Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Relevanta dokument
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Miljömålen i ett nytt klimat

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

ECDS och Rossby Centre data tillgänglighet. Barry Broman, Rossby Centre, SMHI

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Skogssko tsel i dynamisk ekosystemmodellering Vilka val ma ste go ras och vad bo r dom grundas pa?

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Resultat från Krondroppsnätet

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Simulering av möjliga klimatförändringar

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Nytt från Naturvårdsverket

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

På väg mot friskare luft i Skåne

Energiomställning utifrån klimathotet

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Klimatförändringen och miljömål

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Varför modellering av luftkvalitet?

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Framtidens översvämningsrisker

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Policy Brief Nummer 2018:5

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Klimat och hydrologi

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Transkript:

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15 -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Program Välkommen och introduktion 10:00 CLEO-programmet och miljömålen Talare Vi presenterar övergripande mål och syfte med CLEO-programmet och hur det kopplar till miljömålen och den fördjupade utvärderingen. Vi ger också en översikt över de grundläggande scenarier för klimat och utsläpp av luftföroreningar som vi använt oss av. Inledning - Naturvårdsverket John Munthe, IVL Joakim Langner, SMHI Så här påverkas luftmiljön av ett förändrat klimat! Frisk luft 10:35 Spridning och nedfall av luftföroreningar Talare Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vi diskuterar deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM 2.5 ) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på skog och grödor förändras i framtiden. Magnuz Engardt, SMHI Per Erik Karlsson, IVL Så här påverkas mark- och vattenmiljön av ett förändrat klimat Ingen övergödning, Bara naturlig Försurning, Giftfri Miljö 11:15 Effekter i skog, mark och vatten Talare 12:45 Lunch Vi presenterar scenarier för skogsbrukets utveckling och hur detta tillsammans med ett förändrat klimat och nedfall av luftföroreningar påverkar miljötillståndet i skogsmark och utlakning till ytvatten. Karin Hansen, IVL Filip Moldan, IVL Martin Rappe George, SLU Göran Lindström, SMHI John Munthe, IVL Helhetssyn på skogsskötsel: Att nå miljömålen genom ändrad resursanvändning av skogen 13:45 Synergier och konflikter av ett intensifierat Talare skogsbruk En ökat användning av biobränsle från skogen är en av de viktigaste klimatåtgärderna men ökad intensitet i skogsbruket kan också orsaka negativ påverkan på skogsmark och ytvatten. Här presenterar vi hur effekterna ser ut och diskuterar hur skogsbruket kan anpassas. Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Ett vidare grepp på utsläpp och utsläppsminskande åtgärder Att nå miljömålen genom renande åtgärder 14:15 Synergier och konflikter utsläppsminskande åtgärder Talare Vi presenterar vilken påverkan luftföroreningar har på klimatet och hur man kan ta hänsyn till detta när man diskuterar olika åtgärdsstrategier för utsläppsminskningar. Vidare presenterar vi en specifik utredning av hur vi eldar vårt biobränsle påverkar partikelutsläpp. HC Hansson, ITM Stefan Åström, IVL John Munthe, IVL 14:55 Kaffe Framtidsutblick 15:30 Östersjön status och åtgärdsbehov Talare Här presenterar vi en riktad studie där vi sammanställt och syntetiserat kunskapsläget och definierat åtgärdsbehov när det gäller klimatpåverkan och övergödning av Östersjön. 15:45 Sammanfattning vad är de viktigaste slutsatserna Frågor och diskussion 16:30 Avslut Mikael Malmaeus, IVL John Munthe, IVL

Klimatförändringen och miljömålen Climate change and the Environmental Objectives - CLEO

Kort om CLEO Fas 1: 2010 till 2012; Fas 2: 2013 till 2015 Deltagare: IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) SMHI Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för vatten och miljö Institutionen för mark och miljö Göteborgs Universitet (GU) Institutionen för biologi och miljövetenskap Institutionen för kemi och molekylärbiologi Lunds Universitet (LU) Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap Stockholm Universitet (SU) Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap

Mål Huvudsyftet för projektet är: att ta fram vetenskapligt underlag för utvärdering av hur klimatpåverkan påverkar miljömålen förorsakade av långväga transport av luftföroreringar, att beskriva synergier och konfliketer mellan åtgärder fokuserade på klimat samt luftföroreningar. Fokus på miljömålen: Frisk Luft, Bara naturlig Försurning, Ingen Övergödning och Giftfri Miljö (endast avseende kvicksilver)

Viktiga frågeställningar Hur kommer emissioner, spridning, koncentrationer och effekter av luftföroreningar förändras i en framtid med klimatförändringar? Hur kommer förändringar i klimat, skogsbruk och nedfall att påverka utlakning av försurande och övergödande ämnen från skogsmark till vatten? Kommer åtgärdsstrategier riktade mot klimatgaser och luftföroreningar samverka eller motverka varandra?

CLEO-programmet Fas 2

Metodik och scenarier - en översikt

Plan för rapportering av resultat Rapport till fördjupad utvärdering: http://www.cleoresearch.se/publications Avnämarseminarium 2014-09-08 Underlagsrapporter från delprojekt, vetenskapliga publikationer tillgängliga via hemsidan eller författarna under september Fortsatt publicering av resultat under programperioden fram till 2015-12 Slutseminarium?

Kontakter www.cleoresearch.se John Munthe, john.munthe@ivl.se Jenny Arnell, jenny.arnell@ivl.se. eller direkt med CLEO:s forskare..

Sex huvudscenarier har använts genom hela modellkedjan i CLEO: 2 klimatprojektioner 3 markanvändnings/skogsskötselstrategier 1 scenarie för emissioner till luft i Europa

Global uppvärmning vid jordytan ( C) Källa: IPCC (WGI) 2007

Nedskalning klimat GCM RCM Pungwe Dynamisk nedskalning Frontiera Pungwe Falls Katiyo Nhazonia Pungue Sul Honde Mavonde Vunduzi Tacuraminga Bue Maria 300 km 25 (12.5) km P,T,V,H,R = f (RCM) Efterbearbetning (P,T,V,H,R) Effektmodeller (Hydrologi, kemi, ekologi, etc) Delta Change Distribution Based Scaling (DBS) Circulation Pattern

Olika globala modeller ger olika klimatförändring Kjellström mfl. Tellus 2010

Två projektioner valdes för CLEO från en större ensemble Globalt utsläppsscenarie A1B 22 ensemblemedlemmar: 4 utsläppsscenarier, 10 GCM, 2 RCM Körning nr Modell Drivning Scenario Tidsperiod Upplösning 201015 RCAO ECHAM5/MPI-OM A1B_1 1960-2100 25 km 201013 RCA3 HadCM3Q3 A1B 1950-2099 50 km 201012 RCA3 HadCM3Q16 A1B 1950-2099 50 km 201011 RCA3 HadCM3Q0 A1B 1951-2099 50 km 201002 RCAO ECHAM5/MPI-OM A2_1 1960-2100 25 km 201001 RCAO ECHAM5/MPI-OM A1B_3 1960-2100 25 km 200924 RCA3 CNRM/Arpege A1B 1951-2100 50 km 200910 RCAO HadCM3 ref A1B 1960-2100 25 km 200909 RCAO HadCM3ref A1B 1960-2100 50 km 200908 RCAO ECHAM5 A2_1 1960-2100 50 km 200907 RCAO ECHAM5 A1B_3 1960-2100 50 km 200905 RCA3 ECHAM5 A1B_3 1960-2100 12.5 km 200819 RCA3 IPSL A1B 1961-2100 50 km 200812 RCA3 ECHAM5 A1B_3 1950-2100 25 km 200807 RCA3 CCSM3 A1B 1990-2100 50 km 200805 RCA3 ECHAM5 A1B_2 1950-2100 50 km 200715 RCA3 ECHAM5 B1_1 1950-2100 50 km 200714 RCA3 ECHAM5 A2_1 1950-2100 50 km 200713 RCA3 ECHAM5 A1B_3 1950-2100 50 km 200709 RCA3 BCM A1B 1959-2099 25 km 200617 RCA3 CCSM3 B2 1961-2100 50 km 200613 RCA3 ECHAM5 A1B_1 1950-2100 50 km

Nedskalade och justerade scenarier för CLEO

Klimatsignalen på kort sikt är mer osäker Beräknade ändringar i Sveriges årsmedeltemperatur 1961-2100 (Ett scenario enl. RCA3/ECHAM4-B2, -A2, från Rossby Centre, SMHI)

Hur representativa är de två scenarierna i CLEO?

Utsläpp till luft i Europa CLEO-Eurobase SO x, NO x, CO, NMVOC, NH 3, CH 4, PM 10, PM 2,5, PM BC, PM OC, grova partiklar Årsvisa emissioner Uppdelat på sektorer, SNAP 50x50km rutor för hela Europa Inklusive internationell sjöfart

Skogsbruk och markanvändning Scenario Namn Kort beskrivning Beskrivning BUS BUSiness as usual dagens skogsbruk Bygger på Referensscenariot i SKA VB-08, vilket är tänkt att motsvara dagens skogsbruk. GROT-uttaget motsvarar Nivå 3 i SKA VB-08 (Areal efter ekologiska och ekonomiska/tekniska restriktioner, samt ett uttag på 60 %). Inget stubbuttag görs. MBR Medium Biomass Removal medium biomassauttag Bygger på SKA VB-08:s "Miljö + Produktionsscenario" och inkluderar BAG-gödsling på 1 114 000 ha. GROTuttaget och stubbuttaget motsvarar Nivå 2 i SKA VB-08 (Areal efter ekologiska restriktioner, samt ett uttag på 80 %.) HBR High Biomass Removal högt biomassauttag Bygger på SKA VB-08:s Produktionsscenario, och inkluderar BAG-gödsling på 1 114 000 ha, samt beskogning av 400 000 ha åkermark. GROT-uttaget och stubbuttaget motsvarar Nivå 1 i SKA VB-08 (Arealen omfattar inga restriktioner och mängderna avser allt biobränsle som faller ut).

Sammanfattning Två scenarier för framtida klimat HADLEY och ECHAM5 2050; ökad medeltemperatur 2-2,5 C i ECHAM och 3-3,5 C i HADLEY, mest i norr 2100; ökning 3,5-5 C i båda scenarierna, mest i norr 2050; ökad årsnederbörd i norr (150-300mm) och i söder (50-150mm) i HADLEY. Mindre ändringar i ECHAM och i sydvästra Sverige oförändrat 2100 ökad årsnederbörd i hela Sverige i båda scenarierna, mest i norr Ett scenarie för utsläpp till luft i Europa, CLEO Eurobase Följer det basscenario, CLE, som används i förhandlingarna om EU:s luftpolitik Fortsatta minskningar av Europeiska utsläpp av SOx, NOx, VOC och CO från 2010 fram till 2030 och därefter en viss ökning fram till 2050 För NH3 viss ökning av de Europeiska emissionerna från 2010 och fram till 2050 Tre scenarier för skogsbruk och markanvändning Baserade på Skogsstyrelsens scenarier SKA VB-08 Successivt ökat uttag av biomassa (GROT och stubbar), gödsling, samt beskogning av åkermark i de tre scenarierna Detaljerad regional fördelning av åtgärder framtagen för modelleringen i CLEO