Uddevallakonferensen 2015

Relevanta dokument
Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Svenska Vallbrev. Vallfröblandningar för breddat skördefönster 11,7 11,6 11,4 11,1 11,0 11,2 11,0 10,8 10,6 10,4 10,4 10,1

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Lantmannens valltävling

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Sortprovning i olika vallarter

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Sortval i ekologisk vallodling

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

15A - Grovfoderodling

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Sveakonferensen januari 2015

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

R E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Försöksrapport Animaliebältet

Försöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009

Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 F Ö R S Ö K S L E D:

Transkript:

Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2 Hushållningssällskapet Sjuhärad, Länghem Tre försök Ps, F och H-län vallåren 2007 2009 SLF-projekt H0541248 Breddat skördefönster frågeställning Kan ett sätt att bredda skördefönstret vid första skörd vara att använda olika fröblandningar med olika ingående sorter och arter? Kan två olika blandningar en sent skördad, ca 10 dagar senare än en tidig ge likvärdiga avkastnings och kvalitetsnivåer i första och totalskörden? Uddevallakonferensen 2015 01 15 1

Breddat skördefönster lyckades det? Åren 2007 2009 lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförda blandningarna Totalavkastningen i medeltal över tre vallår skilde sig inte år i två av tre försök. Den sammanvägda energi och proteinhalten var också lika Hur gjorde vi? 12,4 12,2 Breddat skördefönster bakgrund artskillnader energiutveckling Vallprognos Rådde gård 2007 2009. M-tal Energi, MJ enl. NIR Eng. rajgr. = 2 år Birger,1 år Helmer Timotej = 2 år Ragnar, 1 år Ragnar/Grindstad/Alexander Eng rajgr MJ Timotej MJ Sigmund MJ Hykor MJ MJ/kg ts (NIR) 12,0 11,8 11,6 11,4 11,2 11,0 17-maj 19-maj 21-maj 23-maj 25-maj 27-maj Uddevallakonferensen 2015 01 15 2

Breddat skördefönster bakgrund sort /tidighetsskillnader Förändring av energihalten vid första skörd MJ/kg ts skörd 1 1v före Vid 1v efter Grindstad 10,4 10,3 10,2 Lischka 10,5 10,1 10,2 Ragnar 10,8 10,5 10,4 Switch 10,6 9,9 9,9 LSD 0,2 0,2 0,2 (Halling; 2013. "Bestämning av näringskvaliteten SLF projekt H0841008). Breddat skördefönster försöksplan I. Skördetidpunkt under vallåren S1. Skörd vid ca 11 MJ för den tidiga blandningen (D) S2. Skörd vid ca 11 MJ för den sena blandn. (E ) alt. 10 12 dagar efter 1 Gödsling kg N/ha II. Fröblandningar Sk 1 Sk 2 Sk 3 Tot A. Standardblandning SW 944 (sort. enl. 2006) 55 45 40 140 B. Tidig blandning med baljväxter 55 45 40 C. Sen blandning med baljväxter 55 45 40 D. Tidig blandning utan baljväxter 100 80 60 240 E. Sen blandning utan baljväxter 100 80 60 Uddevallakonferensen 2015 01 15 3

Breddat skördefönster fröblandningar/sorter kg/ha Art Sort Typ A B tidig C sen D tidig E sen Timotej Grindstad tidig 3 5 6 Ragnar sen 6 4 5 Comtal sen 4 5 Ängssvingel Sigmund 2 4 4,5 Tyko 2 4 4,5 Eng. rajgräs Helmer m-sen 4n 4 Gunne tidig 2n 2 2,5 Baristra tidig 4n 2 2,5 Herbie sen 2n 4,5 5 Tivoli sen 4n 4,5 5 Rödklöver Titus tidig 2 Sara 2 Vivi senast 2 Vitklöver Ramona 1 1 1 20 20 20 20 20 Breddat skördefönster skördetider Skörd 1: efter prognos Medeltal för de tre försöken och åren: S1 den 28 maj, S2 den 6 juni (= 9 dagars skillnad) Skörd 2: i m tal 44 dagar efter sk. 1 Skörd 3: i m tal 47 dagar efter sk. 2 Detta innebar olika tidpunkter för sista skörd: S1 den 27 aug., S2 den 4 sept. Uddevallakonferensen 2015 01 15 4

Breddat skördefönster energi och fiberhalt, skörd 1 Medeltal tre platser tre vallår OBS! prob < 0,236 (energi), prob < 0,134 (fiber) MJ/kg ts MJ/kg ts gräsformel NDF g/kg ts 12,0 11,8 11,7 11,6 11,4 11,4 11,2 11,1 11,0 11,0 11,0 10,8 10,6 10,4 10,4 10,2 10,1 10,0 10,8 10,1 NDF g/kg ts 700 11,0 SW Tid m Sen m Tid Sen SW Tid m Sen m Tid Sen 944 kl kl utan kl utan kl 944 kl kl utan kl utan kl A B C D E A B C D E S1 S2 600 500 400 300 200 100 0 Breddat skördefönster avkastning skörd 1 Medeltal tre platser Vall I Vall II Vall III Avkast Rel Avkast Rel Avkast Rel Fröblandning Sk-tp kg/ha Fröbl kg/ha Fröbl kg/ha Fröbl A. SW 944 S1 6 920 efg 100 5 670 ij 100 4 440 lm 100 B. Tid bl med bv S1 6 890 fg 100 5 900 ij 104 4 750 kl 107 C. Sen bl med bv S1 5 990 i 87 4 860 k 86 3 520 n 79 D. Tid bl utan bv S1 7 380 bcd 107 5 570 j 98 4 830 k 109 E. Sen bl utan bv S1 6 600 gh 95 4 400 m 78 2 900 o 65 A. SW 944 S2 7 530 bc 100 7 250 cde 100 5 830 ij 100 B. Tid bl med bv S2 7 600 b 101 7 580 bc 105 5 670 ij 97 C. Sen bl med bv S2 7 040 def 93 6 510 h 90 4 560 klm 78 D. Tid bl utan bv S2 8 020 a 106 7 620 b 105 6 520 h 112 E. Sen bl utan bv S2 7 400 bc 98 6 360 h 88 4 240 m 73 Prob-värde 0,058 0,058 0,058 Uddevallakonferensen 2015 01 15 5

Breddat skördefönster återväxtens avkastning och energiinnehåll Skörd 2 med klöver: Ej sign. skillnad mellan klöverblandningarna BS1 och CS2 i avkastning men tendens finns för högre energihalt i CS2 (Δ 0,2 MJ/kg ts, sena sorter skördade sent). Detta är logiskt då en sen skörd ger mindre andel strån i återväxten än en tidig Skörd 2 utan klöver: Sign. 400 kg större avkastning i ES2 (sena sorter skördade sent) än DS1. Energin likt ovan. Skörd 3 med klöver: Tidig förstaskörd med tidiga sorter (BS1) gav sign. 800 kg mer avkastning än sen förstaskörd med sena sorter (CS2). Ej sign. skillnad i energi. Breddat skördefönster energi och fiberhalt för totalskörden Medeltal tre platser, tre vallår. Klöverblandningar. MJ p < 0,001, NDF p < 0,011 MJ/kg ts 12,0 sk 1 3 MJ /kg ts gräsformeln sk 1 3 NDF g/kg ts NDF g/kg ts 550 11,8 530 11,6 11,4 Säker skillnad Säker skillnad 510 490 11,2 470 11,0 450 10,8 10,6 10,4 10,2 10,5 Säker skillnad 10,3 10,4 10,5 10,7 Säker skillnad 10,2 430 410 390 370 10,0 A SW 944 A SW 944 B tidig bl C sen bl C sen bl B tidig bl S1 S2 S1 S2 S1 S2 350 Uddevallakonferensen 2015 01 15 6

Breddat skördefönster avkastning totalskörd på olika platser Medeltal tre vallår Jönköping Kalmar Rådde Avkast Rel Avkast Rel Avkast Rel Fröblandning Sk-tp kg ts/ha Fröbl kg ts/ha Fröbl kg ts/ha Fröbl A. SW 944 S1 13 290 cde 100 12 390 hij 100 11 270 no 100 B. Tid bl med bv S1 14 120 ab 106 12 500 ghi 101 11 560 lmn 103 C. Sen bl med bv S1 12 240 hijkl 92 11 860 klmn 96 10 700 p 95 D. Tid bl utan bv S1 u.s. 11 980 ijklm 97 11 870 ijklm 105 E. Sen bl utan bv S1 u.s. 11 570 lmn 93 10 800 op 96 A. SW 944 S2 13 950 abc 100 11 730 jlmn 100 12 710 efgh 100 B. Tid bl med bv S2 14 230 a 102 12 130 hijkl 103 13 090 deg 103 C. Sen bl med bv S2 13 470 bcd 97 11 350 mnop 97 11 570 lmn 91 D. Tid bl utan bv S2 13 260 df 95 12 390 hik 106 13 460 bcd 106 E. Sen bl utan bv S2 12 720 egh 91 11 430 mno 97 12 010 ijklm 94 Prob-värde 0,041 0,041 0,041 Breddat skördefönster avkastning totalskörd, kg ts/ha/år och råproteinhalt, g/kg ts Medeltal tre vallår, tre platser. Klöverblandningar OBS! Avkastning p < 0,076, Råprotein p < 0,066 kg ts/ha 13500 13000 12500 12000 11500 11000 10500 10000 161 Tot avkast sk1 3 kg ts/ha 143 153 153 600 kg RP g/kg ts i totskörd 168 137 A SW 944 A SW 944 B tidig bl C sen bl C sen bl B tidig bl S1 S2 S1 S2 S1 S2 rp g/kg ts 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Uddevallakonferensen 2015 01 15 7

Breddat skördefönster botanisk utveckling Timotej ökade med åren Speciellt låga TI halter med sen sort medan tidig sort skördad sent (DS2) gav störst halt Bra förutsättningar för engelskt rajgräs som ändå minskade med åren I klöverblandningarna minskade ER från 50 till 20 % i BS1 och från 80 till 40 % i CS2 Högst halt ER fanns i E leden med sena gräsblandningar Vitklövern ökade och mest där det från början fanns mest ER Breddat skördefönster Åren 2007 2009 lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförda blandningarna Risk för utvintring finns med hög andel eng. rajgräs i blandningen dock inga påtagliga skador 2007 2009 Breddning borde kunna ske utan eng. rajgräs genom sena och tidiga sorter av timotej och svinglar? Uddevallakonferensen 2015 01 15 8

TACK! SLF (H0541248) Sverigeförsöken via Försök i Väst Försöksutförare och medförfattare Uddevallakonferensen 2015 01 15 9