Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-01 Vår referens Ann Andersson Ekonomichef ann.andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Nämndsbudget 2016 GYVF-2015-4844 Sammanfattning Nämndsbudgeten omfattar nämndsmål samt plan för verksamhet och ekonomi. Av budgeten ska framgå drift- och investeringsramar per ansvar mot kommunfullmäktige och i förekommande fall per så kallat kommunfullmäktigeområde (t.ex. individ- och familjeomsorg, vård och omsorg). Nämndsbudgeten ska omfatta en skriftlig rapport samt inrapportering i ekonomisystemet. Nämndsbudgeten ska baseras på kommunbidrag och investeringsramar enligt budgetbeslut i juni 2015 med hänsyn tagen till därefter beslutade förändringar i KF/KS. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna nämndsbudget 2016 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 151209 Nämndsbudget 2016 Namndsbudget 2016 AGVN Nämndsbudget 2016 bilaga Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-12-09 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-12-18 Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör SIGNERAD 2015-12-02
Nämndsbudget 2016 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Nämndens ansvar... 5 3 Mål... 6 3.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad... 6 3.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv... 6 3.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga... 9 3.4 Målområde 4 - En öppen stad... 13 3.5 Målområde 5 - En stad för alla... 14 3.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad... 15 3.7 Målområde 7 - En kreativ stad... 16 3.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad... 16 3.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor... 17 4 Planering av verksamheten... 18 5 Ekonomi... 24 5.1 Resultaträkning... 24 5.2 Investeringsram... 24 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 2(24)
1 Sammanfattning Nämndens viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsätter arbetet med att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Samverkan mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning skapar förutsättningar för ett effektivt arbete för ökad sysselsättning i staden. I målstrukturen för 2016 har nämnden konkretiserat uppföljningen av sina mål för att förbättra möjligheterna till analys. Förvaltningens åtaganden speglar prioriterade områden för verksamheten under det kommande året. Antalet flyktingar som söker skydd är större än någonsin. Den kompletterande befolkningsprognosen visar att Malmös befolkning kommer att öka med cirka 33 000 invånare år 2016-2019. Siffrorna är exklusive ca 25 000 asylsökande som under perioden förväntas bo i Malmö. I åldrarna 16-19 förväntas befolkningstillväxten uppgå till 1 520 vilket är en förändring mot tidigare prognos med 210 procent. I åldrarna 20-64 är motsvarande siffra 17 180 vilket är en förändring mot tidigare prognos med 82 procent. Föreliggande nämndsbudget grundas på KF-beslut i juni. I början av 2016 förväntas en revidering av budget med hänsyn till nu kända fakta. Antalet platser inom språkintroduktion och Svenska för invandrare (SFI) ska ökas för att motsvara de aktuella behoven. Förvaltningen har tillsatt ett råd som bevakar utvecklingen och ger ledningsgruppen beslutsunderlag till de förändringar som behöver genomföras i verksamheten för att möta kraven. Kompetensförsörjningen fokuserar på att hantera omedelbara behov av lärare till framför allt språkintroduktion och vuxenutbildning i kombination med att sjösätta handlingsplaner för de mer långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven inom förvaltningen. Inom vissa områden kommer ett nära samarbete att ske med grundskolan. Fem kommunlektorer arbetar med språkutveckling, matematikutveckling, Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) och didaktikutveckling, övningsskolor samt kollegialt lärande. Skolutvecklingen sker i nära samarbete med förvaltningens förstelärare. Lektorerna har, förutom att leda arbetet med sina lektoratområden, ansvar för kvalitetssäkringen av skolutvecklingsprocesserna som genomförs på skolorna. Förvaltningens uppföljning av elevresultat inom introduktionsprogrammen visar på otillräcklig måluppfyllelse. Eleverna går inte över till nationella program i lika hög utsträckning som i övriga landet och relativt få betyg sätts. En granskning av introduktionsprogrammen 2016 ska kartlägga hur elevernas förutsättningar, behov och målsättningar möts av introduktionsutbildningarna. Arbetsförmedlingen och Malmö stad har ingått en lokal överenskommelse inom ramen för DUA (Delegationen för Unga till Arbete). Arbetet, som syftar till att sänka ungdomsarbetslösheten i Malmö, är prioriterat och ligger i linje med det lokala samverkansinitiativ som redan tagits mellan Malmö stad och arbetsförmedlingen. Problematiken med Norra Sorgenfris gymnasiums lokaler kvarstår. Den rättsliga processen fortsätter. Nämndens samlade resurs (kommunbidrag och intäkter) för 2016 uppgår till drygt 2,1 miljarder. SFI är den verksamhet som har störst kostnadsökning till följd av de ökade behoven. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 3(24)
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 4(24)
2 Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Nämnden ansvarar för att gymnasieskolan ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare ska utbildningen utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Nämnden ansvarar för att gymnasiesärskolan tillhandahåller elever med utvecklingsstörning eller som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, en för dem anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare ska utbildningen utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Nämnden ansvarar för att vuxna genom kommunal vuxenutbildning och vuxna med utvecklingsstörning eller som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom genom särskild utbildning för vuxna, får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Vidare är utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som fått minst utbildning prioriteras. Nämnden ansvarar för att vuxna invandrare genom svenska för invandrare ges möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Vidare ska utgångspunkten för utbildningen vara den enskildes behov och förutsättningar. Nämnden ansvarar för utförande och uppföljning av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska ge förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning samt erbjuda alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Vidare ska insatserna likvärdigt tillgodose behoven för kvinnor och män, fokusera på arbete och självförsörjning och utgå från individuella behov. Förvaltningens organisation består av två gymnasieområden, ett vuxenutbildningsområde samt ett arbetsmarknadsområde, vilka leds av områdeschefer. På det gemensamma kansliet finns det fyra avdelningar och staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 5(24)
3 Mål AGVN:s viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsätter arbetet med att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Genom att samla arbetsmarknadsinsatserna, vuxenutbildning och gymnasieskola i samma nämnd har organisationen blivit mer ändamålsenlig och ger bättre förutsättningar att arbeta för att minska arbetslösheten. AGVN:s arbete med förbättra måluppfyllelsen kräver fokus på uppdraget. Nämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål kan i de flesta fall enbart bedömas långsiktigt. 3.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad 3.1.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämnden ser kommunfullmäktiges mål nummer 1 som en utgångspunkt för målarbetet. Ojämlikheter ska minska, individers fulla potential ska tas tillvara och skillnaderna i hälsa ska minska genom att bakomliggande orsaker påverkas. Den mest avgörande bakgrundsfaktorn är utbildning varför nämnden bidrar bäst genom fokus på uppdraget. Nämndens prioriterade arbete för likvärdighet och måluppfyllelse harmonierar också väl med Malmökommissionens syfte och mål. 3.1.2 Uppdrag - Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Med utgångspunkt i de idéburna offentliga partnerskap som AGVF upprättat med idéburna sektorn utvecklas potentiella kunskapsallianser. AGVF planerar också att arbeta med uppdraget tillsammans med förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. Med utgångspunkt i förvaltningarnas identifierade utmaningar planerar de tre skolförvaltningarna att gemensamt undersöka möjligheter för relevanta kunskapsallianser. 3.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv 3.2.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Arbetsmarknadsområdets målgrupper under 2016 är: Försörjningsstödstagare Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 6(24)
Ungdomar 16-24 år SFI-studerande samt elever i grundläggande svenska som andraspråk Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Deltagare i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning ska ges förutsättningar för självförsörjning genom arbete. Därmed ska andelen Malmöbor som erhåller försörjningsstöd minska. Det finns utvärderingssystem för att mäta effekten av arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsutbildningsinsatser. Antal försörjningsstödstagare, kvinnor och män, (25 år och över) som nyanställts i en åtgärdsanställning. Andel medarbetare, kvinnor och män, (25 år och över) i åtgärdsanställning som efter avslutad anställning har ett upphört eller minskat behov av försörjningsstöd. Andel av arbetsmarknadsområdets deltagare, kvinnor och män, (25 år och över) undantaget åtgärdsanställda, som skrivits ut med ett upphört eller minskat behov av försörjningsstöd. Andel av arbetsmarknadsområdets deltagare, kvinnor och män, (25 år och över) undantaget åtgärdsanställda, som skrivits ut som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Andel deltagare, kvinnor och män, (25 år och över) inom arbetsmarknadsområdet vars insats slutförts enligt beställning av annan organisation. Antal studerande, kvinnor och män, i SFI eller grundläggande svenska som andraspråk med parallell arbetsmarknadsplanering. Antal studerande, kvinnor och män, som erbjudits kombinationer av SFI eller grundläggande svenska som andraspråk med yrkesutbildningar och/eller praktik. Antal IOP som når satta mål för partnerskapet. Ett utvärderingssystem upprättas för att mäta effekten av arbetsmarknads- och utbildningsinsatserna. Systemet upprättas i samverkan mellan arbetsmarknadsområdet, vuxenutbildningsområdet och staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Arbetsmarknadsområdet erbjuder nya insatser utifrån förändrad målgrupp. Insatserna motsvarar de behov som prioriteras i dialog med Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 7(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Arbetsmarknadsområdet erbjuder insatser till SFI-studerande samt elever i grundläggande svenska som andraspråk. Insatserna tas fram utifrån behov prioriterade i dialog mellan arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningsområdet. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning ansvarar för förvaltningens deltagande i utveckling av yrkes-sfi. Arbetsmarknadsområdet ansvarar, i nära samarbete med gymnasieområdena och vuxenutbildningsområdet, för att talangprogrammen vidareutvecklas och utökas till fler branscher. Alla ungdomar (16-24 år) ska ges förutsättningar för arbete och utbildning. Antal praktikplatser som erbjuds unga kvinnor och män (16-24 år). Antal unga kvinnor och män (16-24 år) som genomfört yrkesvuxenutbildning. Andel unga kvinnor män (16-24 år) som fullföljer insatsen TAMU Malmö. Antal unga kvinnor och män (16-19 år) som deltar i praktik via Ung i sommar. Antal unga kvinnor och män (16-19 år) som deltar i praktik vid events. Antal flickor och pojkar (13-15 år) som erbjuds sommarpraktik. Antal unga kvinnor och män (16-24 år) som deltar i den statliga satsningen traineejobb. Antal kvinnor och män (16-24 år) som deltar i den statliga satsningen Utbildningskontrakt. Andel kvinnor och män (16-24 år) som upplever att de fått förbättrade möjligheter efter att ha deltagit i Praktik Malmös insatser. Antal insatser som genomförts inom ramen för DUA-överenskommelsen mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen. Unga kvinnor och män (16-24 år) som varken arbetar eller studerar erbjuds insatser inom ramen för ett utvidgat åtagande inom det kommunala aktivitetsansvaret. Förvaltningen deltar i satsningen på yrkes-vux. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 8(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande 3.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga Praktikenheten tar fram en modell för att mäta praktikens betydelse för deltagarnas framtida möjligheter. 3.3.1 Kommunfullmäktigemål - Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Alla gymnasieelever ska nå målen för sin utbildning. Andel elever, flickor och pojkar, som går ut nationellt gymnasieprogram med grundläggande behörighet för högskolestudier. Andel elever, flickor och pojkar, som går ut högskoleförberedande gymnasieprogram med grundläggande behörighet för högskolestudier. Andel elever, flickor och pojkar, som går ut gymnasieskolans yrkesprogram med yrkesexamen. Poängsnitt för samtliga elever, flickor och pojkar, som går ut gymnasieskolans nationella program. Poängsnitt för samtliga elever, flickor och pojkar, som går ut högskoleförberedande gymnasieprogram vid de kommunala gymnasieskolorna. Poängsnitt för samtliga elever, flickor och pojkar, som går ut yrkesprogram vid de kommunala gymnasieskolorna. Andel studieavbrott som innebär att elever, flickor och pojkar, i förtid avslutar sina gymnasiestudier. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har den arbetsro på lektionerna som de behöver. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att lärarna är tydliga med vad som krävs för att eleven ska nå det betyg den vill nå. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att undervisningen är meningsfull. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 9(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Andel legitimerade lärare Andel planerade grundskolekurser på introduktionsprogrammet individuellt alternativ som avslutas med betyget E eller över. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet yrkesintroduktion som går över till ett nationellt program. Andel planerade yrkeskurser inom introduktionsprogrammet yrkesintroduktion som avslutas med betyget E eller över. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet programinriktat individuellt alternativ som inom ett år går över till ett nationellt program. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet preparandutbildning som inom ett år går över till nationellt program. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet språkintroduktion som inom ett år går över till nationellt program. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet språkintroduktion som inom två år går över till nationellt program. Andel elever, flickor och pojkar, på introduktionsprogrammet språkintroduktion som inom tre år går över till nationellt program. Andel elever, flickor och pojkar, som når examen på gymnasiesärskolans nationella program. Myndighetsavdelningen upprättar rutiner som möjliggör uppföljning och analys av avhopp från gymnasieskola och vuxenutbildning. Avdelningen för ekonomi och kvalitet ansvarar för att implementera den beslutade planen (maj 2015) för det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga gymnasieskolor arbetar efter den framtagna språkutvecklingsstrategin. Samtliga gymnasieskolor arbetar med formativt lärande där elevens progression synliggörs. På samtliga gymnasieskolor finns en struktur för kollegialt lärande som metod för skolutveckling. All Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 10(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Alla elever på Komvux ska nå målen för sin utbildning/kurs. Andel kursdeltagare, kvinnor och män, inom Komvux som avslutar kursen med betyget E eller över. Andel kursdeltagare, kvinnor och män, på Komvux som lyckas med sina studier inom vuxenutbildningen. Andel elever, kvinnor och män, på grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att undervisningen är meningsfull. Andel elever, kvinnor och män, på gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att undervisningen är meningsfull. Andel SFI-studerande, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att undervisningen är meningsfull. Andel studerande, kvinnor och män, inom Lärvux som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att undervisningen är meningsfull. Andel studerande, kvinnor och män, inom grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppfölj- pedagogisk personal deltar. En konkret plan för vägledning genom samtliga skolformer samt ett förslag till kompetenslyft för studie- och yrkesvägledare tas fram och implementeras. Gymnasieområde 1 ansvarar i samverkan med gymnasieområde 2, kommunikationsavdelningen, vuxenutbildningsområdet, arbetsmarknadsområdet och grundskoleförvaltningen. Framtagna rutiner (december 2015) för övergångar mellan grundskola och gymnasieskola implementeras. Gymnasieområdena tillser att en granskning av introduktionsprogrammens kvalitet genomförs. Gymnasieområde 2 tillser att en handlingsplan och riktlinjer för nyanlända elevers väg till gymnasieskolans nationella program tas fram och implementeras. HR-avdelningen tar fram en handlingsplan i enlighet med kompetensförsörjningsstrategin för att samtliga elever ska mötas av adekvat kompetens i utbildningen. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 11(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande ningsenkäten uppger att lärarna är tydliga med vad som krävs för att nå det betyg som den studerande vill nå. Andel studerande, kvinnor och män, inom gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att lärarna är tydliga med vad som krävs för att den studerande ska nå det betyg som den vill nå. Andel SFI-studerande, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att lärarna är tydliga med vad som krävs för att den studerande ska nå det betyg den vill nå. Andel legitimerade lärare Andel vuxenstuderande, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de tagit del av Lärcentrums verksamhet. Komvux arbetar efter den framtagna språkutvecklingsstrategin. Komvux arbetar med formativt lärande där elevens progression synliggörs. På komvux finns en struktur för kollegialt lärande som metod för skolutveckling. All pedagogisk personal deltar. Vuxenutbildningsområdet utreder och inleder mätning av studietiden inom sfi. Myndighetsavdelningen upprättar rutiner som möjliggör uppföljning och analys av avhopp från gymnasieskola och vuxenutbildning. En konkret plan för vägledning genom samtliga skolformer samt ett förslag till kompetenslyft för studie- och yrkesvägledare tas fram och implementeras. Gymnasieområde 1 ansvarar i samverkan med gymnasieområde 2, kommunikationsavdelningen, vuxenutbildningsområdet, arbetsmarknadsområdet och grundskoleförvaltningen. Avdelningen för ekonomi och kvalitet ansvarar för att implementera den beslutade planen (maj 2015) för det systematiska kvalitetsarbetet. HR-avdelningen tar fram en handlingsplan i enlighet med kompetensförsörjningsstrategin för att Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 12(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande samtliga elever ska mötas av adekvat kompetens i utbildningen. 3.3.2 Uppdrag - Skolnämnderna får i uppdrag att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer. AGVF planerar att arbeta med uppdraget tillsammans med förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. Förvaltningarnas avsikt är att kartlägga och identifiera vilka administrativa uppgifter som är belastande för lärare och rektorer och med detta som utgångspunkt undersöka om och hur det är möjligt att avlasta. Att se över de administrativa uppgifterna för rektorer och lärare är också åtaganden för förvaltningen under kommunfullmäktiges målområde 9. Under kommunfullmäktiges målområde 8 åtar sig nämnden att i samband med implementering av plan för digitalisering följa upp hur medarbetares administrativa uppgifter påverkas. 3.4 Målområde 4 - En öppen stad 3.4.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Samtliga elever och deltagare inom nämndens verksamheter ska erbjudas en öppen, jämställd och inkluderande lärmiljö där mångfalden och flerspråkigheten ses som en tillgång. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de diskriminerats på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Andel elever, kvinnor och män, inom grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de diskriminerats på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Andel elever, kvinnor och män, inom gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de diskriminerats på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Andelen elever inom SFI, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de diskriminerats på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 13(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande 3.5 Målområde 5 - En stad för alla Andel elever, kvinnor och män, inom Lärvux som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de diskriminerats på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Andel deltagare, kvinnor och män, inom arbetsmarknadsområdets insatser som anser sig diskriminerade på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsuttryck/könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som läst modersmål i grundskolan och som fortsätter att utveckla modersmålet. Gymnasieområdena försäkrar sig om att samtliga elever med behov av och som önskar studiehandledning på modersmål också får det. Gymnasieområdena tillser att elever med arabiska eller persiska som modersmål erbjuds att tentera av språkkunskaperna inom ramen för moderna språk. Arbetsmarknadsområdet påbörjar ett språkutvecklande arbete inom samtliga sektioner. Verksamheternas förmåga att arbeta aktivt med ett normkritiskt perspektiv ska stärkas och stödjas genom samarbete mellan skolförvaltningarna. 3.5.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Samtliga elever och deltagare inom nämndens verksamheter ska ha reella möjligheter till inflytande över den egna insatsen samt på klass- och/eller gruppnivå. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på undervisningens utformning. Andel elever, kvinnor och män, inom grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på undervisningens utformning. Andel elever, kvinnor och män, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 14(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande inom gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på undervisningens utformning. Andel elever, kvinnor och män, inom SFI som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på undervisningens utformning. Andel elever, kvinnor och män, inom Lärvux som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på undervisningens utformning. Andel deltagare, kvinnor och män, inom arbetsmarknadsområdet som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har inflytande på insatsens utformning. 3.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad Gymnasieområdena försäkrar sig om att samtliga gymnasieskolor utvecklar sina forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning vidareutvecklar i samråd med arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningsområdet befintliga verktyg/modeller för att säkerställa vuxelevers/deltagares möjlighet till inflytande. 3.6.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Samtliga elever och deltagare inom nämndens verksamheter ska kunna känna sig trygga inom verksamheten. Andelen gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner sig trygga på sin skola. Andel elever, kvinnor och män, inom grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner sig trygga på sin skola. Andel elever, kvinnor och män, inom gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner sig trygga på sin skola. Andel SFI-studerande, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 15(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande 3.7 Målområde 7 - En kreativ stad sig trygga på sin skola. Andel elever, kvinnor och män, inom Lärvux som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner sig trygga på sin skola. Andel deltagare, kvinnor och män, inom arbetsmarknadsområdet som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de känner sig trygga inom sin insats. Förvaltningsledningen ansvarar för att planen för säkerhet och beredskap revideras och implementeras. 3.7.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Genom publik kulturverksamhet bidrar nämnden till stadens utbud av musik, dans och teater öppet för alla Malmöbor. Antal aktiviteter vid Malmö latinskola som erbjuds Malmöborna. 3.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad 3.8.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Nämnden ska erbjuda utbildning av god kvalitet för unga och för vuxna, samt stöd på väg mot arbetsmarknaden. Uppföljning av detta mål sker i relation till nämndsmålen som preciseras under kommunfullmäktiges målområde 2 och 3. 3.8.2 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ska bli stadens första helt digitaliserade förvaltning. Andel gymnasieelever, flickor och pojkar, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har tillgång till digitala lärresurser. Andel elever, kvinnor och män, inom grundläggande vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har tillgång till digitala lärresurser. Andel elever, kvinnor och män, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 16(24)
Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Förvaltningen ska göra socialt och ekologiskt hållbara inköp där sociala villkor vid offentlig upphandling tillämpas. inom gymnasial vuxenutbildning som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har tillgång till digitala lärresurser. Andel elever, kvinnor och män, inom Lärvux som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har tillgång till digitala lärresurser. Andel SFI-studerande, kvinnor och män, som i den årliga uppföljningsenkäten uppger att de har tillgång till digitala lärresurser. Medarbetares användning av digitala verktyg för att effektivisera och underlätta administration och samarbete. Andel inköp som sker med e- faktura. Andel upphandlingar där sociala villkor tillämpas. 3.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor Den framtagna och beslutade planen för digitalisering implementeras. Avdelningen för ekonomi, kvalitet, fysisk miljö och IT tillser att information om gällande riktlinjer gällande e-fakturor kommuniceras med samtliga enheter. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning utarbetar en plan för förvaltningens arbete med sociala villkor. 3.9.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Samtliga ledare och medarbetare ska ges förutsättningar att arbeta under goda förhållanden. Det finns en handlingsplan med åtgärder utifrån genomförd undersökning av skolledares stress. Det finns en utredning av lärares upplevelse av stress. Åtgärder vidtas efter genomförd utredning/framtagen handlingsplan. 3.9.2 Uppdrag - Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Uppföljning av andelen ofrivilligt deltidsanställda görs regelbundet av HR-avdelningen och redovisas i delårsrapporter och årsanalys till nämnden. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 17(24)
4 Planering av verksamheten PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kompetensförsörjning Under året kommer fokus att ligga på att hantera de omedelbara behoven av lärare till framför allt språkintroduktion och vuxenutbildning i kombination med att sjösätta handlingsplaner för de mer långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven inom förvaltningen. Inom vissa områden kommer ett nära samarbete att ske med grundskolan. Inflyttningen till Malmö, inte minst från krigsdrabbade länder, gör att förvaltningen ser det som nödvändigt att redan nu identifiera kompetenser som kan avlasta och stärka den undervisningsansvarige läraren. På nationell nivå utreds nu snabbspår till arbete för utrikes födda lärare och förvaltningen förbereder därför för att kunna ta emot personer i praktik. En ledarförsörjningsstrategi kommer att tas fram samtidigt som arbetsmiljön kartläggs och vid behov förbättras för de chefer som redan är anställda. Gymnasie- och gymnasiesärskola Organisation, skolor och program Organisationen bygger på ett beräknat elevunderlag utifrån Malmö stads demografiprognos, prognos över antal nyanlända i gymnasieålder, antal sökande till Malmö stads gymnasieskolor, antal Malmöelever som söker till andra kommuner eller fristående skolor samt erfarenhetsmässig bedömning av den tid det tar för elever att genomgå sin gymnasieutbildning. Genomströmningen påverkas stort av andelen behöriga elever från grundskolan samt hur väl ungdomarna blivit vägledda i sitt gymnasieval. Vad gäller demografin prognostiseras inga stora förändringar fram till 2020. År 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 16- åringar 2 800 2 750 2 800 2 750 2 800 2 930 2 980 3 040 Beslut om preliminär gymnasie- och gymnasiesärskoleorganisation för 2016 fattades av nämnden i augusti 2015. Organisationen utgår från den slutliga antagningen 2015. Gymnasieorganisationen som erbjuds är inte optimal utifrån elevernas ansökningar. Det ökade söktrycket till högskoleförberedande program generellt, men också specifikt till de kommunala skolorna kan inte fullt ut tillgodoses i antal platser. Söktrycket är stort till specifika skolor och detta kan inte lösas genom utökning av platser på andra skolor. Det är dock viktigt att poängtera att Malmö stad genom sitt samverkansavtal med Skåne/Västra Blekinge erbjuder tillräckligt många platser till alla program, ingen sökande behöver vara utan plats på önskat program. Det är önskemål om skola som inte kan tillgodoses. Gymnasiereformen 2011 med nya program, inriktningar och behörighetskrav har haft stor inver- Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 18(24)
kan på vilka program som söks. Ett par år före reformen var det nästan 50 procent förstahandssökande till yrkesförberedande program. 2015 är det knappt 30 procent förstahandssökande till yrkesprogram. Den snabba förändringen i sökande mellan program har som följd att det finns många lediga platser på yrkesprogrammen. Gymnasiesärskolan har många nationella program och ett litet elevunderlag. För att kunna erbjuda så många program som möjligt med kvalitet och god ekonomi behöver utbud och lokalisering ses över med start 2016. Målsättningen är att genom en annan organisering kunna erbjuda flera nationella program även om elevantalet är litet och med skiftande behov. Flyktingströmmar Antalet flyktingar som söker skydd är större än någonsin. Den kompletterande befolkningsprognosen visar att Malmös befolkning kommer att öka med cirka 33 000 invånare år 2016-2019. Siffrorna är exklusive ca 25 000 asylsökande som under perioden förväntas bo i Malmö. I åldrarna 16-19 förväntas befolkningstillväxten uppgå till 1 520 vilket är en förändring mot tidigare prognos med 210 procent. I åldrarna 20-64 är motsvarande siffra 17 180 vilket är en förändring mot tidigare prognos med 82 procent. Föreliggande nämndsbudget grundas på KF-beslut i juni. I början av 2016 förväntas en revidering av budget med hänsyn till nu kända fakta. Antalet platser inom språkintroduktion och Svenska för invandrare (SFI) ska ökas för att motsvara de aktuella behoven. Förvaltningen har tillsatt ett råd som bevakar utvecklingen och ger ledningsgruppen beslutsunderlag till de förändringar som behöver genomföras i verksamheten för att möta kraven. Vuxenutbildning Statliga beslut innebär fortsatta riktade bidrag till vuxenutbildningen och enligt nu kända uppgifter ökar de riktade statsbidragen till såväl komvux som yrkesvux. I budgetpropositionen för 2016 har 19 200 platser inom komvux/yrkesvux (innefattar, enligt avstämning med Skolverket, sannolikt även lärlingsvux och yrkesförarutbildning) aviserats, samt 3 551 platser inom utbildning som kombineras med traineejobb och 3 675 platser inom utbildningskontrakt (komvux/yrkesvux). AGVF har, inför 2016, ansökt om statsbidrag för komvux, yrkesvux, lärlingsvux, yrkesförarutbildning och traineejobb. Då aktuella avtal med externa leverantörer av kommunal vuxenutbildning upphör vid årsskiftet 2015/2016 kommer upphandling av kommunal vuxenutbildning att genomförs under början av 2016 med förväntad avtalsstart i augusti 2016. Situationen medför dock att ett visst begränsat utbud av kommunal vuxenutbildning kommer att genomföras under våren 2016 i egenregi, i väntan på att nya avtal med externa leverantörer finns på plats. Behovet av utbildning i svenska för invandrare, sfi, är stort och en viss volymökning, framför allt inom ramen för egenregin, kommer att göras inför 2016 för att kunna hantera det utökade behovet av sfi framöver. Från och med 2016-01-01 upphör SFI som egen skolform och ingår i Komvux. I samband med detta ändras även de möjliga kombinationerna studieväg-kurs så att t.ex. studieväg 1 kan innefatta kurserna A,B,C,D i stället för som i dag endast kurs A och B. Kursplanerna förändras dock inte för SFI. Däremot kommer kursplanen för grundläggande Svenska som andraspråk att ändras. Skolverket har dessutom ett uppdrag att skapa nationella delkurser inom grundvux för de kurser som är på 200 poäng eller mer. Troligen kommer de att införas 2016, vilket innebär en övergång från Malmös egna delkurser till de nya nationella. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 19(24)
När det gäller nyanlända vuxnas etablering kommer AGVF att tillsammans med övriga berörda förvaltningar i Malmö stad och Arbetsförmedlingen, medverka i ett utökat samverkansarbete med fokus på att stärka och förbättra processen kring etableringen. Arbetet har inletts under senhösten 2015 men kommer intensifieras under 2016. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsområdet hade inom budgetram 2015 budgeterat för 440 åtgärdsanställda i genomsnitt per månad. vid halvårsskiftet 2015 gjordes ett stopp av intaget för att komma i rätt budgetnivå inför 2016 eftersom beslut tagit om sänkt kommunbidrag. Vid ingången av 2016 finns planering för att åter utöka antalet åtgärdsanställda inom Malmö stad i enlighet med föreslag framtagna av Malmökommissionen. Arbetsförmedlingen och Malmö stad har ingått en lokal överenskommelse inom ramen för DUA (Delegationen för Unga till Arbete). Arbetet, som syftar till att sänka ungdomsarbetslösheten i Malmö, är prioriterat och ligger i linje med det lokala samverkansinitiativ som redan tagits mellan Malmö stad och arbetsförmedlingen. Implementering av den till överenskommelsen tillhörande handlingsplanen äger rum under 2016 och AGVF kommer att utgöra en aktiv part i detta implementeringsarbete. Statsbidrag har sökts från DUA för att kunna finansiera delar av detta arbete. VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR Digitalisering I dokumentet Lokal strategi för AGVF:s digitalisering finns de utvecklingsinsatser som planeras för kommande år. Ansvaret inom nämnden är att säkerställa att elever och deltagare får sådan kompetens att de kan vara delaktiga i gemensamma aktiviteter och i förlängningen i samhället. För att säkerställa detta måste medarbetare och ledare ha kunskap om vad som krävs för att kunna utrusta elever och deltagare att bli kompetenta inom detta område. En plan för intern och extern kommunikation kommer att tas fram för att medarbetarna ska vara välinformerade för att möta elever och deltagare med kunskap och engagemang. Skolans digitalisering kräver ett strategiskt ledarskap som ger lärare förutsättningar att utveckla undervisningen. I gymnasieskolan och vuxenutbildningens läroplaner framgår det att utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning gällande bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. Till sommaren 2016 kommer alla skolor och verksamheter att ha tagit fram en lokal plan för digitalisering. Alla skolor har säkerställt att alla lärresurser finns tillgängliga för elever på ett systematiskt sätt inom de verktyg som finns via aktuella samarbetsytor. Vidare ska alla skolor kunna genomföra digitala prov. En kartläggning av medarbetares digitala kompetens ska genomföras i syfte att visa behovet av kompetensutveckling. Digital kompetens är en viktig parameter vid alla rekryteringar. Alla medarbetares digitala kalendrar är öppna och tillgängliga för alla och ska användas för att boka möten, lägga in dagordningar, dokument och protokoll. Därmed ökar transperens effektivitet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 20(24)
Skolutveckling Skolutveckling inom nämnden är centrerad runt några specifika pedagogiska fokusområden: Språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i enlighet med den antagna språkutvecklingsplan som skapats av lektor och förstelärare inom språkutveckling. Särskilt fokus läggs inom så kallade språkintensiva ämnen (ex Hi, Sh, Bi) där resultaten behöver höjas generellt. Formativa processer. Digitalisering och IKT i enlighet med handlingsplanen för digitalisering. Matematikutveckling. Kollegialt lärande som blir den bärande metoden för att utveckla skolorna. För att skapa en organisation som arbetar med skolutveckling i allmänhet, och nämnda fokusområden i synnerhet, finns fem kommunlektorer som arbetar med språkutveckling, matematikutveckling, IKT och didaktikutveckling, övningsskolor samt kollegialt lärande. Utvecklingen sker i nära samarbete med förvaltningens 81 förstelärare som i sin tur har olika centrala uppdrag inom nämnda fokusområden. Förstelärare har också som uppdrag att lokalt arbeta med skolutvecklingen likväl som att leda de olika grupperna av kollegialt lärande som finns på varje skolenhet. Lektorerna har, förutom att leda arbetet med sina lektoratområden, ansvar för kvalitetssäkringen av skolutvecklingsprocesserna som genomförs på skolorna. Lektorerna samarbetar med forskare som är anställda på Pedagogisk Inspiration Malmö (PI) där man tillsammans säkerställer att arbetet sker på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lokaler Sege Park gysär: Enligt önskemål från serviceförvaltningen lämnas lokalerna sommaren 2016. Ny lokalisering för verksamheten planeras vid Valdemarsro. Universitetsholmen: Sommaren 2016 kommer underhållsarbeten avseende ventilation steg 1 att påbörjas. Evakueringslokaler krävs och där är en möjlighet att använda WMU:s lämnade lokaler. Norra Sorgenfri: Miljöförvaltningens föreläggande följs vilket innebär att den åtgärdsplan som tagits fram genomförs och kontrolleras. Under förutsättningen att lokalerna är ändmålsenliga efter vidtagna åtgärder kan delar av dem tas i bruk under 2016. Den juridiska processen fortsätter. MIG Idrottsgymnasium: Utökning av utbildningslokaler på Swedbank i anslutning till nuvarande lokaler. Tillfälligt hyrda lokaler kan lämnas för mer ändamålsenliga ytor. Malmö Borgarskola och ny grundskola: Projektering för nya grundskolelokaler på Excellensen 2 har startat. Grundskolan är beställare av den nya fastigheten. Projekteringen görs i samarbete mellan GrF och AGVF på uppdrag av KS. Samutnyttjandet av lokaler beaktas för båda verksamheterna ex. sporthall, matsal, aula. Fastigheten förbereds att kunna växla om till gymnasieskola på sikt. Komvux Södervärn med verksamhet på Pildammsskolan Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 21(24)
Vuxenutbildningen lämnar Pildammsskolan 2016 då grundskolan har behov av lokalerna. Verksamheten flyttar till Heleneholm där det redan finns vuxenutbildningsverksamhet. Pågående utredningar med beslut 2016 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) En utredning pågår med syfte att ge förslag på organisatorisk tillhörighet för det kommunala aktivitetsansvaret inom förvaltningen. Utredningen ska också ge förslag till den grundbemanning av olika kompetenser som krävs för att uppfylla lagkraven. Målsättningen är att utredningens förslag ska genomföras vid halvårsskiftet 2016. Elevhälsa Gymnasieskolan i Malmö står inför stora utmaningar utifrån att det finns ett stort antal elever i behov av alltifrån lättare stöd till elever i behov av extraordinärt stöd. För att kunna möta skiftande behov och uppfylla skolans kompensatoriska uppdrag krävs samordnade, riktade och individanpassade insatser på elevhälsans område, både lokalt på gymnasieskolorna och en välfungerande central elevhälsa. Elevhälsan ska stärka elevhälsans specialistkompetenser och därmed höja den pedagogiska kvaliteten för att nå högre måluppfyllelse. Nuvarande centrala elevhälsa är resursmässigt jämförelsevis liten och tillgången till specialistkompetenser begränsad. Arbetet med att samla och samordna befintliga resurser samt identifiera behov är påbörjat, men behöver intensifieras under kommande år för att: Säkerställa en likvärdig men inte likformig elevhälsa i hela gymnasieorganisationen för att tillse att elever får adekvata stödåtgärder. Ge skolledare kunskapsstöd och beslutsunderlag genom tillgång till specialistkompetenser. Stärka rättssäkerheten och höja kvaliteten inför beslut om mottagande i gymnasiesärskolan, samt inför beslut av tilläggsbelopp. Identifiera förändrade och utökade behov i samband med exempelvis ett ökat flyktingmottagande och fler ensamkommande flyktingungdomar. Identifiera samordningsvinster inom förvaltningen och med grundskolan, sociala resursförvaltningen och externa aktörer. Vidare görs bedömningen att det finns ett behov av att fortsätta arbeta med att se över befintlig organisation av resursskolan och de specialgrupper för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som finns inom ramen för introduktionsprogrammen. Introduktionsprogrammen Förvaltningens uppföljning av elevresultat inom introduktionsprogrammen visar på otillräcklig måluppfyllelse. Eleverna går inte över till nationella program i lika hög utsträckning som i övriga landet och relativt få betyg sätts. En granskning av introduktionsprogrammen ska kartlägga hur elevernas förutsättningar, behov och målsättningar möts av introduktionsutbildningarna. Den ska också kartlägga hur utbildningarna planeras för att ge eleverna möjlighet att nå sina individuellt uppsatta mål. Syftet är ett beslutsunderlag för förbättringsåtgärder. Yrkes-sfi i Skåne Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 22(24)
I juni 2016 avslutas det regionala samverkansprojektet Yrkes-sfi i Skåne i vilket AGVF varit projektägare. Projektet, som ska resultera i en regional plattform för yrkes-sfi, förväntas då vara implementerat och innebära delaktighet framöver från AGVF. Samordnad handlingsplan Tidigt under 2016 avslutas FINSAM-projektet Samordnad Handlingsplan som syftar till att utveckla en gemensam processmodell för att påskynda arbetsmarknadsinträdet för kvinnor utanför etableringsuppdraget. Projektetet, i vilket AGVF förväntas medverka, implementeras under 2016. Sociala villkor AGVF har, av AGVN fått i uppdrag, att tillse att sociala villkor beaktas i upphandling. En handlingsplan tas fram under tidig vår 2016 och beslut fattas därefter om inriktningen på det fortsatta arbetet. EKONOMISKA KONSEKVENSER Förändringar av kommunbidrag till följd av statliga beslut och beslut fattade inom staden. 1 682 611 tkr -11 793 tkr växling av KB till för- och grundskola -1 976 tkr 182 tkr 1 473 tkr 2 063 tkr -4 100 tkr avser gymnasieskolan 41 726 tkr -22 500 tkr avser arbetsmarknadsområdet 16 310 tkr kompensation för ökade hyreskostna- 1 703 996 tkr Kommunbidrag (KB) nämndsbudget 2015 Pedagogisk Inspiration (PI) Hyresindexering Dokument o ärendehantering PI språksatsning Höjd arbetsgivareavgift för unga Demografi Pris- och lönekompensation Jobb till bidrag Skolhyror der Kommunbidrag nämndsbudget 2016 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 23(24)
5 Ekonomi 5.1 Resultaträkning Tkr Prognos 2015 Budget 2016 Förändring Intäkter 405 647 426 952 21 305 Totala intäkter 405 647 426 952 21 305 Lönekostnader -706 328-725 000-18 672 PO-Pålägg -264 154-272 215-8 061 Övriga personalkostnader -3 000 0 3 000 Totala personalkostnader -973 482-997 215-23 733 Övriga kostnader -1 087 182-1 122 000-34 818 Avskrivningar -9 056-10 306-1 250 Totala övriga kostnader -1 096 238-1 132 306-36 068 Nettokostnad exkl. finansnetto -1 664 073-1 702 569-38 496 Kommunbidrag 1 671 317 1 703 996 32 679 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader -1 244-1 427-183 Resultat 6 000 0-6 000 Nettokostnad -1 665 317-1 703 996-38 679 5.2 Investeringsram Typ av investering Prognos 2015 Budget 2016 Förändring Lösöre 6 950 15 000 8 050 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Nämndsbudget 2016 24(24)
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad Resultatbudget 2016 Intäkter 426 952 Kostnader -2 119 215 Avskrivningar -10 306 Totala kostnader -2 129 521 NETTORESULTAT -1 702 569 Kommunbidrag 1 703 996 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -1 427 RESULTAT FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER 0 Extraordinära poster +/- 0 ÅRETS RESULTAT 0 tkr Investeringsbudget 2016 tkr Utgifter 15 000 Inkomster Nettoinvesteringar 15 000
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad DRIFTSBUDGET 2016, tkr Fördelat per verksamhet Intäkter Kostnader Kommunbidrag Nämnden 0-950 950 Gymnasieskola inkl kommunala aktivitetsansvaret 234 977-1 262 661 1 027 684 Gymnasiesärskola 6 200-81 205 75 005 Grundläggande vuxenutbildning 1 400-50 475 49 075 Gymnasial vuxenutbildning 65 215-138 586 73 371 Särvux 4 035-12 591 8 556 Svenskundervisning för invandrare 6 370-193 474 187 104 Vägledningscentrum (vux) 170-17 473 17 303 Yrkeshögskola 7 249-7 762 513 Ungdomssamtalare 700-1 400 700 Pedagogisk Inspiration 0-8 686 8 686 Arbetsmarknadsåtgärder 83 944-283 891 199 947 Förvaltningsadministration 1 200-56 302 55 102 Summa övrig verksamhet 15 492-15 492 0 Hemvist / Korttidstillsyn 15 492-15 492 0 Totalt för AGVF 426 952-2 130 948 1 703 996