet och inom vilka tider den utövades, plats och med vem aktiviteten genomfördes gavs också utrymme för eventuella kommentarer. Tidsdagböckerna bearbetades och sammanställdes för att sedan belysas ytterligare genom individuella kvalitativa intervjuer med informatörerna. Vid dessa intervjuer hade informatörerna möjlighet att kommentera sina tidsdagböcker så att en ökad förståelse av deras tidsanvändning framkom. Informationen från intervjuerna har använts för att förstå hur informatörerna upplevde sin tid användning och sin fria tid genom att se på denna information tillsammans med tidsdagböckerna. Den kvalitativa intervjun går, som Trost (1997) skriver, ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har och hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut. Kvalitativa studier är användbara till att försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster. Man studerar människor i det dagliga livet där man ser på skeenden och förlopp, dvs processer. Man ser på hur informatörerna använder sin tid och jämför det med andra för att studera mönster, beroenden, restriktion osv. Utgångspunkten för den kvalitativa forskningen är att varje människas situation är unik, men att man har vissa gemensamma erfarenheter och socialt betingade förhållanden. Den kvalitativa forskningen blir till viss grad subjektiv då den, som Tebelius & Patel (1987) skriver, bygger på förutsättningen att vi genom språket kan ta del av varandras inre världar. Detta innebär att själva inifrån-perspektivet är en förutsättning för denna forskningsprocess då värderingar och erfarenheter är förutsättningar för att man ska kunna tolka den information man får. Kvalitativa data kan mötas med misstänksamhet då de bygger på små urval och de inte är representativa för befolkningen i statistisk mening. De brister man därför kan se i denna studies avgränsning är att underlaget blir för litet för att var generellt gällande. Urval och Avgränsningar Denna studie avgränsas till sex par vilket ger tolv informatörer samt till fyra stycken dagar lördag till tisdag. Valet av dagar gjordes för att inkludera både veckoslut och vardag. Valet av informatörer är heterogent inom en given ram, i detta fall sammanboende kvinnor och män med barn. Studiens informatörer är utvalda för att de stämmer in på den grupp som önskas i studien samt att de är villiga att dela med sig av sina upplevelser. Detta urval och avgränsning kan jämföras med det urval och avgränsningar som är gjorda i Statiska centralbyråns tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04) som i denna studie används som jämförande material (se bilaga 4). 6

Informatörerna som deltar i studien är: Par 1 Består av en kvinna (40 år) och en man (41 år) som bor tillsammans med sina två tonårsbarn, 18 och 17 år gamla, i en villa i ett villakvarter cirka fyra kilometer från centrum. Båda arbetar heltid, med schemalagda arbetstider, vilket innebär att de har oregelbundna arbetstider med både kvälls- och helgarbete. Mannen tar för det mesta cykel till arbetet som ligger i centrum, medan kvinnan använder bil, en av de tre som finns i familjen, till arbetet som ligger 17 kilometer från hemmet. Mannen väljer cykel till arbetet på grund av svårigheterna med parkering, medan kvinnan väljer bil på grund av den tid hon sparar i jämförelse med att åka kollektivt. Ett av barnen är aktiv inom idrott som kräver visst engagemang av föräldrarna, även om behovet av engagemang har minskat med barnens stigande ålder. Båda barnen är också så gamla att de i mycket sköter sig själva. Par 2 Består av en kvinna (40 år) och en man (41 år) som är gifta och bor i en villa i ett villaområde cirka tre kilometer från centrum tillsammans med sina två barn 15 och 13 år gamla samt ett husdjur som barnen har huvudansvar för. Båda har heltidsarbeten som periodvis kräver både övertidsarbete och tjänsteresor. De har dock oftast vanlig kontorstid med flextid som kan användas vid behov. Kvinnan använder familjens bil till arbetet som ligger cirka en mil bort, medan mannen oftast tar bussen eller cyklar till sitt arbete i centrum. Kvinnan använder bilen till och från arbetet då detta går mycket fortare än att åka med kollektivtrafiken, mannen däremot tycker att cykel ger större frihet vad gäller arbetstider. Familjen har en mindre båt som de på ledig tid tar sig ut i skärgården med. Barnen är båda aktiva med fritidsaktiviteter som kräver engagemang från föräldrarna ifråga om skjutsning och vist arbete inom föreningarna som tex fikaförsäljning och följa med på tävlingar. Kvinnan är också engagerad som tränare i ett av barnens idrottslag. Då barnen nu kommit upp i tonåren kräver de inte längre samma tillsyn och hjälp som när de var yngre, men behöver ändå sina föräldrar i mycket. Par 3 Består av en kvinna (43 år) och en man (44 år) som är gifta och bor med sina tre barn, 17, 14 och 12 år gamla i en villa i ett villaområde cirka fyra kilometer från centrum. Båda har heltidsarbeten, som för hennes del innebär en del resande. Mannen tar för det mesta cykel till arbetet som ligger cirka sju kilometer bort (han cyklar även hem på lunchen ibland för att äta), medan kvinnan tar bilen till sitt arbete som ligger i centrum. I familjen finns tre bilar, men familjen använder i princip bara en av dessa. Mannen tar cykel till arbetet då han tycker att det är skönt att få den stunden för motion, medan kvinnan tar bilen till arbetet då detta är bekvämt då hon ofta har med sig dator och andra saker till och från arbetet. Familjen har en stuga en bit utanför centralorten som de periodvis använder flitigt då de är lediga. Alla tre barnen är aktiva inom idrotter som kräver skjutsning av föräldrarna. Barnen klarar sig relativt bra själva och den dagliga omvårdnaden har ändrat karaktär från skötsel till mer uppassning. Par 4 Består av en kvinna (38 år) och en man (41 år) som bor tillsammans i ett radhus på ett blandat bostadsområde med småhus, radhus och bostadsrätter cirka fem kilometer från centrum. I familjen finns tre barn, 12, 7 och 5 år gamla. Både arbetar heltid på samma arbetsplats som ligger cirka fem kilometer från hemmet och två kilometer från centrum. De har båda vanliga kontorstider med viss flextids möjlighet. De försöker att för det mesta samåka till och från arbetet i familjens bil. Då detta inte går tar någon av dem kollektivtrafiken hem. Barnen som 7

är ganska unga har ännu inte skaffat sig så aktiv fritid utanför hemmet på kvällstid. Kvinnan är dock engagerad som ledare i yngsta barnets gymnastikgrupp en gång i veckan. Barnens ålder innebär att de fortfarande behöver en hel del tillsyn och hjälp. Par 5 Består av en kvinna (37 år) och en man (36 år) som är gifta och bor i ett radhus i ett småhusområde cirka tre mil från centrum med sina två barn, 16 och 3 år gamla. Både har heltidsarbeten med vanliga kontorstider och en pendlingssträcka på cirka tre mil enkel väg. De samåker till arbetet när det passar med tider, i annat fall använder kvinnan familjens bil och mannen åker buss. Då kvinnan har flextid har hon som ambition att börja arbetsdagen lite tidigare och därmed kunna avsluta den tidigare, vilket gör att kollektivtrafiken inte stämmer så bra med hennes arbetstider. Förskjutningen av arbetstiden gör hon för att kunna hämta det mindre barnet på dagis så att det ej blir så sena dagar. Den stora åldersskillnaden mellan barnen gör att de kräver olika mycket tillsyn och hjälp. Det yngre barnet är fortfarande i stort behov av tillsyn medan det äldre börjar bli mer självständigt och klarar mycket själv. Det äldre barnet är aktivt inom idrott som kräver engagemang ifråga om skjutsning och vist annat arbete av föräldrarna. Kvinnan i familjen hjälper till som skötare på en häst i ett stall i närheten och rider även själv. En hobby som tar en hel del tid och är styrd av bestämda kvällar och till viss del bestämda tider. Par 6 Består av en kvinna (45 år) och en man (50 år) som bor i ett parhus i ett småhusområde cirka fem kilometer från centrum med sitt tonårsbarn på 19 år. Båda har heltidsarbeten utan möjlighet till flextid som kräver viss övertid och för mannens del även tjänsteresor stora delar av arbetsveckorna. De har tre bilar i familjen, en använder kvinnan till och från sitt arbete som ligger cirka sex kilometer från hemmet, en använder mannen i sitt arbete samt till och från detta och en använder barnet. De har en stuga cirka 15 mil bort som de besöker relativt ofta. Barnet som är vuxet klarar det mesta av sitt liv och sina fritidsintressen utan hjälp av föräldrarna. Databearbetning och Analys Vi utför alla en mängd aktiviteter under en dag, vilket enligt Arvidsson & Bucht (1976) kan ses som att vi genomgår en aktivitetsström. Parallellt med varje individs aktivitetsström går tiden, tidsströmmen. Detta kan man använda inom tidsanvändningsforskningen genom att mäta den tid varje aktivitet eller aktivitets typ tas eller ges. Det är lämpligt och ofta nödvändigt att samla ihop de aktiviteter som ingår i vår aktivitetsström i olika kategorier för att man ska kunna handskas vetenskaplig med dem. Innan bearbetning och analys av tidsdagböckerna gjordes därför en kategorisering av de olika aktiviteterna. I analysen är min avsikt att försöka se det gemensamma i kvinnors och mäns tidsanvändning och vad som skiljer den åt. Jag har tittat på tidsanvändningen för kvinnorna och männen i de olika paren för att se på hur deras gemensamma tidsanvändning är fördelad och på hur den skiljer sig åt inom paret. Jag har även undersökt kvinnornas och männens tidsanvändning med syfte att se det generella hos respektive kön. Resultaten redovisas par för par med text och tabeller i bilagorna samt med en kort summering under rubriken resultatredovisning med start på sidan 19, här finns även redovisning för genomsnittlig tid för kvinnor respektive män. Under rubriken resultatanalys på sidan 24 analyseras materialet från tidsdagböckerna med hjälp av det material som framkommit under intervjuerna samt tidigare undersökningar för att ge en större mening åt innehållet. 8

Data om tidsanvändning har i denna studie samlats in genom tidsdagbokföring. De individer som deltagit i studien har fyllt i tidsdagböcker under fyra dagar samt deltagit i kvalitativa intervjuer. Tidsanvändningsundersökningar syftar till att mäta hur individer fördelar sin tid på skilda aktiviteter under en bestämd tidsperiod. Liksom i SCB tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04) gjordes därför ett urval av individer och ett urval av dagar som individerna skulle föra tidsdagbok över. Valet av dagar bestämdes till fyra sammanhängande veckodagar, lördag till tisdag. I SCB (2003:04) nämns att det finns olika sätt att bedöma kvaliteten i data som samlas in med hjälp av tidsdagbokföring. Det har t ex visat sig att det har betydelse för kvaliteten när dagböckerna fyllts i, om det görs i nära anslutning till aktiviteterna eller efter en tid. De medverkade i denna studie har därför tillfrågats om när de fyllt i dagböckerna och i samtliga fall hade detta varit i nära anslutning till aktiviteterna. De medverkande har även fått frågan om ifyllandet av tidsdagboken innebar några problem, detta för att ge en uppfattning om hur väl insamlingsmetoden fungerat. Samtliga svarade att de inte har sett några problem med att fylla i sina tidsdagböcker. Vissa tidsperioder i dagböckerna har dock inte varit möjliga att klassificera vilket beror på att rader i dagboken lämnats tomma eller att den aktivitetsbeskrivning som finns är oklar. Denna tid är dock för samtliga medverkande försumbar. Teoretisk utgångspunkt Tidigare forskning Fritidens utveckling När det 1919 för första gången i Sverige infördes en lag om arbetstider fastställdes arbetstiden till 48 timmar per vecka. Arbetstiden har sedan sänkt successivt till 40-timmarsvecka vilket beslutades av riksdagen 1970 (Bergström, 2000). Sedan 1970-talet har ingen lagstiftning skett för att öka vår fria tid, däremot har en del avtal ingåtts som gör att vissa anställa jobbar kortare tid och/eller har längre semester. Från år 1938 fram till år 2000 har semestern ökat från två till fem veckor. Många anställda har idag också en flexibilitet när det gäller arbetstider och kan man påverka sin arbetstid kan man också lättare planera för sin fria tid. Sett i ett hundraårsperspektiv har normalarbetstiden minskat från 70 veckotimmar 1890 till 40 veckotimmar 1990, en minskning med cirka 43 procent. Arbetstiden har minskat under de senaste 100 åren, men enligt Gunnarsson (1990) är det inte detsamma som att den fria tiden ökat med samma tidsandel. Svenskarna arbetar t ex över mera nu när de orkar och de har i många fall lång resväg till jobbet, vilket båda tar av den fria tiden. Från mitten av 1900-talet fram till seklets början skedde det en stor ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. I början av 1960-talet tillhörde drygt 50 procent av kvinnorna och drygt 90 procent av männen, i åldrarna 16 64 år, den svenska arbetskraften. I slutet av 1980- talet hade andelen kvinnor ökat till drygt 80 procent, samtidigt som andelen män sjunkit till cirka 85 procent (Nordenmark, 2004). I Nordenmark (2004) kan man även läsa att cirka 42 procent av kvinnorna och nio procent av männen arbetar deltid. Män förvärvsarbetar i genomsnitt 41 timmar per vecka och kvinnor 33 timmar. Andelen mödrar som heltidsarbetar ökar i takt med att barnen blir äldre, men uppnår aldrig en likställd nivå med männen. I huvudsak är det mödrarna som anpassar sitt 9

förvärvsarbete efter familjens behov, vilket visar på att det fortfarande finns en relativt traditionell arbetsfördelning inom hushållen. Ett av de viktigaste skälen som kvinnorna anger till att de arbetar deltid är vård av egna barn, vilket tyder på att kvinnors deltidsarbete delvis är självpåtaget. Bland männen som valde förkortad arbetstid var motivet att man ville ha mer tid till andra intressen (Bergström, 2000). som vi känner den idag är ett relativt nytt fenomen. Det var den industriella revolutionen som innebar en stor förändring av produktionssätt och att arbete skildes från socialt liv i övrigt (Lindar, 2001). Det som förut var arbetsaktivitet och fri aktivitet blev en tydlig uppdelning mellan arbetstid och fri tid som markerades med hjälp av klockor. Arbetarens dag delades upp i arbetstimmar och fritidstimmar då man befann sig på olika ställen. Det är dock fel att betrakta hela den tid som återstår när man räknat bort arbetstid som fri tid då det finns mycket annat som vi upplever ofritt och som utförs på arbetsfri tid. Vi bör bara se vår fria tid som en del av den arbetsfria tiden. Den minsta gruppen, familjen, är nog den som ställer de största kraven och tidsanspråken på oss (Arvidsson & Bucht, 1976). Vi leker med barnen, sköter hemmet, lagar middag, uppvaktar släkten på födelsedagar och mycket annat. Människan har alltid haft ett visst mått av fri tid men den har varit mycket ojämnt fördelad i fråga om ålder, klass och kön. Kvinnan har tex ofta haft huvudansvar för barn och hushåll, vilket inneburit att hon blivit mer bunden. När barnen är små har kvinnan ganska lite fritid och prioriterar näraktiviteter som läsning, TV, trädgård, osv. Allt eftersom barnen växer och klarar sig själva får hon ökad fri tid men behåller ofta sin inriktning på näraktivteter. En tänkbar förklaring till att vi idag ofta värderar fritiden högre än arbetet är att vi har en relativt stor materiell trygghet. Lönearbetet är dock inte betydelselöst, ett välavlönat arbete med en hög grad av egen kontroll ökar möjligheterna att ta del av fritidsutbudet eftersom många aktiviteter är dyra och underlättas om man har möjlighet att styra över den egna arbetstiden (Aléx & Hjelm, 2000). Man får också tänka på att för många människor är arbetet den största källan till glädje och stolthet. Att alltid öka fritiden på arbetets bekostnad är därför inte självklart det bästa. Det är inte heller ovanligt att människor väljer att arbeta på sin fritid, ibland för att det krävs på grund av t ex ekonomin. En uppdelning av funktioner är något som präglar våra städer och påverkar vår fritid. Vi bor på en plats, arbetar på en annan, tillbringar vår fritid på en tredje och åker och handlar på ytterligare ett ställe. Det blir mycket tid för resande mellan de olika platserna, vilket visas i att det finns en tendens att vi mer och mer kombinerar våra aktiviteter t ex inköp och fritid. Stadens affärer har blivit en del av vår fritid, konsumtion har blivit ett fritidsintresse. Vi går ner på stan för att strosa i affärer, ta en fika och träffa kompisar (Lindar, 2001). Det finns många definitioner på vad som bör räknas till fri tid. Jag har i studien valt att definiera den fria tiden, som aktiviteter som inte hör till arbete, hemarbete eller personliga behov, utan den tid som står till förfogande att disponera efter egen fri vilja. Man kan säga att fritid är den tid vi kan välja vad vi vill göra utan fysiologiska (tid för att kroppsligt må bra tex sömn), ekonomiska (lönearbete) eller relationellt /socialt (olika skyldigheter mot omgivningen och sociala kontakter) tvång (Lindar, 2001). 10

Skillnader för kvinnor och män i arbete och fritid I många böcker kan man läsa om kvinnors och mäns tidsmedvetande och konsekvenserna av detta Bäck-Wiklund (1997) skriver bla att skillnaderna har sin grund i uppfattningen om vem tiden tillhör. Mannen ser ofta tiden som sin egen vilken han själv kan disponera och använda. Kvinnan däremot ser ofta sin egen tid som om den i grunden tillhör andra. Innan kvinnor och män blir föräldrar har de relativt gott om tid för sin partner och för sina fritidsaktiviteter. När de blir föräldrar inträder både tidsbrist och krav på hänsynstagande och de måste disponera om sin tid för förvärvs- och hemarbete. Kvinnor och män har ofta olika uppfattningar om vilken aktivitetsnivå som ska råda utanför föräldraskapet och det innebär också ofta att kvinnan och mannen får göra saker i skift. Kvinnorna sätter ofta barnens behov i centrum, det kan gälla allt från hur de planerar sin vardag under föräldraledigheten till hur de lägger upp kombinationen av arbete och familj. Männen strävar ofta efter att få mer tid med sin partner och anpassar också sitt engagemang i föräldraskapet efter vilka andra intressen de vill värna om, te x i arbetslivet (Magnusson, 2006). Bäck-Wiklund (1997) skriver vidare att de flesta sammanboende kvinnorna och männen säger att sättet att organisera hemarbetet bara har blivit så och att man är nöjd med det. Magnusson (2006) skriver att genom att kvinnan får ansvaret för hushållsarbetet frigörs mannen från ansvar och det skapas ett handlingsutrymme för andra aktiviteter till hans fördel. Därmed blir de två om att måna om mannens intressen, medan kvinnan kan få lite lägre prioritet. Kvinnorna organiserar hemarbetet så att det skall gå runt vilket gör att kvinnan ofta anpassar planerna efter händelserna. Familjelivet framstår som en apparat som kräver specialisering, effektivitet och rationell tidsplanering. Arbetet i hemmet blir mest rationellt när var och en gör det som man är bäst på vilket gör att kvinnor och män sysselsätter sig i hemmet med delvis gemensamma, men oftast skilda aktiviteter. I mycket kvarstår idag en traditionell könstypisk arbetsfördelning, där kvinnan sköter det inre familjearbetet medan mannen underhåller hus och bil och engagerar sig i barnens fritidsaktiviteter. I en undersökning 1998 som tas upp av Plantin (2001) är dagens kvinnor fortfarande huvudansvariga för omvårdnaden av barnen och hushållsarbetet, trots att de flesta föräldrar har jämställdhet som ett ideal. När dagens män agerar i riktning mot jämställdhet innebär det i huvudsak ett ökat engagemang i barnen, men inte i hushållsarbetet. Fördelningen av hushållsarbetet har dock enligt Plantin (2001) blivit mer jämnt fördelat under de senaste 30 åren. Generellt sett tycks männens andel av hushållsarbetet öka något samtidigt som kvinnornas minskar, utjämningen är dock kvinnornas minskade, snarare än männens ökade insatser. När det anses att en man utför mycket hushållsarbete så gör han det i relation till andra mäns insats, inte i förhållande till vilken tid som kvinnor lägger ner. När kvinnor och män i parrelationer ombes uppskatta hur mycket fri tid de har en vanlig vardag respektive veckoslut visade det sig att kvinnorna förvärvsarbetade kortare tid än männen, men detta innebar inte att de hade mer fri tid. Tvärtom uppgav sig kvinnorna ha knapp två timmar att disponera medan männen uppgav ungefär tre timmar. Under ett veckoslut hade knappt en tredjedel av männen båda dagarna lediga, medan kvinnorna i genomsnitt hade knappt en dag ledigt (SCB, 2003:04). Nordenmark (2004) skriver att utrymmet för fri tid är relaterat till uppfattningar om jämlikhet i ett förhållande. Par som har lika mycket fri tid betraktar hushållsarbetsfördelningen som rättvis och relationen som mer jämställd, i jämförelse med de par där kvinnan har mindre fri tid. Majoriteten av kvinnor och män betraktar arbetsfördelningen i hushållet som tämligen rättvis och relationen till partnern som jämställd trots att den faktiska arbetsfördelningen till stora delar är traditionell. 11

Om man analyserar kvinnor och mäns fria tid upptäcker man att den ser olika ut. Lindar (2001) skriver att kvinnors fria tid är mer uppdelad och avbryts oftare av hemarbete, den är ofta ett slags jourtid. De är lediga men måste vara beredda att omgående trösta barn, laga mat etc. Ofta är kvinnors fria tid också en kombination av olika aktiviteter, samtidigt som man tar en promenad ser man efter barnen. När det gäller den fria tiden så är männen, enligt Gunnarsson (1990), något mer utåtriktade och uppgiftsorienterade. Förutom att de har mer tid till förfogande och fler aktiviteter, är det ganska vanligt att de behåller en del fritidsintressen från tiden före förhållandet. Männen får i högre grad utrymme för sina personliga intressen, både vid planering och genomförande av familjens aktiviteter. Det är också de som är mest nöjda med sin fria tid. När det gäller kvinnor skriver Gunnarsson (1990) att i linje med könsrollsmönstret är de mer barn-, familjoch hemorienterade och får i högre grad ta ansvar för det nödvändiga hemarbetet. De är jämförelsevis mer inriktade på partnerns och makarnas gemensamma fria tid än sin egen. Kvinnorna känner dock ett större behov av längre fri tid och nya aktiviteter. Vad som ligger bakom valen av fritidsaktivitet är ofta ett samspel av flera faktorer, både personliga intressen men även uttalade påtryckningar och förväntningar från andra. Valet av aktivitet på den fria tiden är även begränsade och bundna till vardagslivet i övrigt. Både kvinnor och män har båda stabila intressen som kan vara hela livet, men utvecklar också ständigt nya intressen. Orsaker till varför man ägnar sig åt vissa aktiviteter kan bero på de hinder eller barriär till utövande som finns. Det kan t ex bero på familjesituation, kommunikationer, ekonomi, tidsbrist, fritidsutbud, brist på självförtroende eller fysiska hinder som t ex kroppslig stryka eller åldrande (Norling & Gunnarsson, 1996). Fördelning av tid för kvinnor och män Två tidsanvändningsundersökningar är genomförda i Sverige av SCB för att ge kunskap om vardagslivet och hur människor fördelar sin tid på olika aktiviteter under en bestämd tidsperiod. Den första undersökningen utfördes 1990/91 och den andra 2000/01. I båda undersökningarna samlade data in genom att tidsdagböcker fylldes i av deltagarna under två slumpmässigt utvalda närliggande mät dagar, en veckodag och en dag under veckoslut. Aktiviteterna klassificerades sedan enligt ett schema som på den mest övergripande nivån innehöll fem klasser av aktiviteter; förvärvsarbete, hemarbete, studier, personliga behov och fri tid. Undersökningarna år 1990/91 och 2000/01 ger i många fall olika resultat, dvs statistiska förändringar har skett. Förändringarna kan vara uttryck för ändrade beteenden och/eller ändrad populationsstruktur. Beteendeförändringar betyder att vi inte beter oss på samma sätt år 2000 som år 1990, om människor te x över lag minskat ner på den tid de städar ger det utslag i skattningarna. Strukturförändring innebär att sammansättningen av undersökningspopulationen i avseende som påverkar beteendet, har förändrats tex. äldre föräldrar eller mindre antal barn (Rydestam, 2003) I de båda undersökningarna (SCB, 2003:04) finns en mängd intressant information och material att läsa. Trots att sammansättningen av kvinnors och mäns arbete blivit mer lika, finns stora olikheter. Summan av det totala förvärvsarbetet och hemarbetet skiljer sig inte mellan könen, men det gör arbetets sammansättning. Kvinnor förvärvsarbetar i genomsnitt nästan fyra timmar per dag, räknat över samtliga veckodagar och hemarbetet uppgår till fyra timmar. Männens 12

förvärvsarbete tar fem timmar och 30 minuter per dag medan deras hemarbete uppgår till knappt tre timmar. Föräldrar med hemmavarande barn ägnar i genomsnitt nära tio timmar per dag åt förvärvs- och hemarbete, vilket är en till två timmar mer än genomsnittet. Trots detta har den totala arbetstiden för småbarnsföräldrar minskat på 1990-talet med cirka 40-50 minuter per dag. Kvinnors förvärvsarbete varierar starkt med åldern. En tolkning kan vara att kvinnor mer än män anpassar sitt förvärvsarbete till livssituationen och dess krav på insatser i hemarbetet. Sedan början av 1990-talet har kvinnorna minskat sitt hemarbete, vilket inte männen gjort. Resultatet av detta har blivit att skillnaden mellan kvinnors och mäns hemarbete minskat. Huvuddelen av förändringen i hemarbetet förklaras av att hushållsarbetet, som är den dominerande delen av hemarbetet, har minskat kraftigt. Den minskade nedlagda tiden för kvinnor och män på arbete betalt och obetalt - under 1990-talet har balanserats av ökad tid för personliga behov och fri tid. Tiden för personliga behov uppgår till cirka tio timmar per dag, något mer för kvinnor än för män, och den fria tiden uppgår till knappt fem timmar för kvinnor och något mer för män. Det kan konstateras att kvinnors och mäns genomsnittliga tidsanvändning har stora gemensamma drag. Tabell 1. Genomsnittlig tid för aktiviteter år 2000/01 samt förändring sedan 1990/91 efter kön. Befolkning 20-64 år. Alla dagar (SCB, 2003:04) Kvinnor Män Tim. min Diff. Min Tim. min Diff. min Förvärvsarbete 3:49-4 5:30-24 4:08-39 2:45-7 10:25 14 9:59 12 0:34 13 0:21 3 4:57 16 5:18 16 Övrigt. Okodbart 0:07 1 0:07 0 Totalt 24:00 0 24:00 0 Den relativt lika fördelningen av totalt arbete mellan kvinnor och män sett över alla veckodagar upphör när vardagar och veckoslut hålls isär. Män koncentrerar sitt arbete till dagtid och vardagar medan kvinnors arbete är mer jämnt fördelat över dag och kväll samt över veckans alla dagar. Figur 1. Genomsnittlig tid för aktiviteter per dygn. Befolkningen 20-64 år. 2000/01. 100 Procent = 24 tim (Rydestam, 2002) Denna skillnad beror på kvinnornas större insatser i hemarbetet, vilket inte utförs under bestämda arbetstider utan när behovet uppstår. Mäns vardagsliv kännetecknas därmed av en tydligare skillnad mellan arbete och fri tid. När det gäller antal timmar fri tid per dag är skillnaderna inte så stora på vardagar men under veckoslut har männen mer fri tid än kvinnorna. Kvinnors fria tid är också mer fragmenterad än mäns och uppdelad på kortare episoder, som oftare går ihop med eller avbryts av hemarbete. Ytterligare en olikhet är vilken aktivitet man ägnar sig åt direkt efter arbetet. Kvinnorna tar sig i större utsträckning an 13

hemarbete medan männen i högre utsträckning kan avsluta arbetsdagen med mer fritt valda aktiviteter. Allt eftersom kvällen går sjunker andelarna som är involverade i hemarbete, något hastigare för kvinnorna än för männen. Andelen med fri tid ökar med tiden men det är genomgående en större andel män än kvinnor som har fri tid. t är uppdelat i en rad olika underaktiviteter, som visas i figur 2 nedan. Figur 2. Genomsnittlig tid för hemarbetsaktiviteter år 2000/01 efter kön och familjecykel. Befolkning 20-84 år. Tim/ dag (SCB, 2003:04) Hushållsarbete Hushållsarbete som måste utföras regelbundet kännetecknas av relativt låg flexibilitet och uppfattas ofta som rutinmässiga och betungande. För kvinnor utgör hushållsarbetet hälften av hemarbetet medan det för män är något mindre. Uppdelningen inom hushållsarbetet visar att matlagning är den tidsmässigt dominerande aktiviteten (46 minuter per dag för kvinnor och 25 minuter för män) följt av städning (30 minuter respektive 15). Diskning/avdukning tar 20 respektive 10 minuter per dag för kvinnor respektive män. Vad gäller tvätt/strykning utför män endast en mycket liten del av detta, ungefär en fjärdedel av den tid kvinnorna avsätter. Se figur 3 nedan. Den största förändringen i hushållsarbetet över tid gäller städning, som tar mindre tid i anspråk (minus nio minuter) och sker mindre frekvent för kvinnorna, men är oförändrat för männen. Även tvätt/strykning, matlagning och diskning/avdukning tar kortare tid i anspråk för 14

kvinnorna när de utförs. Tekniska hjälpmedel kan vara bidragande till denna utveckling eller så producerar hushållen mindre nu och kompenserar detta genom att ta hjälp från andra, te x använda mer färdiglagad mat. Figur 3. Genomsnittlig tid för hushållsaktiviteter år 2000/01 efter kön och familjecykel. Befolkning 20-84 år, Min/dag (SCB, 2003:04) Underhållsarbete Skötsel av tomt och trädgård är den dominerande aktiviteten och upptar i genomsnitt drygt tio minuter per dag för bägge könen. Skötsel/underhåll av fordon och hemmet står i huvudsak männen för, med knappa tjugo minuter per dag. Barnomsorg Det finns inte några större förändringar i den tid som småbarnsföräldrar är tillsammans med sina barn. Däremot har det skett en förskjutning så att tiden tillsammans med barnen nu till större del är fri tid och mindre del hemarbetstid jämfört med vid början av 1990-talet. Aktiviteten är svår att mäta då en del av omsorgen registreras i tidsdagböckerna som konkreta uttryck för att den sker medan en del döljs bakom andra noteringar. Små barn, 0-5 år, har omkring nio timmar med någon av föräldrarna som ägnas åt nästan lika delar barnomsorg och att umgås med barnen. Ju större barnen blir desto mindre tid tillbringar de tillsammans med föräldrarna. Den största delen av de lite större barnens (6 12 år) tid med föräldrarna utgörs av fri tid som ägnas åt att umgås i olika aktiviteter (SCB, 2004:1). För tonåringarna utgör den 15

fria tiden med föräldrarna till största delen av TV-tittande. Barnen deltar i de flesta av föräldrarnas fritidsaktiviteter, deltar inte de deltar ofta inte heller någon annan familjemedlem. Barnen deltar också ofta i egna aktiviteter på eftermiddags- och kvällstid vilket innebär att en del av föräldrarna fria tid upptas av att se till att det fungerar. Den riktigt fria tiden för föräldrar brukar därför inte infinna sig förrän senare på kvällen. När barnen vuxit upp får föräldrarna större möjligheter när det gäller att göra något för egen del (Friberg, 2004). Mängden fri tid varierar starkt över livscykelgrupperna. I de äldsta grupperna (65-84 år) har man i genomsnitt nästan dubbelt så många timmar fri tid per dag som småbarnsföräldrarna. Genomsnittet för samtliga män är sex timmar och för kvinnor fem timmar och fyrtio minuter. Figur 4. Genomsnittlig tid för fritidsaktiviteter år 2000/01 efter kön och familjecykel. Befolkning 20-84 år, Tim/dag (SCB, 2003:04) Den enskilt dominerande fritidsaktiviteten är TV/radio, som tar från en och en halv timme upp till det dubbla. Det som tar näst mest tid i anspråk är social samvaro som inkluderar tex fester, besök av och hos andra, samtal och besök på restaurang. Social samvaro har dock minskat något under 1990-talet till cirka en timme per dag. Andelen kvinnor som haft socialt umgänge är något större än för männen. Det är främst besök av eller hos släkt och vänner, men även av besök på restaurang, bar eller café har blivit lite mer frekventa. 16

TV/radio (inklusive video) har istället ökat för bägge könen. Någon gång under kvällstimmarna når TV-tittandet sitt maximum, mellan 40 till 45 procent av kvinnorna och nära 50 procent av männen. TV-tittandet pågår lite längre på kvällarna och förvärvsarbetet påbörjas i genomsnitt lite senare nu än för tio år sedan. Det har också skett en stor förändring genom att betydligt färre män ser på TV under lördagseftermiddagarna nu än för tio år sedan. Läsning har minskat under 1990-talet med cirka tio minuter till en knapp halvtimme per dag. Denna minskning gäller främst dagstidningsläsning men i viss mån också övrig läsning. Aktiv fri tid i form av idrott/friluftsliv har ökat för bägge könen. Idrott/friluftsliv tar en dryg halvtimme i anspråk, något lite mindre för kvinnor än för män. Både kvinnorna och männen håller sig dock aktiva högre upp i åldrarna. Andelarna är lägst för småbarnsföräldrar, 20 till 30 procent, övriga grupper ligger mellan 30 och 40 procent. Den dominerande friluftsaktiviteten är promenader av olika slag. Särskilt för kvinnor och för äldre upptar det en stor del av den samlade tiden som går till idrott/frilufts aktiviteter. Den tid män använder för hobbies har ökat, här ligger främst ökad datoranvändning. Den ökningen är troligen en underskattning av tid som tillbringas framför dator utanför arbetstid, eftersom en del dator tid inte noteras i denna kategori då datorn används för aktiviteter som att skriva brev, läsa tidningar och betala räkningar. I SCBs tidsanvändningsundersökningar ställdes en fråga om datoranvändning, som löd Använde du dator i hemmet under dagboksdagarna? Av kvinnorna besvarade 20 procent frågan med ja, av männen drygt 30 procent. Av de personer som uppgav att de använde dator under dagboksdagarna hade omkring hälften registrerat någon datoraktivitet i dagboken, vilket betyder att en del datoraktiviteter döljs i andra aktiviteter. Teoretiska val Ny kunskap kan inhämtas på många olika sätt. Det hänger samman med på vilket sätt man anser att den materiella och sociala världen är beskaffad, hur vår världsbild ser ut och om vår verklighetsuppfattning ontologin. Men även på synen för vilka möjligheter det finns att nå kunskap om världen, läran om kunskapens grund epistemologin. Ontologi En viktig del av tidsgeografin är ontologin. Det tidsgeografiska perspektivet har ett perspektiv på individen, sedd i relation med sin omgivning eller som Backman (1998) skriver, individen ingår i och är en del i en subjektiv omvärld. Uppmärksamheten riktas främst på olika aktiviteter och processer och världen uppfattas inom tidsgeografin som ett fysiskt och konkret tidrumssammanhang, en så kallad fysikalistisk ontologi. Åquist (1992) skriver att världen uppfattas som en kontinuerlig sekvens av situationer där processer ses i det sammanhang där de faktisk, i fysisk och konkret mening utspelas. När processerna ses i sitt sammanhang så uppmärksammas att en situation sätter gränser för vad som är möjligt i nästa situation. Världen präglas också av en knapphet på resurser då det i en given situation kan uppstå konkurrens om tid, utrymme och andra resurser. Epistemologi I denna studie passar Hermeneutiken, en forskningsansats där man försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning samt där man betonar vikten av att se till helheten. Då människor har erfarenheter som kan förmedlas genom språket, kan vi som Tebelius & Patel (1987) skriver uppnå förståelse för varandras och vår egen subjektiva 17

livssituation. Vi har möjlighet att förstå andra människor, därför att de definierar sin värld, sina upplevelser och reaktioner på likartat sätt som vi själva med hjälp av språket. Den grundläggande föreställningen är att människan är en aktiv skapare av sin livssituation, samtidigt som den är bestämd av det sammanhang den ingår i. Man studerar konkreta fenomen så som de yttrar sig i faktiska situationer kopplade till bestämda personer och på hur de upplever och handlar i situationen. Målet är att få ta del av människors tankar eller beteenden då det man studerar ofta baserar sig på upplevda erfarenheter och människors sätt att ge upplevelserna mening och innebörd. Hermeneutisk forskningen är subjektiv och forskaren använder medvetet sina värderingar i forskningsprocessen. De livserfarenheter och den kunskap forskaren har, utgör dennes förståelse (Tebelius & Patel, 1987). Tidsgeografi och Tidsgeografiska begrepp Till grund för tidsgeografin ligger det tidsgeografiska synsättet. Ett synsätt som öppnar ett speciellt perspektiv på individen sedd i relation till sin omgivning. Här betraktas tid och rum som en enhet, som tidrum. Olika projekt och aktiviteter kräver ett visst utrymme för att genomföras och då utgör tidrummet en resurs. Exempelvis tar det en viss tid att en laga middag. Tidsgeografins mest grundläggande fråga rör effekterna av samexistensen i tidrummet. Tidrummet är en begränsad resurs, vilket medför att konkurrens uppstår mellan projekt som söker det utrymme som krävs för att de ska kunna genomföras. Konkurrens uppstår också på grund av att det ofta krävs samordning mellan individer och/eller redskap för att genomföra projekt. Det intressanta är att studera de omständigheter av varierande slag som styr individens tidsanvändning. En aspekt av detta är hur individens bundenhet i en viss situation sätter gränser för vad som är möjligt i den närmaste framtiden. Ytterligare en aspekt är möjligheter och begränsningar som uppstår på grund av hur individens omgivning är inrättad (Åquist, 1992). Tidsgeografin uppmärksammar frågor som rör vardagslivets organisation och särskilt dess rutinisering. Man kan följa en individs verksamhet över en tid och se på vad som gör olika handlingsalternativ möjliga eller omöjliga och vilka omständigheter som styr tidsanvändningen. I denna typ av studie kan man bland annat titta på arbete, hemarbete, personliga behov och fritid. Man kan se på vad individen har möjlighet att göra men även på de restriktioner som finns i form av te x resurser, ålder, kön, familjesituation och arbete vilket kan påverka tillgängligheten och förutsättningar. Som Åquist (2002) säger så utformas individers faktiska dagsprogram som en kompromiss mellan egna önskemål och prioriteringar, de krav som uppstår i förvärvsarbetet och i ansvar för hem och familj samt i den konkreta omgivningen. Dagsprogrammen är ett resultat mellan olika krav, hinder och möjligheter. Det finns ett antal centrala begrepp inom tidsgeografin såsom: Tidrummet: Tid och rum ses som en enhet. I en given situation utgör tidrummet en begränsad resurs då projekt måste konkurrera om utrymme. Här kan rättviseproblem uppstå då konkurrensen om resurser kan resulterar i att några individer måste vänta med sina projekt eller helt avstå från dem. Individen: Individen ses som en fysisk enhet i tidrummet. En individ bana beskriver en individs positioner och rörelser i tidrummet. 18

Resurser: Kan vara saker som är producerade av människan såsom byggnader och vägar men även te x naturresurser som mark och vatten. Projekt och aktivitet: Individers verksamhet i tidrummet. Ett projekt eller en aktivitet är en målinriktad verksamhet som kräver utrymme i tidrummet och ofta samordning av flera individers individbanor för att kunna genomföras. Dominanta projekt: I den vardagliga verksamheten bildar projekten hierarkier. Vissa projekt är dominanta projekt och därmed viktigare än andra, de får förtur i konkurrensen. Restriktioner i tidrummet: En viktig del i tidsstudier är att se hur individers val och handlingar begränsas av olika restriktioner i tidrummet Därför är restriktionerna i tidrummet en central del av tidsgeografin. Dessa kan enligt Åquist (1992) delas in i tre grupper: - Kapacitetsrestriktioner: Begränsningar i individers verksamhet. Kapacitetsrestriktioner kan vara mänskliga behov av regelbunden sömn och mat, som är aktiviteter som inte kan förhandlas bort. En annan restriktion kan vara begränsningar till kapaciteten hos de redskap som individen förfogar över. - Kopplingsrestriktioner: Uppkommer ur krav på samordning, dels mellan individer, dels mellan individer, redskap och material. Samordningen kräver att individer och redskap finns på samma plats under en viss tid. - Styrningsrestriktioner: Är maktutövningen och kontrollen av rummen. I första hand handlar det om möjligheten för tillträde till olika delar av rummet. Exempelvis har arbetstider och serviceinrättningars öppettider en styrande funktion på individers dagsprogram. Resultatredovisning De som deltagit i denna studie har fyllt i tidsdagböcker för fyra dagar. Vilket innebär att det är endast korta avsnitt ur de medverkandes liv som undersökts. Detta ska man ha i åtanke när man ser på resultaten. Jämförelser av denna studies resultat med resultat från andra typer av undersökningar som mäter den tid människor ägnar åt olika aktiviteter ska också göras med försiktighet, då skillnader i mätmetoder mellan undersökningar enligt SCB (2003:04) medför att resultaten i regel inte är direkt jämförbara. I detta kapitel redovisas den studie som genomförts genom att uppgifterna i tidsdagböckerna sammanställts och redovisas med text och figurer för respektive par samt genomsnittstider för kvinnor och män som grupper. De olika aktiviteterna redovisas i fallande tidsordning i texten, och i figurerna visas tiden per aktivitet med timmar,minuter. I denna studie beräknas genomsnittstiden för en aktivitet på samma sätt som i SCBs tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04). För samtliga tidsdagböcker i studien som avser te x kvinnor, summeras den tid de uppgivit för en speciell aktivitet ihop. Vissa kvinnor bidrar då till totalsumman med flera timmar medan andra kanske inte alls bidrar. Totalsumman divideras sedan med det totala antalet kvinnor i studien. Genomsnittet man får fram innehåller ingen information om spridningen inom gruppen i antal timmar utan är ett uttryck för en egenskap hos gruppen. Vid redovisning av tidsanvändningsstatistik på den mest generella nivån delas vardagslivets aktiviteter vanligen in i fyra till sex aktiviteter, eller som i SCBs tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04) i fem aktiviteter. 19

- Förvärvsarbete: Allt förvärvsarbete ingår, även resor till och från arbetet, pauser, mm. Det är därmed fråga om bruttoarbetstid. - : Större delen av alla de sysslor som har att göra med skötsel och omsorg om hem och familj. Här ingår hushållsarbete, underhållsarbete, omsorg om barn och andra samt inköp av varor och tjänster. betecknas ofta som obetalt. - : av olika slag. - : Äta, sova, sköta personlig hygien och liknande är den tid som används för att tillgodose de nödvändigaste fysiologiska behoven. - : Det är en restkategori i den meningen att de aktiviteter som inte klassificeras i någon av de fyra första kategorierna samlas här. Samtidigt är dessa aktiviteter sådana som man brukar beteckna som fritidsaktiviteter. Denna indelning på generell innebär inte något ställningstagande till vad som t ex är fri tid eller personliga behov. Vid definitionen av underaktiviteterna i studien har jag utgått från definitionerna i SCBs tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04). Se bilaga 3 för definitioner av aktiviteterna. Per par Om man ser på resultaten i de respektive paren kan man se att skillnader finns mellan paren, men att det även finns stora likheter i deras tidsanvändning och vad som skiljer männen och kvinnorna åt vad gäller nedlagda tid på olika aktiviteter. I par ett kan man på vardagarna se att kvinnans och mannens tid är nästan lika fördelad på de olika aktiviteterna. Dock finns skillnad på underaktiviteter, då framför allt hemarbetet skiljer dem åt. Kvinnan ägnar sin tid åt barnomsorg och hushållsarbete medan mannen till största delen ägnar sin tid åt underhållsarbete. På veckoslut följer det samma mönster men tiden är mer ojämnt fördelad när det gäller hemarbete. Mannen har en något större andel än kvinnan, tid som ägnas nästan uteslutande åt skötsel/underhåll av hemmet. Kvinnan har fortfarande den största andelen hushållsarbete. Sett över alla dagar så ägnar kvinnan och mannen i stort lika mycket tid åt de olika aktiviteterna, men med skiljande underaktiviteter. Kvinnan har dock lite större andel fri tid jämfört med mannen enligt tidsdagböckerna, timmar som mannen enligt dessa tidsdagböcker ägnar till hemarbete såsom skötsel/underhåll av hemmet. Se bilaga 6 för detaljerad resultatredovisning. I par två är den största skillnaden på vardagar att kvinnan har mindre hemarbete och mer fri tid än mannen. Den mertid i hemarbete som mannen har går åt till barnomsorg och inköp av varor och tjänster, medan de har i stort lika stor del av hushållsarbete. Under veckoslut jämnas tiden ut så att de har lika mycket hemarbete och personliga behov. Kvinnan har fortfarande något mer fri tid medan mannen har ett antal timmar förvärvsarbete på veckoslut. Även på underaktiviteter så är tiden relativt jämnt fördelad. Det som skiljer dem åt är att kvinnan har hand om all inköp av varor och tjänster medan mannen har något mer tid på barnomsorg och underhållsarbete. Över alla dagar så är deras tid relativt lika fördelad. Den tid som kvinnan har mer på fri tid har mannen fördelat ut på förvärvsarbete, hemarbete i form av barnomsorg samt personliga behov. Att mannen har mer tid på förvärvsarbete kan förklaras med att han ibland har jourtid som kan ligga under veckoslut. Kvinnan har nästan dubbelt så mycket fri tid som mannen, tid som hon använder till idrott/friluftsliv. Se bilaga 8 för detaljerad resultatredovisning. I par tre är tiden på vardagarna för kvinnan och mannens relativt lika fördelad även i underaktiviteter. Mannen har något mindre hemarbete och något mer fri tid, även om mannen 20

har mer hushållsarbete än kvinnan. Detta på grund av att kvinnan lägger en del av sin tid för hemarbete på underhållsarbete i form av skötsel av tomt och trädgård. Under veckoslut då kvinnan har en mindre andel tid för förvärvsarbete har mannen i tid lika mycket mer hemarbete. Om man ser på hemarbetets underaktiviteter kan man se att mannen har något mer tid än kvinnan både på hushållsarbete och underhållsarbete. Den fria tiden är jämnt fördelad mellan mannen och kvinnan på veckoslut och ägnas åt lika sysselsättningar. Över alla dagar är tiden jämnt fördelad både på aktiviteter och underaktiviteter. Den skillnad som är noterbar är att kvinnan har något mer förvärvsarbete medan mannen står för lite mer hemarbete då i form av främst tvätt/strykning samt underhållsarbete. Se bilaga 10 för detaljerad resultatredovisning. I par fyra kan man se att de har en relativt lika fördelning av tid på olika aktiviteterna och underaktiviteter främst på vardagar. Under veckoslut finns vissa skillnader då mannen har något mer hemarbete och kvinnan en lite större andel personliga behov. Här kan man även skönja en liten skillnad på underaktiviteter, då mannen har lite mer tid på underhållsarbete medan kvinnan lägger mer tid på barnomsorg. Över alla dagar är den lilla skillnad som finns att kvinnan står för lite mer av tiden för hushållsarbete och barnomsorg, medan mannen står för en större del av underhållsarbetet. När man ser på den fria tiden över alla dagar kan man se att de har exakt lika mycket tid till förfogande samt att aktiviteterna är i stort sett lika. Se bilaga 12 för detaljerad resultatredovisning. I par fem är deras tid på vardagar relativt lika fördelad på de olika aktiviteterna. Även under veckoslut är det i stort lika även om kvinnan då har något mer fri tid, tid som man återfinner på personliga behov för mannen. Sett över alla dagar så återspeglar sig mertiden på fri tid för kvinnan mot personliga behov för mannen. Den andel mertid som kvinnan har på fri tid läggs på social samvaro medan mannen lägger sin mertid på personliga behov på sömn/vila. Man kan även se att de har en viss skillnad i hemarbetets underaktiviteter. Kvinnan har mer hushållsarbete och barnomsorg medan mannen har en större andel underhållsarbete. Se bilaga 14 för detaljerad resultatredovisning. I par sex kan man se att kvinnan och mannens förvärvsarbete tar ungefär lika stor tid i anspråk. Det som skiljer dem åt är att mannen på vardagar inte har någon tid på hemarbete utan i stället en större andel personliga behov och fri tid. Under veckoslut har mannen en andel hemarbete men kvinnan har fortfarande nästan dubbelt så mycket. Den fria tiden är dock jämnare fördelad på veckoslut. Sett över alla dagar är mönstret det samma som för veckslut för par sex. Se bilaga 16 för detaljerad resultatredovisning. Om man ser på upplevd fri tid på vardagar i de respektive paren kan man se att mönstret följer sig åt mellan paren med några undan tag. Par två är det enda paret där kvinnan under vardagar känner att hon har något mer upplevd fri tid än vad mannen har. Vad denna skillnad beror på är bla att mannen har något mer tid på personliga behov så som vila och på hemarbete som barnomsorg. I par sex däremot har kvinnan bara hälften så mycket upplevd fri tid på vardagar som mannen, vilket gör dem till det par där skillnaden är störst. Detta förklaras av dem av att mannen inte har något hemarbete under vardagar då han är på resor i arbetet. Under veckoslut så är skillnaderna mellan paren större och det variera om det är mannen eller kvinnan som upplever sig ha mer upplevd fri tid. Om det är mannen så är det ofta för att han tycker sig uppleva trädgårdsarbete och underhållsarbete som fri tid och om det är kvinnan så är det ofta för att kvinnan upplever trädgårdsarbete eller inköp av varor och tjänster som fri tid. Paret fyra är det paret med den jämnaste fördelningen av upplevd fri tid både under vardagar och veckoslut. Det skiljer inte mer än 15 minuter på vardagar och 45 minuter under veckoslut. 21

Deras teori om varför fördelningen är så lika är att de oftast samåker till och från arbetet och därför också oftast är hemma samtidigt och tar itu med dagens hemarbete. Vilket gör att deras fria tid startar ungefär samtidigt och därför blir lika lång. Se bilagorna 6, 8, 10,12, 14 och 16 för närmare resultatredovisning per par. Alla par När man ser på genomsnittstiden för kvinnor och män i denna studie på olika aktiviteter för att se gruppernas egenskaper ser man att det över lag inte är några stora skillnader. Genomsnittlig tid för aktiviteter per dygn Kvinnor Vardag Män Vardag Kvinnor Veckoslut Män Veckoslut Kvinnor Alla dagar Män Alla dagar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5. Genomsnittlig tid för aktiviteter per dygn efter kön Genomsnittlig tid för hemarbetsaktiviteter Kvinnor Vardag Män Vardag Kvinnor Veckoslut Män Veckoslut Hushållsarbete Underhållsarbete Barnomsorg Omsorg om andra Inköp av varor och tjänster Annat hemarbete Kvinnor Alla dagar Män Alla dagar 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 1 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 Figur 6 Genomsnittlig tid för hemarbetsaktiviteter per dygn efter kön Om man i figur 5 tittar på vardagar så kan man se att den skillnad som kan nämnas är att kvinnorna ägnar något mer tid åt hemarbete medan männen ägnar ungefär samma tid mer till personliga behov. I övigt är deras fördelning av tiden väldigt jämn. Man kan notera att för både kvinnor och män så är tiden på hemarbete och fri tid på vardagar relativt lika stora i andel och är tillsammans hälften så mycket som tiden för förvärvsarbete. Om man ser på underaktiviteter på vardagarna för hemarbete kan man se att andel hushållsarbete och barnomsorg är större för kvinnorna än för männen och att underhållsarbetet är tvärtom större för männen. Vad gäller hushållsarbetets olikheter ser man att kvinnorna står för i stort sett all tvätt/strykning medan männen har något mer diskning/avdukning än vad kvinnorna har. För övriga underaktiviteter på hemarbete är deras fördelning i stort lika. Ser man på varför männen har mer tid än kvinnorna på personliga behov så ägnas denna tid till sömn/vila. Om övriga underaktiviteter på personliga behov kan nämnas att kvinnorna ägnar mer tid än männen till personlig hygien. Den fria tiden mellan könen är jämnt fördelad men underaktiviteterna skiljer sig lite åt. Kvinnorna ägnar mer tid än männen åt social samvaro, 22

hobbies/dator och läsning, medan männen ägnar betydligt mer tid än kvinnorna åt TV/radio. TV/radio är dock den absolut största underaktiviteten för båda könen. Under veckoslut visar studien att tiden för hemarbete och personliga behov är det motsatta mot för på vardagar. Nu är det männen som har mer tid på hemarbete och kvinnorna som har något mer tid på personliga behov. Den största skillnaden är dock på fri tid som ökat för båda parter, men med större andel för kvinnorna. Förvärvsarbete ägnar männen en något större andel tid på i jämförelse med kvinnorna. Om man ser på hemarbetets underaktiviteter kan man utläsa att männen har en betydligt större andel underhållsarbete, mer än dubbelt så stor som kvinnornas. Kvinnorna har däremot mer andel tid på framförallt barnomsorg och inköp av varor och tjänster men även på hushållsarbete. Hushållsarbetet delas lika över de olika aktiviteterna. Den personliga tiden jämnar ut sig tidsmässigt på veckoslut men är något större för kvinnorna än för männen. Ser man på underaktiviteterna kan man se att kvinnorna använder mer tid till personlig hygien medan männen använder mer tid till sömn/vila. Den fria tiden har blivit dubbelt så stor för männen under veckoslut jämfört med på vardagar och ännu något större för kvinnorna. Även under veckoslut skiljer sig underaktiviteterna på liknande sätt som på vardagar. Kvinnorna ägnar mer tid till social samvaro, läsning och hobbies/dator medan männen har större andel TV/radio. Idrott/friluftsliv är relativt lika stor andel för kvinnorna som för männen. För båda könen är dock social samvaro den absolut största andelen, mer än hälften av tiden på fri tid. När man ser över alla dagar har tiden på de olika aktiviteterna jämnat ut sig och är i stort sett lika för kvinnorna och männen. Den skillnad som kan noteras är att männen har något lite mer tid på alla aktiviteter förutom fri tid där kvinnorna har mer tid än männen. Vid en jämförelse av hemarbetets underaktiviteter ser man att männen har mer än dubbelt så mycket tid på underhållsarbete än vad kvinnorna har. Kvinnorna däremot lägger ner mer tid på hushållsarbete, barnomsorg samt inköp av varor och tjänster. Skillnaden på underhållsarbetet ges av att männen har mycket tid på skötsel/underhåll av hemmet där kvinnorna endast har ett fåtal timmar. Skötsel av tomt och trädgård är däremot relativt lika stor mellan grupperna. Hushållsarbetet fördelas så att kvinnorna har något mer tid på alla delar. Den fria tiden över alla dagar har samma trend som för vardagar och veckoslut, kvinnorna ägnar mer tid till social samvaro, läsning och hobbies/dator medan männen har en större andel TV/radio. Idrott/friluftsliv är något som kvinnorna och männen ägnar ungefär lika mycket tid till. För männen har social samvaro och TV/radio blivit relativt lika stora delar och står för ungefär tre fjärdedelar av den fria tiden. För kvinnorna är social samvaro dubbelt så stor som TV/radio och deras totala tid står även för kvinnorna för cirka tre fjärdedelar av tiden. Genomsnittlig upplevd fri tid per fritidsaktivitet Kvinnor Vardagar Män Vardagar Kvinnor Veckslut Män Veckoslut Kvinnor alla dagar Idrott/Friluftsliv Social samvaro TV/radio Läsning Hobbies/dator Övrig fritid Män alla dagar 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Figur 7 Genomsnittligupplevd fri tid per fritidsaktivitet per dygn efter kön 23

Upplevd fri tid (se bilaga 17) om man ser på kvinnor och män skiljer sig inte så mycket åt på vardagar då kvinnorna tycker sig ha 2,32 timmar per dag och männen 2,48 timmar per dag. Inte heller under veckoslut är det någon nämnvärd skillnad 9,32 timmar per dag för kvinnor och 9,10 per dag för män. Om man jämför den med den enligt tidsdagböckerna noterade fria tiden så är skillnaden varken för kvinnor eller män så stor på vardagar, dock lite större för männen. Om man ser på veckoslut så är skillnaden mellan den noterade fria tiden i tidsdagböckerna och den upplevda fria tiden större både för kvinnorna och männen. För båda grupperna är skillnaden tre gånger så stor som på vardagarna. Skillnaden mellan fri tid i tidsdagböckerna och den upplevda fria tiden, se figur 7, är att kvinnorna i studien upplever att en del tid som är skriven på skötsel av tomt och trädgård, personlig hygien eller som de säger skönhetsvård, umgås med barn och inköp av varor och tjänster som upplevd fri tid trots att denna i tidsdagböckerna är upptagen på hemarbete och personliga behov. Männen har i sin tur upplevt tid som är skriven på skötsel av tomt och trädgård, skötsel/underhåll av hemmet och umgås med barn som fri tid trots att den i studien står på hemarbete i tidsdagböckerna. Resultatanalys Samtliga i studien tycker att fördelningen av arbetsbördan inom paren kan betecknas som jämlik. Viket inte betyder att de gör samma saker lika mycket, utan i stället att de har en arbetsfördelning som ger individerna en känsla av att båda tar lika mycket ansvar för det totala arbetet. Som jag tidigare nämnt i rapporten och som är hämtat från Bäck-Wiklund (1997) så anser de flesta, även i denna studie, att sättet att organisera hemarbetet bara har blivit så och att man är i stort nöjd med detta. Till stor del verkar det vara så att varje par/familj hittar sitt eget sätt att fördela hemarbetet, där båda parters individuella intresse och engagemang i olika arbetsområden i hemmet har betydelse. I studien finns dock ett par som anser att allt hemarbetet ska delas lika och har arbetat för att organiserar så att det blir så. Arbetet delas upp så att de gör lika mycket, även om vad de gör kan variera. I detta par har de även arbetat aktivt med att se till att båda får utrymme för lika mycket fri tid och att båda känner sig nöjda. I ett annat par i studien kan man se att könsfördelningen är tydligare och starkare än för de övriga paren. Fördelningen av hemarbetet är här mindre flexibelt och mer traditionellt. Här utför mannen endast en mindre del av hushållsarbetet och ägnar istället mer tid åt försörjningen och underhåll av materiella tillgångar. I de flesta av paren i studien finns en stor flexibilitet där kvinnan och mannen tar ansvar för olika uppgifter beroende på inre och yttre omständigheter som kan medföra att den andra partnern är förhindrad. Man kan även i många par se att den historiska fördelningen av uppgifter inte finns kvar. Enligt paren själva beror detta på att förvärvsarbete och andra plikter gör att man måste fördela hemarbetet så att saker och ting ska fungera. Trots att paren inte tycks vara riktigt medvetna om det så ser det dock ut som att några könsspecifika områden finnas kvar, underhållsarbete av hus och bil verkar t ex till allra största delen ligga på mannen medan tillsyn och hjälp av barnen sköts till stor del av kvinnan. De flesta av paren som är med i denna studie har tonårsbarn och enligt Plantin (2001) innebär det oftast att man skapat en flexibel arbetsfördelning i hemmet för att hinna administrerandet av de olika åtaganden som förekommer. Den flexibla arbetsfördelningen gör också att det finns utrymme för egna fritidsaktiviteter både för kvinnan och mannen, något som paren i studien såg som positivt. Noterbart vid intervjuerna var att både kvinnorna och männen upplevde att tiden för fri tid och att ägna sig åt ett socialt liv utanför familjen ökade när barnen kommit upp i tonåren. Man fick mer tid åt att umgås med vänner och till sina personliga intressen, men familjen hade ändå sin fasta plats och gick i mycket först. 24

I båda SCBs tidsanvändningsundersökningarna (SCB, 2003:04) framkommer att föreställningar om rättvisa i relationer är starkt relaterad till den faktiska fördelningen av hushållsarbetet. Arbetsfördelningen i hemmet ser ut att ha stor betydelse vid känslan av rättvisa medan den tid som ägnas åt förvärvsarbete nästan helt saknar betydelse. Sättet på vilket fördelningen av hushållsarbete påverkar tillgången till fri tid verkar också vara av stor betydelse för hur den totala rättvisa i hushållsarbetet bedöms. Fördelningen av hemarbete gentemot mängden fri tid för respektive kön diskuterades ibland i paren som är med i denna studie, då balansen mellan kvinnan och mannens fria tid ibland kunde kännas orättvis och någon i paren upplevde en saknad av mer fri tid. Det verkar dock som att man i de par som är med i studien i stort är nöjd. Man verkar också försöka att se hur det ska fungera för familjens övriga aktiviteter när man planerade att göra något för att underlätta för hela familjen. Om man ser på resultatet från denna studie och jämför denna med de framkomna uppgifterna i SCBs tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04) kan man lägga märke till en del likheter men även skillnader i resultaten. Tabell 2 Genomsnittlig tid för aktiviteter år 2000/01 samt förändring sedan 1990/91 efter kön samt genomsnittlig tid för aktiviteter i denna studie jämfört mot tim:min för år 2000/01. Alla dagar. 2000/01 Denna studie Kvinnor Män Kvinnor Män Tim:min Diff min Tim:min Diff min Tim:min Diff min Tim:min Diff min Förvärvsarbete 3:49-4 5:30-24 4:38 49 4:44-46 4:08-39 2:45-7 4:06-2 4:12 1,27 10:25 14 9:59 12 11:17 52 11:21 1,22 0:34 13 0:21 3 0:00-34 0:00-21 4:57 16 5:18 16 3:55-1,02 3:36-1,42 Övrigt, Okodbart 0:07 1 0:07 0 0:04-3 0:07 0 Totalt 24:00 0 24:00 0 24:00 0 24:00 0 Man kan notera att i SCBs undersökningar så tar männens förvärvsarbete mer tid i anspråk än för kvinnorna men att deras sammanlagda tid för förvärvsarbete samt hemarbete inte skiljer sig så mycket åt. I denna studie har männen och kvinnorna däremot samma tid för förvärvsarbete samt för hemarbete. Detta kan enligt paren själva förklaras med att alla paren har kommit förbi den riktiga småbarns tiden och kvinnorna har nu gått upp i arbetstid. Vilket i sin tur har lett till att männen har tagit större del i hemarbetet. Fördelningen av hemarbetets olika underaktiviteter följer i stort samma mönster i denna studie som i SCBs undersökningar. Andelen hushållsarbete är större för kvinnorna än för männen, dock långt ifrån lika stor skillnad som i SCBs undersökning där kvinnorna står för mer än dubbelt så mycket tid. Även på hushållsarbetets aktiviteter kan man se att denna studie liknar SCBs då kvinnorna står för i stort sett all tvätt/strykning samt en stor del matlagning medan männen ägnar något mer tid till diskning/avdukning. Ser man på underhållsarbete så följer också detta SCBs resultat men med ännu lite större skillnad mellan kvinnorna och männen, då männen i denna studie har mer än dubbel så mycket tid på denna underaktivitet jämfört med kvinnorna. Även här står i huvudsak männen för skötsel/underhåll av hemmet. Barnomsorg och inköp av varor och tjänster är underaktiviteter som kvinnorna i både denna studie och SCBs undersökningar lägger ner en större andel tid på än vad männen gör. 25

Vad gäller personliga behov så lägger både kvinnorna och männen i denna studie ner mer tid på denna aktivitet än vad som noterats i SCBs undersökningar, kvinnorna ungefär en timme och männen ungefär en och en halv timme. Vad som utgör skillnaden mellan kvinnorna och männen i denna studie är att männen ägnar mer tid till sömn/vila, men någon förklaring till skillnaden mot SCBs resultat kunde ingen av informatörerna ge. Aktiviteten studier var det ingen av informatörerna i denna studie som tog upp i sina tidsdagböcker. När man ser på den fria tiden och dess användande i denna studie jämför med uppgifterna i SCBs tidsanvändningsundersökningar (SCB, 2003:04) kan man även här lägga märke till en del likheter men även skillnader i resultaten. Jämförelsen görs över alla dagar upplevd fri tid i denna studie mot samtliga i SCBs tidsanvändningsundersökningar. Genomsnittlig upplevd fri tid per fritidsaktivitet Kvinnor Vardagar Män Vardagar Kvinnor Veckslut Män Veckoslut Kvinnor alla dagar Idrott/Friluftsliv Social samvaro TV/radio Läsning Hobbies/dator Övrig fritid Män alla dagar 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 Figur 8 Genomsnittlig upplevd fri tid för fritidsaktivitet efter kön i denna studie. Tim/dag Figur 9 Genomsnittlig tid för fritidsaktiviteter år 2000/01 efter kön ur SCBs tidsanvändningsundersökningar. Tim/dag (SCB, 2003:04) Om man ser i figurerna 8 och 9 så är den fria tiden för både kvinnorna och männen i denna studie längre än vad den är i SBCs tidsanvändningsundersökningar. Vilket till viss del beror på att i denna studie är det noterad fri tid i tidsdagböckerna samt upplevd fri tid över alla dagar och inte endast noterad fri tid i tidsdagböckerna som jämförs. Upplevd fri tid är sådan tid som informatörerna har upplevt som fri men som förts på och enligt definitionerna av aktiviteterna i denna studie (se bilaga 3) hör till andra aktiviteter. Denna tid är markerad som övrig tid i staplarna i figur 8. Vad övrig tid i figur 9 är framgår inte tydligt, men är ej upplevd fri tid utan är tid som är förd i tidsdagböckerna på fri tid. 26