TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - återrapport av uppdrag Förslag till beslut Grundskolenämnden godkänner återrapapport av uppdrag avseende utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ärendebeskrivning Grundskolenämnden beslutade den 20 mars 2018, 66, att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram underlag om följande: Hur många elever i dagens årskurs 9 väntar på att få någon form av utredning gjord? Hur många elever i kommande årskurs 7-9 väntar idag på att få någon form av utredning gjord? Hur ser väntetiden ut och vad krävs för att denna process kan påskynda? Underlaget ska gälla även för elever som väntar på utredning från Region Västmanland. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ovanstående underlag, vilka återrapporteras till nämnden. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att tillsammans med den samlade elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Den samlade elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den samlade elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Vad gäller utredningar i skolan är syftet inte att ställa en medicinsk eller neuropsykiatrisk diagnos. En diagnos får inte vara en förutsättning för att en elev får tillgång till det stöd den behöver. Det finns inget stöd i skollagen för att kräva diagnos för att eleven ska ha rätt till anpassningar och stöd. I Västerås stad gör specialpedagoger läs- och skrivutredningar, vilka kan leda fram till dyslexidiagnos. Utredning av skolpsykolog görs vid misstanke om intellektuell funktionsnedsättning. Andra frågeställningar utreds av
2 (5) Logopedmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Habiliteringen eller andra vårdgivare utanför skolans uppdragsområde. Läs- och skrivutredningar Idag står elva elever i årskurserna 7-9 i kö till läs- och skrivutredning. Av dessa går tre elever i årskurs nio. Läs- och skrivutredningar görs av specialpedagoger inom Centrala elevhälsan. Elev erbjuds som regel utredning senast terminen efter det att anmälan görs från skolenhet. Särskilda skäl kan medföra att en elev prioriteras, vilket i sin tur leder till att andra elever får vänta längre på utredning. Ett sådant skäl kan vara att eleven går i årskurs nio och snart ska gå vidare till gymnasiet. Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med de utredningar som görs, att ställa en diagnos räcker inte. För att skolan ska kunna erbjuda rätt stöd behöver frågor besvaras i samband med utredningen; Vari består svårigheterna? Vad händer efter utredningen/diagnosen? Vad behöver skolan arbeta med? Idag finns två specialpedagoger inom den centrala elevhälsan med uppdrag att utföra dyslexiutredningar. Detta har lett till att väntetiden nu är kortare än tidigare. Logopedutredningar Logopedutredningar görs av Logopedmottagningen inom Region Västmanland. De har också ansvar för eventuell behandling inom området. Inom Centrala elevhälsan finns tre logopeder med uppdrag att ge stöd, handledning och kompetensutveckling till personal på skolorna i deras arbete med elever med svårigheter. Psykologutredningar Då nämndens frågeställning rör neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är det viktigt att beskriva skolpsykologens uppdrag. Skolpsykologen tillhandahåller psykologisk kompetens i det pedagogiska arbetet och i utveckling av elevhälsan, konsultation och handledning av skolpersonal, kartläggning, observation och bedömning på individ-, grupp- och organisationsnivå, utredning av intellektuell funktionsnedsättning samt tillhandahåller utbildningsinsatser och föreläsningar. En skolpsykolog arbetar således ur ett skolperspektiv. Det betyder att fokus ligger på inlärning och pedagogisk problematik. Skolpsykologens uppdrag är att tillsammans med den samlade elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utbildningsmålen ska vara i fokus för skolpsykologen. Vad gäller utredningar är syftet med en utredning i skolan inte att ställa en medicinsk eller (neuro-)psykiatrisk diagnos. En formell diagnos får inte vara en förutsättning för att eleven ska fa tillga ng till det stöd eleven behöver. Det finns heller inget stöd i skollagen för att kräva diagnos för att eleven ska ha rätt till anpassning och stöd. En pedagogisk kartläggning ska alltid föregå en psykologutredning. En psykologutredning är främst aktuell da insatser som ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, inte ger önskad effekt (se bild nedan).
3 (5) Den psykologiska bedömningen eller utredningen är inte i sig en åtgärd, utan ett led i att bringa större förståelse för elevens svårigheter och identifiera de resurser eleven har. Skolpsykologerna i Västerås kan inte svara för eller på hur många barn elever som står i kö för utredning med frågeställningar; språkstörningar, autismliknande svårigheter, koncentrationssvårigheter eller perceptuella svårigheter. Elevers och familjers väntan på utredningar av dessa frågeställningar finns på Logopedmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen eller hos andra vårdgivare utanför skolans uppdragsområde. Utredning i skolan En utredning kan vara påkallad såväl om eleven riskerar att inte uppnå kunskapskrav som om eleven stöter på andra svårigheter i sin skolsituation. Beroende på hur ärendet ser ut, kan en utredning bestå av enbart en pedagogisk bedömning (läs- och skrivsvårigheter) eller en psykosocial bedömning (social problematik). Vid en psykologutredning (t.ex. misstanke om intellektuell funktionsnedsättning) ingår också en pedagogisk kartläggning. Ibland krävs en mer omfattande utredning som da inneha ller en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning som vägs samman till en helhet som ligger till grund för åtgärdsprogram. Beroende på frågeställning väger de olika delarna olika tungt. Rektor beslutar om utredning och är även ansvarig för att eleven får det stöd som utredningen visat att det behöver. Rektor tillsammans med den samlade elevhälsan utreder för att bringa större förståelse för elevens svårigheter, identifiera de resurser eleven har och ge eleven tillgång till det stöd hen behöver. Vad gäller utredningar som involverar skolpsykologer görs prioriteringar och en planering i början av varje termin tillsammans med skolornas respektive elevhälsoteam kring vilka elever som har så stora skolsvårigheter att det finns misstanke om intellektuell funktionsnedsättning. Denna planering involverar alla delar av den samlade elevhälsan (specialpedagog, skolkurator, skolpsykolog och skolläkare). Skolan, och därmed skolpsykologerna, är i fas med de utredningar som förväntas (frågeställning intellektuell funktionsnedsättning) med undantag av de fallen där skolan inte avslutat sin pedagogiska utredning eller där vårdnadshavare inte gett sin medgivande. Skulle det under terminens gång dyka upp nya elever med frågeställningen intellektuell funktionsnedsättning utöver de redan
4 (5) prioriterande och inplanerade finns så klart risk att dessa utreds kommande termin. Utredningar är bara en del av skolpsykologens uppdrag. Det finns givetvis många elever som har mycket behov av stöd i inlärningen och skolpsykologerna är delaktiga i arbetet kring dessa elever genom konsultation och handledning eller andra typer av utbildningsinsatser. Skolpsykologerna jobbar nära skolornas elevhälsoteam och som en del av den samlade elevhälsan arbetar de för att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och välbefinnande. Neuropsykiatriska utredningar Enligt BUP Västmanland väntar 490 barn/ungdomar på neuropsykiatrisk utredning, majoriteten är från Västerås (2018-03-13). 30-40 individer i taget utreds externt, remittering till externa utredare sker i ojämn takt. De senaste 30-40 individerna som beviljats utredning finns kvar i kön så länge utredningen ännu inte är påbörjad. De som utreds nu har stått i kö längre än 12 månader. Ungefär hundra individer av de som finns i kön har väntat längre än ett år. Skolverksamheter och BUP har samverkat kring rutin för remisser och tydliggjort processen i ett flödesschema. Detta utvärderas regelbundet. Utreda behov av särskilt stöd Även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är detta inte tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd och i så fall vilket. För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av stöd. Diagnos får inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. Skolan kan heller inte avvakta med att sätta in särskilt stöd, med hänvisning till att en kompletterade extern utredning ska göras. Det är alltid skolans uppdrag att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos eller inte. En del elever har kontakt med olika aktörer som utreder barnets/ungdomens situation och behov. Det kan vara socialtjänsten, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomspsykiatrin, specialistsjukvården eller polisen. Även om många aktörer är inblandade är det alltid rektorn som ansvarar för att göra en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd i skolsituationen. Som stöd i den bedömningen används den kompletterande kunskap om elevens situation och behov som andra aktörer har.
5 (5) Bibass+ I våra skolor finns elever med ett omfattande stödbehov eller som har behov av extraordinära stödåtgärder. Rektor kan då begära omfördelning av resurser. Grundskolenämnden har tidigare fattat beslut om vilka kriterier som kan vara grund för omfördelning. Dessa är: grava neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, svåra fysiska funktionsnedsättningar, sjukdomar som föranleder omfattande insatser i verksamheten, och svårigheter där specifika krav kräver speciallösningar. Läsåret 2017/2018 är 28 % av de elever som beviljats Bibass+, elever med svårigheter där specifika krav kräver speciallösningar, alltså elever som inte har en fastställd diagnos. Underlag för beslut om omfördelning är den pedagogiska bedömningen och åtgärdsprogram som rektor ansvarar för. Särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. En utredning syftar till att ge skolan underlag för att förstå elevens styrkor och svårigheter i skolan samt vilket stöd eleven behöver. Skolans specialpedagogiska kompetens har oftast en central roll i arbetet med kartläggningen och den pedagogiska bedömningen. Vid mer komplexa svårigheter görs en mer grundlig utredning och då tas den samlade elevhälsans kompetens tillvara. Skolans utredning om särskilt stöd kan behöva kompletteras med en psykologisk, social eller medicinsk bedömning. Skolan har ett uppdrag att alltid anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos eller inte.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) 2018-03-20 Grundskolenämnden 66 Dnr Nämndinitiativ från C, S, MP och KD om utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - beslut om hantering Beslut Grundskolenämnden bifaller nämndinitiativet. Ärendebeskrivning Vicki Skure Eriksson (C), Mikael Lindh (S), Jakop Yildiz (S), Magnus Agestav (KD) och Lisa Fröberg (MP) lämnade vid grundskolenämndens sammanträde den 20 februari in nämndinitiativet Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I nämndinitiativet föreslås att förvaltningen ska ta fram underlag om följande: Hur många elever i dagens årskurs 9 väntar på att få någon form av utredning gjord? Hur många elever i kommande årskurs 7-9 väntar idag på att få någon form av utredning gjord? Hur ser väntetiden ut och vad krävs för att denna process kan påskynda? Underlaget ska gälla även för elever som väntar på utredning från Region Västmanland. Barn- och utbildningsförvaltningen har i tjänsteutlåtande den 27 februari 2018 lämnat följande förslag till beslut: Grundskolenämnden bifaller nämndinitiativet. Yrkanden Vicki Skure Eriksson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Kopia till Vicki Skure Eriksson Mikael Lindh Jakop Yildiz Magnus Agestav Lisa Fröberg