Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

Försöksrapport 27 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 27 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-6 Tryck: Halmstad Tryckeri AB, Halmstad 28 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord.... Försöksverksamheten i Animaliebältet 27........ Karta över Animaliebältet... Adressuppgifter till försökspersonal.......... Länsvis grödfördelning......... Växtodlingsåret 26/27....... Temperatur och nederbörd......... Vall och grovfoder Vallfröblandningar i intensiva skördesystem L6-4429... Långliggande vallar med årlig insådd L6-363... Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid L6-472... Sortförsök i majs L6-73, L6-74..... Sortförsök i spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis Höstvete L711........... Rågvete L7-212, R7-212...... Höstråg L7-21, R7-212....... Höstkorn L7-215... Vårkorn L7-41, R7-41....... Havre L7-51........ Vårvete L7-31........ Ärter L7-61...... Sortförsök i ekologisk odling... Höstoljeväxter... Höstraps-utsädesmängd, såteknik... Höstraps sortblandning... Markstruktur för optimal oljeväxtodling... Kväve till höstraps........ Växtnäring Kycklinggödsel till vårkorn.... Ogräs Ogräsbekämpning i höstvete........ Ogräsbekämping i vårkorn L5-4... Ogräsbekämping i vallinsådd L5-663........ Ogräsbekämping i fodermajs L5-84... Glyfosatresistent fodermajs L5-841........... Växtskydd Skadesvampar i stråsäd 27...... sid 3 4 5 5 6 7 8 12 16 19 23 27 37 42 45 47 56 61 64 66 69 73 74 76 8 83 85 91 92 94 95 98 Bilder i rapporten: Erik Ekre foto, Maria Henriksson illustrationer 2

FÖRORD Så står vi då inför ett nytt odlingsår, och här är den nya försöksrapporten. Men hur var då 27? När det gäller vädret finns det ju en särskild avdelning i boken som ni kan detaljstudera. Dess påverkan på försöken varierar som vanligt från kust till kust inom vårt område, men generellt kan sägas att det var torrt fram till midsommar och sedan öppnades himlens portar. Detta har försvårat försökens skötsel och i vissa fall stört jämnheten. Basfinansieringen av fältförsöksverksamheten, sker numera i huvudsak från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, men även från Hushållningssällskapen och de större förnödenhetsföretagen inom växtodling. SLF s pengar kommer ursprungligen från inbetalda skatter på handelsgödsel- och bekämpningsmedel, som numera till viss del återförs till lantbruket samt från avgiften på lantbrukarnas avräkningar. Arbetet med att samordna försöksserier i Sverige, bedrivs inom Fältforsks ämnesgrupper, som kan sägas vara en regional del av SLU. Samordningen av försöksplanerna har ytterligare utvecklats inom Sverigeförsöken, och ger ett bredare och säkrare underlag till sammanställningarna. Det kan också noteras att beställningsförsöken från marknadsföretagen avsevärt minskat detta år, vilket ansträngt det ekonomiska resultatet och ökat behovet av basfinansiering Animaliebältets styrelse vill tacka försökspersonal och övriga i de 6 länen, för ett gediget arbete med att få fram underlaget till denna rapport och hoppas att materialet skall ge vägledning i växtodlingsfrågor under 28. Ulf Ohlsson, ordförande Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark, Magnus Håkansson och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets trettonde försöksrapport. Halland 19 februari 28 Erik Ekre, HS Halland 3

FÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET Denna försöksrapport är resultatet av det trettonde årets samarbete med fältförsök i vår region. Här presenteras länsförsöken i Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Från och med 24 finns en styrgrupp för Sveriges regionala fältförsök. Den består av representanter från handeln, Hushållningssällskapen och LRF som innehar ordförandeskapet. Basfinansieringen sker från handeln och Hushållningssällskapen. Under 27 har Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF medverkat med 8% av denna basfinansiering. Medel fördelas till regionerna efter handelns omsättning i respektive region, d v s de pengar som uppkommer i våra 6 län går till Animaliebältet. Därutöver köper flertalet växtodlingsföretag in sig med egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat Strax efter skörd presenteras preliminära resultat från sortprovningen inom vårt område på vår hemsida: www.animaliebaltet.se Det finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige via försöksdatabasen: www.ffe.slu.se. Denna samordnas av Fältforsk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Styrelsen 27 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Dan Pettersson, Lantmännen Mo HBK Hans Svensson, lantbrukare, Reftele Göran Larsson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Bernt Pettersson, Lantmännen Mo Visby Sten Rosvall, lantbrukare Romakloster Torsten Andersson, Svenska Foder Mattias Lennartsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Försöksverksamhetens omfattning 27 Avdelning Riks- Läns- Övriga Summa Kjell Gustafsson, Lantmännen Christer Nilsson SLU Björn Andersson Fältforsk, SLU Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande Erik Ekre, verksamhetsledare, HS Halland Jörgen Sampson, HS Kalmar-Kronoberg Per-Anders Andersson, HS Jönköping Hans Hedström, HS Blekinge Bo Pettersson, HS Gotland Fördelning inom län försök försök försök försök F G H K I N. Vattenvård 5 1-6 - - - - - 6 1. Hydroteknik - - - - - - - - - 2. Jordbearbetning 7 9 1 17 1-2 - 2 12 3. Växtnäring 9 4 3 16 2 1 2 2 1 8 4. Odlingssystem 1-2 3 - - - - 3-5. Ogräs - 14 3 17 - - 5 2 5 5 6. Vall 21 17 18 56 16-6 - 3 31 7. Öppen växtodling 6 48 19 73 5 2 15 3 19 29 11. Växtpatologi - - - - - - - - - 13. Insekticider - 3 3 - - - - - 3 14. Nematologi - - - - - - - 2-15. Mykologi 5 8 3 16 - - 4-6 6 18. Tillämp. växtskydd - - - - - - - - - Summa: 54 11 52 27 24 3 34 7 41 1 4

Animaliebältet Tvååker Jönköping Riddersberg F-LÄN Gamleby H-LÄN Visby Stenstugu I-LÄN N-LÄN Lilla Böslid G-LÄN Ingelstad Kalmar K-LÄN Bräkne-Hoby Edestad 15 4 företag 5 hektar åkermark 22 hektar betesmark Adresser till försökspersonal Jönköpings län Försöksledare Per-Anders Andersson 36-39 88 7, 78-29 9 72 per-anders.andersson@hush.se Hushållningssällskapet, Huskvarnav. 97B, 554 66 Jönköping Försöksutförare; Jan-Olof Storm 36-931 52, 7-234 5 58 Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare; Klas Eriksson 7-287 63 63 klas.eriksson@hush.se Hushållningssällskapet, Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar Försöksutförare; Peter Fransson 457-361 42, 78-361 422 peter@k.lrf.se Edestad gård, 372 95 Johannishus Gotlands län Försöksledare/ försöksutförare; Bo Pettersson 498-2 22 45, 7-775 76 34 bo.pettersson@hush.se Hushållningssällskapet, Försöksstationen Stenstugu, Endre, 621 77 Visby Hallands län Försöksledare; Erik Ekre 35-465 3, 78-43 82 3 erik.ekre@vxa.se Växa Halland, Lilla Böslid, 31 31 Eldsberga Försöksutförare; Magnus Håkansson 35-465 25, 78-43824 magnus.hakansson@vxa.se Växa Halland, Lilla Böslid, 31 31 Eldsberga www.animaliebaltet.se www.ffe.slu.se 5

Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 26 Höstsådd stråsäd, ha 2 Källa: SCB 27 HEKTAR 15 1 5 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn 22 6 1 289 933 82 133 Råg 5 31 39 57 125 385 Rågvete 1 372 834 4 378 3 679 1 24 4 584 Höstvete 954 453 1 332 5 975 1 756 8 385 Vårsådd stråsäd, ha 4 HEKTAR 3 2 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd 1 273 497 1 68 382 133 669 Vårvete 19 154 741 1 962 974 2 458 Havre 6 86 4 23 5 192 2 5 1 163 9 933 Vårkorn 5 977 2 483 13 214 14 757 4 1 19 82 Vall och baljväxter, ha 8 HEKTAR 6 4 2 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Ärt/bönor 75 4 1 68 1 62 41 1 58 Vall 67 71 37 76 69 929 4 29 15 144 47 67 6

VÄXTODLINGSÅRET 26/27 av Per-Anders Andersson F-län, Bo Pettersson I-län, Klas Eriksson H, G och K-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Vårbruket 27 var ett av de bästa i mannaminne. Det gick att så tidigt och upptorkningen var jämn, vilket innebar väldigt få packskador. Höstsäden hade övervintrat bra. Slutet av maj blev väldigt varm och drev på vallarna, vilket gjorde att fiberhalterna blev höga när det ett par dagar in i juni gick att skörda första skörden. Vid midsommar kom sedan det riksbekanta regnet, med översvämningar och förstörda grödor som följd på många håll. Det regniga vädret höll i sig hela sommaren och det var svårt att hitta luckor för vallens andra skörd. Hösten bjöd sedan på några veckor med uppehåll och spannmålen kunde bärgas och tredje skörden slås. För många blev både vallskörd och spannmålsskörd kvantitesmässigt väldigt bra, med rekordskörd på de lätta jordarna. Tyvärr var det många som inte kunde bärga varken spannmål eller vall på grund av regnet. Gotlands län Växtodlingsåret 27 inleddes med en mild höst, gynnsamt för höstsådda grödor som även klarade vintern bra. Vårbruket började i slutet av mars och var till stor del avslutad i slutet av april. Försommar var varm och torr och på många håll uppstod tidigt torkskador, det såg ut att bli ett torrare år än 26, men vid midsommartid inleddes en lång period med regn. Skördesäsongen började i slutet av maj med att vallskörden inleddes, förstaskörden var normal och regnen under sommaren medförde höga återväxtskördar, däremot var kvalitén låg. Tröskningen började med oljeväxter i andra halvan i juli och var efter några regnavbrott avklarad i slutet av augusti. Försommartorkan orsakade ojämna skördar, skördenivån för höstsäd var normal medan vårsäden gav ca 2% lägre skörd än normalt. Även majs och potatis gav höga skördar. Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Övervintringen av höstgrödor var överlag bra och vårbruket fick en tidig start med en del vårsådd redan första halvan av mars. Vårsådden gick bra med tidiga uppkomster men tyvärr uteblev regnen och en hel del av spannmålen fick torkskador tidigt under säsongen. Vallskörden var också betydligt tidigare än normalt p.g.a. höga temperaturer och snabb utveckling. Vid midsommar började en period av regn var och varannan dag som också höll i sig under spannmålsskörden. Spannmålsskörden blev för vårsäd lägre än normal medan höstsäden avkastade normalt eller i vissa fall mer än normalt. Höstsådden kunde genomföras under bra förhållanden i normal tid men låga temperaturer gjorde att tillväxten på framförallt höstraps blev långsam med mindre plantor än normalt i många fält. Hallands län Höstsådden 26 blev utsträckt i tid men det såddes ändå normala arealer. Hösten blev lång och varm med ovanligt stora regnmängder. Vintern 27 var genomgående mild och regnig vilket ledde till en tidig start på vårbruket under en ovanligt varm marsmånad. Den allmänt tidiga sådden och de varma vårmånaderna bidrog till att alla grödor utvecklade sig väl och vallarnas första skörd togs tidigt med hög kvalitet. Under första delen av juni uppstod bevattningsbehov på de lättare jordarna men efter midsommar vände väderleken mot en rekordrik nederbördssommar, vilket medförde problem med framkomlighet i potatis- och vallfält. Tröskningsarbetet blev utdraget med stora variationer i kvalitet, men för de flesta med en hög kvantitet. Potatisskörden bärgades under relativt goda förhållanden men både kvalitet och kvantitet var påverkat av den nederbörsrika sommaren. 7

TEMPERATUR Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 26-27 O C 2 Jönköping 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Växjö O C 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Kalmar O C 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt 8 Källa: SMHI

NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 26-27 mm 25 Jönköping 2 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Växjö mm 25 2 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Kalmar mm 25 2 15 1 5 Sep Okt No v Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug Sep Okt Källa: SMHI 9

TEMPERATUR Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 26-27 Karlshamn O C 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Visby O C 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Halmstad O C 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Källa: SMHI 1

NEDERBÖRD Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 26-27 Karlshamn mm 25 2 15 1 5 Sep Okt No v Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug Sep Okt Visby mm 25 2 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb M ar Apr M aj Jun Jul Aug Sep Okt Halmstad mm 25 2 15 1 5 Sep Okt No v Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug Sep Okt Källa: SMHI 11

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar för intensiva skördesystem med stabil avkastning och jämn näringskvalitet över åren. Sammanfattning På 3 försöksplatser inom Animaliebältet har i serien L6-4429, vallfröblandningar i intensiva skördesystem, totalt 9 försöksår genomförts. I vall 1 har alla blandningar upp-visat en stabil och stor avkastning. I vall 2 och 3 har blandningar med rajsvingel av rörsvingeltyp avkastat signifikant mer än övriga blandningar. Andel inblandning med rörsvingel har i denna serie inte haft någon betydelse för avkastningen. Näringsinnehållet skiljer sig ganska lite mellan leden. Det finns signifikanta skillnader mellan några led. Metod Tre försök anlades 23 enligt tabell 1 och försöken ligger inom och bekostas av Animaliebältet. Tabell 1. Försöksplatser i försöksserien L6-4429 Försöksnummer Försöksplats F 13-24 Tenhult H-11-24 Rockneby N-679-24 Tvååker Inledning Försöksserien L6-4429, Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem är en direkt fortsättning på serien L6-4425 ch L6-4427 och ingår i en satsning på försök med vallfröblandningar i södra Sverige. Målet är att prova olika vallfröblandningar för stabil skörd med hög och jämn kvalitet. Syftet är också att prova konkurrensförmågan mellan olika rajgräs, engelskt och hybrid, samt rajsvingel i blandningar. Tanken är att serien skall ligga fast och förändras kontinuerligt allteftersom nya resultat och sorter kommer fram. I försöken är målsättningen att skörda när energiinnehållet ligger vid 11, MJ/kg ts. 12

Försöksplanen, som gjorts i samarbete mellan Animaliebältet, fröfirmorna samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenteras i tabell 3 med arter och sorter. I planen ingår 14 blandningar. Det är i stort sett samma blandningar som i L6-4427, men två nya blandningar med rajsvingel av rörsvingeltyp finns med (led F och J). Dessutom har en blandning med enbart engelskt rajgräs och vitklöver tagits bort (led L i L6-4427). Några sorter har bytts ut, engelskt rajgräs är Birger och Herbie i stället för Fanda och Leia. Försöken skördas 3 gånger per år t o m vall 3 (tabell 2) med riktskördedatum, 2-25/5, 15-2/7, 15/9 och gödslas med 8+7+5 kg N/ ha till respektive skörd. Tabell 2. Skördedatum för respektive försöksplats Vall 1 Vall 2 Vall 3 Försök Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 F 13-24 26-maj 4-jul 3-aug 31-maj 14-jul 6-sep 25-maj 16-jul 6-sep H-11-24 8-jun 14-jul 12-sep 6-jun 11-jul 14-sep 8-jun 17-jul 14-sep N-679-24 7-jun 27-jul 27-sep 1-jun 26-jul 2-sep 23-maj 9-jul 5-sep Tabell 3, L6 4429, vallfröblandningar för intensiva slåttersystem, arter och sorter Led- Vit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rajbeteckn. klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel svingel (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), Paulita (RS), Hykor A (mätare) 1 4 35 15 B (mätare) 5 1 3 55 C 5 1 4 45 D 5 1 4 45 E 5 1 4 45 F 5 1 4 45 G 5 1 3 4 15 H 5 1 3 4 15 I 5 1 3 4 15 J 5 1 3 4 15 K 5 1 2 35 15+15 L 5 1 2 35 15 15 M 5 1 2 35 15 15 N 1 3 3 3 Resultat Avkastning Den totala avkastningen i vall 1 var mycket stor, mellan 13 4-14 6 kg ts/ha (tabell 4). I vall 2 sjönk avkastningen till 8-11 5 kg ts/ha. I vall 3 ökade avkastningen igen, 1 5-14 kg ts/ha, vilket är ovanligt. Vall 2 skördades 26, som var ett mycket torrt år som påverkade avkastningen negativt. I vall 1 har tre fröblandningar utmärkt sig med avkastning över 14 kg ts/ha (led E, H och M) vilket innebar signifikant större avkastning än led A. Led M har störst avkastning som var signifikant högre än övriga blandningar, utom led E och H. Led E och M innehåller rajsvingel av italiensk rajgrästyp vilket bidragit till den stora avkastningen. 13

I vall 2 har fröblandningarna med rajsvingel av rörsvingeltyp (led F och J) signifikant större avkastning än övriga blandningar. Det är ingen skillnad vid olika andel rajsvingel i blandningarna. Blandningar utan timotej (Led C, D, E och N) har mindre avkastning än led med timotej. Undantaget är led F med 45 % rajsvingel av rörsvingeltyp. Blandningar med 3-45 % hybridrajgräs (led N och D), avkastar betydligt mindre än övriga led, särskilt när inga uthålliga gräsarter finns med (led N). Samma resultat erhölls i serien L6-4427 (Andersson och Halling, 26). I tredje vallåret utmärker sig blandningar med rajsvingel av rörsvingeltyp (led F och J) ännu mer med signifikant större avkastning jämfört med övriga led. Övriga led skiljer sig inte åt i avkastning, delvis på grund av en större variation som ger ett större LSD-värde. Näringskvalitet I tabell 5 och 6 redovisas innehållet av energi, protein och NDF för vall 1 och 2. Det är överlag små skillnader i näringskvalitet mellan leden med några undantag. Led E har signifikant lägre energihalt än led A i andra skörden i både vall 1 och 2. Ledet innehåller stor andel rajsvingel Paulita som har snabb utveckling i alla skördar, men framförallt i andra skörden. Även i skörd 3 i vall 2 utmärker sig leden med stor andel Paulita. Leden har signifikant högre proteinhalt och lägre fiberhalt än led A och flera andra led. En del försök har skördats lite sent i första för att uppnå målsättningen på 11, MJ/ kg ts. Referenser Andersson P-A and Halling M.A. 27. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. Försöksrapport Animaliebältet 26, 12-18. Tabell 4. L6-4429 total avkastning (kg/ha) och relativtal under de tre vallåren Vall 1 Vall 2 Vall 3 Försöksled kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 13 49 1 1 13 1 11 25 1 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 13 4 99 1 95 18 * 1 95 97 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 13 45 99 9 29 92 * 1 67 95 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 13 8 12 9 6 89 ** 11 22 1 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 14 24 16 * 9 24 91 * 11 33 11 F RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 13 95 13 11 56 114 *** 13 96 124 *** G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 13 61 11 1 61 15 1 86 96 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 14 17 15 * 1 59 15 11 4 11 I RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 13 96 14 9 8 97 1 86 97 J RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 13 77 12 11 5 114 *** 13 11 117 ** K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 13 92 13 1 47 13 11 13 99 L RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, 13 7 12 9 95 98 11 3 1 HR 15 M RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 14 58 18 *** 9 97 98 11 9 16 N VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 13 72 12 7 84 77 *** 1 5 93 Antal 3 3 3 Prob,1,1,3 LSD,5 58 681 1 249 * vid värde i tabellen innebär signifikanta skillnader gentemot led A. *p<,5;**p<,1;***p<,1 14

Tabell 5. Innehåll av energi, råprotein och NDF, Vall 1 Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A 1,6 1,6 1,4 136 14 147 559 533 475 B 1,7 1,7 1,1 148 151 139 571 515 55 C 1,8 1,5 1,1 155 148 158 497** 55 467 D 1,8 1,3 1, 141 123 125 54** 535 479 E 1,7 9,6*** 1,3 142 129 123 515* 562 476 F 1,4 1,8 1, 157 153 117 526 517 513 G 1,6 1,7 1,1 134 145 148 57 518 483 H 1,5 1,3 1,1 137 145 141 559 514 472 I 1,6 1,3 1,5 13 127 145 553 558 474 J 1,6 1,4 1,3 14 142 145 559 535 488 K 1,6 1,5 1,1 149 143 149 541 537 475 L 1,6 1,4 1,2 132 138 143 549 532 472 M 1,8 1,3 1,2 151 136 134 546 544 493 N 1,8 1,5 1,3 119 124 127 527 55 481 Antal 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Prob,589,3,23,22,45,38,2,42,123 LSD,5,4 19 36 34 * vid värde i tabellen innebär signifikanta skillnader gentemot led A. *p<,5;**p<,1;***p<,1 Tabell 6. Innehåll av energi, råprotein och NDF, Vall 2 Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A 11,1 1,5 1,6 144 173 185 528 446 433 B 1,9 1,3 1,6 141 168 169 543 442 468 C 11,5 9,8** 1,8 169 168 21 444 428 399 D 11,4 1,2 1,7 169 168 26 438 437 39 E 11,4 1,* 1,7 161 165 212* 443 449 384* F 11, 1,6 1,7 144 163 178 512 436 475 G 1,8 1,2 1,8 144 169 198 54 446 432 H 11, 1,2 1,5 146 167 185 516 443 44 I 11,1 1,5 1,9 149 17 186 499 434 446 J 11,3 1,4 1,7 153 169 188 55 445 451 K 11,2 1,3 1,8 163 162 195 481 454 421 L 11,3 1,1 1,6 154 172 19 495 436 422 M 11,4 9,9* 1,7 164 167 21 481 44 417 N 11,9*** 9,8** 1,9 157 158 226*** 413 429 34*** Antal 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Prob,4,19,531,22,963,1,1,99,2 LSD,5,4,5 21 55 46 15

LÅNGLIGGANDE VALLAR MED ÅRLIG INSÅDD av Per-Anders Andersson, HS Jönköping Försöksseriens syfte är att undersöka om det går att förlänga en valls liggtid genom att årligen så in vallfrö i samband med vältning på våren. Försöksserien är ett samarbete mellan Väderstadverken AB och Animaliebältet och finansieras även delvis genom medel ur Svenska Vallföreningens fonder. Bakgrund och försöksplan Serien är ett försök att förlänga vallens liggtid genom årlig insådd av vallfrö i samband med vältning på våren. Det finns många skiften inom Animaliebältet som är svårbrukade och där det skulle vara god ekonomi att slippa plöja och lägga om vallen. I försöksrapporten för 25 finns en utförligare beskrivning av bakgrunden till försöksserien. Försöket har anlagts i befintlig förstaårsvall sådd med SW 942 Maxi Bas (utan vitklöver) på gård med treskördesystem på fastmarksjord med låg lerhalt. Försöket anlades 24 på två platser: Jönköpings och Hallands län. Försöken vältades och såddes in första gången på våren 24. Vallen skördades under året. Ny insådd gjordes våren 25, 26 och 27 och skörd har skett under 25, 26 och 27. Tre skördar per år tas i försöken med riktdatum för ensilageskörd: 2-25/5, 15-2/7 och 1-5/9. Exakt tidpunkt bestäms för varje försöksplats genom att följa när försöksvärden skördar. Försöksplan Led Behandling A. Obehandlat led B. Körning med vält med sålåda, insådd 1 kg rödklöver + 4 kg engelskt rajgräs per ha C. Körning med vält med sålåda, insådd 3 kg rödklöver + 12 kg engelskt rajgräs per ha Resultat Avkastning I försöket i Halland 27 finns inga skillnader mellan leden, tabell 1. Vid en beräkning av medelavkastning för alla vallåren, tabell 4, finns tendens till sänkt avkastning i led B och C i skörd 1 och 2, vilket skulle tyda på att vallen påverkas av körningen med vält. Led B och C har totalt avkastat något sämre än led A. Under 27 har körning i led B och C påverkat skörd 1, dock inte med statistisk säkerhet, tabell 2. Medelavkastning för alla vallår är lika för alla led, tabell 3, utan någon statistisk skillnad mellan skördar och vallår. Tabell 1. L6-363 Halland 27 Vall 4 Avkastning skörd 1 rel- skörd 2 rel- skörd 3 rel- total rel- Led kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal A. Obeh 6 39 1 3 72 1 1 61 1 11 72 1 B. Insådd 1 kg RK+4 kg ER/ha 6 8 95 3 78 12 1 49 93 11 35 97 C: Insådd 3 kg RK+12 kg ER/ha 6 41 1 3 51 94 1 81 112 11 73 1 CV% 6,5 9,1 38,2 5,4 16

Tabell 2. L6-363 Jönköping 27 Vall 4 Avkastning skörd 1 rel- skörd 2 rel- skörd 3 rel- total rel- Led kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal A. Obeh 5 8 1 3 9 1 1 47 1 11 17 1 B. Insådd 1 kg RK+4 kg ER/ha 5 17 89 3 81 98 1 89 129 1 87 97 C: Insådd 3 kg RK+12 kg ER/ha 5 3 87 3 77 97 2 6 14 1 86 97 CV% 6,7 8,6 16,5 7,3 Tabell 3. L6-363 Jönköping 24-27 Vall 1-4 Avkastning skörd 1 rel- skörd 2 rel- skörd 3 rel- total rel- Led kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal A. Obeh 5 37 1 2 82 1 2 36 1 1 54 1 B. Insådd 1 kg RK+4 kg ER/ha 5 14 96 2 86 11 2 64 112 1 64 11 C: Insådd 3 kg RK+12 kg ER/ha 5 14 96 2 89 12 2 71 115 1 74 12 Tabell 4. L6-363 Halland 24-27 Vall 1-4 Avkastning skörd 1 rel- skörd 2 rel- skörd 3 rel- total rel- Led kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal kg ts/ha tal A. Obeh 5 42 1 4 38 1 2 54 1 11 7 1 B. Insådd 1 kg RK+4 kg ER/ha 5 15 95 4 1 92 2 59 12 11 1 95 C: Insådd 3 kg RK+12 kg ER/ha 5 12 94 4 6 93 2 76 19 11 42 98 Näringsinnehåll I tabell 5-6 redovisas näringsinnehållet för försöken 27. Det finns inga skillnader mellan leden i något försök vad gäller energihalt, proteinhalt eller fiberhalt. Tabell 5. L6-363 Halland 27 Vall 4. Näringsvärden Energi, MJ/kg ts Råprotein/kg ts NDF/kg ts Led sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 A. 1,4 11, 1,1 129 134 16 625 54 521 B. 1,4 1,9 1,4 13 131 148 615 533 486 C. 9,8 1,6 9,8 151 153 144 562 572 486 Tabell 6. L6-363 Jönköping 27 Vall 4. Näringsvärden Energi, MJ/kg ts Råprotein/kg ts NDF/kg ts Led sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 A. 1,8 11,1 12,2 132 173 196 518 513 433 B. 11, 11,1 11,6 155 147 191 476 529 48 C. 1,7 1,8 12, 145 15 178 548 51 444 17

Botanisk sammansättning Botanisk analys har gjorts med avseende på baljväxter, gräs och ogräs. Den tendens med högre andel baljväxter i Halland vallår 2 har inte hållit i sig i vall 3 och vall 4, tabell 7-8. I Jönköping är däremot baljväxtandelen högre i de sådda leden i alla skördar vallår 4, liksom det var i vall 3. I Hallandsförsöket finns det inga ogräs i försöket, förutom i enstaka led i vall 4. I Jönköping är andel mellan 7-35 %. Andelen ogräs har snarare minskat än ökat i vall 3 i Jönköping, men ökar något igen i vall 4. I vall 4 tenderar ogräsandelen att minska i de insådda leden B och C. De dominerande ogräsen är kvickrot och gröe, gräsogräs som förekommer rikligt i valldominerande områden. I vall 4 förekommer även skräppor och maskros. Tabell 7. L6-363 Halland 27 Vall 4. Botanisk sammansättning Baljväxtandel, % Gräsandel, % Ogräsandel, % Led sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk1 sk 2 sk 3 A. 9 25 27 89 75 68 2 5 B. 11 14 38 88 86 62 1 C. 11 5 2 82 95 6 7 2 Tabell 8. L6-363 Jönköping 27 Vall 4. Botanisk sammansättning Baljväxtandel, % Gräsandel, % Ogräsandel, % Led sk 1 sk 2 sk 3 sk 1 sk 2 sk 3 sk1 sk 2 sk 3 A. 1 6 86 75 65 13 19 35 B. 11 18 8 82 71 79 7 11 13 C. 11 21 14 86 74 72 3 5 14 Sammanfattning Syftet med försöksserien är att undersöka om man kan förlänga vallens liggtid genom att årligen så in med vallfrö i samband med vältning på våren. Idén är att man börjar så vallfrö redan första vallåret innan vallväxterna går ut och luckor uppstår. Problemet är då att det isådda vallfröet får stark konkurrens från den befintliga vallen. Resultaten från de två försöksplatserna, Halland och Jönköping, sammanfattas enligt följande: Det finns ingen skillnad i skörd mellan leden. Tendens finns att avkastning i skörd 1 påverkas negativt av körning med vält. Det finns ingen skillnad i näringskvalitet mellan leden. Baljväxtandelen har varit högre i vall 3 och 4 i Jönköping i led B och C. I Halland finns inga skillnader mellan led eller vallålder. I vall 4 är ogräsandelen lägre i de insådda leden i Jönköping. För övrigt finns inga skillnader. Utifrån försöksresultaten är det inte ekonomiskt att försöka förlänga vallens liggtid med årlig insådd av vallfrö. Litteratur: Andersson P-A, 27. Långliggande vall med årlig insådd, slutrapport 27. Kungliga Skogsoch Lantbruksakademien. Andersson P-A, 22. Luftning av slåttervallar. Försöksrapport 22, Animaliebältet, s 75-77. Andersson P-A, 23. Valletablering. Försöksrapport 22/23, Animaliebältet, s 72-73. Hammarström L, 23. R2-424. Restaurering av vallar. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen nr 86. Jordbearbetningsavdelningens årsrapport 1993, s 2-22. 18

KVÄVEINTENSITET I LÅNGLIGGANDE VALL MED RÖRSVINGELHYBRID av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksserien L6-472, kväveintensitet i långliggande vallar med rörsvingelhybrid, finns anlagd på tre platser: Rådde gård i Länghem, Ingelstorpsskolan i Kalmar och på Hamrefältet i Hedemora. I försöken görs en jämförelse mellan fröblandningar som innehåller timotej tillsammans med antingen ängssvingel Sigmund (ÄS) eller rörsvingelhybriden Hykor (RS). Dessa gräsled finns med eller utan röd- och vitklöver vid fyra olika kvävenivåer,, 9,18 eller 27 kg per hektar och år. Bakgrund och syfte Rörsvingelhybrider och rörsvinglar har i tidigare fröblandningsförsök (L6-66 och R6-45) visat mycket god uthållighet och stark konkurrensförmåga gentemot baljväxter i återväxter och i äldre vallar. Detta kan vara till fördel då timotej/ängssvingel i blandning med klöver ofta gett för höga klöverandelar i återväxt framförallt vid låg kvävegödsling. Syftet med denna försöksserie är att studera optimal kväveintensitet i vall med större uthållighet och konkurrensförmåga i gräskomponenten. Kan kvävegödslingen till baljväxtblandvallar med Hykor sänkas utan att klöverandelen blir besvärande hög i återväxterna och kan då avkastning och kvalitet hållas uppe? Utvärderingen görs både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Målet är att hitta mera ekonomiska kombinationer mellan vallblandning och kväveintensitet där kostnaderna för vallomläggning och kvävegödsling kan minimeras. Som enskilda arter kan inte rörsvingelhybrider och rörsvinglar mäta sig med rajgräs eller rajsvinglar av Paulita-typen när det gäller smältbarhet. Även timotej, speciellt av tidig typ, har bättre smältbarhet än rörsvinglar. Tidigare försök har visat att den mätbara näringskvaliteten inte nämnvärt skiljer sig från ängssvingel. Styrkan med blandvallar där rörsvingelhybrider ingår ligger i uthålligheten och den goda avkastningsförmågan i återväxterna. Utförande De tre försöken i serien L6-472 anlades under 26 i Hedemora, Kalmar och på Rådde i Länghem. Hedemora försöket såddes in utan skyddsgröda, de två andra med korn som skyddsgröda. Försöksplan L6-472 anläggningsår 26 N-nivåer Gödsling kg N/ha Vallfröblandningar (smårutor) (storrutor) sk1 sk2 sk3 Totalt A. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha 1 B. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha 2 35 3 25 9 C. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + 3 7 6 5 18 Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) 4 15 9 75 27 D. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Rödklöver 2, kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Sorter ÄS Sigmund, Timotej Grindstad, Rödklöver Fanny RS Hykor Vitklöver Ramona 19

Botaniska analyser har genomförts ledvis. Kemiska analyser har utförts rutvis i tre block. Analysen har omfattat råprotein(rp) enligt NIR, omsättbar energi MJ enligt VOS metod och NIR- metod, fiber NDF enligt referensmetod och NIR- metod samt osmältbar fiber indf enligt NIR metod. Här redovisas Rp och övriga parametrar enligt referensmetod. Resultat Hedemoraförsöket som såddes in utan skyddsgröda kunde vare sig örtogräsbekämpas eller putsas under hösten 26 på grund av den rådande väderleken. Ogrästrycket på insådden blev därmed mycket stort. Slutenheten på våren 27 i de led som innehåll Hykor (RS) utan klöver var endast ca 5 % mot ängsvingelledens (ÄS) ca 7 %. Ogräsandelen i sk 1-2 var därmed hög men minskade markant till tredjeskörden. I skörd 1 utgjorde Hykor 18 % av beståndet i RS- leden utan klöver medan det i ÄS- leden fanns ca 7 % Sigmund. Motsvarande andelar i Rådde försöket var 47 % RS och 61 % ÄS och i Kalmarförsöket 64 % RS och 67 % ÄS. Det är tidigare känt att rörsvinglar och rörsvingelhybrider är svaga i etableringsfasen. Ängssvingel är också förhållandevis svaga i detta hänseende. Hedemoraförsökets vall II får vissa om Hykor har förmågan att återhämta sig. Två block i Kalmarförsöket blev tyvärr av misstag gödslade med flytgödsel av försöksvärden. Figur 1. L6-472 16/6 Rådde. Avkastning kg ts/ha Vall I 27 kg td/ha skörd 1 skörd 2 skörd 3 Hela försöket har dock skördats under året enligt plan men endast två block har skördats försöksmässigt med analyser. Här redovisas därför endast delar av resultaten från försöket på Rådde. Observera endast ett försök ett år. Avkastning under vallår I Utbytet av såväl kvävegödslingen som klöveriinblandningen är stort. I den rena gräsvallen med ängssvingel har gödsling med 27 kg N/ ha gett en avkastningsökning med ca 82 kg ts/ha gentemot ogödslat (4A-1A). Motsvarande avkastningsökning för ren gräsvall med rörsvingelhybrid är 91 kg ts/ ha (4B-1B). Utbytet för klöver i blandningen är vid 9 N-nivån för ängssvingelblandningen ca 26 kg ts/ha och för rörsvingelblandningen ca 17 kg ts/ha. I ogödslade led är avkastningsökningarna givetvis högre, 39 kg ts/ ha respektive 36 kg ts/ha. I totalskörden har RS-leden i samtliga kombinationer gett en högre avkastning än ÄS-leden. Skillnaderna är i flertalet fall statikiskt säkert. Högsta avkastningen, 14 5 kg ts/ha, finns i ledet som gödslats med 27 kg och innehåller klöver och rörsvingelhybrid. Detta är ca 14 kg ts mer än motsvarande ängssvingelled. Utan hänsyn tagen till N-nivåer har RS blandningen med klöver avkastat ca 8 kg/ha mer än motsvarande ÄS- blandning totalt under året. Utan klöver i blandningen är den skillnaden ca 9 kg/ha. Dessa skillnader är statistiskt säkra. 16 14 12 1 8 6 4 2 1A 1B 1C 1D 2A 2B 2C 2D 3A 3B 3C 3D 4A 4B 4C 4D 2

Första skörden den 1 juni Här finns inga stora skillnader mellan ÄS och RS leden vare sig i avkastning eller i kvalitet. Baljväxtandelen är låg, endast 16 % i det ogödslade ledet. Av kvalitetsanalyserna att döma skördades försöket för sent. De lägsta fibervärdena återfinns i ogödslat led med klöver (1C,1D) på nivån 58 g NDF/kg ts. Här ligger energivärdena på ca 11 MJ medan de i 18 N- leden (7 N till sk.1) ligger på ca 1 MJ med 65-675 g NDF /kg ts. Andraskörden den 13 juli, 6 veckor efter skörd 1 Här börjar skillnader mellan ÄS- och RS- leden att framträda. I alla kombinationer utom en avkastar RS- leden mer än ÄS- leden. Skillnaden är ca 3 kg i medeltal utan hänsyn tagen till kvävenivå. Klöverandelen i ogödslat led har stigit ordentligt, upptill 6-7 % och utgörs till största delen av rödklöver. Vid 9 N och 18 kg N - nivån ligger andelen klöver på 22-29 % resp. 12-18 %. Energi- och fibervärdena är bättre än i första skörden. Till skillnad mot första skörden finns det en svag tendens till högre NDF- värden i RS-leden än i ÄS-leden. Tredjeskörden skedde den 11 september, alltså nio veckor efter andra skörden Här avkastar RS- leden genomgående mer än ÄS-leden. Skillnaden mellan leden ökar med N-gödslingen. Det finns en stark tendens till att klöverandelen är lägre i RS-leden än ÄSleden vid de gödslade leden. I tredjeskörden har RS blandningarna också en tendens till högre VOS värden än ÄS- leden utom i det ogödslade ledet med klöver. nötflytgödsel. Den högre gödslingsnivån stämmer bra överens med vad som rekommenderas från handeln och delar av rådgivningen vid en klöverhalt ca 2-3 %. Om det är önskvärt med en något högre baljväxtandel ca 35-5 % hamnar vi kanske mitt emellan dessa nivåer. I den nivån (115 kg N/ha och år) ligger idag Jordbruksverkets rekommendationer för blandvallar med en önskvärd baljväxthalt på 4 % och 1 tons avkastning bärgad skörd och med en beräknad N-leverans från tidigare stallgödselanvändning på 2 kg N/ha. Försöksplatsen på Rådde som tabell 1 visar har en låg kvävestatus. Jämför vi led 3C (18 ÄS) med 2 D (9 RS) i tabell 1 nedan (observera att det endast är resultat från ett försök i vall I på Rådde) kan vi se att: -Vid skörd 1 är klöverandelen i 2D under 1 % även vid gödsling med 35 kg N/ha. Avkastningen ligger ca 7 kg högre i led 3C. Led 2D har högre VOS och energihalt och lägre NDF halt. -Vid skörd 2 är klöverhalten i led 2D 22 %, vilket är 1 % högre än i led 3C. Avkastningen ligger 3 kg högre i led 3C. Energi- och fibervärdena är ungefär lika. -Vid skörd 3 är klöverhalten i led 2D uppe i 43 %, vilket är ca 1 % högre än i led 3 C. I denna delskörd ligger avkastningen för led 2D ca 2 kg över led 3C. Energi- och fibervärdena är ungefär lika. -I totalavkastning ligger led 2D 8 kg ts/ha under 3C. Om vi gödslar RS blandningen med 18 kg N (led 3 D) hade vi för ytterligare 9 kg N fått ca 2 kg ts/ha. Diskussion Hypotesen i den här försöksserien var bland annat att kvävegödslingen till baljväxtblandvallar med Hykor går att minska utan att klöverandelen blir besvärande hög i återväxterna och därmed hålls såväl avkastning som kvalitet uppe. Intressant är då att närmare titta på gödslingsleden med 9 N (35+3+25kg N/ha) och 18 N (7+6+5 N/ha). På många gårdar kan den lägre N -nivån till stor del klaras med 21

Tabell 1 L6-472 Ps-län 27 Vall I. Jämförelse mellan ängssvingel (ÄS) och rörsvingelhydrid (RS) i blandning med timotej (TT) och klöver (KL) vid 9 kg resp. 18 kg N/ha och år vid skörd 1-3. Avkastning, botanisk sammansättning och näringskvalitet (råprotein enl NIR övriga referensanalys) Bot analys per kg ts Led skörd % av ts MJ enl MJ enl. nr ts ÄS/ Ins Röd baljv. gräs g N Bland kg/ha Rel RS KL KL TT VOS Rp form. form. NDF 2C 9ÄS 1 4 56 88 6 6 5 34 81 91 1.4 634 2D 9RS 1 4 46 86 36 9 8 55 84 99 1.7 631 3C 18ÄS 1 5 18 1 57 3 2 41 77 13 9.7 676 3D 18RS 1 5 23 11 41 11 11 48 81 111 1.3 652 2C 9ÄS 2 2 81 84 48 29 25 23 86 134 11. 1.9 537 2D 9RS 2 3 2 9 51 22 2 27 84 123 1.8 1.5 572 3C 18ÄS 2 3 34 1 58 12 1 3 83 135 1.5 568 3D 18RS 2 3 78 113 5 18 17 26 84 131 1.6 572 2C 9ÄS 3 3 78 12 4 5 42 9 78 145 1.3 9.8 515 2D 9RS 3 3 92 16 49 43 38 8 8 148 1.4 9.9 535 3C 18ÄS 3 3 7 1 54 32 29 15 8 13 1.5 1. 548 3D 18RS 3 4 41 119 64 24 23 12 82 123 1.6 1.1 553 2C 9ÄS Tot 11 14 91 2D 9RS Tot 11 39 93 3C 18ÄS Tot 12 22 1 3D 18RS Tot 13 42 11 I tabellen är energivärdena, MJ/kg ts, angivna enligt gräsformeln eller baljväxtformeln. Vid baljväxtandelar över 5 % används en annan formel vid beräkningen av den omsättbara energin med ledning av andelen aska och VOS- värdet. Sammanfattning Preliminära resultat från vall I 27 på Rådde och i Kalmar visar att: (observera endast ett vallår) Blandningarna med RS har gett 7-1 kg ts/ ha högre avkastning än ÄSblandningar. I Hedemora var beståndet av Hykor svagt våren 27 och därför är ÄS blandningarna högre avkastade i vall I där. På Rådde har ÄS ledet med klöver och gödslat med 18 kg N/ha avkastat ca 8 kg ts/ha mer än RS ledet med klöver gödslat med 9 kg N. För ca 1 kr mer i gödselkostnad under året har man alltså fått ut ca 8 kg ts. Det finns inga statistiskt säkra skillnader i näringsvärde mellan RS - och ÄS blandningarna på Rådde. Klöverhalterna var låga i förstaskörden på Rådde och i Kalmar men har för N-nivåerna 9 och 18 kg N/ha under året gått upp till ca 4-5 % respektive 2-3 % Det finns i första vallåret inga betydande skillnader mellan RS och ÄS i konkurrenshänseende mot klövern vid låga N-nivåer. 22

SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fem försök i fodermajs 27. Två i Kristianstadsområdet, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Försöken 27 Tyvärr resulterade den extremt regniga sommaren att försöket på Trolle-Ljungby stod under vatten länge varför det kasserades och aldrig skördades. Intresset för att prova majssorter under 27 var fortfarande mycket stort - totalt 41 sorter anmäldes till provning. Därför planerades 2 serier, L6-73 med för företaget mest aktuella sorter för lansering och L6-74 med de sorter som ligger något längre ifrån. I båda serierna valdes Loft som mätare. Båda försöken har legat hos samma lantbrukare på alla 5 platserna. Analyser och resultat Nytt för i år är att NIR-analysen anses kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt och NDF-värden till överkomliga kostnader. TS-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Serierna har sammanställts var för sig med 4 försök 27. I tabell 1 finns årssammanställning 24, 25, 26 och 27 samt flerårssammanställning. Tyvärr ser vi att analysvärdena inte är helt tillförlitliga. Någonstans i kedjan gör vi något som gör att analysprover inte är helt representativa. Detta gör att de enskilda försöksresultaten blir något osäkra men i sammanställningarna med fyra försök och de där flera år sammanställs kan vi erhålla betydligt säkrare jämförelser. Vi ser att trots en kall och regnig juli har majsskördarna blivit mycket höga. Loft har haft ett mycket lyckat år vilket gör att relativtalen för nya sorter inte är lika höga som tidigare år. Många sorter har inte tålt den extrema juliväderleken och uppvisar 27 betydligt lägre skördar än tidigare år. Att välja bort sorter som t.ex Eurostar, Apostrof o Ravenna på grund av låga skördar 27 kan visa sig förhastat. Nya sorter Många nya sorter ser mycket intressanta ut och med en "normal" sommar kan vi få ytterligare ett intressant skördeår 28. Majsgrödan ökar enormt och 27 var arealen i Sverige drygt 12 ha. Vi kan konstatera att Isberi, Burli och NX 415 av nya sorter ser särskilt intressanta ut i 27 års försök. Ett bekymmer med att ha två separata serier i en gröda kan vi konstatera i år. Mätaren Loft har mycket högre skörd i försöksserien L6-73 än i L6-74. Det gör det omöjligt att jämföra sorter via relativtalen mellan serierna. Skall man jämföra måste man jämföra skördarna av sorterna i de olika serierna. Det är inte helt rätt men det ger en betydligt bättre och säkrare jämförelse än mellan relativtalen detta år. 23

Tabell 1. Medeltal av 15 försök 24-27, L6-73 ( Kristianstad, Halland, Kalmar och Gotland ) 4 försök 27 3 av 4 försök 26 2 av 3 fsk 25 4 förs Före- Sort- Sort- TS- TS- TS-sk TS- TS- TS-sk TS- TS-sk TStag ägare namn skörd halt rel- skörd halt rel- skörd rel- skör ton/ha % tal ton/ha % tal % tal ton/h SSd Loft 15,9 37,8 1 12,8 35,8 1 11,6 1 11,1 SL EU Eurostar 16,2 36,7 13 17,5 35,7 137 14,4 124 12,4 SL SY Avenir 13,5 43, 85 12,5 42,3 98 11, 95 1,9 SL ADV Apstrof 15,5 36,1 98 15 37,6 117 13,5 116 12,8 SSd SA Tango 16, 38,7 11 13,6 35,7 16 11,5 99 13,3 SSd SA Ravenna 14,6 37,9 92 13,4 38, 15 11,2 97 12,5 SSd SA Revolver 13,5 48,6 85 12,6 46,7 98 12,7 19 1,7 SSd KWS Tassilo 15,7 42,5 99 13,7 37,6 17 11,3 97 11,1 SSd KWS Vernal 15, 42, 94 14,4 38,9 113 11,7 11 1,8 SSd KWS Santiago 15,3 33,2 96 13,5 34,6 15 12,2 15 12,4 ADV ADV Destiny 15,1 44,4 95 13,8 41,4 18 11,3 97 SL CA Isberi 17,5 38,1 111 15, 35,9 117 SL CA Burli 17,5 34,3 111 18,4 34,4 144 ADV ADV Patrick 16,2 36,4 12 15,7 38,1 122 SSd KWS Kaukas 15,9 38,2 1 14,6 42,4 114 SSd KWS Kwiss 16,1 4,2 11 13,8 4, 17 SSd BayWa Maeva 16, 35,7 11 15,8 37,2 123 SL EU Paroli 16,8 33,9 17 17,1 35,7 133 ADV ADV Formula 16,8 35,6 16 ADV ADV Adept 15,8 41,4 1 SY SY Nerissa 16,6 38,8 15 SY SY NX 415 17,9 38,4 113 Flerårsmedeltal från de sorter som legat i majsserien L6-73 under 27. För att få fram jämförande siffror från sorter som har ingått i olika antal försök eller i olika serier har skördesiffrorna justerats så att de passar till de jämförande relativtal jämfört med Loft som erhållits. Skördesiffrorna från sorterna, Patrick, Kaukas, Kwiss, Maeva och Paroli från 26 är hämtade från försöksserien L6-74 24

Tabell 2. Medeltal av 4 majsförsök 27 i serien L6-73 ( Kristianstad, Falkenberg, Öland och Gotland ) Före- Sort- Plannr M-tal 4 försök Ts- Stärk.- Stärk.- Pro- Höjd NDF tag ägare L6-73 ts-skörd ts-halt skörd halt- skörd tein cm ton/ha % rel-tal % av ts ton/ha % SSd Loft 15,9 37,8 1 29,2 4,7 8,8 234 462 SL EU Eurostar 16,2 36,7 13 29,1 4,8 8,1 263 471 SL SY Avenir 13,5 43, 85 37,7 5,1 8,3 226 393 SL EU Paroli 16,8 33,9 17 28,4 4,8 8,2 277 462 SL CA Isberi 17,5 38,1 111 3,7 5,3 8,1 265 451 SL CA Burli 17,5 34,3 111 3,7 5,3 8,4 282 448 SL ADV Apstrof 15,5 36,1 98 29,3 4,5 8,4 255 443 ADV ADV Patrick 16,2 36,4 12 28,3 4,6 8, 242 463 ADV ADV Formula 16,8 35,6 16 3,5 5,2 8,3 247 438 ADV ADV Adept 15,8 41,4 1 28,3 4,5 7,4 245 47 ADV ADV Destiny 15,1 44,4 95 32,9 4,8 7,6 255 439 SY SY Nerissa 16,6 38,8 15 35, 5,8 7,8 26 424 SY SY NX 415 17,9 38,4 113 33,4 5,9 7,7 257 423 SSd KWS Kaukas 15,9 38,2 1 33,2 5,2 8, 248 423 SSd KWS Kwiss 16,1 4,2 11 34,1 5,4 8, 254 425 SSd BayWa Maeva 16, 35,7 11 28,1 4,5 7,7 272 464 SSd SA Tango 16, 38,7 11 28,6 4,6 7,4 252 47 SSd SA Ravenna 14,6 37,9 92 3,8 4,6 7,5 247 454 SSd SA Revolver 13,5 48,6 85 31,4 4,3 7,9 236 458 SSd KWS Tassilo 15,7 42,5 99 34,7 5,4 8,2 232 422 SSd KWS Vernal 15, 42, 94 31,5 4,8 7,8 226 454 SSd KWS Santiago 15,3 33,2 96 27,1 4,2 8,3 236 474 25

Tabell 3. Medeltal av 4 majsförsök 27 i serien L6-74 ( L, N, H och I-län) Före- Sort- Plannr M-tal 4 försök Ts- Stärk.- Stärk.- Pro- Höjd NDF tag ägare L6-74 ts-skörd ts-halt skörd halt- skörd tein cm ton/ha % rel-tal % av ts ton/ha % SSd Loft 14,8 36,9 1 31,7 4,7 8,6 236 441 SL SY Avenir, 14,2 45,4 96 32,6 4,7 7,9 232 443 SL Ragt Saludo 17,2 37,1 116 3, 5,1 8, 274 457 SL Ragt Ajaxx* 15,1 34,6 16 31,3 4,7 8,1 238 417 SL PR PR 39H32 16,3 34,8 111 28, 4,6 7,6 274 469 SL PR PR 39K13 16,5 35, 112 3,1 5, 7,7 265 445 SL SU Sunaro 17,1 38,4 115 31, 5,4 7,6 272 476 SL SU Sodoku 16,4 35,1 111 3,9 5,1 7,6 246 445 SL SU Bredero 16,9 35,3 114 3,2 5,1 8,1 284 445 ADV ADV Beacon 15,8 39,6 17 27,9 4,4 7,4 249 482 ADV ADV Chalice 15,6 41,3 15 25,6 4, 7,1 273 489 ADV ADV Beethoven 16,8 4, 113 31, 5,2 7, 264 459 ADV ADV Award 17,1 37,4 115 31,2 5,3 7,2 264 454 SY SY NX 765 15,9 35,1 17 28,2 4,5 8, 248 475 SY SY NX 34 16,5 38, 112 31,5 5,2 7,5 25 45 SY SY NX Thimo 16,6 36,4 113 28,8 4,8 7,9 256 466 SSd KWS KX56 17,2 38,4 117 3, 5,1 7,4 27 464 SSd KWS KX57 16,4 42,5 111 28,1 4,7 7,3 271 494 SSd KWS KX58 17,1 38,1 116 29,2 5, 7,3 262 477 SSd SU System 15,8 35,1 17 32,4 5,2 8,2 264 432 SSd KWS Anvil 17,6 39,9 119 31,9 5,6 7,5 27 425 * Ajaxx provades inte på Gotland på grund av utsädesbrist. 26