MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 1
samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:... 2 Bakgrund... 2 Utlysningens inriktning:... 4 Faktorer som kännetecknar ett resilient samhälle... 4 Resiliens och styrideal... 4 Frivillighet och sociala nätverk... 4 Mätning av samhällelig resiliens... 5 Ramar och förutsättningar... 5 Urval och beredning... 5 Steg 1, Intresseanmälan... 6 Steg 2, fullständig forskningsansökan... 6 Avgränsning... 7 Kriterier för granskning... 7 Kontaktpersoner för utlysningen:...8 Utlysning av forskningsmedel: Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) avser att under fem års tid med start juli 2017 finansiera forskning med syfte att studera samhällelig resiliens. Satsningen kommer att finansieras med 20 miljoner kronor. MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att det är redo när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. I det arbetet behöver vi kunskap där forskning och utveckling är viktiga medel i vår kunskapsförsörjning. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning och utveckling inom myndighetens ansvarsområden har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Utlysningen kommer att ske i två steg. I första steget välkomnas forskare att lämna in en intresseanmälan. Utifrån inkomna intresseanmälningar gör MSB ett urval efter vilket ett antal sökande inbjuds att lämna in en fullständig ansökan till MSB. Detta urval görs efter behovs- och relevansbedömning. Bakgrund Samhällets komplexitet och sårbarhet ökar. Att skapa ett resilient samhälle och
samhällsskydd och beredskap PM 3 (8) utveckla förmågan att motstå störningar och upprätthålla samhälleliga funktioner är därför viktigt. Begreppet resiliens används inom många olika områden. Det finns ingen entydig definition på begreppet utan det har olika betydelse beroende på det sammanhang där det används. Begreppet används bland annat inom områden som rör individ-, system-, samhälls- och organisationsnivå 1. Resiliensbegreppet har fått starkt genomslag i forskning om risk och krishantering 2 3. Inom detta område har begreppet framförallt används för att beskriva sociala systems förmåga till (åter-) anpassning eller förmåga att absorbera chocken från en oväntad händelse 4. FNs organ för internationell katastrofriskreducering, UNISDR 5, föreslår följande definition: The ability of a system, community or society exposed to hazard to resist, absorb, accommodate to and recover from the effects of hazard in a timely and efficient manner, including through the preservation and restoration of its essential basic structures and functions. Mycket av det arbete som MSB genomför bidrar till att skapa ett resilient samhälle. Eftersom begreppet resiliens idag används såväl inom MSB som inom flera områden som berör MSB så behövs det mer kunskap om faktorer som skapar och kännetecknar ett resilient samhälle. Det är också av intresse att veta mer om hur samhällets styrning och organisering påverkar samhällets resiliens. I samband med händelser kan sociala nätverk eller frivilligorganisationer hjälpa till att stödja samhället. Vilken roll ska dessa organisationer ha och få för att stärka resiliensen och hur kan samhället på bästa sätt tillvarata dessa resurser? En annan intressant frågeställning är hur man säkerställer att ett samhälle är resilient. Finns det metoder som är möjliga att använda för att analysera olika aspekter av resiliens? 1 MSB, 2013: Resiliens Begreppets olika betydelser och användningsområden, MSB569-2013. 2 Kristin Ljungkvist, 2016: Samhällsresiliens En forskningsinventering, (framtagen på uppdrag av MSB). 3 Jörgen Sparv, 2016: Resiliens, Tema: sociala nätverk, frivillighet etc., (framtagen på uppdrag av MSB). 4 Kristin Ljungkvist, 2016: Samhällsresiliens En forskningsinventering, (framtagen på uppdrag av MSB). 5 United Nations International Strategy for Disaster Reduction (UNISDR), 2009. 2009 UNISDR Terminology on disaster Risk Reduction. Geneva: United Nations. Tillgänglig online: http://www.unisdr.org/files/7817_unisdrterminologyenglish.pdf Hämtad den 18 april 2016.
samhällsskydd och beredskap PM 4 (8) Beroenden inom och mellan organisationer och infrastrukturer kan vara svåra att hantera. En fråga som behöver studeras mer är hur resiliens kan skapas och hanteras över organisatoriska gränser. Utlysningens inriktning: MSB ser inom området samhällelig resiliens ett särskilt intresse av forskningsbaserad kunskapsuppbyggnad, med fokus på svenska förhållanden, inom följande områden: Faktorer som kännetecknar ett resilient samhälle Vad är det som skapar och kännetecknar ett resilient samhälle? Vilka är de kritiska faktorerna som krävs för att åstadkomma det? Är samhället resilient om dess beståndsdelar t.ex. individer, organisationer och infrastruktur är det? Beroenden inom och mellan organisationer och infrastrukturer kan vara svåra att hantera. En fråga som behöver studeras mer är hur resiliens kan skapas och hanteras över organisatoriska gränser. För att säkerställa resiliens i ett system krävs både robusthet och flexibilitet. Robustheten gör att systemet är motståndskraftigt och flexibiliteten att det kan anpassa sig till situationen och återgå till ursprungsnivån eller till en ny bättre nivå efter störning. Enligt Almklov och Albrechtsen 2016 6 fokuserar de flesta studier på antingen robusthet eller på anpassning. Mer studier behövs för att studera balansen mellan robusthet och adaptiv förmåga. Resiliens och styrideal Hur politiker kan och bör styra förvaltningen är en central fråga inom statsvetenskaplig forskning. En fråga som behöver studeras mer är hur samhällets risk- och krishantering organiseras och vilka effekter denna organisering får för samhällets resiliens och förmåga till lärande av inträffade händelser? Vilka värderingar och intressen (politik) styr samhällets organisering och vilka effekter får detta på samhällets prioriteringar och möjlighet att skapa resiliens? Kan resiliens på en samhällsnivå vara negativ på en annan nivå? Medför väl förankrad institutionell organisering att kommunikation, samordning och samarbete mellan sektorer och aktörer försvåras i samband med händelser och kriser? Vad för typ av styrning, regelverk och institutionella arrangemang krävs för att förbättra samhällets resiliens? Hur påverkas samhällets resiliens, för såväl institutioner som medborgare, när till exempel lagändringar och institutionella reformer tas fram under tidspress i samband med eller till följd av krissituationer? Frivillighet och sociala nätverk I samband med händelser och kriser uppstår ofta sociala nätverk eller grupper som vill hjälpa till och hantera händelsen eller krisen. Frivilliga organisationer 6 Petter G. Almklov och Erik Albrechtsen, 2016: Report: Infrastructures, societal safety and resiliens, (rapport framtagen för MSB).
samhällsskydd och beredskap PM 5 (8) kan också bidra med hjälp och stöd. Vad förväntas de sociala nätverken eller de frivilliga organisationerna att bidra med och vilken roll eller vilket ansvar ska de ta/få/ ha för att bygga upp resiliensen i samhället? Finns det inneboende element i frivilligorganisationer eller sociala nätverk som kan gynna eller motverka resiliens? Vilken uthållighet har dessa nätverk, grupper och organisationer och vad innebär det för den resiliens som skapas? Hur kan krishanterande aktörer och frivilligorganisationer samverka för att stärka resiliensen? Mätning av samhällelig resiliens Att mäta resiliens beskrivs av Hassel, 2016 7 som något som möjliggör eller underlättar inriktning av insatser och resurser för att stärka resiliensen i samhället. Mätning eller analys av resiliens är en komplex fråga eftersom det är många delförmågor som utgör resiliens, många samhällsnivåer som bör belysas och många dimensioner och aspekter som bör täckas in av analyserna. Går det ens att mäta samhällets resiliens? Vad finns för metoder som är möjliga att använda för att analysera olika aspekter av resiliens som är tillämpbara för det svenska krishanteringssystemet. Finns det andra metoder än de som bygger på indikatoransatser? Det är också viktigt att validera att mätmetoderna fångar de faktorer som faktiskt bidrar till hög resiliens. Finns det metoder som går att använda i ett internationellt kontext för att kunna mäta och bedöma ett samhälles resiliensnivå? Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar preliminärt 20 miljoner kronor. År 2017 omfattar satsningen preliminärt ett anslag på 2 miljoner kronor. Åren 2018 till 2021 omfattar satsningen preliminärt ett anslag på 4 miljoner kronor per år och avslutningsvis år 2022 omfattar satsningen preliminärt ett anslag på 2 miljon kronor. Urval och beredning Utlysningen kommer att ske i två steg. Det första steget består av en intresseanmälan. Intresseanmälan ska vara inkommen den 3 oktober 2016. I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att inkomma till MSB med en fullständig forskningsansökan. Bedömning av inkomna intresseanmälningar sker av sakkunniga handläggare på MSB. Efter samråd med MSB:s vetenskapliga råd väljer MSB ut ett mindre antal av de sökande 7 Henrik Hassel, 2016: Mätning av samhällelig resiliens, underlag till framtagandet av MSB:s tematiska utlysning om samhällelig resiliens.
samhällsskydd och beredskap PM 6 (8) som erbjuds att inkomma med en fullständig ansökan till MSB. Detta sker preliminärt i början av november. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda en månad senare, det vill säga den 7 december. De fullständiga ansökningarna genomgår en fördjupad granskning internt på MSB. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Bedömningen baseras på de kriterier som anges i denna text, inriktningen som anges i MSB:s forskningsstrategi 2014-2018 samt vetenskapliga meriter och relevansen för området samhällsskydd och beredskap. Ansökningar som belyser en kombination av några av de nämnda forskningsfrågorna kommer att prioriteras. Beslut om tilldelning meddelas i slutet av februari. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att projektstart kan ske from juli 2017. Observera att en ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och att en kopia på ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Steg 1, Intresseanmälan Intresseanmälan lämnas in via MSB:s internetbaserade ansökningssystem. Utlysningen öppnar för intresseanmälningar den 15 augusti 2016. Intresseanmälan ska ha kommit in till MSB senast den 3 oktober 2016. Intresseanmälan till MSB ska bestå av följande: Grunduppgifter om huvudsökande Projektbeskrivning i form av en idéskiss som innefattar en övergripande beskrivning av forskningsfronten inom området och den forskning som ska bedrivas inom tänkt forskningsprogram. Beskriv syfte, mål och metodologiska ansatser. Ideskissen ska också innefatta en beskrivning av målgrupper för satsningen, era tankar om löpande kommunikation kring forskningen och slutligen tänkt samhällsnytta av resultaten. I steg 1 förväntar vi oss ingen fullständig budget men en uppskattning av sökt belopp krävs (Max 4 sidor.) CV för huvudsökande Miljöbeskrivning med övergripande förslag till organisering och bemanning av forskningsprogrammet. Denna ska även innefatta en beskrivning av befintlig kompetens och nätverk i anslutning till frågeområdet. Steg 2, fullständig forskningsansökan Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning (max 8 sidor) som utvecklar och fördjupar idéskissens resonemang och förslag enligt ovan.
samhällsskydd och beredskap PM 7 (8) Kommunikationsplan med utvecklad beskrivning av hur forskningsresultaten ska nyttiggöras. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. Tidsplan för arbetet CV med publikationslista för huvudsökande, huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut CV för samtliga medsökande Budget Fördjupad beskrivning av organisering av forskningsprogrammet Ofullständig ansökan beaktas ej. Avgränsning Inom ramen för utlysningen är vi inte intresserade av projekt som utreder resiliensbegreppet. Kriterier för granskning Beredningen av inkomna intresseanmälningar och ansökningar hålls samman av en MSB- intern beredningsgrupp. I bedömningen deltar sakkunniga handläggare på MSB och extern vetenskaplig expertis. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 2. Relevans Hur väl speglar ansökan MSB:s önskemål om inriktning av forskningssatsningen? 3. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 4. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på policynivå och av praktiker som arbetar med myndighetsutövning i vardagen. Resultaten
samhällsskydd och beredskap PM 8 (8) ska också kunna omsättas i utbildnings-, insats-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med verksamhetsutövare och myndigheter som kan nyttja forskningsresultaten. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 5. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. MSB ansvarar också för Sveriges bilaterala samarbetsavtal om forskning och utveckling med USA och Kanada och ser positivit på samarbeten/utbyten som kan ske inom ramarna för dessa. Vidare bedriver MSB omfattande biståndsverksamhet inom området, varför möjligheter att applicera forskningsresultat i en biståndskontext är av intresse. 6. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nytänkande och originalitet, problemställning, genomförande, kommunikation och sökandes kompetens. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: www.msb.se/forskning För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Kontaktpersoner för utlysningen: Ulrika Postgård, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn 010-240 5033, E-post: ulrika.postgard@msb.se