godkänna informationen om förvaltningens åtaganden och mått.

Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-03-04 Vår referens Ann Andersson Ekonomichef ann.andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Nämndsbudget 2015 GYVF-2015-667 Sammanfattning Nämndsbudgeten omfattar nämndsmål samt plan för verksamhet och ekonomi. Av budgeten ska framgå drift- och investeringsramar. Nämndsbudgeten ska omfatta en skriftlig rapport samt inrapportering i ekonomisystemet. Nämndsbudgeten ska baseras på kommunbidrag och investeringsramar enligt budgetbeslut i kommunfullmäktige i november 2014 med hänsyn tagen till förändringar i KF/KS under december 2014. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna nämndsbudget 2015 med mål och indikatorer samt översända densamma till kommunstyrelsen. att godkänna informationen om förvaltningens åtaganden och mått. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN 150311 Nämndsbudget 2015 Budget 2015 nämnden siffror Namndsbudget 2015 4 mars Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-03-20 Ärendet Se separat handling. Ansvariga Lars Silverberg, biträdande direktör SIGNERAD 2015-03-04

Nämndsbudget 2015 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

1 Sammanfattning Nämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever och från 2015 även kommunala arbetsmarknadsinsatser. Nämndens viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsätter arbetet med att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Samverkan mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning skapar förutsättningar för ett effektivt arbete för ökad sysselsättning i staden. I den nya målstrukturen har nämnden fokuserat sina mål på kärnverksamheterna. Arbetet med nämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål måste ses långsiktigt. Under våren 2015 kommer en arbetsgrupp att tillsättas för att analysera varför den kommunala skolans yrkesprogram tappar sökande. Målsättningen är att ta fram en handlingsplan inför beslut om gymnasieorganisationen 2016. Malmökommissionen har pekat på elevhälsan som en viktig funktion i stadens arbete med att minska klyftorna gällande hälsa. Nämnden har fått i uppdrag att göra två utredningar med koppling till elevhälsan samt uppdraget att kartlägga mottagandet av nyanlända elever. Hur elevhälsan organiseras och fullgör sitt uppdrag är därför av största vikt för att kunna bidra till en ökad likvärdighet och i förlängningen en högre måluppfyllelse. Skolutveckling måste genomsyra hela verksamheten och som stöd finns den förvaltningsgemensamma verksamheten Pedagogisk inspiration, PI. Genom att lektorer och förstelärare har ett gemensamt uppdrag skapas förutsättningar för skolutveckling inom hela förvaltningen. Den gymnasiala kompetensen är för de flesta en grundläggande förutsättning för självförsörjning på sikt. Såväl yrkesinriktade utbildningar som kurser i allmänna ämnen är betydelsefulla. Antalet asylansökningar har ökat kraftigt under 2014. De genomsnittliga handläggningstiderna på Migrationsverket är cirka sex månader vilket innebär att behovet av platser inom sfi och samhällsorientering gradvis förväntas öka under 2015. Resultat inom tidigare genomförda talangprogram är goda varför utvecklingen av talangprogrammen kommer att fortsätta under 2015. Malmö delgavs tillsammans med Göteborg ett särskilt uppdrag från regeringen att hitta former för att sänka ungdomsarbetslösheten. Tillsammans med arbetsförmedlingen och olika aktörer i Malmö stad har ett utvecklingsarbete påbörjats där konkreta handlingsplaner ska presenteras för regeringen under våren 2015. Detta arbete kommer att prioriteras och ligger i linje med det lokala samverkansinitiativ som redan tagits mellan Malmö stad och arbetsförmedlingen. Problematiken med Norra Sorgenfris gymnasiums lokaler kvarstår. Den rättsliga processen fortsätter. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 2(19)

2 Nämndens ansvar REGLEMENTE Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (AGVN) ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever och kommunala arbetsmarknadsinsatser. AGVN ansvarar för att gymnasieskolan ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för att elever inom gymnasiesärskolan får en för dem anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan ska också ge grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningarna ska utformas så att de främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. AGVN ansvarar för att vuxna genom kommunal vuxenutbildning, vuxna inom särskild utbildning för vuxna, och för att vuxna invandrare genom svenska för invandrare får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Nämnden ansvarar för att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som fått minst utbildning prioriteras. AGVN ansvarar för utförande och uppföljning av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska ge förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning samt erbjuda alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Nämnden ansvarar för att insatserna likvärdigt ska tillgodose behoven för kvinnor och män, fokusera på arbete och självförsörjning och utgå ifrån individuella behov. AGVN ansvarar utöver den egna verksamheten även för kommunens elever i friskolors eller andra kommuners gymnasie-, gymnasiesärskolor, kommunala vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller svenska för invandrare vad gäller bidrag till friskolor eller interkommunal ersättning. LAGSTIFTNING Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet styrs av det kommunaloch förvaltningsrättsliga regelverket. De delar som rör utbildning styrs dessutom av skollag och skolförordningar. Skollagstiftningen ålägger i stora delar ansvar för frågor på huvudmannen, det vill säga nämnden. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Av denna anledning överförs i många fall beslutanderätt från nämnden till arbetsutskottet eller en anställd som är underställd nämnden via nämndens delegationsordning. Skollagstiftningen lägger dessutom i många fall ansvar direkt till rektor vilket ger rektor en särställning som beslutsfattare inom nämndens ansvar. SAMVERKAN AGVN har ett ansvar för samverkan med andra myndigheter och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde. Vad gäller gymnasieutbildning har nämnden sedan 2010 slutit samverkansavtal med Skåne och Västra Blekinge. För övriga skolformer inom nämndens ansvar finns inte motsvarande samverkansavtal men det förs diskussioner kring samverkan i olika former via Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 3(19)

I nämndens arbete för ökad måluppfyllelse och likvärdighet är samverkan med grundskole- och förskolenämnder central. ORGANISATION Förvaltningens ledningsorganisation består av: förvaltningsdirektör samt avdelningschef med förvaltningsövergripande ansvar som leder staben för vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor och praktikorganisation. Fyra avdelningschefer: ekonomichef, HR-chef, kommunikationschef och chef för myndighetsavdelningen. Kommunikationschefen har även ansvar för Vägledningscentrum. Fyra områdeschefer: arbetsmarknad, vuxenutbildning, gymnasieområde 1 respektive 2 med vardera fem gymnasie-/ gymnasiesärskolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 4(19)

3 Mål AGVN:s viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsätter arbetet med att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Genom att samla arbetsmarknadsinsatserna, vuxenutbildning och gymnasieskola i samma nämnd blir organisationen mer ändamålsenlig och ger bättre förutsättningar att arbeta för att minska arbetslösheten. AGVN:s arbete med förbättra måluppfyllelsen inom skolor, praktikorganisation och arbetsmarknadsinsatser kräver fokus på uppdraget. Nämnden formulerar därför enbart mål som förväntas förbättra resultaten för elever i gymnasieskolor och vuxenutbildning och för malmöbor i nämndens arbetsmarknadsinsatser. Nämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål kan i de flesta fall enbart bedömas långsiktigt. 3.1 Målområde 1-En ung, global och modern stad 3.1.1 Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämnden ser kommunfullmäktiges mål nummer 1 som en utgångspunkt för målarbetet. Ojämlikheter ska minska, individers fulla potential ska tas tillvara och skillnaderna i hälsa ska minska genom att bakomliggande orsaker påverkas. Den mest avgörande bakgrundsfaktorn är utbildning varför nämnden bidrar bäst genom fokus på uppdraget. Nämndens prioriterade arbete för likvärdighet och måluppfyllelse harmonierar också väl med Malmökommissionens syfte och mål. Nämnden arbetar kontinuerligt med kommissionens uppdrag. 3.2 Målområde 2-En stad för arbete och näringsliv 3.2.1 Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Kvinnor och män som deltar i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning ska ges förutsättningar för en stärkt position på arbetsmarknaden. Det finns ett utvärderingssystem för att mäta effekten av och deltagarnas uppfattning om arbetsmarknads- och utbildningsinsatserna. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att öka antalet malmöbor som är självförsörjande. Samverkan sker med Ett utvärderingssystem upprättas för att mäta effekten av och deltagarnas uppfattning om arbetsmarknads- och utbildningsinsatserna. Systemet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 5(19)

Nämndsmål Indikator Åtagande Mått arbetsförmedlingen och individ- och familjeomsorgen. upprättas i samverkan mellan arbetsmarknadsområdet, vuxenutbildningsområdet och staben för arbetsmarknasfrågor och vuxenutbildning. Arbetsmarknadsområdet utför en målgruppsanalys och en behovsanalys av de deltagare som omfattas av arbetsmarknadsområdets insatser med särskilt fokus på tillgänglighet. Utifrån analysresultaten föreslår arbetsmarknadsområdet förbättringsåtgärder. Vuxenutbildningsområdet och arbetsmarknadsområdet utreder möjligheten till arbetsmarknadsvägledning med särskilt fokus på elever i slutfasen av SFIstudier och i början av studier i svenska som andraspråk. Särskilt fokus läggs på arbetsmarknadsinsatser i samarbete med näringslivets branscher. Förvaltningen deltar i utvecklandet av yrkes-sfi. Målgrupper är identifierade. Andel kvinnor och män. Förbättringsåtgärder framtagna. Andel studerande i kurserna SFI D, GRNSVAW och GRNSVAX som blivit erbjudna arbetsmarknadsvägledning. Möjliga arbetsmarknadsinsatser för sfi-studenter framtagna. Förvaltningen har deltagit aktivt i utvecklingen av en regional plattform för yrkessfi. Kvinnor och män (16-24 år) som varken arbetar eller studerar ska rustas för ett vuxenliv i arbete och ges förutsättningar för en stärkt position på arbetsmarknaden. Behov hos unga kvinnor och män som varken studerar eller arbetar är kartlagda och insatser påbörjade. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att öka antalet malmöbor som är självförsörjande. Samverkan sker med arbetsförmedlingen och individ- och familjeomsorgen. Berörda områden inom förvaltningen utreder tillsammans med Vägledningscentrum möjliga insatser för unga kvinnor och män (16-24 år) som varken arbetar eller studerar in ramen för ett utvidgat åtagande inom det kommunala aktivitetsansvaret. Utredning genomförd och insatser påbörjade. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 6(19)

3.3 Målområde 3-En stad för barn och unga 3.3.1 Kommunfullmäktigemål-Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever når målen för utbildningen. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att malmöbor får den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. Samverkan sker med grundskoleförvaltningen och omgivande civilsamhället. Andel elever, flickor och pojkar, på högskoleförberedande program som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier och andel elever, pojkar och flickor, på yrkesprogram som når yrkesexamen. Andel elever, flickor och pojkar, som påbörjar nationellt program efter studier på ett introduktionsprogram. Andel studieavbrott som innebär att elever, flickor och pojkar, i förtid avslutar sina gymnasiestudier. Andel kurser inom vuxenutbildningen som avslutas med minst betyget E/godkänt. Strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet ses över på både skoloch huvudmannanivå med målsättningen att förbättra resultatanalysen. Åtgärder för att öka lärares utrymme för undervisning kartläggs och utvecklas. En metod för att mäta och utvärdera resultat av språkutvecklande insatser tas fram på områdesnivå i samverkan med högskola/universitet och PI. Förstelärare fördelas efter behov. Skolor erbjuder studiecoachning och lovskolor. Skolornas resultatanalys ökar i kvalitet. HR-avdelningen har i samråd med gymnasieområdena och vuxenutbildningsområdet tagit fram en handlingsplan där det framgår hur lärarnas utrymme för undervisning kan öka. En metod för att mäta och utvärdera skolutvecklande insatser har tagits fram. Fördelning av förstelärare i förhållande till faktorer som pekar på elevers behov. Skolor vars elever erbjuds lovskolor och/eller Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 7(19)

Nämndsmål Indikator Åtagande Mått studiecoachning. Metoder och rutiner för att kartlägga nyanländas kunskaper utvecklas inom mottagningsskolan. Myndighetsavdelningen upprättar rutiner som möjliggör uppföljning och analys av avhopp från gymnasieskola och vuxenutbildning. En konkret plan för vägledning genom samtliga skolformer tas fram. Vuxenutbildningsområdet utreder och inleder mätning av studietiden inom sfi. Mottagningsskolan är väl förberedd inför de kartläggningskrav som ställs från och med 2016. Det är möjligt att följa och mäta avhopp från gymnasieskola och vuxenutbildning. En konkret plan för vägledning genom skolformerna har tagits fram. Utredning genomförd och vuxenutbildningsområdet inleder mätning av studietiden i timmar för sfistuderande. Uppdrag: 3.3.2 Uppdrag-Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. En utredning pågår i samverkan mellan myndighetsavdelningen och grundskoleförvaltningen om hur elevers övergång mellan skolformerna kan säkerställas. Under 2015 kommer en modul i antagningssystemet att tas i bruk för att underlätta arbetet med övergången. Avlämnande skola skannar in den pedagogiska information som ska bifogas elevens ansökan. Mottagande skola kan hämta ut detta med säker inloggning. 3.4 Målområde 4-En öppen stad 3.4.1 Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Lärmiljön på gymnasiet, inom vuxenutbildningen samt inom arbetsmarknadsinsatserna är öppen, jämställd och inkluderande. Mångfalden ses som en tillgång. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att Malmö blir en öppen stad genom att nämndens verksamheter stärker elever och deltagare. Samverkan sker med grundskoleförvaltningen Andelen elever/deltagare som känner sig trygga på sin skola/i sin insats. Andelen elever/deltagare som anser sig diskriminerande på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Andelen elever/deltagare Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 8(19)

Nämndsmål Indikator Åtagande Mått och omgivande civilsamhället. som anser att de har inflytande över sin lärsituation. Andelen elever med annat modersmål än svenska som fortsätter utveckla modersmålet. 3.5 Målområde 5-En stad för alla Gymnasieområdescheferna ser över likvärdigheten vad gäller studiehandledning på modersmål för att säkerställa att alla elever med behov av studiehandledning också får det. Arbetet med likabehandlingsplanernas koppling till elevernas skolvardag och elevenkäterna fördjupas ytterligare. Förvaltningen utreder möjligheten att låta elever med annat modersmål än svenska tentera av språkkunskaperna inom ramen för moderna språk. Samma som indikatorn. Likabehandlingsplanerna är aktuella och förankrade. Utredning klar och förändring påbörjad. 3.5.1 Kommunfullmäktigemål-Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Nämnden bidrar till att uppfylla målet genom de nämndsmål som redovisas i 3.2-3.4. Måluppfyllelse inom skolväsendet är grunden för att individer på sikt ska känna ekonomisk och social trygghet i vardagen. Måluppfyllelse inom arbetsmarknadsinsatserna innebär direkt förbättrade förutsättningar för en meningsfull tillvaro. 3.6 Målområde 6-En trygg och tillgänglig stad 3.6.1 Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Nämnden bidrar till att uppfylla målet genom de nämndsmål som redovisats i 3.2-3.4. Genom måluppfyllelse inom skolväsendet och med en lärmiljö som är öppen, jämställd och inkluderande skapas trygghet i nämndens verksamheter. Nämnden strävar också efter att nå målen i de nationella styrdokumenten som handlar om att fostra unga till demokratiska medborgare. Detta bidrar till att uppfylla målet om en trygg stad. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 9(19)

3.7 Målområde 7-En kreativ stad 3.7.1 Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämnden bidrar till att uppfylla målet genom de nämndsmål som formuleras under 3.2-3.4. Det finns utbildningar inom nämndens verksamhetsområden som är kreativa och som genomförs i samverkan med stadens kulturinstitutioner. Genom att erbjuda elever plats på dessa estetiska utbildningar som sätter upp pjäser, ger konserter och dansföreställningar som är öppna för hela staden bidrar nämnden till stadens kulturliv och kommunfullmäktigemålet en kreativ stav. 3.8 Målområde 8-En ekologiskt hållbar stad 3.8.1 Kommunfullmäktigemål-Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Nämnden bidrar till att uppfylla målet genom de nämndsmål som formuleras under 3.2-3.4. Väl fungerande utbildningssystem måste ses som en del av den hållbara stadsstrukturen för en växande befolkning. 3.8.2 Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått AGVF gör hållbara val i sina inköp. Andelen ekologiska respektive rättvisemärkta varor som köps in. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att staden har höga miljöambitioner genom att förvaltningen är ett fördöme. Samverkan sker med miljöförvaltningen och omgivande civilsamhället. Information om gällande riktlinjer och om ekologiska respektive rättvisemärkta alternativ kommuniceras med samtliga enheter. Andelen inköp av varor som är ekologiska respektive rättvisemärkta. 3.9 Målområde 9-En stad med bra arbetsvillkor 3.9.1 Kommunfullmäktigemål-Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Gymnasieskolor, vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet har god och långsiktig kompetensförsörjning. Andel behörig pedagogisk personal. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att Malmö stads medar- HR-avdelningen tar fram och implementerar en kompetensförsörjningsstrategi. Kompetensförsörjningsstrategi implementerad. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 10(19)

Nämndsmål Indikator Åtagande Mått betare har hög kompetens och kunskap att möta malmöborna. Samverkan sker med högre utbildning och övriga förvaltningar. Alla anställda inom AGVN erbjuds en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmiljö där mångfalden ses som en tillgång. Resultat i medarbetarenkäten. Planeringskommentar Nämndsmålet bidrar till att staden är en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare. Samverkan sker med andra förvaltningar och stadens gemensamma hr-resurs. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund. Avidentifierade ansökningar till tjänster genomförs. Rekryteringsannonser granskas ur ett normkritiskt perspektiv före publicering. Ansökningar är avidentifierade. Annonser är granskade. HR-avdelningen implementerar riktlinjer för likabehandling som riktlinjer mot hot och våld. Riktlinjerna är implementerade. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 11(19)

4 Planering av verksamheten ELEVUNDERLAG När elevprognos tas fram för gymnasieskolan i Malmö används Malmö stads demografiberäkningar och förvaltningens elevräkning som underlag. Elevprognosen måste inför varje läsår göras både för antal nya elever till gymnasieskolan och för antal elever kvar inom gymnasieskolan. Ur Malmö stads demografiprognoser kan utläsas förväntat antal 16-åringar som varje år borde påbörja gymnasiestudier. Prognoserna stämmer rätt bra för ca 3 år men sedan finns en större differens. Aktuell prognos för Malmö påvisar inga större förändringar i demografin avseende 16- åringar de närmsta tre åren. Malmö har dessutom att förlita sig till beräkningar för gymnasiesamverkansområdet Skåne/Västra Blekinge vilket ger en mer komplex bild. Till detta kommer hur stor gruppen nyanlända elever inom gymnasieåldern är varje år. Denna elevkategori har ökat de senaste åren och det är svårt att prognostisera hur det kommer att se ut framöver. År 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 16- åringar 2 800 2 750 2 800 2 750 2 800 2 930 2 980 3 040 Antalet elever som går i gymnasieskola är inte enbart beroende av demografin. Hur många år eleverna går i gymnasieskola är också avgörande. För elever från grundskolan som är behöriga till nationellt program bedrivs studierna i de flesta fall under tre år. Det är dock många elever som väljer om till nytt program efter ett år eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på grund av dåligt studieresultat, vilket leder till mer än tre års gymnasiestudier. För elever som inte är behöriga till nationellt program efter grundskolan väntar fyra till fem eller fler års studier inom både introduktionsprogram och nationellt program. Inom denna grupp är avhoppsfrekvensen stor och det kommunala aktivitetsansvaret är viktigt för att fånga upp så många som möjligt. Studie- och yrkesvägledning samt Malmös satsning på grundskolan för att få fler ungdomar att bli behöriga till nationellt program kan ha stor inverkan på genomströmningen i gymnasieskolan. Utvecklingen påverkar behovet av gymnasieplatser när ungdomarna i gymnasieålder förväntas öka från och med 2018. Även ny skollagstiftning, till exempel fler elever i ett 10:e år i grundskolan, kan inverka på antalet elever till gymnasieskolans år 1 och antal år i gymnasieskolan. Rörligheten i elevernas val mellan kommuner ökar. Både genom samverkansavtal som möjliggör skolgång i annan kommun och på grund av att skolor/kommuner ändrar sitt utbud. Flera mindre kommuner har under den demografiska nedgången varit tvungna att lägga ner utbildningar vilket påverkar andra aktörer. Andelen förstahandssökande till fristående skolor ökade stadigt fram till 2011. Från och med 2012 ökade däremot andelen förstahandssökande till de kommunala skolorna och har legat kring 60 procent sedan 2013. Andel elever i fristående skolor är dock fortfarande stor då genomslagskraften på ökning eller minskning först kommer efter tre hela årskurser. Hur det kommer att se ut framöver är väldigt osäkert. De konkurser som förekommit har inte haft stor inverkan, men skulle en stor fristående skola lägga ner kan det påverka många elevers val av utbildningsanordnare. Utbudet i fristående skolor ökar från år till år och fortfarande inkommer många ansökningar inför varje läsår från nya fristående skolor som vill starta men främst från befintliga som vill Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 12(19)

utöka sitt utbud av program och inriktningar. Rörligheten i val mellan skolor, kommunala och fristående, är inte bara inför år 1, många elever byter skolor och program även under sin gymnasieutbildning. Tidig och grundlig studie- och yrkesvägledning till alla program, det vill säga även till introduktionsprogram för att minska felval är därför viktig. Så är även gymnasieskolornas insatser för att ge alla elever stöd för att kunna fullfölja sina studier. Gymnasiereformen 2011 med nya program, inriktningar och behörighetskrav har haft stor inverkan på vilka program som söks. Ett par år före reformen var det nästan 50 procent förstahandsökande till yrkesförberedande program. Inför preliminära antagningen 2015 är 28 procent förstahandssökande till yrkesprogram vilket kan jämföras med 29 procent 2014. Den snabba förändringen i sökbild mellan program har stor inverkan på hur antalet gymnasieplatser måste organiseras. Antalet platser har under 2013 och 2014 utökats på skolor med högskoleförberedande program. Denna utökning är svår att göra även 2015 då de två tidigare årens utökningar får full genomslagskraft i de berörda skolornas lokaler. ORGANISATION, SKOLOR OCH PROGRAM Beslut om preliminär gymnasie- och gymnasiesärskoleorganisation fattades av nämnden i augusti 2014. Organisationen utgår från den slutliga antagningen 2014 med justering för den satsning på lärlingsutbildningar som påbörjades hösten 2014 med medel från Skolverket. Till detta kommer Skolverkets beslut att ge Malmö stad 12 platser med statsbidrag gällande teknikprogrammets fjärde år. Organisationen som erbjuds är inte optimal utifrån elevernas ansökningar. Det ökade söktrycket till högskoleförberedande program generellt, men också specifikt till de kommunala skolorna kan inte fullt ut tillgodoses i antal platser. Söktrycket är stort till specifika skolor och detta kan inte lösas genom utökning av platser på andra skolor. Det är dock viktigt att poängtera att Malmö stad genom sitt samverkansavtal med Skåne/Västra Blekinge erbjuder tillräckligt många platser till alla program, ingen sökande behöver vara utan plats på önskat program. Det är önskemål om skola som inte kan tillgodoses. Efter den första ansökningsperiodens slut den 15 februari kan fastställas att yrkesprogrammen på de kommunala skolorna i Malmö fortsätter att tappa sökande. Av de 28 procent förstahandssökande till yrkesprogram är endast 17 procent behöriga till nationellt program. Ser man enbart till de kommunala skolorna är 20 procent av förstahandsvalen till yrkesprogram och bara 10 procent av dessa är behöriga till nationellt program. Detta är en minskning med 6 respektive 3 procentenheter jämfört med 2014. De kommunala skolorna tappar således till friskolorna vad gäller förstahandssökande till yrkesprogram. Under våren 2015 kommer en arbetsgrupp att tillsättas för att analysera varför den kommunala skolan tappar sökande till yrkesprogram. Gruppen ska beakta aspekter som kan vara avgörande såsom vägledning, information och kommunikation, programutbud, resultat för elever på yrkesprogram och elevenkäter. Målsättningen är att ta fram en handlingsplan inför beslut om gymnasieorganisation för 2016 vilket fattas i augusti 2015. Under läsåret 2014/15 arbetar förvaltningen med medel från Skolverket för att underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Syftet är att stärka yrkesprogrammen, och i synnerhet lärlingsutbildningarna inom dessa. Vid den första ansökningsperiodens slut kan det konstateras att andelen sökande som önskat antas till ett lärlingsförlagt yrkesprogram har ökat jämfört med tidigare år. Nämnden kommer att ta ställning till om ett Lärlingscenter ska star- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 13(19)

tas för att samla de ungdomar som genomgår sitt yrkesprogram lärlingsförlagt. Nämnden kommer att fastställa den preliminära gymnasieorganisationen i mars och den slutliga organisationen i juni. Gymnasieområdena kommer inför dessa beslut att se till alla möjligheter att ta emot så många sökande som möjligt på förstahandsval av program, inriktning och skola. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Skolverket och Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. Den plan för studie- och yrkesvägledning som håller på att tas fram konkretiserar vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. Planen ska se till elevens hela väg mot sitt mål, vilket kan innebära studier i både gymnasieskola och vuxenutbildning, men också praktik och arbetsmarknadsinsatser. Alla erfarenheter från skolor inom förvaltningen måste tas tillvara och likaså erfarenheter och kunskaper inom exempelvis branschråden kopplade till yrkesprogrammen. Samarbetet måste förbättras med grundskoleförvaltningen då det är där eleverna får sin vägledning inför sitt gymnasieval. ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett område som i hög grad påverkar samtliga verksamheter inom gymnasieskolan varför behovet av att ta ett helhetsgrepp, även utifrån ett samverkansperspektiv med grundskolan, är av största vikt. Inom ramen för elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och erbjuda stöd till eleverna i deras utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan behöver både vara en integrerad del i elevernas lärande i vardagen och samtidigt kunna erbjuda en nivå av spetskompetenser och stöd som är svårt att tillgodose på varje skola. Idag finns ett antal specialistkompetenser, såväl lokalt ute på gymnasieskolorna som centralt placerade inom förvaltningen, men där samordningen av resurser och kompetenser behöver utvecklas under 2015. Dessutom finns det ett behov av att kvalitetssäkra processer och beredningar inför beslut av tilläggsbelopp och bedömningar i samband med mottagande i gymnasiesärskolan. Vidare görs bedömningen att det finns samordningsvinster, framförallt utifrån ett kvalitetsperspektiv, med att se över organisation av befintlig resursskola och de förstärkta programmen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Malmökommissionen har pekat på elevhälsan som en viktig funktion i stadens arbete med att minska klyftorna gällande hälsa. Nämnden har fått i uppdrag att göra två utredningar med koppling till elevhälsan samt uppdraget att kartlägga mottagandet av nyanlända elever. Hur elevhälsan organiseras och fullgör sitt uppdrag är därför av största vikt för att kunna bidra till en ökad likvärdighet och i förlängningen en högre måluppfyllelse i vid mening. KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET (KAA) Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Även elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår i kommu- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 14(19)

nens aktivitetsansvar. Det kommunala aktivitetsansvaret förtydligas från och med 1 januari 2015. Det innebär att kommunerna ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret samt dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Bakgrunden till förtydligandet är att ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning löper risk för framtida utanförskap, samtidigt som uppföljningar visat på brister i kommuners arbete med dessa ungdomar. Detta är en omfattande rapportering som kräver stora resurser. Malmö arbetar tillsammans med övriga kommuner inom samverkansområdet för att lösa denna rapportering via den gemensamma elevdatabasen i Skåne. Förvaltningen har ett väl utvecklat arbete att följa upp och informera de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Däremot behöver fler aktiviteter som kan erbjudas ungdomarna. Av denna anledning har medel sökts via FINSAM för att undersöka möjligheter till aktiviter inom vuxenutbildnings- och arbetsmarkandsområdet utöver det som redan erbjuds inom gymnasieskolan. En utredning kommer att genomföras under 2015 för att se över organisationen inom aktivitetsansvaret. Både vad gäller tillhörighet inom förvaltningen och vilka kompetenser som finns och behöver kompletteras med för att uppfylla lagkravet och se till att ungdomar mellan 16 och 19 kommer i aktivitet. SKOLUTVECKLING Skolutveckling måste genomsyra hela verksamheten. Som stöd finns Pedagogisk inspiration Malmö, PI, en avdelning inom grundskoleförvaltningen vars verksamhet styrs via en styrgrupp med representation från de tre skolförvaltningarna. Det är av stor vikt att skolförvaltningarna fortsätter arbetet med att lära av varandra och utveckla samsyn som kommer eleverna till gagn. Genom karriärtjänster har möjligheten att driva en, för förvaltningen, gemensam skolutveckling blivit större. Att organisera förstelärare och lektorer för att driva utvecklingen på de lokala skolorna och centralt för hela förvaltningen ger möjlighet att skapa förutsättningar för resultat i hela organisationen. Ett uppdrag för förstelärare kommer att vara att skapa nätverk där de producerar lärresurser för övriga organisationen. Det kan röra sig om ämnesspecifika resurser inom matematik och språkutveckling men det kan också röra sig om övergripande områden som formativ bedömning, språkutvecklande arbetesätt eller IKT. Syftet med ett centralt uppdrag är att skapa en delakultur på skolorna och genom hela förvaltningen som bidrar till ökad måluppfyllelse. För att IKT, skolans digitalisering, ska bli ett effektivt verktyg i skolutvecklingen behöver den digitala infrastrukturen anpassas för skolornas praktik. Det är viktigt att separera det administrativa arbetet från det pedagogiska. Inte minst då dessa områden har olika behov av säkerhet och sekretess. Om den pedagogiska verksamheten får förutsättningar genom effektiva verktyg, öppna nätverk, blandad (elevgruppsanpassad) digital maskinpark kommer möjligheterna för utveckling inom skolans digitalisering att öka. VUXENUTBILNINGEN En gymnasial kompetens är för de allra flesta en grundläggande förutsättning för att individen långsiktigt ska vara självförsörjande. Såväl yrkesinriktade utbildningar som utbildningar i allmänna kurser är betydelsefulla. Yrkesutbildningarna inom områden med hög efterfrågan på arbetskraft leder för många direkt till jobb. Utbildningar i allmänna kurser som ger högskolebehörighet alternativt utökad behörighet till högskola leder också till en högre självförsörjningsgrad. Många av de elever som läser allmänna kurser har direkt högskoleutbildningar som mål, t.ex. lärare och sjuk- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 15(19)

sköterska, men det finns även många som siktar på en yrkeshögskoleutbildning. Från och med 1/1 2015 är stora delar av Malmös vuxenutbildning samlade i vuxenutbildningsområdet, något som innebär stora fördelar i arbetet med att tillvarata möjligheterna för vuxenutbildningen att samverka med arbetsmarknadsområdet och med de två gymnasieområdena. Arbetet med att införa denna samverkan har hög prioritet under 2015. RIKTADE STATSBIDRAG INOM VUXENUTBILDNINGEN De riktade statsbidragen inom vuxenutbildningen 2014 uppgick till ca 53 miljoner kronor. I budget 2015 har motsvarande summa beräknats till 35,5 miljoner kronor. Enligt de första beskeden uppgår statsbidragen 2015 inom vuxenutbildningen till cirka 31 miljoner kronor. Förvaltningen avvaktar besked i samband med regeringens budgetpropositionen under våren. SFI Antalet asylansökningar har ökat kraftigt under 2014. De genomsnittliga handläggningstiderna på Migrationsverket är c:a ett halvt år, vilket innebär att behovet av platser inom sfi och samhällsorientering gradvis förväntas öka under 2015. TALANGPROGRAM Talangprogrammen innebär ett samarbete mellan bransch, yrkesinriktad komvux och sfi. Deltagande elever kombinerar praktik, yrkesinriktade komvuxstudier och sfi. Målsättningen är att eleverna såväl ska uppnå sfi-betyg som att vara anställningsbara i berörd bransch. Resultaten av tidigare genomförda projekt är goda varför utvecklingen av talangprogrammen kommer att fortsätta under 2015. LÄRVUX Lärvuxprojektet påbörjades under 2014 med ekonomiskt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten, och kommer att fortsätta utvecklas under 2015. Lärvux innefattar särskild utbildning för vuxna (SUV), men även elever från komvux som inte tillhör målgruppen för SUV, men som får bättre förutsättningar att klara sina studier med hjälp av den pedagogiska kompetens som byggs upp inom Lärvux. Inriktningen är att Lärvux ska utgöra en resurs för alla elever i Malmös vuxenutbildning. Målsättningen är att utveckla särskild utbildning för vuxna med nya kurser, möjlighet till kontinuerlig antagning och tillgång till specialpedagog och SYV. Tillgängligheten ska öka och lärvux bli en gemensam resurs för hela Malmös vuxenutbildning, oavsett eventuell funktionsnedsättning. Vägledning, individuella studieplaner, validering och kartläggning inom målgruppen utvecklas. REGIONAL PLATTFORM FÖR YRKES-SFI Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen avser att söka medel från Länsstyrelsen för ett projekt som syftar till att utveckla en regional plattform för yrkes-sfi. Länsstyrelsen har genomfört en förstudie och tanken med det nya projektet är att, med utgångpunkt i förstudiens förslag, operationalisera och implementera en samverkansmodell och en plattform för samarbete mellan anordnare av sfi och annan utbildning i Skåne. Samarbetet inriktas i första hand mot att omfatta sfi och gymnasial yrkesutbildning, som kommunerna ansvarar för, och arbetsmarknadsutbildning, som Arbetsförmedlingen ansvarar för. Kopplingen till validering är viktig och en samordning med den eventuella regionala stödplattformen för validering ska ske. Initialt kan fokus komma att ligga på samarbete inom de fyra hörnen i Skåne men arbetet ska utformas på ett sätt som tar sikte på en gemensam samverkansplattform för hela Skåne. Beviljas projektmedel ska en samordnare med regionalt ansvar anställas inom förvaltningen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 16(19)

LÄRCENTRUM Under 2015 fortsätter Lärcentrums verksamhet som är ett samarbetsprojekt mellan Stadsbiblioteket i Malmö och Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen. Projektet avslutas vid årsskiftet 2015/2016 och med anledning därav fokuseras under 2015 på att arbeta fram en modell för eventuell implementering av projektet. LÄRLINGSUTBILDNING FÖR VUXNA (KOMMUNAL VUXENUTBILDNING OCH SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA) Under senare år har ett utvecklingsarbete pågått som inneburit att omfattningen av lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux) har ökat avsevärt och nya yrkesinriktningar har tillkommit. Kraftigt minskade statsbidrag 2015 jämfört med 2014 innebär dock att de lärlingsvuxplatser, som Malmö tilldelats, till stora delar upptas av utbildning som påbörjades redan föregående år. Lärlingsutbildning bedöms ge deltagande kvinnor och män en värdefull kontaktyta mot arbetslivet, som kan leda till anställning, varför det är angeläget att utvecklingen av verksamheten ändå inte avstannar helt. Under året måste därför frågan om hur lärlingsutbildning ska kunna genomföras även med begränsade, eller inga, riktade statsbidrag för denna utbildningsform analyseras. ARBETSMARKNAD Försörjningsstöds- och arbetslöshetsnivåerna är fortfarande höga i Malmö. Två grupper utmärker sig; ungdomar utan gymnasieutbildning eller arbetslivserfarenhet samt arbetslösa kvinnor och män med invandrarbakgrund som saknar svenskkunskaper eller utbildning och/eller arbetslivserfarenhet. Mot bakgrund av detta prioriteras förebyggande insatser, i samverkan med lokala myndigheter, näringsliv och föreningsliv, som motverkar ökad ungdomsarbetslöshet samt skapar förutsättningar för arbetslösa kvinnor och män i Malmö att stärka sin position på arbetsmarknaden. För att fler ska få försörjningsstöd omvandlat till lön genom åtgärdsanställningar krävs att stadens alla förvaltningar och bolag i högre grad medverkar bl.a. i framtagandet av platser. Förvaltningen kommer under 2015 att fokusera på att utveckla dessa möjligheter och att stödja övriga förvaltningar i arbetet med att ta fram ytterligare åtgärdsanställningar. Ett arbete av detta slag har, med utgångspunkt i Malmökommissionens åtgärdsförslag, initierats av stadskontoret och i vilket förvaltningen deltar tillsammans med bland annat förskoleförvaltningen. Under 2015 fortsätter arbetet med att utveckla samverkan med det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen. Under senare delen av 2014 delgavs Malmö (tillsammans med Göteborg) ett särskilt uppdrag från regeringen, med fokus på att hitta former för att sänka ungdomsarbetslösheten. Tillsammans med olika aktörer i Malmö stad och Arbetsförmedlingen har ett utvecklingsarbete påbörjats, där konkreta handlingsplaner ska presenteras för regeringen under våren 2015. Detta arbete kommer att prioriteras och ligger väl i linje med de lokala samverkansinitiativ som redan tagits mellan Malmö stad (Jobb Malmö) och Arbetsförmedlingen. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den prognosticerade demografiska utvecklingen kan översättas till ett tämligen stabilt behov av kompetens inom gymnasieskolan och ett ökat behov av lärare inom sfi. När demografin kompletteras med tendensen i ungdomarnas val av program träder en mer komplex bild fram, färre söker till de yrkesförberedande programmen och till några av de estetiska inriktningarna. Här finns också många lärare med särskild yrkeskompetens liksom med en hög men smalare ämneskompetens. Sammantaget medför det ett fortsatt behov av omställning där det inte självklart kommer att gå att matcha kompetenstillgång med efterfrågan. Omställningskostnader kommer att uppstå och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 17(19)

belasta verksamheterna med 5 7 miljoner kronor för såväl 2015 som 2016. LOKALER Norra Sorgenfri gymnasium står fortfarande tomt på grund av den pågående miljöutredningen, vilket har föranlett att verksamheten bedrivs i tillfälliga lokaler. Den juridiska processen fortsätter. Inför förändringarna på Universitetsholmens gymnasium 2016 påbörjas projekteringsarbetet under året. Malmö idrottsgymnasium har behov av utökade lokaler och här pågår ett arbete med att ta fram olika alternativ. Vuxenutbildningen planerar i enlighet med tidigare beslut, att samla verksamheten i gemensamma lokaler. Resultatet kommer att påverka gymnasieskolorna där utrymme frigörs. I de flesta skolor behöver utrustningen för trådlösa nät uppgraderas eftersom de är föråldrade. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Pris- och lönekompensationen på cirka 48 miljoner kronor har fördelats till respektive verksamhet. Kommunbidraget för IT och tele har minskats med cirka 2 miljoner kronor beroende på förändrade faktureringsrutiner som minskat förvaltningens kostnader med motsvarande summa. Kommunbidrag för vuxenutbildning och Jobb Malmö som tidigare erhållits via bidrag från INAR har fördelats direkt till respektive verksamhet. OMRÅDESPROGRAMMEN Hela Jobb Malmös verksamhet har erbjudit insatser för deltagare från områdesprogrammen. Det pågående uppdraget med områdesanställningar fortsätter. Utbildningsprojektet Raka vägen fortsätter. Målsättningen är att tillgodose vård- och omsorgsbehov med utbildad personal och samtidigt skapa arbetstillfällen för boende i Holma och Kroksbäck som uppbär försörjningsstöd. En plan för implementering finns för samtliga områdesprogram. Jobb Malmö och Vägledningscentrums studie- och yrkesvägledare medverkar tillsammans i programmet Hela Familjen där en modell som innebär att arbeta med alla familjemedlemmar för att få till hållbara förändringar fortsätter. Jobb Malmö deltar med en arbetsmarknadssekreterare till AF Bryggganprojektet Samordnad handlingsplan på stadsområde Öster, som riktar sig till invandrarkvinnor 20-64 år med högst 3 års vistelsetid i Sverige och som inte har rätt till etableringsinsatser. Jobb Malmö kommer att bemanna med personal på IoF i samtliga stadsområden i enlighet med de lokala överenskommelserna. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 18(19)

5 Ekonomi 5.1 Resultaträkning Tkr Budget 2015 Intäkter 381 970 Totala intäkter 381 970 Lönekostnader -722 000 PO-Pålägg -265 000 Övriga personalkostnader Totala personalkostnader -987 000 Övriga kostnader -1 065 281 Avskrivningar -10 670 Totala övriga kostnader -1 075 951 Nettokostnad exkl. finansnetto -1 680 981 Kommunbidrag 1 682 611 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -1 630 Resultat 0 Nettokostnad -1 682 611 Utfall 2014 lämnas inte eftersom någon jämförelse inte går att göra då ny förvaltning bildades 2015-01-01 genom sammanslagning. 5.2 Investeringsram Typ av investering Budget 2015 Lösöre 15 000 Utfall 2014 lämnas inte eftersom någon jämförelse inte går att göra då ny förvaltning bildades 2015-01-01 genom en sammanslagning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2015 19(19)

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad Resultatbudget 2015 Intäkter 381 970 Kostnader -2 052 281 Avskrivningar -10 670 Totala kostnader -2 062 951 NETTORESULTAT -1 680 981 Kommunbidrag 1 682 611 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -1 630 RESULTAT FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER 0 Extraordinära poster +/- 0 ÅRETS RESULTAT 0 tkr Investeringsbudget 2015 tkr Utgifter 15 000 Inkomster Nettoinvesteringar 15 000

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad DRIFTSBUDGET 2015, tkr Fördelat per verksamhet Intäkter Kostnader Kommunbidrag Nämnden 0-900 900 Gymnasieskola inkl kommunala aktivitetsansvaret 215 145-1 206 551 991 406 Gymnasiesärskola 5 260-80 846 75 586 Grundläggande vuxenutbildning 200-46 141 45 941 Gymnasial vuxenutbildning 41 345-123 759 82 414 Särvux 1 500-9 843 8 343 Svenskundervisning för invandrare 4 460-168 499 164 039 Vägledningscentrum (vux) 210-23 907 23 697 Yrkeshögskola 5 000-5 500 500 Ungdomssamtalare 700-1 400 700 Pedagogisk Inspiration 0-15 724 15 724 Arbetsmarknadsåtgärder 93 400-313 120 219 720 Förvaltningsadministration 1 000-54 641 53 641 Summa övriga verksamheter 13 750-13 750 0 Hemvist / Korttidstillsyn 11 000-11 000 0 UppdragMalmö 2 750-2 750 0 Totalt för AGVF 381 970-2 064 581 1 682 611

Rambudget 2015 Verksamhet: Nämnden Intäkter Kostnader Kommunbidrag Belopp 2015 Belopp 2014 Internbudget 2014 0-900 900 Förändringar Resurs 900 900 Internbudget 2015 0-900 900

Rambudget 2015 Verksamhet: Gymnasieskola Intäkter Kostnader Kommunbidrag Belopp 2015 Belopp 2014 Internbudget 2014 188 230-1 136 669 948 439 Förändringar Gemensamt verksamheten: Interkomm. ersättning, intäkter 17 900-17 900 162 400 144 500 Migrationsverket, intäkt 500-500 3 500 3 000 Fristående skolor, kostnad -18 000 18 000 373 000 355 000 Interkommunal ersättning, kostnad -2 200 2 200 48 200 46 000 Utbildning för elever med placering SIS etc 3 500 3 500 Inackordering / resetillägg 8 800 8 800 Tilläggsbelopp: Resurs elever med särskilda behov -8 000 8 000 26 400 18 400 Tilläggsbelopp: Modersmålsundervisning med invandrarresurs -2 225 2 225 9 345 7 120 Tilläggsbelopp: Kvalitetshöjande åtgärder -4 000 4 000 4 000 0 Tilläggsbelopp: Stödresurs -400 400 6 000 5 600 Tilläggsbelopp: IMPRO åk 1-100 100 900 800 Tilläggsbelopp: Specialidrott NIU -700 700 2 200 1 500 Malmö idrottsakademi 2 338-2 338 0 2 338 Resurs skolhälsovård/elevvård/utredning (till verksamheten) 4 316-4 316 0 4 316 Adm. koordinator Övningsskolor -550 550 550 0 Malmö förv.nät, elevsystem, BONUS, försäkringar 2 423-2 423 5 627 8 050 Ofördelad resurs 1 000-1 000 0 1 000 Diverse justeringar 2 504-2 504 Bidrag till verksamheten: Resurs enheter inkl lön-/priskomp (inkl busskort 5,7 mkr) -15 245 15 245 511 863 496 618 Hyror enheter -3 122 3 122 113 105 109 983 Resurs idrottsgy. inkl samordnare, enheter -700 700 3 340 2 640 Adm.resurs områdeschef/administrativ chef -3 700 3 700 3 700 0 Resurs skolhälsovård/elevvård/utredning (fr gemensamt) -4 517 4 517 4 517 0 Resurs kapitalkostnader (tidigare förv.total resurs) -9 954 9 954 9 954 0 Ofördelad resurs kvalitetshöjn./karriärtjänster 9 400 9 400 Resurs VäglC uppföljningsverksamhet -35 35 1 370 1 335 Resurs VäglC Projekt "Unga In" -500 500 500 500 Förändring inom enheterna, brutto: 9 015-9 015 0 Internbudget 2015 215 145-1 206 551 991 406