Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Relevanta dokument
Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Vårdhygien Västra Götaland

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Basala hygienrutiner

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland Bakgrund Syfte Genomförande

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Medicintekniska produkter

Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Rena händer Rätt klädd

Rena händer och rätt klädd

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Detta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Observatörsutbildning

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Kvalitetssäkring spol- och diskdesinfektorer Anvisning primärvård

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR BASALA HYGIENRUTINER

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring

Vårdhygienrutin Disk- och spoldesinfektor

Vårdhygien i hemmiljö

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Rätt klädd på jobbet

Observatörsutbildning

Rena händer Rätt klädd

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Utarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad

Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Självklart! Läs det i alla fall

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Desinfektion)

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Grundkurs i vårdhygien

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien rutin och ansvar

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Multiresistenta bakterier

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Talmanus Basala hygienrutiner

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Vårdhygieniska Argument

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Hygienkonferens hösten 2014

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Rätt klädd och rena händer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Rätt klädd och rena händer

Vårdhygien Västra Götaland. Vårdhygien. Varför vårdhygien? Vårdhygiens i VGR. Vårdhygiens uppdrag är bland annat att

Transkript:

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018 Strama o Vårdhygien utbildning, 2018

eller googla

Gemensamt hygienkörkort och utbildning Verktyg för vårdhygienisk kunskap filmer diskussionsfrågor Kvalitetssäkring av grundkunskap - hygienkörkort Gå in på respektive hemsida. Under primärvård hittar ni utbildningen

Vårdrelaterad infektion Infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbete Vårdhygien VGR Vårdhygien 4

Hur vanligt är vårdrelaterade infektioner? Vanligaste komplikationen till vård Drabbar c:a 10 % (3-20 %) av alla sjukhusvårdade patienter Stora variationer beroende på - vårdform - typ av vård - typ av patienter Kostar vården flera miljarder extra varje år Svårt att få överblick över situationen inom öppen vård!

Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning

Är det viktigt att känna till smittämnen? Du ska veta vad som för smittan vidare och hur smittvägar bryts!

Smittkedjan Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Identifiera riskfaktorer Smittämne Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler

Hur minskar vi risker? Högsmittsam sjukdom ex ebola Vårdhygienisk grund Gäller ALLTID Luftburen smitta Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Basala Hygienrutiner Figur: Ros-Marie Carlsson

Basala hygienrutiner bryter smittvägar! Vid kontakt med kroppsvätskor, utsöndringar

Förutsättningar - Basala hygienrutiner Kortärmad arbetsdräkt Händer/underarmar fria från smycken, klockor, bandage mm Hår och skägg uppsatt Huvudduk kort eller instoppad Naglar utan nagellack, konstgjort material Förtydligande 2015:10 inte - bandage, stödskenor etc

Ministandard behandlings- & undersökningsrum

Punktdesinfektion När och av vem? Vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar Utförs direkt vid upptäckt av förorening Vårdpersonal har huvudavsvar på vårdenheter Desinfektionsmedel till ytor mm Rengör och desinfekterar Alkohol med tensid (mindre förorening) Virkon 1 % (större förorening, virusgastroenterit)

Städa kan väl alla? Dammsuga Plocka undan Kolla att det ser okey ut Strukturerad rengöring av identifierade ytor Plocka undan material som inte används Definition på städning kan vara individuell Det är inte samma sak i vårdmiljö som hemma

Bedöm i egna verksamheten Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Plastförkläde/visir I vilka situationer riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning Vad ingår, hur ofta och vilket medel

Sårbehandling innebär risk för smittspridning Kroniska sår koloniseras alltid med bakterier såret behöver inte se infekterat ut Allt som kommer i kontakt med sårsekret händer, förband, instrument, underlägg, personalens förkläde, handskar, kläder ska hanteras så att bakterier ej sprids Förebygg smittspridning vid sårbehandling - för en säker vård

Förebygg smittspridning Aseptisk hantering Handdesinfektion flera gånger vid rätt tidpunkt - Innan hantering av höggradigt rent/sterilt material uppackning, uppdukning, innan själva utförandet - Urplockning av desinfekterat gods från diskdesinfektor efter att luckan öppnats! - Efter ingrepp, omhändertagande av använt material mm Vårdhygien Västra Götaland 2016

Minimera risker vid sårbehandling Iordningställ en desinfekterad vagn/bricka med den utrustning och det material du behöver Planera! Med ny uppdukning till varje patient är det lättare att göra rätt och risker minimeras!

Ren eller steril rutin? Typ av ingrepp/behandling avgör Verksamhetschef eller medicinskt ansvarig kan besluta att steril metod ska användas istället för ren metod Vårdhygien Västra Götaland 2016

Ren rutin - metod Material som används är höggradigt rent (high level disinfection) och/eller fabriksrent Kan användas vid kontakt med hel slemhinna eller trasig hud - t ex gynundersökningar, kateterisering, ytliga sår, kroniska sår Vårdhygien Västra Götaland 2016

Steril rutin - metod Material som används är sterilt Ska användas då hud eller slemhinna penetreras - t ex extirpation av naevus, lipom, spiralinsättning och sårbehandlingar med förbindelse till steril kroppshåla eller led - kateterisering eller blåssköljning i samband med kirurgiska ingrepp (blödning) i urinvägar Vårdhygien Västra Götaland 2016

Ändamålsenligt Spoldesinfektor Utslagsfunktion Kort arbetstid: spolar och desinfekterar Till enkelt gods, ex bäcken, urin- & sugflaskor Diskdesinfektor Saknar utslagsfunktion Lång arbetstid: diskar och desinfekterar Till bl a flergångsinstrument & slangar

Kvalitetssäkring Daglig kontroll att Diskarmarna kan rotera Spolhålen på diskarmarna är rena Diskmedel & ev sköljmedel gått åt (streck) Inga föremål fallit ner på botten Grovsil är fri från skräp. Rensa Enligt standard SS- EN ISO 15883 är spoldesinfektorn inte avsedd för instrument

Rena produkter Rengöring Desinfektion om kontakt med kroppsvätskor Höggradigt rena produkter Rengöring Desinfektion Sterila produkter Rengöring Desinfektion Sterilisering Hel hud Skadad hud & Hel slemhinna Penetrerar hud/slemhinna Genomströmmas av vätskor till normalt sterila områden

Smittkedjan Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Smittämne Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål

Viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning & vårdrelaterade infektioner