Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök

Relevanta dokument
Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök. Irina Al

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Varför en ny lag? Patientlag

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Malmö stad Medicinskt ansvariga

ANMÄLAN AV SÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER M.M. ENLIGT PATIENTSÄKERHETSLAGEN (2010:659), PSL.

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

E-hälsa. Profilinfo 2019

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Sektor Stöd och omsorg

DIVISION Landstingsdirektörens stab

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Svensk författningssamling

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientlagen 2014:821

Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Vad tycker du om vården?

Utvecklingen för dem vi är till för

Vad tycker du om din vårdcentral?

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Hemsjukvård i Hjo kommun

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Varför införs en patientlag?

Vad tycker du om vården?

Sekretess, lagar och datormiljö

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

FAQ Samverkan vid utskrivning

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Vad tycker du om öppenvården?

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Hur ska bra vård vara?

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Riktlinje för bedömning av egenvård

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

regionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom

Dokumentnivå Anvisning

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Vad tycker du om vården?

Hälsa och kränkningar

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

INFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende


Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Transkript:

Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Irina Al Allmänläkare VC Åby Handledare: Evalill Nilsson och Staffan Nilsson

2

3

Bakgrund Hälsolitteracitet = Förmågan att kunna få tillgång till samt förstå och använda hälsoinformation för att bevara, främja och förbättra sin hälsa. 4

Bakgrund Patientinformation = Muntlig eller skriftlig information till patienter om sjukdomars uppkomst, symptom och förlopp, om förebyggande av sjukdom, om prover och undersökningar, om läkemedel och andra behandlingsformer 5

Bakgrund Vad lagen säjer om patientinformation? En patient ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning, vård, och behandling som finns, sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom offentlig finansierade hälso-och sjukvården samt om vårdgaranti. Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Patientsäkerhetslagen (PSL) 6

Bakgrund Begreppet individuellt anpassad innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. individuella behov språk kommunikationsmedel 7

Bakgrund Trygghet Inre trygghet Yttre trygghet -kontrolltrygghet, att förstå, förutse, hantera och kontrollera tillvaron 8

Syfte Att undersöka om skriftlig information om bedömningen vid läkarbesöket och om den fortsatta planeringen ökar patientens trygghet. 9

Metod Studiedesign Randomiserad kontrollerad interventionsstudie utan matchning. Urval 200 patienter (100 i interventions- och 100 i kontrollgruppen) Randomisering Randomiseringsprocess i reception. Interventionsbeskrivning Datainsamling/Enkätundersökning 10

Metod Utvärderingsenkät via telefon: 1. Har du fått muntlig information om dina besvär/diagnos? 2. Har du fått skriftlig information om dina besvär/diagnos? 3. Har du fått läkemedelslista? 4. Har du fått kom-ihåg-lapp Vad bestämde vi idag? 5. Har du kvar kom-ihåg-lapp Vad bestämde vi idag? 6. Har informationen du fick under läkarbesöket gjort att du känner dig trygg? 7. Vet du vad som är planerat för dig efter läkarbesöket? 8. Vet du vad du ska göra efter läkarbesöket? 11

Figur 1. Svarsfördelning (%) på fråga 6 Har informationen du fick under läkarbesöket gjort att du känner dig trygg? n=100 i varje grupp 60 50 40 30 interventionsgruppen kontrollgruppen 20 10 0 ja, fullständigt trygg ja, mycket trygg ja, tillräckligt trygg någorlunda nej, inte trygg 12

Figur 2. Svarsfördelning (%) på fråga 7 Vet du vad som är planerat för dig efter läkarbesöket? n=100 i varje grupp =(standardiserade residualer för varje enskild kategori) 60 50 p =0,009 p (linear-by-linear)=0,023 40 30 20 interventionsgruppen kontrollgruppen 10 0 ja, helt och hållet ja, till stor del ja, tillräckligt någorlunda nej, vet inte 13

Figur 3. Svarsfördelning (%) på fråga 8 Vet du vad du ska göra efter läkarbesöket? n=100 i varje grupp =(standardiserade residualer för varje enskild kategori) 60 50 p =0,046 p (linear-by-linear)=0,025 40 30 20 10 p =0,036 interventionsgruppen kontrollgruppen 0 ja, helt och hållet ja, till stor del ja, tilläckligt någorlunda nej, vet inte 14

Slutsats Mätt med en direkt fråga om trygghetskänsla visar studien ingen skillnad i upplevd trygghet mellan patienter som får en särskild kom-ihåg-lapp om den fortsatta planeringen efter läkarbesöket jämfört med patienter som bara får sedvanlig information. Däremot känner sig patienter som får en särskild komihåg-lapp mer och/eller bättre informerade om planeringen och vad patienterna själv ska göra efter läkarbesöket, vilket indikerar ökad kontrolltrygghet. 15

Betydelse I framtiden används rutinmässigt kom-ihåglappen Vad bestämde vi idag? till patienterna på vårdcentralen i Åby. 16

Framtid Uppföljningsstudie, en utvärdering av den rutinmässiga användningen av kom-ihåg-lappen på vårdcentralen. Att djupare undersöka patienternas förståelse av den information som de får vid läkarbesöket (hälsolitteracitet). Den nya utvärderingen av kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? planeras också innehålla fokusgruppsintervjuer med patienter, för att säkerställa att kom-ihåg-lappen innehåller de saker som är viktiga för patienten i sammanhanget. 17

Slut! Stort tack för uppmärksamheten! 18