Budgetunderlag för

Budgetunderlag för 2007 2009

Sida 1 (16) Regeringen Justitiedepartementet Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2007 2009 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för budgetåren 2007 2009. Mina överväganden och förslag kan sammanfattas under följande huvudpunkter. 1. Nuläget Ekobrottsmyndigheten har en central roll i samhället och i rättsväsendet som ett kunskapsoch kompetenscentrum inom ekobrottsområdet. Myndigheten ansvarar för den nationella samordningen av bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. I bred samverkan med flera myndigheter, arbetslivets organisationer och andra utvecklar Ekobrottsmyndigheten olika metoder för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Inom åklagarväsendet har Ekobrottsmyndigheten en huvudroll i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rättslig utveckling, metodutveckling och samordning av åklagarväsendets ekobrottsbekämpning. Verksamheten inriktas i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv mot att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet genom en effektiv och uthållig brottsbekämpning. Ekobrottsmyndigheten svarar mot de högt ställda krav på långsiktighet och effektivitet som ställs utifrån från ett medborgarperspektiv. Vi har en ny modern organisation för strategisk ledning och styrning som ger förutsättningar för en ständig utveckling av brottsbekämpningen Vi har en god kompetensutveckling och metodutveckling Vi har en bra personal- och lönepolitik och en god arbetsmiljö. Ekobrottsmyndigheten har flera instrument för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet. - Myndighetens sekretariat för omvärldsanalys tar fortlöpande fram rapporter som beskriver samhällsutvecklingen och hur den påverkar förutsättningarna för den ekonomiska brottsligheten. - Kriminalunderrättelsetjänsten genererar kontinuerligt strategiska analyser som beskriver brottsligheten och nya brottskoncept. - Alla nya ärenden som kommer in till myndigheten granskas av fyra särskilt utsedda åklagare och av kriminalunderrättelsetjänsten för att nya brottsmetoder skall upptäckas på ett tidigt stadium. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 820 Hantverkargatan 15 08-762 00 20 08-613 40 19 101 36 STOCKHOLM

Sida 2 (16) Den brottsförebyggande verksamheten och brottsutredningarna drivs med medborgarperspektivet och medborgarnas krav på rättssäkerhet och rättstrygghet i fokus. Verksamheten är inriktad på att förebygga brott och på att så tidigt som möjligt avbryta planerad och pågående brottslighet. Utredningsresurserna är koncentrerade till bekämpning av den organiserade och grova ekonomiska brottsligheten samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten handläggs rättssäkert, snabbt och resurseffektivt. Det innebär att medborgarnas krav på en hög lagföring och kortare genomströmningstider kan tillgodoses i allt högre grad. Inflödet av ärenden till Ekobrottsmyndigheten är högt. Under åren 2000-2004 ökade antalet ärenden med 70 procent och under 2005 fortsatte ärendeinflödet på samma höga nivå som föregående år. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att verksamhetsresultaten för år 2005 torde vara de bästa sedan Ekobrottsmyndigheten inrättades. Resultatförbättringen rör alla väsentliga områden inom myndighetens verksamhet och innebär att myndigheten uppfyllde alla de mål som statsmakterna hade ställt upp för 2005. Jag har i den årsredovisning för 2005 som jag nyligen överlämnat till regeringen bl.a. redovisat att: antalet avslutade ärenden har ökat väsentligt lagföringen har ökat handläggningstiderna har minskat betydligt ärendebalanserna har minskat produktiviteten har ökat avsevärt De goda verksamhetsresultat som uppnåddes redan 2004 har således under 2005 förbättrats på många punkter. En förutsättning för den starka resultatutvecklingen har varit en förstärkt ledning och styrning av verksamheten, ett mer effektivt sätt att utreda brott samt en omfattande kompetens- och metodutveckling. Yrkesrollerna för myndighetens olika personalkategorier har stärkts samtidigt som samarbetet mellan dem har utvecklats. Minst lika betydelsefullt har varit medarbetarnas starka engagemang i förändrings- och utvecklingsarbetet. 2. Ekonomiska förutsättningar Ekobrottsmyndigheten hade under 2005 ett anslagsutnyttjande på 98,7 procent. De begränsningar som gällde för utnyttjande av anslagskrediten medförde att myndigheten inte fullt ut kunde driva verksamheten på det sätt som arbetsbördan och brottsutvecklingen kräver. Rekryteringar av specialistkompetens och rekryteringar för att minska arbetsbelastningen, som skulle ta sikte på de anslagshöjningar som regeringen preliminärt har aviserat, har fått anstå eftersom anslagskrediten inte kunde utnyttjas som en utjämnande resurs. Arbetsbelastningen i Ekobrottsmyndigheten är mycket hög. Under förra året ökade produktiviteten i myndigheten med 48 procent per medarbetare. Det innebär att de krav som måste ställas på en fortsatt effektiv ekobrottsbekämpning inte kan mötas enbart med nya rationaliseringar och förbättringar av verksamheten, utan nya medarbetare i olika yrkeskategorier måste rekryteras tämligen omgående. Annars innebär den kraftigt ökade arbetsvolym som redan nu kan förutses en sådan belastning på organisationen att den blir ett problem inte bara ur effektivitetssynpunkt utan också för arbetsmiljön. Den budget som jag har beslutat för

Sida 3 (16) verksamheten 2006 kommer av dessa skäl att innebära en stor belastning på anslagskrediten vid utgången av 2006. Den anslagsökning som regeringen preliminärt beräknat för budgetåret 2007 motsvarar enligt mina beräkningar en reell ökning med ca 7 miljoner kronor som omedelbart måste tas i anspråk för att justera anslagskrediten. För 2008 bedömer jag att den reella anslagsnivån blir oförändrad. En fortsatt utveckling av ekobrottsbekämpningen i ett långsiktigt perspektiv och med ett starkt kriminalpolitiskt genomslag innebär enligt min bedömning att Ekobrottsmyndigheten måste tillföras ytterligare resurser under åren 2007-2009. Redan i år finns det en risk för att ärendetillströmningen blir så stor att det resurstillskott som anslagskrediten medger temporärt, inte räcker för att möta Skatteverkets satsningar på ökade kontroller. 3. Utvecklingen de närmaste åren Ekobrottsmyndigheten har utvecklat en framgångsrik modell för strategisk samordning av ekobrottsbekämpningen i ett nationellt perspektiv. De närmaste åren kommer myndigheten att fortsätta på den inslagna vägen för en förstärkt samordning av samhällets samlade resurser för ekobrottsbekämpningen. Myndigheten har en modern organisation med en stark ledning och styrning av myndighetens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet. Nya arbetssätt har införts med rättslikhet, rättssäkerhet och rättslig kvalitet i fokus. Den satsning som Ekobrottsmyndigheten har gjort under de senaste åren innebär att vi i den nya organisationen kan angripa den ekonomiska brottsligheten på ett systematiskt sätt och att ekobrottsbekämpningen kan flytta fram sina positioner. Ekobrottsmyndigheten går nu in i en ny utvecklingsfas som innebär en fördjupning av den rättsliga kvaliteten i brottsutredningarna samtidigt som nya rationella metoder för utredningar om allvarlig ekonomisk brottslighet utvecklas och införs successivt. Ledningsorganisationen med erfarna högre åklagare som har som huvuduppgift att utveckla verksamheten inom områdena brottsförebyggande arbete, mängdärenden och projektärenden och förena detta med rättslig kontroll och tillsyn ger goda förutsättningar för en fortsatt god rättslig styrning, en bra metodutveckling och en hög rättslig kvalitet i verksamheten. Inom ramen för det beskrivna utvecklingsarbetet skall yrkesrollerna i Ekobrottsmyndigheten utvecklas ytterligare med sikte på hög kvalitet och en ännu bättre samverkan. Åklagarnas roll och kompetens som förundersökningsledare skall stärkas och deras förutsättningar att driva väl avgränsade och aktiva processer i domstol skall förbättras. Ekopoliser, ekorevisorer och andra experter skall ges ett större ansvar och bättre förutsättningar att kunna ta ett mer självständigt ansvar för utredningarnas kvalitet. Ekosekreterarna skall i sin nya roll, med ett stort ansvar för administrativ och operativ service i myndigheten, ges ökade förutsättningar genom kompetensutveckling. Det beskrivna utvecklingsarbetet är en förutsättning för en långsiktig och effektiv ekobrottsbekämpning och borgar för en fortsatt rationell verksamhet med en hög rättslig kvalitet och produktivitet.

Sida 4 (16) Jag måste dock samtidigt återkomma till bekymret med den höga arbetsbelastningen för medarbetarna. Redan nu ställer den mer effektiva organisationen för brottsbekämpningen utomordentligt stora krav. Samtidigt finns det ett stort behov av nya särskilda satsningar på en rad områden som syftar till en strategisk bekämpning av den organiserade och grova brottsligheten. Särskilda satsningar måste göras på metoder för att angripa den mest samhällshotande brottsligheten både när det gäller lagföring och när det gäller att spåra och återföra vinsterna av brottsligheten och att motverka penningtvätt. 3.1 Särskilda satsningar Ökade skattekontroller De ökade resurser som riksdag och regering har tilldelat Skatteverket för ökad kontroll kommer att bli en viktig del i kampen mot den grövsta brottsligheten. Denna satsning kommer redan under våren 2006 att leda till en kraftigt ökande arbetsvolym och arbetsbelastning för Ekobrottsmyndigheten, med fullt genomslag under 2007 och 2008. Satsningen leder till ett mycket stort antal nya anmälningar med tyngdpunkt på ärenden om grov ekonomisk brottslighet. För att regeringens förstärkningar på skatteområdet skall få fullt genomslag behöver Ekobrottsmyndigheten tillföras ökade resurser, delvis redan under innevarande budgetår. Med de resurstillskott till Ekobrottsmyndigheten som jag nu föreslår kan satsningen på Skatteverket få ett kraftfullt och snabbt kriminalpolitiskt genomslag. En höjd lagföring, insatser mot brottsvinster samt utökat brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys 2005 belyser tre olika områden där brottsutvecklingen förväntas innebära särskilda hot mot näringslivet och samhällsekonomin. Det är En starkare koppling mellan ekobrottslighet och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet En expanderande svart sektor Internationaliseringen på finansmarknaderna Med utgångspunkt i den analysen och med resursförstärkningar kommer Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet att kunna innefatta satsningar på följande områden: Bekämpning av grov ekonomisk brottslighet som har kopplingar till annan organiserad och grov brottslighet Bekämpning av brottslighet avseende svart arbetskraft Särskilda insatser för att spåra och återföra utbyte av brott och förstärkta insatser mot penningtvätt Brottsförebyggande insatser inom särskilda områden

Sida 5 (16) 4. Hemställan Med det som jag nu har nämnt och med det underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för år 2007 med 33 mkr till 399 mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2008 om 436 mkr och för 2009 om 462 mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att fastställa en låneram på 33 mkr för 2007 och 33 mkr 2008, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Härutöver hemställer jag att regeringen överväger att tidigarelägga en del av den yrkade anslagsökningen till att gälla redan under budgetåret 2006. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektör Gudrun Antemar. I den slutliga handläggningen har deltagit överåklagaren Gunnar Stetler, vice överåklagarna Roland Andersson och Gösta Ivarsson, polisöverintendenten Johan Grenfors, chefsjuristen Monica Rodrigo, personaldirektören Kicki Westlund, utvecklingschefen Christer Krantz, ekonomidirektören Lena Darås samt planeringsdirektören Ulf Arvidsson, föredragande. Budgetunderlaget har behandlats i Åklagarmyndighetens rådgivande nämnd samt i förhandlingar med personalorganisationerna. Stockholm den 28 februari 2006 Gudrun Antemar Ulf Arvidsson

Sida 6 (16) Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2007 2009 Mycket goda resultat 2005 År 2005 var ett mycket händelserikt år för Ekobrottsmyndigheten. En ny organisation och nya mer rationella arbetsmetoder infördes. Som framgår av den årsredovisning som överlämnats till regeringen kan Ekobrottsmyndigheten uppvisa ett mycket gott verksamhetsresultat. I korthet betyder det att Ekobrottsmyndigheten under 2005 har ökat produktiviteten avsevärt samtidigt som kvaliteten i verksamheten har fördjupats och förbättrats. Resultatförbättringen rör alla väsentliga områden inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet och innebär att myndigheten uppfyllde alla de mål som statsmakterna hade lagt fast för 2005. Som exempel kan nämnas att antalet avslutade ärenden har ökat väsentligt lagföringen har ökat handläggningstiderna har minskat betydligt ärendebalanserna har minskat produktiviteten har ökat avsevärt De särskilda insatserna mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten som påbörjades under år 2004 har förstärkts ytterligare under 2005. Omkring 85 procent av utredningsresurserna har använts för kvalificerade utredningar och lagföring av allvarlig ekonomisk brottslighet (s.k. projektärenden). Samtidigt har ärenden om mindre allvarlig ekonomisk brottslighet med omkring 15 procent av utredningsresurserna kunnat handläggas på ett snabbt sätt med en hög och rättssäker lagföring (s.k. mängdärenden). Ekobrottsmyndighetens resultatförbättringar under 2005 framgår mera i detalj av årsredovisningen. En mycket hög arbetsbelastning och en kraftigt ökande arbetsvolym Inflödet av ärenden till Ekobrottsmyndigheten är högt. Under åren 2000-2004 ökade ärendeinflödet med 70 procent och under 2005 fortsatte ärendeinflödet på samma höga nivå som föregående år. En effektiv lagföring av denna ärendemängd innebär en stor arbetsbelastning för samtliga medarbetare i myndigheten. De analyser som gjorts inom ramen för Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys 2005 tyder på att den organiserade och grova nationella och internationella brottsligheten och den brottslighet som gäller svart arbetskraft kommer att innebära ett allt större hot mot de ekonomiska systemen. Det ställer stora krav på en strategisk och målinriktad ekobrottsbekämpning. De förstärkningar av insatserna mot marknadsmissbruk som nyligen har genomförts liksom det arbete som Ekobrottsmyndigheten bedriver visavi revisorerna och konkursförvaltarna kan också förväntas leda till ett ökat ärendeinflöde. De nya rutinerna för brottsutredningar har tillsammans med en förstärkt ledning och styrning i myndigheten lett till en väsentligt höjd produktivitet. Samtidigt måste det konstateras att, även med de utredningsresurser som Skatteverkets skattebrottsutredare utgör, resurserna för

Sida 7 (16) bekämpning av den allvarligare nationella och internationella ekonomiska brottsligheten är allt för knappa. Det innebär en alldeles för hög arbetsbelastning för de enskilda medarbetarna. Ärendetillströmningen är redan i dag på en sådan nivå att en lagföring som ligger omkring 30 procent innebär att Ekobrottsmyndighetens resurser för brottsutredningar blir hårt ansträngda. Med nuvarande ärendetillströmning är en höjning av lagföringen fullt möjlig, men det förutsätter en fortsatt metodutveckling och att ytterligare resurser för utredning och lagföring tillförs myndigheten. En kraftigt ökad arbetsvolym till följd av ökade kontrollresurser för Skatteverket innebär att en bibehållen lagföring på nuvarande nivå blir rimlig endast med ett betydande resurstillskott. Skatteverket kommer under 2006 att utöka sina resurser för riktad kontrollverksamhet med ytterligare ca 580 årsarbetskrafter. Det innebär en ökning från ca 700 årsarbetskrafter 2005 till ca 1 280 årsarbetskrafter 2006, att jämföra med den nuvarande bemanningen på Ekobrottsmyndigheten som är totalt ca 380 årsarbetskrafter. Riksprojektet mot oredovisade intäkter och svart arbetskraft får de största resurserna och den verksamheten kommer företrädesvis att inriktas på förhållandena i Stockholm och de övriga storstäderna. Eftersom satsningarna både funktionellt och geografiskt kommer att ha sin tyngdpunkt i de tre storstadsområdena bedömer Ekobrottsmyndigheten att omkring 500 600 anmälningar utöver dem som redan idag kommer från Skatteverket kommer att bli resultatet av de förstärkta resurserna för kontroll på skatteområdet. Till detta kommer ett ökat antal skrivbordskontroller, ett ökat antal konkurser som följd av skatterevisionerna och en ökad uppmärksamhet från revisorerna. Det finns därför anledning att räkna med att även brottsanmälningar från konkursförvaltare och revisorer kommer att öka som en direkt följd av Skatteverkets ökade kontroller. Inom de områden och branscher där Skatteverket gör sina satsningar internationella transaktioner, oredovisade inkomster och svart arbetskraft, byggsektorn, gränsöverskridande handel m.m. är brottsligheten erfarenhetsmässigt både komplicerad och svårutredd. Det kommer att leda till hundratals tunga utredningar, där tvångsmedel av olika slag blir vanligt förekommande. Den nuvarande numerären för åklagarna kommer inte att räcka till även om varje åklagare i organisationen anstränger sig till det yttersta. Ekobrottsmyndighetens egna utredningsresurser kommer också att bli mycket hårt belastade, eftersom ärendenas komplexitet måste bedömas vara sådan att endast en mindre del av dem kan utredas vid skattebrottsenheterna. Skatteverket har aviserat att antalet brottsanmälningar kommer att öka redan under våren 2006 och att den fulla effekten uppkommer under andra halvåret 2006. Kriminalpolitiska satsningar Den ekonomiska brottsligheten är ett växande hot mot samhället. Den grövsta brottsligheten ökar i omfattning och komplexitet. Den har ofta internationella inslag och den rör mycket stora värden. Det finns en allt starkare koppling mellan den organiserade ekonomiska brottsligheten och annan grov och organiserad brottslighet. Denna brottslighet syftar ytterst till att generera stora vinster och etablerar sig på ekobrottsområdet för att skapa nya brottsliga vinster eller för olika penningtvättsåtgärder som syftar till att göra svarta inkomster vita. Samtidigt är den ekonomiska brottsligheten av mindre avancerat slag av en sådan omfattning att den måste tas på stort allvar. Allmänhetens attityder till att konsumera svarta varor eller tjänster är

Sida 8 (16) tillåtande. Sammantaget innebär utvecklingen ett hot mot tillväxten, en snedvriden konkurrens, stora orättvisor mellan enskilda och ytterst ett hot mot de ekonomiska och demokratiska systemen. Ekobrottsmyndigheten arbetar målmedvetet mot en ökad kunskap om brottsligheten, en utveckling av kompetensen och utveckling av effektiva metoder, allt i syfte att åstadkomma ett större kriminalpolitiskt genomslag för myndighetens insatser mot den ekonomiska brottsligheten. De viktigaste åtgärderna hittills har varit den nya organisationen för en förstärkt ledning och styrning av verksamheten, inrättandet av sekretariatet för omvärldsanalys, utvecklingen av kriminalunderrättelsetjänsten och nya rutiner för en rationell målhantering. Under de kommande åren kommer Ekobrottsmyndighetens insatser att behöva förstärkas på en rad områden. Det brottsförebyggande arbetet behöver vidareutvecklas i enlighet med den strategi som myndigheten har lagt fast. Insatserna mot den organiserade och grova nationella och internationella brottsligheten behöver intensifieras. Den svarta sektorn behöver angripas systematiskt och uthålligt. Lagföringen bör öka i ett läge där ärendeinflödet och arbetsbelastningen förväntas växa betydligt. Detta ställer stora krav på metodutveckling och särskilda utvecklingsinsatser. Dessa insatser kommer bl.a. att ta sikte på förundersökningsbegränsning, åklagarnas processföring, alternativa utredningsmetoder, rationella förhörsmetoder och olika åtgärder för att minska brottslingarnas möjligheter att behålla och återinvestera brottsvinsterna. Utvecklingen syftar också till kortare genomströmningstider och väl avgränsade utredningar med en effektiv lagföring och kortare processer i domstol. De utmaningar som Ekobrottsmyndigheten ställs inför är så stora att utrymme för viktiga insatser mot den ekonomiska brottsligheten inte kan skapas enbart med en omdisponering av befintliga resurser eller ytterligare rationaliseringar och produktivitetshöjningar. För att kunna möta den kraftigt ökade arbetsvolym som blir resultatet av statmakternas satsningar på andra områden och samtidigt öka kvaliteten och intensiteten i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten måste i stället nya resurser tillföras Ekobrottsmyndigheten. De resursnivåer som krävs är marginella i förhållande till rättsväsendet som helhet och till samhällets totala resurser för ekobrottsbekämpningen men de är samtidigt centrala för en långsiktigt effektiv ekobrottsbekämpning. Om däremot resursökningarna uteblir skulle den offensiva satsning som gjorts på Skatteverkets kontrollresurser och den positiva utveckling av ekobrottsbekämpningen som Ekobrottsmyndigheten har åstadkommit hittills riskeras. Inriktningen mot en proaktiv och brottsförebyggande ekobrottsbekämpning i ett långsiktigt perspektiv skulle behöva stå tillbaka för en kortsiktig hantering av löpande ärenden.

Sida 9 (16) För att myndigheten skall kunna klara satsningarna på en effektiv brottsförebyggande och brottsutredande ekobrottsbekämpning begärs en förstärkning under 2007-2009 enligt följande: Bekämpning av grov ekonomisk brottslighet med kopplingar till annan organiserad och grov brottslighet inklusive bekämpning av brottslighet med svart arbetskraft 59 mkr Särskilda insatser för att spåra och återföra vinning av brott och förstärkta insatser mot penningtvätt 7 mkr Ökade resurser för hemliga tvångsmedel 8 mkr Brottsförebyggande insatser inom särskilda områden 4 mkr Grov ekonomisk brottslighet med koppling till annan organiserad och grov brottslighet och svart arbetskraft Omkring 100 av de ärenden som anmäls varje år innefattar organiserad eller grov nationell eller internationell ekonomisk brottslighet ofta med en koppling till annan organiserad eller grov brottslighet. De arbetsmetoder som krävs för att angripa sådan brottslighet är till sin natur mycket resurskrävande. Ärendena är komplexa och svårutredda. De har ofta internationella kopplingar och de gäller stora ekonomiska värden. Hemliga tvångsmedel och frihetsberövanden är vanliga, vilket ställer krav på att utredningarna sker snabbt och effektivt. Användningen av hemliga tvångsmedel genererar ofta nya brottsmisstankar som leder till nya utredningar om grov brottslighet. Varje ärende engagerar i olika grad kriminalunderrättelsetjänsten, spaningsresurser, åklagare och ett flertal utredare, tidvis med insatser dygnet runt. I utredningarna samverkar Ekobrottsmyndigheten ofta och nära med Polisen och andra myndigheter i Sverige och utomlands. Den efterföljande domstolsprocessen tar ofta lång tid i anspråk. Den övervägande delen av de omkring 2 000 ärenden som i dag handläggs som projektärenden gäller brottslighet som avser svart arbetskraft. Antalet sådana brottsutredningar förväntas öka kraftigt till följd av Skatteverkets ökade kontrollresurser. Brottslighet som gäller svart arbetskraft är i vissa fall en del av organiserad eller grov brottslighet med koppling till annan grov brottslighet. Utredningarna är ofta komplexa, stora och mycket resurskrävande och kräver till stor del samma utredningsinsatser som den organiserade och grova brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten utsåg den 1 juli förra året 8 ekoåklagare och 13 ekopoliser som skall arbeta med särskild inriktning mot den organiserade och grova internationella och nationella brottsligheten. Särskilda insatser har gjort för att kompetensutveckla gruppen till en spetsorganisation mot den mest allvarliga ekonomiska brottsligheten inklusive den brottslighet som avser svart arbetskraft. De speciellt utsedda åklagarna och poliserna har inte ens med den nuvarande ärendetillströmningen möjlighet att hantera alla de brottsutredningar som gäller organiserad och grov ekonomisk brottslighet eller svart arbetskraft. För att möjliggöra strategiska och uthålliga operativa insatser på detta område krävs betydande resurstillskott så att samtliga åklagarkammare får ett tillräckligt antal åklagare, poliser och ekorevisorer som kan arbeta med spetskompetens på detta viktiga område.

Sida 10 (16) För att Ekobrottsmyndigheten skall kunna förstärka sina insatser mot den allra allvarligaste brottsligheten inklusive svart arbetskraft finns ett primärt behov av ytterligare 22 åklagare, 45 poliser, 10 ekorevisorer och 8 ekosekreterare. Ökade resurser för hemliga tvångsmedel Hemliga tvångsmedel har blivit allt vanligare i utredningar som gäller grov ekonomisk brottslighet. Det är en mycket personalkrävande verksamhet som pågår dygnet runt. Till det kommer telefonkostnader i samband med avlyssningen som under 2005 uppgick till knappt en halv miljon kronor. De resurser som i dag används för hemliga tvångsmedel har tagits fram genom en omdisponering av myndighetens befintliga resurser. Ekobrottsmyndigheten kan på varje huvudort fortlöpande hantera högst två ärenden med hemliga tvångsmedel parallellt. De operativa insatser som måste göras mot organiserad och grov brottslighet inbegripet svart arbetskraft är sådana att behovet av hemliga tvångsmedel är långt större än så. Det är därför otillfredsställande att det är de begränsade resurserna som styr i vilka fall hemliga tvångsmedel används och inte de operativa behoven. För att kunna förstärka kampen mot den organiserade och grova ekonomiska brottsligheten och för att stärka kampen mot brottslighet avseende svart arbetskraft behövs resursförstärkningar som motsvarar minst 10 poliser. Telefonkostnaderna för avlyssningar beräknas bli fördubblade i förhållande till föregående år. Särskilda insatser för att spåra och återföra vinning av brott och förstärkta insatser mot penningtvätt De vinster som den organiserade eller grova brottsligheten genererar återinvesteras i brott. Det sker antingen direkt i ny brottslighet eller genom olika penningtvättsåtgärder som syftar till att inkomsterna skall tvättas. Ekonomisk brottslighet har under senare år utvecklats till en arena för den organiserade och grova brottsligheten där vinster investeras i företag antingen för att skapa nya vinster genom ekonomisk brottslighet eller för att tvätta vinstpengar från annan brottslig verksamhet. I allt för stor utsträckning synes de som begår grova brott i stor skala kalkylera med att kunna gömma undan och behålla den vinst han eller hon har gjort genom brottet. Den organiserade och grova brottslighetens drivkraft är ekonomiska vinster. Ett eventuellt fängelsestraff verkar inte tillräckligt avskräckande om vinstmöjligheterna är stora och vinsterna kan gömmas undan. Ekobrottsbekämpningen måste slå direkt mot drivkraften bakom brottsligheten och få ett tydligt inslag av att brott inte får löna sig. Det kan åstadkommas om brottsvinster spåras och förverkas och med förstärkta operativa insatserna mot penningtvätt. Ekobrottsmyndighetens insatser mot den organiserade och grova brottsligheten kommer att förstärkas genom att en enhet inrättas med ett särskilt ansvar för att spåra och återföra vinster av brott. Enheten skall specialisera sig på metoder och samverkan med andra myndigheter för att spåra och säkra egendom hos den misstänkte inför ett förverkandeyrkande i domstol. I det arbetet skall enheten omsätta de erfarenheter som har vunnits inom det myndighetsgemensamma projektet för att spåra och återföra vinning av brott (Blodhundsprojektet) i praktiken.

Sida 11 (16) Enheten skall utveckla Ekobrottsmyndighetens internationella samarbete bl.a. inom CARINnätverket. Enheten skall också ha ett ansvar för att sprida kunskaper på detta område inom myndigheten och till andra myndigheter. Ett annat instrument för att motverka grov brottslighet är bekämpning av penningtvätt. Särskilda kompetenshöjande åtgärder med specialisering av vissa åklagare skall genomföras så att reglerna om penningtvätt får ett större genomslag i Ekobrottsmyndighetens lagföring. En höjd lagföring avseende penningtvätt kräver därutöver särskilda insatser, bl.a. en förbättrad samverkan med myndigheter och andra, för att Ekobrottsmyndigheten skall få en ökad och fördjupad information om misstänkta penningtransaktioner. Ekobrottsmyndigheten bedömer att behovet av resursförstärkningar på dessa områden område initialt motsvarar 3 åklagare och 6 utredare. Brottsförebyggande insatser Ekobrottsmyndigheten fördubblade under 2005 resurserna för det brottsförebyggande arbetet. Resurserna användes till att utifrån myndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet utveckla och konkretisera arbetsmetoderna och genomföra ett antal brottsförebyggande projekt. Det arbetet måste fullföljas och fortsätta med oförminskad kraft. En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är att sprida kunskap om ekobrottsligheten och dess skadeverkningar. I detta syfte har Ekobrottsmyndigheten initierat en serie informationsbroschyrer som ges ut i samverkan med andra myndigheter och som behandlar olika aspekter av ekonomisk brottslighet. Den satsning som har gjorts hittills har givit ett stort gensvar och satsningen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Den analys som gjordes i myndighetens omvärlds- och hotbildsanalys 2005 visar att särskilt inriktade brottsförebyggande insatser mot vissa målgrupper kan vara ett effektivt sätt att motverka ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten kommer under de närmaste åren att rikta särskilda brottsförebyggande insatser mot bl.a. enmans- och fåmansföretagare och mot elever vid vissa av de yrkesinriktade gymnasielinjerna. För att kunna fullfölja de insatser på det brottsförebyggande området som har initierats och genomföra ett antal brottsförebyggande projekt behöver myndigheten tillföras resurser motsvarande fem årsarbetskrafter. Till detta kommer kostnader för produktion av informationsmaterial m.m. vilket beräknas till ca 1 miljon kronor per år. Kompetensutveckling Ekobrottsmyndighetens satsningar på en proaktiv och förebyggande bekämpning av den organiserade och grova brottsligheten med en intensiv metodutveckling ställer nya krav på medarbetarna inom samtliga yrkeskategorier. Också de nya rutinerna för en mer rationell ärendehantering ställer nya och större krav på medarbetarnas kompetens. I budgetunderlaget för 2006-2008 beskrevs ingående vilka utbildningsinsatser som krävs under de närmaste åren för att kompetensutveckla de olika personalkategorier-

Sida 12 (16) na och för att implementera den metodutveckling som bedrivs så att den får genomslag i organisationen. Utvecklingen det senaste året har accentuerat behovet av utbildning och utveckling av samtliga yrkesrollers kompetens. En viktig del i Ekobrottsmyndigheten organisationsreform den 1 oktober 2005 är inrättandet av ekosekreterartjänster som den fjärde specialistkategorin inom myndigheten. Målsättningen är att ekosekreterarna på ett helt nytt sätt skall kunna delta med kvalificerat stöd till det operativa arbetet vid åklagarkamrarna och de polisoperativa enheterna. Detta innebär bl.a. att samtliga ekosekreterare bör ges möjlighet att få delta i en kvalificerad utbildning under nästa år. Kompetenshöjande åtgärder är viktiga inte bara ur effektivitetssynpunkt, de är också viktiga som ett led i en god arbetsgivarpolitik som främjar en bra arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. De krav som kommer att ställas på medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten under de närmaste åren torde inte kunna motiveras utan en väl genomförd kompetensutveckling inom flera olika områden. Sammantaget innebär detta att alla medarbetare i Ekobrottsmyndighetens operativa verksamhet behöver kompetensutveckling på olika områden. De insatser som hittills gjorts kommer att intensifieras under 2006-2007. Behoven av kompetensutveckling varierar mellan olika kategorier och även mellan individer. Ett generellt belopp om 5 000 kr per anställd bedöms vara en miniminivå. Ekobrottsmyndigheten yrkar därför en resursförstärkning för kompetensutveckling engångsvis under år 2007 med 2 miljoner kr.

Sida 13 (16) Ekonomin åren 2005-2006 Anslags- och utgiftsutvecklingen till och med 2005 Ekobrottsmyndighetens anslag har under senare år i huvudsak följt pris- och löneutvecklingen, med undantag för det ökade anslag som myndigheten fick från den 1 juli 2005 med anledning av utökade uppgifter mot marknadsmissbruk på de finansiella marknaderna. Samtidigt har Ekobrottsmyndighetens ansvar för nationell och långsiktigt effektiv ekobrottsbekämpning växt. Brottsligheten har blivit allt mer avancerad och brottsutredningarna har generellt sett blivit allt mer komplicerade och resurskrävande. Brottsligheten och möjligheten till hemliga tvångsmedel ställer nya krav myndighetens anslag. En uppbyggnad av kriminalunderrättelsetjänst och spaningsresurser har varit helt nödvändig. Ett ytterligare exempel på nödvändiga prioriteringar inom befintliga anslag har varit de resurser som har avdelats för arbete med omvärlds- och hotbildsanalys. För 2005 förändrades planeringsförutsättningarna genom regeringens beslut om generella besparingar på 0,6 procent av anslaget samt genom indragningarna av myndigheternas anslagskrediter. I syfte att säkerställa den ökade satsningen mot allvarlig ekonomisk brottslighet beslutade Ekobrottsmyndigheten om vissa utgiftsinskränkningar på andra områden. Åtgärderna följdes upp kontinuerligt under året och bidrog bl.a. till beslut om minskade kostnader för administration under hösten 2005. De begränsningar som gällde för utnyttjande av anslagskrediten medförde att myndigheten inte fullt ut kunde använda anslaget på det sätt som verksamheten kräver om myndigheten samtidigt skulle garantera att anslaget inte skulle komma att överskridas. Anslagsutvecklingen och planeringsförutsättningarna 2006 Ekobrottsmyndighetens anslag för 2006 har räknats upp till 350 429 tkr. I beloppet ingår 2,5 mkr som förts över från Finansinspektionens anslag som en följd av ändrad uppgiftsoch ansvarsfördelning mellan myndigheterna vad avser finansmarknadsbrott. Dessa pengar kommer att användas fullt ut för dessa specifika arbetsuppgifter. Uppräkningen i övrigt för 2006 jämfört med 2005 motsvarar i huvudsak Ekobrottsmyndighetens ökade kostnader för löner och priser. Något egentligt ekonomisk utrymme för en förstärkt ekobrottsbekämpning finns således inte. Myndigheten genomför i stället kraftfulla åtgärder för att öka effektiviteten inom de nuvarande resurserna för ekobrottsbekämpning och för att förbättra ledningen och styrningen av verksamheten samt minska administrationen. Åtgärderna som väsentligt underlättas genom den organisationsförändring som regeringen beslutade per den 1 oktober 2005 kommer såvitt nu kan bedömas att bli verkningsfulla. Planeringen vid Ekobrottsmyndigheten för 2006 har tagit sikte på att uppfylla regeringens mål inom den givna resursramen. Det sker främst genom de åtgärder som redovisats i detta budgetunderlag. Ett viktigt område är de nya rutinerna för en rättssäker, hög och snabb lagföring av den mindre komplicerade ekobrottsligheten. Det arbetet inleddes redan under andra halvåret 2005. Ett annat område där insatserna kommer att få ett starkt genomslag under 2006 är

Sida 14 (16) att öka effektiviteten i handläggningen av projektärenden, dvs. de mer komplicerade ärendena. Den kraftigt ökade arbetsvolymen innebär att verksamheten inom Ekobrottsmyndigheten under 2006 kommer att behöva förstärkas på väsentliga områden i förhållande till 2005. Dessa ytterligare satsningar och utökningar kräver dock en hög belastning på anslagskrediten. Förutom ökade kostnader för löner och höjda priser beräknas Ekobrottsmyndigheten också få en ökning av kostnaderna för pensionspremier i storleksordningen 4,5 miljoner kronor. En annan beräknad större utgiftsökning är Ekobrottsmyndighetens andel i utvecklings- och driftskostnaderna för Åklagarmyndighetens nya IT-system Cåbra. Ekonomin åren 2007 2009 År 2007 I budgetpropositionen för år 2006 anger regeringen en planeringsram för år 2007 på ca 366 miljoner kronor. Det är en ökning från år 2006 med nära 16 miljoner kronor. Den angivna planeringsramen motsvarar enligt vad som anmärks i propositionen 359,2 miljoner kronor i 2005 års prisnivå. Den reella ökningen för Ekobrottsmyndighetens del skulle då bli ca 7 miljoner kronor. Planeringsramen för 2007 måste ses mot den beräknade ökningen av löneutgifterna till följd av löneavtalen. Det löneavtal som har träffats mellan Åklagarmyndigheten och personalorganisationerna, och som gäller även för Ekobrottsmyndigheten, innebär en ökning av löneutgifterna med drygt 3 procent under år 2007. Det innebär att enbart kostnaderna för löner ökar med ca 7,5 miljoner kronor. Till detta kommer effekterna av prisökningar på andra utgiftsområden, totalt ca 9 miljoner kronor. Det är också Ekobrottsmyndighetens målsättning att under 2007 återställa det utnyttjande av anslagskrediten som blir en nödvändighet under 2006. Åren 2008 och 2009 Om antalet ärenden fortsätter att öka även under åren 2007 och 2008 utan väsentliga resurstillskott föreligger en allvarlig risk för försämrade verksamhetsresultat. För år 2008 har regeringen beräknat ett anslag på 373,8 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 8 miljoner kronor jämfört med 2007. Ökningen av planeringsramen för 2008 måste emellertid balanseras mot beräknade ökningar av löneutgifter. En anslagsökning med ca 8 miljoner kronor motsvaras i huvudsak av de ökade personalkostnaderna. Något utrymme för resursförstärkningar beräknas således inte uppkomma och den reella anslagsnivån för 2008 blir oförändrad jämfört med 2007. Om regeringen för år 2009 skulle beräkna ett anslag baserat på samma pris- och löneomräkning och samma förutsättningar i övrigt som för år 2008, skapas heller inte detta år något utrymme för varaktiga resursförstärkningar.

Sida 15 (16) Ekobrottsmyndighetens anslagsbehov för åren 2007 2009 Som tidigare redovisats ovan finns det stora behov av förstärkningar för att skapa en rimlig balans mellan arbetsbelastningen och tillgången till medarbetare. Det är också nödvändigt med resursförstärkningar för att myndigheten skall kunna fortsätta ett strategiskt och långsiktigt brottsförebyggande och brottsutredande arbete. De behov som tidigare beskrivits kan sammanfattas enligt följande tabell. Grov ekobrottslighet Spåra/återföra vinning av brott Tvångsmedel Brottsförebyggande Skatteverkets satsningar Åtgärder mot penningtvätt verksamhet ant pers mkr ant pers mkr ant pers mkr ant pers mkr Åklagare 22 16,5 Poliser 45 27 3 2,3 10 6 Ekorevisorer 10 6,3 Ekosekreterare 8 3,6 Årsarb, ej specificerade 6 3,7 5 3,1 Totalt 85 53,4 9 6 10 6 5 3,1 Ökningen av personalkostnaderna enligt ovan uppgår till 69 miljoner kronor. Härutöver beräknas en schablonmässig ökning för driftskostnader motsvarande 10 procent eller ca 7 miljoner kronor. För tvångsmedel beräknas en årlig kostnadsökning med 1 miljon kronor per och för produktion av brottsförebyggande informationsmaterial en årlig kostnadsökning med 1 miljon kronor. Den yrkade resursförstärkningen bör fördelas över tre år. Sammanlagt yrkas en ökning av anslaget med 78 miljoner kronor att fördela med 31 miljoner kronor 2007, samma belopp 2008 samt 16 miljoner kronor 2009. Därutöver yrkas engångsvis för 2007 medel för kompetensutveckling 2 miljoner kronor. Anslagsyrkandena inklusive pris- och löneomräkning uppgår till följande belopp: Budgetåret 2007 Budgetåret 2008 Budgetåret 2009 399 miljoner kronor 436 miljoner kronor 462 miljoner kronor Härutöver hemställer Ekobrottsmyndigheten att regeringen överväger att tidigarelägga en del av den yrkade anslagsökningen till att gälla redan under budgetåret 2006.

Sida 16 (16) Översikt över verksamhetens finansiering, exklusive Ekobrottsmyndighetens yrkanden Anslaget 4:4 tkr 2005 2006 2007 2008 2009 utfall prognos BP 2006 BP 2006 beräknat Anslag 336 755 361 000 362 000 374 000 384 000 Avgiftsinkomster 2 342 2 300 2 300 2 300 2 300 och andra ersättningar Övriga intäkter 219 200 100 100 100 Summa 339 316 363 500 364 400 376 400 386 400 Prognos 2006 inkluderar ingående anslagssparande om 4400 tkr Beräknat 2007 inkluderar återbetalning av anslagskredit på 4000 tkr Låneram och investeringar Investeringsbehovet kan beräknas till samma belopp som beräknad nyupplåning. Investeringar och upplåning 2006 2007 2008 2009 belopp i tkr prognos beräkn. beräkn. beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 26 420 20 620 16 120 11 620 Beräknad nyupplåning 2 000 2 000 2 000 2 000 varav för investering i immateriella 500 500 500 500 anläggningstillgångar Beräknad amortering 7 800 6 500 6 500 6 500 UB lån i Riksgäldskontoret 20 620 16 120 11 620 7 120 Beslutad/föreslagen låneram 33 000 33 000 33 000 33 000 Beräknad ränteutgift 528 516 484 291 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,00% 2,50% 3,00% 2,50% Finansiering av räntor och amorteringar anslag 4:4 6 500 6 500 6 500 6 500

Box 820, 101 36 Stockholm. Tel 08-762 00 00, Fax 08-613 40 19. www.ekobrottsmyndigheten.se