Kommunberedningen 2017-03-29 Lokal: Kommunstyrelsesalen, rådhuset, Halmstads kommun Tid: 13.00-16.30 1 Regional utveckling 2 Regional samverkan, 7 partners 3 Kommunal samverkan, 6 partners Närvarande Politiker Mats Eriksson (ordf.), Stefan Bengtsson, Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Dag Hultefors, Per Stané Persson, Elisabeth Babic, Kjell Henriksson, Carl Fredrik Graf, Anders Rosén, Ronny Löfquist, Mari-Louise Wernersson, Per Svensson, Ann-Charlotte Stenkil, Jana Nilsson, Hans Forsberg och Eva Borg Tjänstemän Peter Andreasson, Henry Bengtsson, Per Borg, Charlotte Johansson, Carl Bartler, Ann-Charlotte Järnström, Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss och Pia Wiberg (sekreterare) /Övriga deltagare Nina Mårtensson, Region Halland (ärende 1), Arne Ingemansson, Region Halland (ärende 2) Förhinder Anna Roos lista 1. Bilden av Halland 2. Regional infrastrukturplan 2018-2029 3. Den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande - För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) 4. Utvärdering av hemsjukvårdsöverenskommelsen och hjälpmedelsavtalet 5. SKLs förvärv av Inera AB
KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN 1. Bilden av Halland Respektive organisation redovisar sin bild av Halland, 10 minuter per organisation. Samtal om hur vi går vidare efter dagens redovisning. Finns det En bild av Halland? Redovisning och dialog Respektive organisation Respektive organisation presenterade sin bild av Halland och därefter fördes ett samtal om dels de olika bilderna som presenterades och dels om fortsatt arbete och kopplingen till arbetet med nästa RUS (regional utvecklingsstrategi). Frågor som diskuterades och reflektioner som lyftes var bland annat: - Det finns många gemensamma bilder och utmaningar och en relativt samstämmig bild av hur vi ser på Halland. - Kan vi hitta sammanhang där vi tjänar på gemensamma lösningar och därefter lägga kraft på dessa sammanhang? Viktigt att jobba tillsammans där det gagnar frågan. - Tillsammans är vi tillräckligt små för att vara smidiga för en effektiv samverkan men också tillräckligt stora för att ha kraft att göra det själva eller i samverkan med andra. - Vi har ett bra läge på många sätt, både rent geografiskt och att vi har bra samarbetsytor med vår omgivning och vår möjlighet att vara en viktig del av det som OECD just nu studerar (Megaregion Western Scandinavia). - Vi måste lära av varandra och av andra, exempelvis Greater Copenhagen. - Vi måste fråga hallänningen vad hen vill, men hur når vi alla hallänningar och inte bara de som vanligtvis kommer när vi bjuder in till samråd och dialogmöten? - Kan vi genom presentationerna hitta gemensamma utmaningar och därmed lägga en gemensam grund inför arbetet med nästa RUS? - Vi behöver teckna en möjlig väg framåt som inte är samma väg som den vi nu går på och då även tänka utanför Halland. - Kan man se på RUSen som ett erbjudande till våra invånare, företag och andra som vill komma hit? - Hur knyter vi an till det vi sa i samband med Kommunberedningens internat i början av året där vi kom överens om att vi måste göra på annat sätt. - Halland kommer med största sannolikhet att fortsätta växa men när vi målar framtidens Halland finns det en stor risk att vi målar upp en felaktig bild av Halland baserad på vi känner till idag. Exempelvis kommer inte infrastrukturen att se ut som den gör idag i framtiden så hur ska vi då bygga framtidens infrastruktur? Hur ska vi planera exempelvis vägar när självkörande bilar är en verklighet? Hur bygger vi smarta städer i framtiden? Hur för vi digitaliseringen vidare? Vi måste
tänka annorlunda och det är en jätteutmaning. Kan vi hjälpas åt att ta fram den bilden tillsammans? - Vilka är förväntningarna på oss som ska vara med i arbetet/processen med nästa RUS? Och vilka är förväntningarna på slutprodukten? Kanske ska det vara en annan slutprodukt än vad vi är vana vid, exempelvis en mer interaktiv produkt än ett textdokument? - Vad är viktigast med RUSen? Att få fram en produkt/ett beslut eller är det vägen/processen som är viktigast? Medskick inför Kommunberedningens möte den 31 maj: - Region Halland samlar ihop dagens dragningar och presenterar en tanke/idé om arbetet med nästa RUS (processen). Region Halland kommer inte att presentera en färdig plan utan enbart en idé om hur vi skulle kunna fortsätta det gemensamma arbetet med nästa RUS. Vi behöver göra nästa RUS på ett annat sätt göra mer tillsammans.
KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN 2. Regional infrastrukturplan 2018-2029 Gemensam inledande dialog inför framtagandet av regional infrastrukturplan kopplat till Hallands utveckling. Dialog Arne Ingemansson, Region Halland Genomgång av förutsättningar och inriktningar när det gäller nationell och regional infrastrukturplan 2018-2029. Se bifogat bildspel. Parallellt jobbar Region Halland med påverkansarbete kopplat till nationell och regional plan. Kommundialoger (TU och respektive kommun) äger rum den 19 april samt den 27 april. - Spela in synpunkter utifrån ett regionalt perspektiv (3-4 prioriteringar utifrån de förutsättningar som ges idag). - Halländska styrdokument och direktivet utgör prioriteringsgrunder. Beslutsprocess för den regionala planen (beslutas av Regionfullmäktige under hösten 2017): - Samråd juni 24 september - Lämnas till regering senast den 15 december som beslutar våren 2018 Beslutsprocess för den nationella planen: - Samråd 31 augusti 30 november - Beslut våren 2018 (beslut av regeringen under våren 2018) Den regionala planen måste ge en regional nytta och helst även nationell nytta. Konkurrensen om infrastrukturmedlen är oerhört hård och det kommer bli prioriteringar bland prioriteringarna. Arne redovisade sex föreslagna prioriteringar i regional infrastrukturplan: - Fler bostäder och arbetsmarknadsförstoring genom utvecklad tågtrafik - En attraktiv kollektivtrafik för en hållbar utveckling - Cykel för ökad tillgänglighet och ett hållbart resande - Ett robust transportsystem för näringslivets transporter - Attraktiva stadsmiljöer och utveckling av livsmiljö på landsbygden - Förbättrad tillgänglighet norrut
ÖVRIGA FRÅGOR 3. Den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande - För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Avstämning Dag Hultefors, Region Halland Den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) har översänts till bland andra Region Halland för yttrande. Av kommunerna i Halland är det enbart Laholms kommun som är remissinstans. Region Halland önskar kommunernas inspel när det gäller Region Hallands förslag till yttrande, som beslutas av RSAU den 4 april. Betänkandet innehåller många förslag inom många olika politikområden och även förslag som i hög grad berör kommunerna. SKLs förslag till yttrande som bifogades agendan inför dagens möte, var ett summariskt förslag till yttrande och det finns nu ett fylligare förslag till yttrande som ska hanteras av SKL inom kort, dock med samma grundinnehåll som det första utkastet. Vid Kommunberedningens möte lämnades inspel när det gäller möjligheten till landsbygdslån och förbättrade krediter för byggande av bostäder i landsbygderna.
REGIONAL SAMVERKAN 4. Utvärdering av hemsjukvårdsöverenskommelsen och hjälpmedelsavtalet Catarina Dahlöf, Region Halland om processen. Utvärderingen kommer att vara klar den 7 april. Inför Kommunberedningens möte den 31 maj krävs det att respektive organisation talar om utredningen på hemmaplan (vad säger utredningen, vad vill man göra?) så att Kommunberedningen på mötet den 31 maj kan bli relativt klar med vad vi vill när det gäller reviderad överenskommelse. Frågan behöver därför bevakas på hemmaplan inför 31 maj. Den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel har pratat mycket om hur man (ledamöterna i nämnden) kopplar tillbaka till respektive huvudman (kommunstyrelsenivå och regionstyrelsenivå).
ÖVRIGA FRÅGOR 5. SKLs förvärv av Inera AB SKL Företag har förvärvat Inera AB. om processen framåt. Lise-Lotte Bensköld Olsson, Region Halland Samtliga kommunchefer ska ha fått underlag från SKL under förra veckan. Som delägare i Inera AB kan kommuner, landsting och regioner använda Ineras tjänster utan föregående upphandling, genom ett undantag i lagen om offentlig upphandling. Respektive kommun erbjuds att köpa fem aktier var för 42 500 kr (krävs ett fullmäktigebeslut). Man betalar sedan per tjänst som man är intresserad av.