ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK ESLÖV MILJÖRAPPORT 2017
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2017 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1285-50-001 Anlaggningsnamn: Ellinge Avloppsreningsverk Posnummer: 24138 Or: ESLÖV Besöksadress för anl.: Ellingevägen 32 Fasighesbeeckningar: ELLINGE 36:3 Kommun: Eslöv Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: 40.15 (Framsällning av gas- och väskeformiga bränslen) Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Länssyrelse Miljöledningssysem: 14001. REVAQ cerrifika. 9001. Koordinaer: 6187483 393578 Länk ill anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:2018-03-28 08:44:19 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2017 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Michael Efernamn: Kjellberg Telefonnummer: 040-635 06 09 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: michael.kjellberg@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Andreas Efernamn: Lagerblad Telefonnummer: 040-635 01 93 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: andreas.lagerblad@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö Inlämnad:2018-03-28 08:44:19 Version:1 2 / 2
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner... 10 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 11 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 15 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 16 EGENKONTROLL... 16 Verksamhesledningssysem... 16 REVAQ... 16 Sysemaisk brandskyddsarbee... 16 Cenral krisledning... 17 Usläppskonroll och drifkonroll... 17 Funkion hos mäurusning... 18 Drif- och underhållsysem... 18 Riskvärdering... 18 GÄLLANDE BESLUT... 19 TILLSTÅNDSBESLUT... 19 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 19 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 20 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 20 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 20 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 23 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 23 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 24 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 25 REGN... 25 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 25 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 26 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 27 UTSLÄPP TILL VATTEN... 27 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 30 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 30 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 30 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 31 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 32 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 32 Fällningskemikalier... 32 Köldmedia... 33
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 6 ENERGIANVÄNDNING... 33 HANTERING AV AVFALL... 35 LUKT... 35 BULLERMÄTNING... 35 PERIODISK UNDERSÖKNING... 35 RECIPIENTKONTROLL... 35 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 37 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 37 Ledningsnä... 37 Avloppsreningsverk... 38 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 39 Ledningsnä... 39 Avloppsreningsverk... 39 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 39 Ledningsnä... 39 Avloppsreningsverk... 39 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 40 UPPSTRÖMSARBETE... 41 Ansluna verksamheer... 41 Allmänheen... 41 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 43
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 7 Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Ellinge avloppsreningsverk avseende 2017. Ellinge avloppsreningsverk ligger i södra Eslöv och är de sörsa av oal åa reningsverk i kommunen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 8 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD levererar frisk dricksvaen, hanerar dagvaen, renar avloppsvaen och ar hand om hushållsavfall på e ansvarsfull sä. VA SYD är en regional VA organisaion som verkar i Sydväsra Skåne och som även har hand om avfallshaneringen i Burlöv och Malmö. Vi är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA verksamheer. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYDs organisaion preseneras i figur 1 nedan. VA SYD har idag ca 360 ansällda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Ellinge avloppsreningsverk är Länssyrelsen i Skåne. Uppagningsområde Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk ugörs av äorerna Eslöv, Gullarp, Ösra Asmundorp, Sabbarp, Väsra Srö, Kungshul, Marieholm och Örofa, se figur 2.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 9 Figur 2. Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Ellinge avloppsreningsverks verksamhesområde ugörs av ca 1 000 ha. Ungefär 16 % besår av kombinera avloppsledningsnä och reserande är duplikasysem, se abell 1. Den oala spillvaenförande ledningslängden är 141 km varav 34 km är ryckledningar. Ledningarna ransporerar avloppsvaen från cirka 20 000 personer. Under 2016 och 2017 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 10 Tabell 1. Avloppssysem inom Eslövs avloppsområde Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha (Kombinera avloppssysem sam Icke verksam duplikasysem) Spillvaen ill reningsverk, ha (Duplikasysem sam endas spillvaen) Eslöv 168,2 639,7 Marieholm 0,1 80,9 Väsra Srö 0 8,0 Gullarp 0 2,8 Ö. Asmundorp 0 9,4 Kungshul 0 28,4 Sabbarp 0 8,0 Örofa 0 40,0 Väggarp 0 10,8 Summa 168,3 828,0 Fördelning 17 % 83 % Pumpsaioner På ledningsnäe för spillvaen finns 21 pumpsaioner kopplade ill Ellinge avloppsreningsverk. En föreckning över vikiga pumpsaioner inom Ellinges uppagningsområde framgår av bilaga 2. I de överordna syr och övervakningssysem (Uniview) kommer pumpsaionerna inom drifområde successiv läggas ill. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Ellinge avloppsreningsverk är lokalisera i södra Eslöv vid recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Närmase bosadsområde ligger ca 1 000 meer väser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverke har vari placera på samma plas sedan de byggdes på 1930 ale. E flygfoo där anläggningens placering i förhållande ill närliggande bebyggelse och verksamhe visas i figur 3.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 11 Figur 3. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Avloppsvaen behandlas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur 4.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 12 Ellinge avloppsreningsverk Vaenfas Slam Bräddvaenmagasin Regnvaenbassäng Brädd ill Eslövsbäcken Rejek-/ slamvaen Rens Gas Slam från yre reningsverk Kommun inlopp Rensgaller Sandfång Försed Slamlufning Slamano Akivslam Ano Lufning NO3 Mellansed Kemslam Fällning/ flockning Slused Ugående rena avloppsvaen Trekammarbrunnslam Blandslam Överskoslam Reurslam Rens Förjockare Procordia inlopp Försedimenering/ förjockare Ujämningsmagasin Aciflo Slamvaen Mek förj Rejekujämning Acifloslam Procslam Blandslamsilo Rökammare Röslamsilo Röslamförjockare Cenrifug Slamlager Rejek cenrifug Särkelseslam silrens Figur 4. Flödesschema över Ellinge avloppsreningsverk Gas ill uppvärmning och fordon Slam ill jordbruk Reningsverke har vå inkommande ledningar, en från Orkla Foods Sverige AB och en från kommunens invånare och övriga påkopplade indusrier. Processvane från Orkla Foods passerar en egen försedimeneringsbassäng och pumpas sedan ill en lufad veckoujämningsbassäng med omrörning från vilken e insällbar konsan flöde as u och därefer i normalfalle leds direk ill slamanobassängen. Vane kan även leds via en acifloanläggning om behov uppsår. Aciflo anläggningen fungerar så a suspendera maerial avskiljs genom a avloppsvane reagerar med fällningskemikalier, polymer och finkornig sand. Slamme leds ill en mekanisk avvanare före ranspor ill rökammarna. Sanden leds illbaka ill processen och de renade avloppsvane leds ill slamanobassängen som kolkälla. En slamlufningsbassäng med eferföljande slamanobassäng har byggs före befinlig akivslambassäng (se figur 5). Till slamlufningsbassängen leds reurslam från mellansedimeneringen illsammans med rejekvaen från cenrifugen. Avloppsvane från slamlufningen leds vidare ill slamanobassängen där avloppsvaen från ujämningsbassäng/ aciflo anläggning används som kolkälla. De finns möjlighe a illsäa eanol som kolkälla vid behov. De kommunala spillvane renas grov i maskinrensade galler för a därefer ledas genom e lufa sandfång ill försedimeneringsbassängen där sörre pariklar sedimenerar. Vaenfasen leds direk ill akivslamanläggningen där den blandas med avloppsvaen från slamanobassängen (se figur 6).
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 13 Figur 5. Slamlufning och slamanobassäng Figur 6. Lufare i akivslamanläggningen Vane från akivslamanläggningen leds ill mellansedimeneringen där yerligare sedimenering sker. Slamme åergår ill ledningscenralen mellan slamanobassängen och slamlufningsbassängen och vidare in ill slamlufningsbassängen medan vaenfasen leds ill kemsege. Avloppsvane renas sluligen kemisk genom uflockning av fosfor med hjälp av i försa hand fällningskemikalien järnklorid. Polyaluminiumklorid kan användas vid behov. Förbiledning och bräddning Vid höga flöden finns de möjlighe ill ujämning från vå punker på Ellinge avloppsreningsverk, före galler sam efer försedimeneringsbassängen. Vane ujämnas ill en regnvädersbassäng på ca 100 000 m 3. Därifrån kan vane ledas illbaka ill processen då flöde åerigen är lägre. De är förs om vane bräddar från regnvädersbassängen ill recipienen, Eslövsbäcken, som de ine kan åerföras processen. På de bräddade vane finns koninuerlig flödesmäning och flödesproporionell provagning. Slambehandling Kommunal primärslam förjockas i försedimeneringsbassängen illsammans med överskosslam och kemslam och leds via en mekanisk avvanare ill en slamsilo, kallad blandslamsilon (se figur 7). Där blandas slamme med de övriga slamfrakionerna och med eern avfall från Orkla Foods innan blandslamme pumpas in i rökammare 1. Slam som avskils från Orkla Foods processvaen pumpas från en cirkulär försedimeneringsbassäng ill en i bassängen koncenrisk placerad förjockare och leds därefer vidare ill blandslamsilon. Överskosslam som bildas i de biologiska processerna as u från reurslamsrömmen och leds ill den kommunala försedimeneringen. Kemslam från den kemiska reningen pumpas ill den kommunala försedimeneringen. Från blandslamsilon pumpas slamme via röslam/råslamvärmevälare, där värmeväling sker mellan varm ugående röslam och kall ingående råslam, ill de vå seriekopplade rökamrarna. Upumpa slam leds via en röslamförjockare och e slammagasin ill avvaningen i en cenrifug. Vid avvaning i cenrifugen används olika yper av polymerer. Avvana slam pumpas ill slamlager 1 varifrån de körs med lasbil ill de inerna slamlagre, lager 2, på Ellinge avloppsreningsverk för långidslagring. Långidslagring är den meod som idag används för hygienisering av slamme. Den indikaorbakerie som konrolleras är salmonella.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 14 Figur 7. Blandslamsilo och biogasanläggning Rejekvaenbehandling Rejekvaen från slamavvaningen leds via en ujämningsbassäng ill slamlufningsbassängen där de blandas med reurslam från mellansedimeneringen och lufas. Moagning av eernslam Organisk avfall i form av särkelseslam, silrens och fe från Orkla Foods levereras regelbunde ill en moagningsficka kopplad ill blandslamsilon före rökammaren. De eerna resprodukerna blandas i slamsilon med övriga slamfrakioner från avloppsvaenreningen innan de pumpas in ill rökammare 1. Slam från avloppsreningsverken i Flyinge, Hurva, Löberöd, Sockamöllan och Öslöv ransporeras efer förjockning ill rökamrarna på Ellinge avloppsreningsverk. Trekammarbrunnsslam ransporeras ill Ellinge avloppsreningsverk av Ohlssons AB som är den upphandlade enreprenören av MERAB. Trekammarbrunnsslamme leds in före galler för avskiljning av de parikulära. Kemikaliehanering Järnklorid för kemisk rening levereras av bilar för ADR ranspor. Reningsverke har oal re järnkloridankar på sammanlag 45 m 3 och en ank för aluminiumklorid på 15 m 3. Evenuell spill vid lossning hamnar i en gjuen invallning vid lossningssälle och pumpas sedan ill flockningen. Polymerer används vid avvaning av slamme i cenrifugen och i den mekaniska förjockaren. Pulverpolymeren ransporeras med ryckluf ill en blandningsanordning där vaen illsäs för upplösning. Polymeren ill vaenreningen på aciflo anläggningen levereras som pulver i sorsäckar. Eanol levereras med ankbil och haneras som kolkälla ill kvävereningsprocessen. De finns en skydds och haneringsinsrukion på varje sälle där kemikalier haneras. Säkerhesdaablad finns inlagda i VA SYDs kemikaliesysem Eco Online som finns illgänglig för alla medarbeare. Alla kemikalier som används i drifen finns lisade i en kemikalieföreckning i digial form. Alla kemikalier på labbe finns lisade i en kemikalieföreckning på labbe. De finns specialillverkade lock s.k. äingar a lägga på dagvaenbrunnar för a förhindra a spill hamnar i dagvaenbrunnarna. De finns åa porabla uppsamlingskärl som kan samla upp en volym på 1 000 lier vardera. Dessa kärl används vid illfälliga lösningar och vid drifförsök.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 15 Dagvane från reningsverksområde leds ill regnvädersbassänger. Energi och gasanvändning Energibehove vid Ellinge avloppsreningsverk avser elenergi för drif av pumpar och maskiner och allmänna behov. Biogasen som produceras i rökammarna används både ill uppvärmning av egna byggnader och ill uppvärmning ue på fjärrvärmenäe. Reningsverkes behov av uppvärmning av lokaler illgodoses av inern fjärrvärmenä där biogas används som bränsle. Värmeenergi produceras i Krafringens regi från en sorskalig värmepumpanläggning där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall Hushållssopor soreras i maavfall och brännbar. Övrig avfall soreras som konorspapper, pappersförpackningar, wellpapp, övriga plasförpackningar, dunkar, fa och burkar i plas, meallförpackningar och glas (se figur 8). Merab är ansvariga för avfallshanering i Eslöv, Höör och Hörby. Hämning av de olika avfallsfrakionerna skös av Ohlssons AB. Meallskro lämnas på Sena Gohards i Eslöv. Farlig avfall förvaras i LOTS miljösaion som hyrs av Sysav. Vid ömning konakas Sysav i Malmö som ombesörjer hämning. I miljösaionen finns behållare för spillolja, lysrör, baerier, sprayburkar, isocyanaer, färgburkar, kvicksilverhalig avfall, kadmiumhalig avfall, glödlampor sam el och elekronikavfall. Tillsånd ufärda av Länssyrelsen i Skåne län finns för ranspor av olika yper av farlig avfall inom verksamhesområde. Tillsånde gäller ill och med den 3 mars 2021. Figur 8. Saion för avfallssorering på Ellinge avloppsreningsverk Sand från sandfånge väas och ransporeras i conainrar av Fleilas ill Merabs åervinningscenral Rönneholm uanför Sehag. Rens väas i en väpress innan de ransporeras ill Sysav för a brännas i deras anläggning. Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Miljöpåverkan förekommer även i
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 16 form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf och vaen redovisas i emissionsdeklaraionen. Aval finns mellan VA SYD och Orkla Foods, för a konrollera de vikigase paramerarna och för a ine överbelasa verke. Möen hålls 1 gång per kvaral för a följa upp drif och drifresula sam uförda ågärder och undersökningar. Verksamhesförändringar under åre Inga sörre förändringar av verksamheen har genomförs under åre. De kan dock noeras a de påbörjas e ny samarbee mellan VA SYD och EON där den producerade mängden biogas från avloppsreningsverkes rökammare kommer a uppgraderas ill fordonsgas. Beräknas kunna vara i drif under försa halvåre 2018. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs ledningssysem är cerifiera enlig 14001:2015 och 9001:2015. Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll ingår i ledningssyseme. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge avloppsreningsverk är REVAQ cerifiera sedan 2008. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. RISE konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj 2017. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 17 VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen uförs av laboraorier vid Källby och Ellinge. Analysverksamheen vid Källby och Ellinge omfaar e begränsa anal paramerar och för paramerar som laboraorie ine är ackrediera för används VA SYDs Miljölaboraorium, lokalisera på Bullofa VV. De innebär bl.a. a samliga analyser på avvana slam sam meallanalyser på avloppsvaen analyseras där. Laboraorierna ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig SS EN 17025: 2005. De finns fyra provagningspunker på Ellinge ARV: inkommande vaen från kommunen inkommande vaen från Orkla ugående vaen brädda ugående vaen Flöde mäs koninuerlig och prov as u flödesproporionell för in och ugående vaen. Brädda flöde mäs koninuerlig vid bräddning och prov as u flödesproporionell. Usläppskonrollen uförs en gång per vecka och i samband med den konrolleras samliga reningsseg inom verke. Den dagliga drifkonrollen sker på e anal vikiga provpunker på anläggningen. On line insrumen för syrning och konroll av olika paramerar används. De finns e fleral mäare för syre, suspenderande ämnen, nira, ammoniumkväve, fosfafosfor och ph.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 18 Funkion hos mäurusning Ruiner finns för konroll och kalibrering av insrumen, flödesmäare och provagare. De finns serviceaval för flerale insrumen med årlig eern kalibrering av flödesmäare sam årlig konroll av nivågivare m.m. En hög illgänglighe av provagare garaneras av a e sor anal av lika fabrika finns på verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdebearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. Drif och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E underhållssysem (IDUS) som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. Drifingenjören har ansvare för planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder. Avdelningen har en projekingenjör som har de övergripande ansvare för a IDUS förvalas och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 19 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Dnr / Mål nr Beslusmyndighe Beslue avser 1996 12 20 Dnr 192 279 95 Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd har lämna Eslövs kommun illsånd enlig miljöskyddslagen a dels ill Eslövsbäcken släppa u avloppsvaen från Eslövs cenralor sam äorerna Gullarp, Kungshul och Marieholm, dels a emo 70 000 m3 eern slam och anna organisk maerial per år för behandling i avloppsreningsverkes biogasanläggning sam dels genomföra ansöka ubyggnader och förändringar. 1998 06 25 M97/277/8 Regeringen Regeringen ändrar beslue från 1996 12 20 så a de begränsningar som gäller för illsånde i fråga om mängden avloppsvaen som får släppas u upphävs. 2002 04 05 M 331 99 Miljödomsolen Dom som föreskriver yerligare sluliga villkor 13 14. 2003 02 21 M 4606 02 Miljööverdomsolen Dom som ändrar villkor 13. Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2017 05 18 17/00832 Länssyrelsen Skåne Anmälan om ny uppgraderingsanläggning. Länssyrelsen besluar a uan vidare ågärder avslua handläggningen av anmäld ändring daerad 2017 05 03 avseende avledning av gas ill Eon:s nä från VA SYD:s område. Om de under arbees gång förekommer några ändringar som leder ill a idsplanen ändras ska dea anmälas ill länssyrelsen. 2017 05 18 17/00729 Länssyrelsen Skåne Anmälan om ömning av rökamrarna. Länssyrelsen fick den 11 maj in en anmälan om ömning av rökammare 1 och 2. Efer uför arbee vill länssyrelsen ha in en slurappor som bland anna redovisar uppkommen miljöpåverkan sam vidagna och planerade ågärder. 2017 06 22 15/00217 Länssyrelsen Skåne Anmälan om ombyggnad av rensgalleranläggningen. Länssyrelsen besluar a uan vidare ågärder avslua handläggningen av anmäld ändring.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 20 Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2017 09 15 17/00729 Länssyrelsen Skåne Beslu om verksamheskod och avgifskod enlig miljöprövningsförordningen (2013:251). För Ellinge avloppsreningsverk ska verksamheskoderna 90.10 och 40.15 gälla. Länssyrelsen upphäver härmed si idigare beslu daera 2015 09 04. Tillsåndsgiven och fakisk belasning I illsåndsbeslue för Ellinge avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsparameer på verksamheens omfaning. Dimensionerande belasning är 23 100 kg BOD/d vilke mosvarar 330 000 pe. BOD belasningen har under 2017 vari 6 770 kg/dygn, mosvarande 97 000 pe, BOD belasningen från Orkla Foods har under 2017 vari 4 640 kg/dygn, mosvarande 66 210 pe. Anale ansluna personer 2018 02 09 var ca 21 923 personer. Yerligare informaion om av anal ansluna och fakisk belasning åerfinns under avsni Resula av mäningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk kemisk rening, uförd och driven i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig, dock med beakande av de undanag som eferföljande villkor kan föranleda. Även övriga anläggningar skall drivas på mosvarande sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 2 Anläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås sam så a miljöpåverkan blir minsa möjliga. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 3 Vid drifsörningar i reningsverke eller avloppsledningsnäe eller om del av anläggningarna as ur drif för ombyggnad, underhåll m.m. ska kommunen vida lämpliga ågärder för a moverka förorening av vaen och andra olägenheer i omgivningen. Kommunen skall vid sådana illfällen snaras underräa illsynsmyndigheen, som får medge a usläppsvillkor illfällig överskrids. Kommenar: Under åre inräffade e usläpp av meangas vilke närmare beskrivs under villkor 8. Villkor 4 Slamhaneringen vid reningsanläggningen skall ske på sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 21 Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer inrapporerade. Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas för jordbruksändamål eller särskilda olägenheer uppkommer för omgivningen eller i recipienen. Kommenar: Ellinge avloppsreningsverk cerifierades 2008 enlig Svensk Vaens cerifieringssysem REVAQ och måle är a minska ungmealler och andra miljösörande ämnen både i slam och i ugående vaen. Se avsnie Uppsrömsarbee. Villkore bedöms därmed vara uppfyll. Villkor 6 Avloppsledningsnäe skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsanläggningen av grund och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. Kommenar: VA SYD rapporerar genom miljörapporerna om vidagna ågärder för ledningsnäe ill länssyrelsen, se vidare under rubriken Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile Ågärder som genomförs under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå uomhus vid närmase bosadsbebyggelse än: Tider Efer ubye av kompressorer 1 Dagid, kl. 07 18 Kvällsid, kl. 18 22 Naeid, kl. 22 07 50 db(a) 45 db(a) 40 db(a) Kommenar: En bullermäning ufördes under 2012 och den visade a verksamheen klarade uppsaa krav. Inga klagomål på buller har inkommi under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 8 All meangas skall samlas upp och förbrännas eller försäljas. Kommenar: Den 30 november 2017 inräffade e haveri vid Sallerups gaspanna vilke innebar a den kunde ine a emo biogas från Ellinge avloppsreningsverk. En delvolym av biogas kallfacklades via överrycksveniler, se anmälan om drifsörning den 20171201. Den kallfacklade volymen beräknades ill ma 12 000 m 3 gas. Villkor 9 För omgivningen besvärande luk får ej uppkomma. 1 Nu gällande villkor
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 22 Kommenar: VA SYD har ine agi emo några klagomål på luk under åre. Vilkore anses därmed uppfyll. Villkor 10 Möjlighe ill desinfekion av de ugående, renade vane skall finnas. Kommenar: Villkore är uppfyll. En porabel doseringsurusning finns på Ellinge reningsverk, om behov uppsår kommer lämplig medel för desinfekion omgående a hämas hem. Dosering osv kommer a ske i samråd med illsynsmyndighe. Villkor 11 Flyande kemikalier som förvaras i eller i ansluning ill reningsverke skall förvaras inom avloppslös invalla område på sådan sä a avledning ill spill eller dagvaennäe eller spridning ill omgivningen i övrig förhindras. Kommenar: Villkore är uppfyll. Alla kemikalier som används permanen i drifen förvaras i invallade områden eller på plaser där avlopp saknas. Vid provisoriska lösningar finns åa porabla uppsamlingskärl som ska användas för dessa ändamål. De finns specialillverkade lock ill dagvaenbrunnarna som ska användas vid spill och olyckshändelser. Dagvaennäe på reningsverke är uforma för a minimera risken för usläpp ill Eslövsbäcken. Dagvane på område leds ill regnvädersbassängerna. Villkor 12 E förslag ill revidera konrollprogram för verksamheen skall inges ill illsynsmyndigheen inom den id som myndigheen besämmer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 13 Reshalen av föroreningar i de behandlade avloppsvane får, uöver vad som följer av gällande föreskrif om rening av avloppsvaen från äbebyggelse(snfs 1994:7), ine översiga följande koncenraioner. Parameer Villkor från 2006 01 01 BOD 7 P o 10 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde NH 4 N 3 mg/l, rikvärde och medelvärde för perioden juni om okober 5 mg/l, rikvärde och årsmedelvärde 6 mg/l, gränsvärde och månadsmedelvärde (juni okober) Föroreningar som sker genom bräddning skall inberäknas i angivna begränsningsvärden. Kommenar: Villkore är uppfyll och följs upp under rubriken Usläpp ill vaen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 23 Villkor 14 Kommunen skall uppräa en arbesplan för a minimera bräddning sam för a minska mängden ovidkommande vaen som leds ill avloppsreningsverke. Planen skall omfaa ågärder för iden fram ill år 2012 och skall inges ill illsynsmyndigheen senas den 31 december 2003. Kommenar: Villkore är ine akuell. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har ske enlig SNFS 2016:16. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubriken Hanering av slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av de allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäningen är a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsrömsoch nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif och underhållssysem. Genom egenkonroll och regelbunden illsyn på anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill våra dammar.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 24 Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Hushållnings och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.e. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare under Hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan En ågärdsplan för Eslövs kommuns avloppsnä färdigsälldes under 2016. Den framagna ågärdsplanen ska vara beslusunderlag för inveseringsbehove för kommande förbäringar på de befinliga ledningsnäe inom Ellingeverkes uppagningsområde. Dessuom ska den vara basen för urednings och projekeringsarbee för Eslövs avloppsnä på cirka 10 års sik. Denna plan presenerar bl.a. förslag på ågärder som minskar risken för källaröversvämningar vid regn, reducerar föroreningsbelasningen på recipienen sam minskar mängden illskosvaen ill spillvaenförande ledningar.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 25 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har se fasa regnmäare inom Eslövs kommun vilka koninuerlig mäer nederbörd, en av dessa är placerad inom Eslövs äor. SMHIs närms belägna saion finns i Sehag. I abell 2 redovisas uppmä nederbörd i Eslövs äor under 2017, uppmä nederbörd på SMHIs saion i Sehag redovisas som e referensvärde. Sörsa regne som föll över Eslövs äor under 2017 var e regn med 27 års åerkomsid, regne föll den 3:e augusi. 2017 har vari e blö år med upp mo 25 % mer nederbörd än normal årsnederbörd. Tabell 2. Uppmä nederbörd i Sehag och Eslöv 2017 SMHI, Sehag 1961 90 (mm) SMHI, Sehag (mm) VA SYD, Eslöv (mm) Januari 64 19 19 Februari 38 70 60 Mars 52 41 47 April 45 42 48 Maj 42 47 38 Juni 58 113 100 Juli 79 88 78 Augusi 64 109 126 Sepember 72 109 135 Okober 71 126 108 November 79 92 89 December 73 103 76 Summa 1 736 856 924 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe På ledningsnäe ill Ellinge avloppsreningsverk förekommer bräddpunker på pumpsaioner. För informaion om vilka pumpsaioner som har möjlighe ill bräddning, se Bilaga 2. Där anges även recipien för respekive bräddpunk. De finns också en bräddpunk från spillvaensyseme ill dagvaensyseme sra söder om korsningen Ysadvägen/Hurvavägen. Recipien för de bräddade vane är Bråån. Bräddpunken uppmärksammades under 2017 och under 2018 ska undersökningar göras för a a reda på konsekvenserna av a a bor bräddpunken.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 26 Bräddningarna från Eslövs avloppsnä inom Ellingeverkes uppagningsområde under åre redovisas i abell 3. I abellen framgår även anal bräddningar för de olika bräddavloppen. Bräddmängderna är framagna genom modellering. Tabell 3. Bräddningar på ledningsnäe inom Ellingeverkes uppagningsområde Område Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Anal bräddningar Ysadvägen 2 227 6 Björkeröds pumpsaion 1 <30 1 Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell 4. Renvaenprodukionen bedöms som hög, ca 234 l/p, d. Andelen illskosvaen är 46 %. Tabell 4. Vaenbalans för Ellinge avloppsreningsverk Typ av vaen Flöde (m 3 /år) Spillvaen 1 1 873 600 Spill och processvaen Orkla Foods Sverige 2 732 400 Tillskosvaen 2 181 760 Toal mängd inkommande vaen 4 787 760 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen i kommunen (= renvaenförbrukning Eslöv renvaenförbrukning Orkla) 2 Uppmä mängd Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD7, oalfosfor och oalkväve visas i abell 5. Tabell 5. Inkommande flöde och belasning Parameer Kommun Orkla Foods Medel dygn Ma dygn Medel dygn Ma dygn BOD 7 (mg/l) 192 410 2 310 5 060 P o (mg/l) 3,2 9,0 17 35 N o (mg/l) 30 69 65 110 Flöde (m 3 /d) 11 111 32 533 2 007 4 521 Anm. Vid av medelvärdena har deekionsgränsen använs. Inkommande dygnsmedelflöde under period 2013 2017 visas i figur 9. Inkommande kommunal flöde ökar flera gånger med nederbörden. Under 2017 var maflöde för de kommunala inkommande flöde 32 533 m 3 /d och medelflöde var 11 111 m 3 /d. Orklas inkommande flöde har dygnsvariaioner under en vecka men en marginell nederbördspåverkan.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 27 14000 12000 Medelflöde (m3/d) 10000 8000 6000 4000 2000 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 9. Inkommande dygnsflöde, 2013 2017 Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning Ellinge avloppsreningsverk är dimensionera för 23 100 kg BOD/d vilke mosvarar 330 000 pe. BOD belasningen har under åre vari 6 770 kg/dygn, mosvarande 97 000 pe, ma 19 698 kg/dygn och min 1 513 kg/dygn. BOD belasningen från Orkla har under åre vari 4 635 kg/dygn, mosvarande 66 211 pe, ma 17 786 kg/dygn och min 159 kg/dygn. Den maimala dygnsbelasningen är basera på 70g BOD7/p,d och uppgår ill 281 394 pe varav 254 084 pe från Orkla. Medelflöde för åre har vari 13 117 m 3 /d. Anale ansluna personer 2018 02 09 var ca 21 923 personer. Maimal genomsnilig veckobelasning (ma gvb) har beräknas i enlighe med Naurvårdsverkes vägledning som kom hösen 2017. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har uppskaas ill 2 000 personer. Indusribelasningen uppskaas ill 214 300 pe. Indusribelasningen ill Ellinge minskar under sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 240 000 pe. Usläpp ill vaen Usläppa haler och mängder avseende BOD 7, COD Cr, P o, N o, NH4 N sam TOC under åre visas i abell 6. Ugående haler avseende de paramerar som har rik och gränsvärden, visas månadsvis i figur 10 13. Samliga paramerar uppfyller kraven enlig villkoren. Ugående meallhaler kan suderas i bilaga 3 som innehåller en sammansällning av vaen och slamanalyser.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 28 Tabell 6. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 4,0 19 99 COD Cr 38 180 95 TOC 1 10 47 96 P o 0,15 0,70 97 N o 5,5 26 87 NH 4 N 1 1,6 7,7 90 1 Medelhalen för NH4 N under juni okober var 1,0 mg/l Ugående haler av BOD 7 visas i figur 10. Årsmedelvärde uppgick ill 4,0 mg BOD 7 /l och reningsgraden var över 99 %. Deekionsgränsen för BOD 7 analysen är 3 mg/l. Uppmä BOD 7 hal har vid flera illfälle vari under 3 mg/l och har då sas ill 3 mg/l. 12,0 10,0 8,0 BOD (mg/l) 6,0 4,0 2,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 10. Ugående haler av BOD 7 2017 Ugående haler av oalfosfor visas i figur 11. Månadsmedelvärdena var under 0,3 mg/l och årsmedelvärde var 0,15 mg/l. Reningsgraden för oalfosfor var 97 %.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 29 0,35 0,3 0,25 Toalfosfor (mg/l) 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 11. Ugående haler av oalfosfor 2017 Ugående haler av oalkväve visas i figur 12. Årsmedelvärde för oalkväve var 5,5 mg/l och reningsgraden var 87 %. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde har vari under rikvärde under hela åre. 12,0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde 10,0 Toalkväve mg/l 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde Figur 12. Ugående haler av oalkväve 2017 Ugående haler av ammoniumkväve visas i figur 13. Årsmedelvärden som rikvärde var under 5 mg/l under hela åre. Månadsmedelvärdena under juni okober underseg 6 mg/l under hela perioden. Medelvärde under denna period var 1,0 mg/l vilke är beydlig lägre än rikvärde 3,0 mg/l.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 30 7,0 6,0 5,0 Ammoniumkväve (mg/l) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Gränsvärde som månadsmedelvärde jun ok Rikvärde och medelvärde jun ok Rikvärde som årsmedelvärde Medelvärde jun ok Figur 13. Ugående haler av ammoniumkväve 2017 Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2016:8) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006. Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden översiger röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. När de gäller mealler i ugående vaen ligger koppar, kvicksilver och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen och nickel angerar röskelvärde för rapporering. Dessa ar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga 3). Inga övriga analyserade ämnen överskrider röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Förbiledning och bräddning på verke Under åre har de ine ske någon bräddning. Omkring 17 958 m 3 vaen förbileddes före galler sam 178 600 m 3 efer försedimeneringsbassänger ill regnvädersbassängen. Förbiledning av vaen har enbar ske i samband med regnväder då den hydrauliska belasningen överskreds. Under åre leddes cirka 255 670 m 3 vaen illbaka ill processen då flöde var lägre. Konroll av flödesmäning och provagning Provagnings och flödesmäningsurusningen har fungera illfredsällande under åre.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 31 Hanering av avvana slam Toal producerades 6 113 on slam vid Ellinge avloppsreningsverk under åre med en genomsnilig TS hal på 20,4 % och GF hal av 65,9 %. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär a slamme långids lagras i mins 6 månader på VA SYDs anläggningar. Efer lagring analyseras de för salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår och hössådd har slam som produceras 2016 spridis under åre. Toal har 2 158 on slam spridis på åkermark under åre. Massbalans över hanerade mängder framgår av abell 7. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen. Tabell 7. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Mängd (on TS) Ingående lager Ellinge 2017 01 01 3 871 790 Slamprodukion 2017 6 113 1 247 Spridning på åkermark 2016 års produkion Spridning på åkermark 2017 års produkion 2 158 Jordillverkning 3 418 697 Deponiäckning 0 0 Ugående lager Ellinge 2016 12 31 3 959 808 0 440 0 Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 8, i bilaga 3 och 6 sam i emissionsdeklaraionen. Gränsvärdena för a få sälja och överlåa avloppsslam för jordbruksändamål (SFS 1998:944) har ine överskridis under åre.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 32 Tabell 8. Årsmedelvärden för avvana slam och gränsvärden för a sälja slam för jordbruksändamål Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enlig SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly 13 100 Kadmium 0,88 2 Kvicksilver 0,35 2,5 Krom 27 100 Nickel 17 50 Koppar 260 600 Zink 380 800 Silver 1,1 Tenn 8,8 Moagning av eernslam En sammansällning över moage eernslam finns i abell 9. Mängden moage slam från enskilda avlopp uppgick ill sammanlag 4 940 m 3. Mängden moage slam från andra reningsverk uppgick ill 2 657 m 3. Tabell 9. Mängd moage eernslam från avloppsreningsverk, Orkla och enskilda avlopp 2017 Eernslam Slammängd (m 3 ) Slammängd (on TS ca) Flyinge ARV 1 522 34 VA SYD anmälningsplikiga avloppsreningsverk Hurva ARV 100 2,4 Sockamöllan ARV 30 3 Löberöd ARV 1 005 32 Särkelseslam 8 233 740 Orkla Silrens 3 680 736 Fe 156 53 Enskilda avlopp 4 940 59 Förbrukning av kemiska produker Fällningskemikalier Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 4. För fosforfällning har 290 on PIX 111 och 46 on PAX använs. I figur 14 redovisas förbrukningen av fällningskemikalier under de senase 6 åren. Ökningen av den förbrukade mängden PAX under senase re åren beror på a periodvis har de kommi mer parikulär maerial efer mellansedimenering ill fällningen. För a kunna reglera fosforhal i ugående vaen doserades PAX samidig som PIX då denna kombinaion fungerar bäre vid avskiljning av parikulär maerial.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 33 400 350 PIX, PAX (on) 300 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 PIX 111 PAX Figur 14. Förbrukning av PIX 111 (blå sapel) och PAX (röd sapel), 2012 ill 2017 Köldmedia Vid verke finns vå aggrega innehållande 5,5 resp 3,1 kg köldmedium R407C. Aggregaen omfaas av årlig läckagesökning, däremo omfaas de ine av årlig rapporering. Energianvändning Sedan 2006 värms Ellinges byggnader med egenproducerad energi. Elanvändningen har under åre uppgå ill 3 100 MWh. En sammansällning över energianvändning och energiprodukion finns i abell 10 och 11. Under åre har ingen fjärrvärme använs på anläggningen. Under åre facklades 24 % av den producerade biogasen. En ny uppgraderingsanläggning kommer a as i drif under våren 2018. Tabell 10. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 3 100 000 Energianvändning Fjärrvärme (kwh) 0 Biogas (kwh) 8 679 000 Toal (kwh) 11 780 000 Energiprodukion Biogas (kwh) 11 404 650 Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) 16 018 000 Toal (kwh) 27 422 650
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 34 Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 59 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas 0 0 Gaspanna 272 935 1 605 490 Sallerups gaspanna 1 202 600 7 074 054 Toal nyogjord biogas 1 475 535 8 679 540 Förluser (fackling)+ usläpp av ofacklad gas 475 273 2 795 700 Producerad biogas 1 950 800 11 475 190 Figur 15 visar elanvändningen på Ellinge 2013 2017. Elprodukionen på sien varierar över id då de ill sor del påverkas av belasningen från indusrin. Energiförbrukning kwh/år) 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2013 2014 2015 2016 2017 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Elförbrukning kwh kwh/pe Figur 15. Årlig elanvändning på Ellinge ARV 2013 ill 2017 Figur 16 visar biogasprodukionen under de fem senase åren. Under 2012 och 2013 ömdes och renoverades båda rökamrarna vilke ge någo ökad gasprodukion. Variaioner av biogasprodukionen kan variera över id då den ill sor del är beroende av vad som kommer in ill reningsverke från indusrin.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 35 2 500 000 2 000 000 21 Biogas Nm3/år 1 500 000 1 000 000 500 000 16 11 6 0 2013 2014 2015 2016 2017 Biogas (Nm3/år) 1 Figur 16. Årlig biogasprodukion på Ellinge ARV, 2013 ill 2017 Hanering av avfall Verksamheen på reningsverken har under åre ransporera iväg 1,313 on farlig avfall. 34,8 on rens och 16 on sand ransporerades bor under åre. Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre uppdela på olika avfallsslag redovisas i bilaga 5. Luk Inga klagomål på luk har inkommi under åre. Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs på Ellinge avloppsreningsverk under åre. Periodisk undersökning ufördes senas 2016 05 25. Recipienkonroll Recipien ill Ellinge avloppsreningsverk är Eslövsbäcken som efer cirka 300 m mynnar u i Bråån, som i sin ur mynnar u i Kävlingeån för vidare färd u i Öresund. Kävlingeån och Bråån är inressana ur fiskesynpunk på grund av förekoms av bl.a. öring. Enlig den senase bedömningen av vaenförekomsen Bråån bedöms den ekologiska sausen ill målig på grund av näringspåverkan och vaenkemiska resula. För vaenförekomsen Kävlingeån (Have Bråån) bedöms den ekologiska sausen ill oillfredssällande på grund av övergödning, vaenkemiska resula och förekoms av e särskil förorenande ämne (Diflufenikan). Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenylerar (PBDE) överskrids i alla Sveriges yvaenförekomser pga. amosfärisk deposiion. Dea medför a samliga yvaen i Sverige
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 36 klassificeras ill uppnår ej god kemisk saus med avseende på kvicksilver och PBDE. Dessa gränsvärden överskrids även i Bråån och Kävlingeån vilke ger ej god kemisk saus. Kävlingeåns kemiska saus uan överall överskridande ämnen är god medan Bråån ej klassas. En samordnad recipienkonroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vaenråd där VA SYD är medlem. Under åre har Alconrol ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar sam boenfauna. I konrollprogramme finns 13 provpunker i Kävlingeån och dess biflöden, varav en är belägen sra uppsröms reningsverke och en dryg 8 km nedsröms. Årsrappor för recipienkonrollen 2017 färdigsälls under våren 2018.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 37 Ågärder som genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelse och förbäringsågärder sam nyläggningar på Eslövs kommuns ledningsnä. Toal har de resulera i 1150 meer spillvaenförande ledningar och 583 meer dagvaenledningar i förnyelseoch förbäringsprojek. Hanverkarevägen För a minska risken för källaröversvämningar och minska illskosvane ill avloppsreningsverke separerades under 2017 ledningsnäe i Hanverkarevägen. Cirka 100 m spillvaenledning respekive dagvaenledning lades ner och anslös ill befinlig sysem i Skomakaregaan. Figur 17. En ny spillvaenledning sam dagvaenledning lades ner i Hanverkarevägen och anslös ill befinlig sysem i Skomakaregaan. Grönlandsgaan Borkoppling av en LTA saion på Grönlandsgaan ufördes 2017. Pumpsaionen og emo spillvaen från fyra fasigheer längs Sunnanorpsvägen, och pumpade vidare ill en kombinerad
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 38 ledning i Grönlandsgaan. LTA saionen kopplades bor och de vå spillvaenledningarna kopplades samman. Den kombinerade ledningen blev en dagvaenledning. Figur 18. En LTA saion inringa med svar ogs ur drif och spillvaenledningen kopplades ihop. Ågärder på pumpsaioner E löpande underhåll har uförs under åre, såsom service på pumpar, reservkraf. Avloppsreningsverk E regelbunde förebyggande underhåll genomförs vid anläggningen för a drifsörningar och haverier ska undvikas. Bassängerna öms ned en i age i varje processeg och en okulär besikning av bassängen sam genomgång av maskinell urusning sker en gång per år. Moorer och pumpar ill lufarna i Orklas ujämningsbassäng konrolleras. Verke är uppbygg av flera parallella linjer för respekive reningsseg vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras uan sörningar. Underhållsarbee uförs normal under sommarmånaderna då Orklas belasning på reningsverke är minimal. En sammanfaning av åerkommande underhållsarbee visas i abell 12. En ny Toalfosformäare har insalleras och kommer framöver a syra kemikaliedoseringen vid eferfällningen vilke beräknas kunna minska kemikalieförbrukningen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 39 Tabell 12. Underhållsarbee på Ellinge avloppsreningsverk under 2017 Anläggningsdel Akivie Daum Slamlufning och slamano Översyn av dysor och omrörare Juni augusi Akivslambassänger Översyn av membran och omrörare Juni augusi Sedimeneringsbassänger Mek, bio resp. kemsegen Orklas ujämningsbassäng Orklas Försedimenering/ förjockare Översyn av skrapor och kedjor slidelar byes vid behov. I Försedimeneringsbassängerna har skrapspelen. Översyn och reparaion av omrörare och moorer, bye av luffiler Översyn av skrapor och pumpar April Maj Maj augusi Juli sepember Juli sepember Gallersaion Helrenovering Okober pågår Biogas Ny gasledning ill uppgradering, fackla och renovering av gasklocka Juni pågår Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 43 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 5 i Eslöv. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Under åre inräffade en drifsörning avseende usläpp av meangas, vilke beskrivis idigare i avsni Gällande beslu under villkor 8. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYDs miljöberedskap är ill för a skydda avloppsreningsverk, ledningsnä och recipiener inom vår verksamhesområde mo usläpp av olika slag. Vi samarbear med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas miljöförvalningen. Vid akua usläpp kan VA SYD biså med kunskap och en för ändamåle väl urusad miljövagn för a soppa flöde från serviser, ryckavlopp och huvudledningar sam a kunna samla upp, a prover och omhändera föroreningar för a förhindra forsa spridning. Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Ellinge avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs under sycke Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 40 För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Ellinge bedriver e sysemaiska brandskyddsarbee. Skyddsronder har genomförs på Ellingeverke under åre och avvikelserna har införs i handlingsplan. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. All elkraf som köps in under åre är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. VA SYDs mål är a minska vår energiförbrukning med 1 % oberoende av ökad befolkning. Energiförbrukning är e av uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning. I abell 13 redovisas de energibesparande ågärder som genomförs vid avloppsreningsverke under åre. Tabell 13. Energibesparande ågärder 2017 Ågärd Beskrivning Energislag Bye av ljuskällor E koninuerlig arbee pågår för a eferhand bya u de gamla lysrörsarmaurerna mo moderna av Led yp. El Ågärder för a ersäa kemikalier Användning av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalier som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandling av avloppsvaen. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresula är e koninuerlig pågående arbee. Ågärder för a minska mängden avfall A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 41 Uppsrömsarbee Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Under åre har e yrande gjors för Eslövs kommun. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer. E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e brev med krav på ufasning från de kommunala avloppe. Under åre har e ufasningsämne idenifieras i uppagningsområde ill Ellinge avloppsreningsverk. Begäran om handlingsplan för ufasning har skickas ill verksamhesuövaren. Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Kommunikaionsarbee under 2017 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. En läsvärdesmäning i slue av 2016 visade a kännedomen är mycke hög, flerale har e posiiv inryck och ycker a innehålle är rovärdig. Näsan 7 av 10 svarar a de är beredda a ändra sina vardagliga ruiner för a värna om miljön. Regelbunden kommunikaion av uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. E eempel på arbee är en specifik videokampanj VA SYD gjorde illsammans med Sven Melander på Facebook, som gav sor uppmärksamhe. Filmen från Källby avloppsreningsverk där vi praar om vad man ska egenligen ska spola ner i avloppe har visas 37 000 gånger och filmen när Sven delar u feraar i Lund har visas 64 000 gånger. Arbee med och delagande i Svensk Vaen kampanjer e i samband med Sora bilväarhelgen och Världsvaendagen under våren och Världsoaledagen under hösen Fokus på fe i ledningarna, som orsakar sora problem. Under 2017 delade vi u över 10 000 feraar ill allmänheen för a hjälpa människor a hanera fee rä och lyfa frågan. Delagande och arrangemang av olika akivieer för a lyfa uppsrömsfrågor och miljöfokus på e Malmöfesivalen, Gifkonferensen i Eslöv, Borgeby Fäldagar sam så värd för sudiebesök på Klagshamns avloppsreningsverk vid Envisys vårmöe 2017.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 42 Kreseum är namne på VA SYDs pedagogiska verksamhe som bedriver uppsrömsarbee för framförall lärare och skolelever. Den pedagogiska verksamheen besår av Kreseum kreslopp och kunskapscenrum, Hyllie vaenpark, skolbesök på någo av våra avloppsreningsverk och kreseum.se Under 2017 hade Kreseum kreslopp & kunskapscener ca 5 500 besökare. Hälfen av dessa var skolelever med lärare. Under säsong kör vi guidade urer för skolelever på våra avloppsreningsverk. På grund av byggarbee och schakning har vi säng för skolbesök på Ellinge under hösen 2017 och våren 2018. Dea gäller även Sjölunda där vi avvakar a a emo skolelever ills ombyggnad är färdig. Tros a Ellinge vari säng för skolbesök under hösen 2017 har oala anale besökare öka från år ill år på våra verk. Under åre har över 1300 personer vari på sudiebesök på någo av våra avloppsreningsverk. Under 2016 började VA SYD blir mer akiv i Smar mae då Kreseum numera represenerar VA SYD på akuell workshop i någon av medlemskommunerna. Högsadieskolor kan boka Smar mae, som arrangerar halvdagar med presenaion och handledning av maemaikprobelm från olika verksamheer där VA SYD är en samarbesparner. Under 2017 har vi mö ca 679 elever i åk 8 & 9 under arrangemang Smar mae. Under 2016 genomfördes e piloprojek där Kreseum arbeade med Rosengårdsskolan parallell med e sörre grävarbee där dricksvaenledning byes u längs Von Rosensväg. I samverkan med projekledare för bye av dricksvaenledningen användes projeke som e pedagogiska illfälle a lära om vaen i vår sad, vilka arbear med vaen och syfe var a göra eleverna ill ambassadörer för VA SYDs arbee med dricksvaenledningen. Uvärderingen är posiiv och eleverna urycke solhe a kunna lära familjen där hemma vad som var på gång i gaan. Piloprojeke preseneras på Vaensämman 22 23 maj 2018.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2017 43 Föreckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Ansluningsuppgifer Pumpsaioner inom uppagningsområde Sammansällning av vaen och slamanalyser Föreckning över kemiska produker använda i drifen Föreckning över farlig sam övrig avfall Meallhaler i avvana slam Emissionsdeklaraion
Bilaga 1 Ansluningsuppgifer Ansluningsuppgifer Värde Vaenverk, anal ansluna personer 21 967 Avloppsreningsverk, anal ansluna personer 21 923 Ansluna pe veckodygn/provagningsdygn 97 000 Ansluna pe från indusri m.a.p. BOD7 veckodygn/provagningsdygn 66 210 * Ansluna pe beräknas uifrån oal inkommande BOD7 belasning och 70 g BOD7/person Inkommande flöden dealjerade uppgifer Månad Renvaen (m 3 ) Avloppsvaen från kommun (m 3 ) Processavloppsvaen från Orkla (m 3 ) Förbile vaen efer försed (m 3 ) Åerag från dammar (m 3 ) Januari 229 124 225 599 65 918 5 300 18 522 Februari 224 110 280 068 77 489 5 300 18 520 Mars 229 220 309 312 75 175 5 307 15 968 April 233 716 261 178 57 419 2 573 9 000 Maj 223 042 248 652 58 532 5 300 3 168 Juni 178 756 259 966 20 903 7 317 7 920 Juli 189 398 248 818 34 949 6 456 18 230 Augusi 233 379 312 540 68 076 10 479 35 780 Sepember 206 412 548 401 63 073 23 610 44 824 Okober 275 819 481 937 72 630 82 013 25 634 November 237 296 416 723 79 194 12 804 23 167 December 198 828 462 173 59 038 12 138 34 929 Summa 2 659 100 4 055 367 732 396 178 597 255 664 Summa (avloppsvaen från kommun + Orkla) 4 787 763
Bilaga 2 Pumpsaioner inom uppagningsområde Psn Övervakningssysem Beredskap Reservkraf Ujämningsvolym Recipien nödavlopp Marieholm Uni View Ja Ja Ja, 7 000 m 3 Saån, efer ujämning Almliden Uni View Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Trollenäs Larm, bryer Marieholms ps vid hög nivå Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Reslöv Larm Ja Nej Nej Saån Slåerängen Uni View Ja Ja Nej Via dike ill Saån Aarp Nej Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Björkeröds Uni View Ja Förbere för mobil ansluning Nej Dike ill Bråån Savröd Uni view Ja Nej Nej Nödavlopp saknas V Srö Larm Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Gullarps Uni View Ja Förbere för mobil ansluning Nej Saån Rönneberga Uni View Ja Förbere för mobil ansluning Nej Till dagvaen, Krondike Väserdala (Lönebosälle) Larm Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Ellinge Ps Uni View Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Ö Asmundorp Nej Nej Nej Nej Nödavlopp saknas Solkullen Uni view Ja Nej Nej Nödavlopp saknas Örofa Uni View Ja Fas Ja, 200m3 Kävlingeån Bråån Uni View Ja Fas Nej Nödavlopp saknas
Bilaga 3 Sammansällning av vaen och slamanalyser Inkommande avloppsvaen flöde Inkommande avloppsvaen Flöde (m 3 ) Kommunal avloppsvaen 4 055 367 Orklas processvaen 732 396 Toal mängd inkommande avloppsvaen 4 787 763 Inkommande avloppsvaen haler och mängder Parameer Anal prov och provyp Kommun/ Orkla Inkommande hal kommun (mg/l) Inkommande hal Orkla (mg/l) Medel Ma Medel Ma Inkommande belasning kommun (on) Inkommande belasning Orkla (on) Toal inkommande belasning * (on) BOD 7 59/57 dp 192 410 2 310 5 060 779 1 692 2 470 COD Cr 24/23 vp 403 790 3 189 4 500 1 636 2 335 3 971 P o 60/58 dp 3,2 9,0 17 35 13,1 12,3 25 4 N o 59/57 dp 30 69 65 110 121,5 47,4 + 29,4** 198,3 NH 4 N 49/42 dp 18 42 11 20 72 8,1 80,1 Susp. 49/44 dp 219 550 1 552 3 100 889 1 137 2 2026 *Toal inkommande belasning avser inkommande mängder vid provagningspunken prov IN. Den oala belasningen omfaar ine någon inern belasning. **Silrens, särkelseslam och fe från Orkla
Bilaga 3 Ugående vaen flöde Ugående vaen Flöde (m 3 ) Toal mängd ugående vaen 4 713 168 Ugående vaen haler och mängder Parameer Anal prov och provyp 1 Anal värden under deekionsgräns Medelvärde 2 Ugående hal (mg/l) Mavärde Ugående mängd per år BOD 7 64 dp 32 4,0 9,0 19 on COD Cr 24 vp 2 38 70 180 on TOC 13 dp, 17 vp 3 9,9 18 47 on P o 12 mp 0,15 0,3 0,7 on N o 64 dp 5,5 7,9 26 on NH 4 N 52 dp 6 1,6 4,1 7,7 on Susp. 52 dp 10 7,0 15 33 on Kvicksilver 18 vp 7 0,00043 0,0059 2,0 kg Kadmium 18 vp 13 0,00004 0,00014 0,18 kg Bly 18 vp 18 e.d 4 e.d 4 e.d 4 Koppar 18 vp 11 0,011 0,072 53 kg Zink 18 vp 0,097 0,144 458 kg Krom 18 vp 3 0,0031 0,0083 14,8 kg Nickel 18 vp 0,0042 0,0063 20 kg Silver 18 vp 13 0,0011 0,0075 5,2 kg Tenn 18vp 17 e.d 4 e.d 4 e.d 4 Arsenik 18 vp 18 e.d 4 e.d 4 e.d 4 1 Anal analyserade och redovisade prov enlig SNFS 2016:16 2 Redovisas som flödesväg medelvärde. Om så ine är falle skall dea anges. Medelvärde är beräkna som vika årsmedelvärde och deekionsgränsen har använs vid en av BOD 7, COD Cr, P o, N o, NH4 N och Susp. 3 TOC analyserades som dp fram ill april månad och efer de är analyser agna på veckoprov 4 e.d= ej deekera i någo av de analyserade proverna under åre
Bilaga 3 Anal prover på inkommande och ugående avloppsvaen Anal godkända analyser uförda på Ellinges och Källbyslaboraorie preseneras nedan. Usläppskonrollen gjordes en gång i veckan fram ill okober månad. För a kunna få bäre medelvärde på inkommande och ugående avloppsvaen gällande BOD, No, och Po haler har provagningar ske vå gånger i veckan från okober månad. Månad TOT N INK Kom/Orkla TOT N UTG NH4 N INK Kom/Orkla NH4 N UTG TOT P INK Kom/Orkla TOT P UTG månadsprov BOD 7 INK Kom/Orkla BOD 7 UTG COD UTG (veckoprov) Jan 5/5 5 5/5 5 5/5 1 5/5 5 2 Feb 4/4 4 4/4 4 4/4 1 4/4 4 2 Mar 4/4 4 4/4 4 4/4 1 4/4 4 2 Apr 4/4 4 4/3 4 4/4 1 4/4 4 2 Maj 4/5 5 4/4 5 4/4 1 4/4 4 2 Jun 4/3 4 4/4 4 4/3 1 4/5 5 2 Jul 4/2 5 4/2 5 4/2 1 4/3 5 2 Aug 3/4 4 3/3 4 3/4 1 3/4 4 2 Sep 3/4 4 4/4 4 4/5 1 4/5 5 2 Ok 8/7 9 4/4 4 8/7 1 8/8 9 2 Nov 9/9 9 5/5 5 9/9 1 8/8 8 2 Dec 7/6 7 4/3 4 7/6 1 7/6 7 2 Summa 59/57 64 49/42 52 60/58 12 59/57 64 24 1 Inge månadsprov blev blanda i augusi. Medelvärde är beräkna på 31 dygnsprov som flödesvika månadsmedelvärde.
Bilaga 3 Slam mängd Producera slam Mängd (on) Toal mängd producera slam 6 113 Slam haler och mängder Parameer Enhe Medelvärde Mavärde Gränsvärde i förordning 1998:944 Anal prov och provyp Mängd (kg/år) ph ph 7,7 8,4 12 mp TS % 20,4 25,2 12 mp 1 249 090 GF % 65,9 73,2 12 mp 4 025 920 NH 4 N mg/kg TS 13 000 17 000 12 mp 16 050 N o 1 mg/kg TS 59 000 74 000 12 mp 74 000 P o 2 mg/kg TS 30 300 37 500 12 mp 37 900 Kalcium mg/kg TS 16 000 20 000 12 mp 19 500 Zink mg/kg TS 380 510 800 12 mp 470 Koppar mg/kg TS 260 350 500 12 mp 330 Krom mg/kg TS 27 41 100 12 mp 33,7 Nickel mg/kg TS 17 23 50 12 mp 20,8 Bly mg/kg TS 13 19 100 12 mp 16,4 Kadmium mg/kg TS 0,88 1,0 2,0 12 mp 1,1 Kvicksilver mg/kg TS 0,35 0,55 2,5 12 mp 0,44 PAH mg/kg TS 0,59 1,1 3,0 7 mp 0,74 PCB mg/kg TS 0,03 0,05 0,4 10 mp 0,04 Nonylfenol mg/kg TS 4,3 7,6 50 9 mp 5,4 Silver mg/kg TS 1,1 1,9 12 mp 1,4 Tenn mg/kg TS 8,8 13 12 mp 11,0 1 Uppsluning med Kungsvaen 2 Kjeldahl kväve
Bilaga 4 Föreckning över kemiska produker använda i drifen Kemikalienamn Användningsområde Årsförbrukning Enhe KEMIRA PIX 111 Vaenreningskemikalie: kemisk fällning och aciflo 290 on KEMIRA PAX 15 Vaenreningskemikalie: kemisk fällning 46 on KEMIRA PIX 118 Vaenreningskemikalie: kemisk fällning MarieholmsPS 12 on ZETAG 8180 Flockningsmedel: mekanisk förjockare, slamcenrifug 14 on ZETAG 8190 Flockningsmedel: slamcenrifug 9,0 on Ciba ENA 389 Skumdämpning 720 lier Sekundol (eanol) 1 Kolkälla i slamano 7 124 lier Drosera MS 100 Väellådsolja 20 lier Toal Nevasone EP 100 Smörjning ill skrapspel 10 lier 1 Kolkälla förbrukning var högre än vad de var under de senase åren. Under sommaren ömdes en rökammare vilke gav beydlig högre inern kväve belasning sam gjordes en åerkommande in och uvändning besikning av eanol cisern.
Bilaga 5 Föreckning över farlig sam övrig avfall Farlig avfall Avfallsslag Avfallsslag nr EWC kod Mängd (kg) Moagare Spillolja <10% 3120 130205 22 SYSAV Oljeproduker fasa 3131 150508 122 SYSAV Färg burkar och dunkar 3333 080111 24,5 SYSAV Aerosoler (sprayburkar) 3370 080111 23,5 SYSAV Lysrör, HG haliga 3751 200121 33 SYSAV Lampor, Hg haliga 3755 200121 8 SYSAV Laboraorieavfall 4210 160506 10 SYSAV Laboraoriekemikalier 4307 160601 30 SYSAV Bilbaerier bly 4310 160601 118 SYSAV Småbaerier 4320 200133 63 SYSAV Elavfall 4611 160213 859 SYSAV Toal 1313 Transporörer är Ekdahl Miljö för Syckegods, Puls för ankransporer sam Sysav. Övrig avfall Avfallsslag Mängd Transporör Hushållsavfall 7 650 kg Merab Pappersförpackningar 1940 kg Merab Plasförpackningar 390 kg Merab Maavfall Tömning 26 ggr/år Merab Färg, vaenbaserad 8 kg Merab Rens, brännbar avfall 34 860 kg Merab Meall och glas hämas på avrop. Inga avrop dea år.
Meallhaler i avvana slam Bilaga 6
Bilaga 6
Bilaga 6