Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg. en förstudie

Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg en förstudie

prioriterade alternativ till lokalisering av kulturkontoret efter lokaliseringsutredning av Conny Jerer (se s. 15 19) Grafik och research: Ingrid Lindberg Källor: öp 2002 s 10 / Gerlesborg Tanums kommun, öp 2004 Naturvård 1&2 Sotenäs kommun, gis länskartor k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg en förstudie utformad av Catharina Göransson i. förstudien Förord 2 Sammanfattning 2 Förstudiens mål 4 Förutsättningar och grunder 4 Metodval och genomförande 7 ii. utredningarna Ekonomiutredning 10 Lokaliseringsutredning 15 i t- utredning 23 Analys av utredningarna och diskussion 31 Ekonomiutredningens swot-analys 32 iii. slu tsatser och st r at egi Förstudiens slutsatser 34 Strategi förstudiens förslag för fortsättningen 34 Slutord 35 Tack 36 Referenslitteratur 36 iv. katalog a ö Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a ö 37

Förord Gläd dig Bottna, din bygd lever! De orden kom för mig en dag under hösten, när jag var på hemväg genom Bottnadalen. Skärkäll 12 februari 2009 Catharina Göransson projektledare Sammanfattning Kultursystem Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun består av en rad fria kulturutövare och organisationer/föreningar, av vilka 79 presenterar sig i förstudiens Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a ö. Ett underlag för tillväxt i systemet som helhet har tagits fram genom en ekonomiutredning, som ger vid handen en årlig omsättning på cirka 36 miljoner kronor. I förstudiens lokaliseringsutredning lyftes fastigheten g 2 :1 fram som hyresvärd för en första etablering av ett kulturkontor. På sikt anges även etablerandet av ett kulturcentrum i magasinen i Gerlesborg som högsta prioritet för att tillgodose områdets samlade lokalbehov i byggnader med ett ur kulturmiljösynpunkt påpekat riksintresse. Resultatet av en utredning av systemets i t- behov pekar mot en kraftig förstärkning av teknik och kunskap och etablering av en mediaverkstad i Bottna Gerlesborg i nära samverkan Nätverkstan i Göteborg rekommenderas. Traditionen i det lokala kulturlivet att arbeta med seminarier och samtal har tillämpats i processen. Ett rikt bildmaterial från kultursystemet ingår. Rapporten är, liksom förstudien som helhet, en produkt från Bottna Gerlesborg och den, tillsammans med bilagor, företagskatalog och bilder finns på www.bottnafjorden.se. Förstudien har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Fyrbodals kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Projektägare har varit Noaks resurskooperativ. 4 k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

I. F ÖR S T U D I E N Det är där, i kulturlandskapet med sin ålder, sina odlingar och trädor och sin benägenhet att vidga sinnet på besökaren, som förstudien rört sig. På gränsen mellan hav och berg, i en svindlande stund av ett gyllene ögonblick. Det finns verklighet under, röster från levande och döda, drivkrafter och drivrutiner, kommentarer, kritik och råd. 5

Förstudiens mål Målet med förstudien har varit att undersöka förutsättningarna för att visa fram Bottna Gerlesborg som ett samlat kultursystem med potential för tillväxt. Syftet har varit att utreda den årliga omsättningen i systemet som helhet, att samla formulerade behov av i t- stöd i form av teknik och kompetens samt att utreda lokalisering av ett kulturkontor och andra lokaliteter. På sikt är syftet att stärka platsen och kultursystemet socialt, kulturellt, konstnärligt och ekonomiskt. Kultursystem Bottna Gerlesborg ska i framtiden kunna sökas och finnas, en skimrande nål i den oöverskådliga höstacken av globala utbud. Målgrupp i processen har främst varit lokala kulturaktörer. Förutsättningar och grunder Den kustnära landsbygden i Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun har, från jordbruks- och fiskebygd med stenindustri som tredje näring, långsamt men tydligt sedan 1950-talet, när Gerlesborgsskolan grundades, förändrats till att bli en av de konstnärstätaste i landet. Samtidigt som nedläggning och sammanslagning av jordbruk dragit fram som en höststorm över landet för att i Bottna lämna kvar tre gårdar i bruk, har konst och kultur vuxit fram som egna näringar med en omsättning som överträffar den en gång utskeppade havrens, en av sin tids källor till bohuslänskt välstånd. Föreningslivet på platsen är aktivt, från äldre hembygdsföreningar som Svenneby-Bottna sockenförening och Bottna hembygds- och fornminnesförening till nyare ekonomiska föreningar. Konstnärernas Kollektivverkstad i Bohuslän (k k v- b) driver verkstäder och övernattningar för yrkesutövande konstnärer. G 2:1 ek. för. äger och förvaltar den fastighet, där k k v-b är hyresgäst tillsammans med Båtverkstan och Bottnafjordens inköpsförening ek. för. mat, möten och möjligheter m. m. Den senare bildades när ic a Gerlesborgshallen lades ner och har efter tio år över hundra medlemmar, vilka nu kan handla ekologiskt och närproducerat på hemmaplan. Föreningen driver även söndagscafé. Skärkälls eko- och ateljéby med egen detaljplan, Botnik Studios och Galleri 1:18 är exempel på andra vitala inflyttningar och konstnärliga etableringar. Genom åren har stora arrangemang i form av festivaler, seminarier och fester genomförts i lokal samverkan. Så har Bottna kulturfestival, som återkommer årligen i juli månad, vuxit fram som ett lokalt samarrangemang. Kultursystem är centralt i förstudiens begreppsvärld. Begreppet myntades av Stiftelsen Framtidens Kultur i syfte att hitta nya modeller för kulturens roll i tillväxtsammanhang och samhällsutveckling. Det är ett nytt och outforskat begrepp, och den som idag använder sökmotorn Google och slår på»kultursystem«får därför upp föreliggande studie. Under projekt Faktor X, som hade Fyrbodals kommunalförbund som projektägare med Västra Götalandsregionen och Stiftelsen Framtidens Kultur som medfinansiärer och samarbetspartner, uppstod två kultursystem. Ett av dessa var Bottna Gerlesborg och det andra 6 kultursystem bottna gerlesborg

var Fyrklövern i Dalsland. Gemensamt för dessa båda system, så olika de var, var syftet att skapa konstnärliga och kommersiella synergieffekter genom samverkan. Aktörerna i systemen måste härvid själva definiera sina behov av stöd, resurser och inflöde. Ett kultursystem måste också hållas inom platsens begränsade geografiska ram, så att de täta personliga kontakterna kan fortsätta. (Faktor X. Kultursystem Fyrbodal kulturkompetens som regional utvecklingsfaktor, 2007) Som konstnär rör man sig mellan stunder i föreningslivets gemenskap och timmar i det egna arbetets avskildhet. I det första fallet ingår man i det som allmänt går under benämningen civilsamhället. Här vilar allt på frivillig grund, till skillnad från arbetsplatsers och institutioners formaliserade och reglerade verksamhet. Frivilligheten innebär helt sonika att ingen kommer som inte vill. Särskilt i förändringsprocesser ställer detta krav på ledarskap och styrelsefunktioner. Arbetssättet måste vara inkluderande och processer drivas med så stor öppenhet att det blir meningsfullt att komma. Genomskinlighet och delaktighet är nyckelord, liksom uppskattning. Det informella lärandet kan gärna vara lustfyllt, och det duger inte att någon offrar sig för det allmänna bästa. Café Uma, Botnik Studios, sommarseminarium 20 07. Foto: Birgitta Lagerlunde I sin avhandling Lokalområdet som strategi skriver Lena Falkheden (Falkheden 1999) att samhällets förändring mot en hållbar utveckling kräver utvecklad samverkan människor emellan. Detta kräver social fantasi och har sin grund i vardagslivets gemenskaper. Nya former för demokrati växer fram när enskilda grupper tar tag i bygdens behov, skriver forskaren Ulla Herlitz (Civilsamhället, sou 1999:84). Värdebasen förskjuts från partipolitisk ideologi till platsideologi. Det frivilliga arbetet med platsens behov och problem blir en grund för demokratisk utveckling i lokalsamhället, vilket skapar tillit och stabilitet. I landsbygdsutvecklingsprojektet Bottna Svenneby Framtid (Novén 2004), med stöd av förstudiens mål. förutsättningar och grunder 7

k u lt u r s ys t e m b ot t n a g e r l e s b o rg

eu-bidrag, fokuseras på de två socknarna Bottna och Svenneby. Namnet Bottna Gerlesborg i förstudien bör inte uppfattas som en uteslutning utan hellre ses som en symbol, som sammanfattar den kustnära landsbygden med dess mångfacetterade konst- och kulturliv. I l u e- studien Mat, möten och möjligheter (Göransson 2007) var utvidgad lokal samverkan målet och den sociala ekonomin ledande begrepp, inköpsföreningen var projektägare. Utöver detta har en mängd projekt och studier med enkäter och intervjuer genom åren gjorts i Gerlesborg. Att en viss trötthet uppkommer hos den som varit med länge är inte att undra på. Samverkanspiralen ( Thunberg 1978) förklarar hur samma problem i en grupp eller ett samhälle återkommer om och om igen i en utvecklingens spiralformade rörelse uppåt. Varje gång problemet aktualiseras sker det på ny nivå, i bästa fall med de gamla försöken som grund, och med ökade förutsättningar för en lösning. Metodval och genomförande Projekttiden har varit sex månader med start i september 2008 och avslutning i februari 2009. Projektledningen har omfattat 25 procent av en heltid. Extern handledning har använts för hanterandet av roller i projektet. En gest av inbjudan har legat under val av metoder. projek tgrupp Projektgruppens funktion har varit processtödjande. Gruppen har deltagit i samtal med inbjudna gäster. Projektgruppen har läst in rapporterna från de tre utredningarna se nedan på en analysdag tillsammans med Ann Uggla Flodin, Jesper Eng och Agneta Ekman-Wingate, vilka adjungerats. På slutet erbjöds gruppen en dags»skriv-event«för att skriva i det ofärdiga dokumentet till en slutrapport. Detta arrangerades genom inhyrning i en datalokal i trakten, med sex datorer i samma rum. Gruppens synpunkter har hela tiden influerat förstudiens process. Projektgruppen har bestått av fem personer: Emil Olofsson, Lena Falkheden, Gunilla Rahm, Alexandra Wingate och Oliver Swarbrick. Mötena har varit arvoderade. Projektgruppen har utöver detta i mån av tid deltagit i förstudiens seminarier utan arvode, dvs. på samma villkor som andra seminariedeltagare. m å na dsbl a d Ett månadsblad har stått för information och inbjudningar. Månadsbladen kan läsas på www.bottnafjorden.se. sa m ta l Under hösten inbjöd förstudien följande personer till samtal: Bror Lundberg, ekonom vid Noaks resurskooperativ, Bo Öhrström, industrikonsult och tidigare projektledare för Faktor X, Ann Uggla Flodin, Coompanion samt Ann-Carin Andersson, processledare för Projekt Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän. I samtalen deltog projektgrupp och projektledare. Formen var det fria, gränsöverskridande samtalet inom en fast ram av två timmar med kaffe. Body Weather, Carmen Olsson, Bottna kulturfestival 20 08. Foto: Tomas Eriksson metodval och genomförande

se mina r ier Ett utvärderingsseminarium efter Bottna kulturfestival ägde rum i augusti, då projektets mål och metoder presenterades. I oktober inbjöds till ett öppet rundabordssamtal i Bottna sockenstuga med efterföljande pub. Vid detta tillfälle presenterade utredarna sina uppdrag. Två seminarier följde, 14 november och 11 december, bägge med lägesrapporter från pågående utredningar, på det senare medverkade även Carl Forsberg från Nätverkstan i Göteborg. Slutseminarium med inbjudna gäster och kommentatorer arrangerades på Gerlesborgsskolan lördagen 24 januari 2009. Synpunkter och förslag från seminarierna har påverkat rapportens innehåll. deltag a n de i e x t e r na se mina r ier sa m t st udier esa Genom förstudien har ett antal personer deltagit i fyra externa seminarier och konferenser, alla på temat Kultur som tillväxt och faktor i samhällsutveckling och -planering. Se sista uppslaget. En studieresa arrangerades till Fengersfors och Not Quite. Sju personer deltog och Sara Vogel Rödin guidade. h e msida En hemsida på adress www.bottnafjorden.se är i förstudiens slutskede under uppbyggnad av Ingrid Lindberg. bil ddok um e n tat ion Projektet har genomgående dokumenterats. Som svar på ett upprop har dessutom cirka tusen bilder inkommit. Ett hundratal bearbetas och läggs ut som Bottna bildbank på www.bottnafjorden.se. Bildredaktör är Tomas Eriksson. k ata log Mot slutet av projekttiden gick det ut ett erbjudande om att stå med på kultursystemets»gula sidor«. Syftet var att utröna intresset för att, utan förpliktelser, presentera sig under rubriken Kultursystem Bottna Gerlesborg. Till angivet sista datum hade 79 svar inkommit. u t r edn i ng a r Inom ramen för förstudien har genomförts tre utredningar. Kultursystemets ekonomiska omsättning och villkoren för tillväxt har utretts av Birgitta Lagerlund. Conny Jerer har i en lokaliseringsutredning inventerat tänkbara platser för lokalisering av ett kulturkontor samt inhämtat övriga lokalbehov. Ingrid Lindberg har i sin i t- utredning undersökt behoven av i t- stöd för tillväxt, teknik, kompetens och lärande, hos individer och organisationer i kultursystemet. Birgitta Lagerlund, Conny Jerer och Ingrid Lindberg har introducerat sina utredningar samt avgivit lägesrapport och slutrapport på arrangerade seminarier. En skriftlig slutrapport har gjorts från utredningarna. Samtliga utredningar har genomförts under hösten 2008. Arvodet i alla tre fallen har motsvarat en månadslön. Lokaliseringsutredningen fördjupas ytterligare under februari 2009 av en arbetsgrupp bestående av Conny Jerer, Lena Falkheden och Anders Hansson. Resultatet får separat presentation. 10 kultursystem bottna gerlesborg

II. U T R E D N I N G A R N A»En mediaverkstad skulle kunna utgöra ett led i utvecklingen mot en levande öppen informations- och mötesplats i området. En mediaverkstad skulle kunna vara ett verktyg för kultur- systemet inte bara för marknadsföring utan också som bas för utveckling av planer och idéer som rör samverkan inåt och utåt, i norra Bohuslän som region och med inhemskt såväl som internationellt konst- och kulturliv.«ingrid lindberg 11

I. Ekonomiutredning Utredare: Birgitta Lagerlund 1. uppdr ag Att utreda den ekonomiska omsättningen i kultursystemet samt att ta reda på hur aktörerna definierar villkoren för att utöka den egna konstnärliga verksamheten. Det övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och attraktion samt att ge ökad tillväxt i kultursystemet. För att få en bakgrund beslöts att kartlägga platsens betydelse för aktörerna samt hur de ser på områdets framtid. Utredningens syfte och uppläggning presenterades av Birgitta Lagerlund i slutet av oktober på rundabordssamtal i Bottna sockenstuga. En lägesrapport från utredningen gjordes på ett seminarium i november. Utredningens resultat presenterades av Birgitta Lagerlund på förstudiens slutseminarium 24 januari 2009 samt i en skriftlig rapport. Följande är en sammanfattning av denna rapport. Citaten är hämtade ur Birgitta Lagerlunds text. 2. m etod En lista sammanställdes för utskick av enkäter via mail samt i några fall per post. Listan baserades på inköpsföreningens medlemslista, k k v-b : s medlemsförteckning samt lokal personkännedom. Kriterierna var helt eller delvis boende på platsen och helt eller delvis kulturellt verksamma. Enkäten omfattade bland annat bakgrundsfrågor om ålder och kön. En modifierad form av swot-analys tillämpades för att få en bild av deltagarnas syn på platsen och dess framtid. Deltagarna ombads göra en skattning av de egna inkomsterna, baserade på dels kulturverksamhet, dels andra inkomstkällor. Enkäten kunde besvaras via mail. Den kunde också lämnas anonymt i brevlåda, eller skickas in per post. En påminnelse skickades ut inför deadline. Ekonomiutredningens enkätfrågor finns att läsa på www.bottnafjorden.se. Enkäterna kompletterades i några fall med fördjupande intervjuer. 3. i n kom na sva r Enkäten tillställdes 146 personer. Av dem svarade 51 personer eller 34 %. Av de svarande är 42 personer helårsboende och 9 delårsboende. Av sändlistans 146 personer var 92 kvinnor och 54 män. Av de 51 som svarade var 32 kvinnor och 17 män. 4. r esultat När det gäller ålder och utbildning är de flesta i materialet medelålders. I gruppen 40 60 år återfinns sålunda 44 %. I åldersgruppen ovanför återfinns pensionärer, de flesta verksamma konstnärer, och gruppen som helhet utgör 37 %. De yngre utgör 19 %, men det är å andra sidan bland dem som de senast inflyttade återfinns. Av dem som svarat på enkäten har 70 % högskoleutbildning. De flesta har dessutom vidareutbildning inom sitt kulturella 12 kultursystem bottna gerlesborg

område. Utredarens kommentar till ovanstående är att indelningen av ålderskategorierna borde ha varit snävare. Nu slogs till exempel alla yngre ihop i gruppen 20 40 år. Modifierad SWOT-analys. För att få en bakgrund till den ekonomiska omsättningen gjordes inom ramen för utredningen en modifierad swot-analys. swot-analys är ett sätt att steg för steg skaffa en bild av ett företags eller en organisations styrkor och svagheter, möjligheter och hot (på engelska Strengths, Weaknesses, Options, Threats). swot-analysen kan sedan ligga till grund för en handlingsplan med målet att stärka, utveckla och förbättra verksamheten. Analysen redovisas längre fram i en sammanfattning av utvärderingarnas resultat, och då i en jämförelse med en tidigare genomförd swot-analys i trakten. Birgitta Lagerlund frågade också efter det bästa som kunde hända med platsens utveckling, och sammanlagt 62 förslag lämnades in. Ett kulturhus eller kulturcentrum i Bottna Gerlesborg, med lokal, nationell och internationell räckvidd menar 65 % vore det optimala för framtiden. Man föreslår ett centrum för mötet mellan konst, kultur och ekologisk hållbarhet, där samband och gränsöverskridande möten kunde synliggöras för besökaren. Bättre boendemöjligheter och ökad inflyttning av yngre skulle också lyfta området enligt svaren, liksom bättre kollektivtrafik och cykelbanor. Som svar på frågan vad det värsta som kunde hända Bottna/Gerlesborgsområdet återkommer det man kallar kommersiell exploatering, natur- och samhällskatastrofer samt att Gerlesborgsskolan och/eller k k v-b skulle tvingas lägga ner eller flytta. Utflyttning av kolleger och ingen motsvarande inflyttning är ytterligare svar. På andra plats kommer»ingen samverkan«och»att förstudiens resultat inte genomförs«.»det finns också ett stort socialt kapital och en stark vilja och förmåga till samverkan. Ett exempel är Bottna kulturfestival, som från början arrangerades av ett fåtal personer, men nu i utvidgad lokal samverkan. Såväl form som innehåll och mål utvecklas. 2008 hade festivalen 1 500 besökare och omsatte cirka 150 000 kr. 2009 räknar man med ett besökstal på 2 500 och en omsättning på minst 350 000.«v e r ksa m h et och försörjning Bottna/Gerlesborgsområdet är ett av de konstnärstätaste i landet i förhållande till antalet invånare. De flesta uppger i enkäter att de inte kan leva enbart av sin konstnärliga verksamhet. För att försörja sig har de allra flesta, drygt 82 %, ett eller flera andra arbeten vid sidan om sina konstnärliga/kulturella verksamheter. Ett annat arbete kan också utgöra den enda egentliga inkomstkällan. Den vanligaste andra försörjningskällan är någon form av pedagogiskt arbete, därefter kommer byggnadsarbete och personlig assistent. Här bör noteras att bland dem som uppger pedagogisk verksamhet för annan inkomst förekommer konstnärer med pedagogisk påbyggnad, vilket i materialet borde stå som kulturell verksamhet, något som inte framkommer i diagrammet. Se bilaga. ekonomiutredning 13

»Här bor flest kulturutövare i förhållande till invånarantal i landet, men det finns ingen arena där de kan visa upp sina kompetenser.«omsät t n i ng i k ronor av konst nä r l ig / k ult u r ell och a n na n v e r ksa m h et Av materialets 51 personer svarade 39, samtliga kulturarbetare, på frågan om uppskattad omsättning per år, medan 12 personer inte ville, eller kunde, svara med summor. Uppgivna siffror visar många med låg och några få med förhållandevis hög omsättning. De 39 som svarade omsätter tillsammans cirka 5 200 000 kronor på konstnärlig eller kulturell verksamhet. Från andra inkomstkällor av arbete uppger 22 av de tillfrågade en omsättning på tillsammans 2 730 0 00 kronor. Också här har många en låg eller medelhög inkomst, medan ett fåtal har högre. De 39 kulturarbetarna omsätter således 7 930 000 kronor. Gerlesborgsskolans årliga omsättning ligger på 17,5 miljoner, medan k k v-b omsätter 2,2 miljoner och skolans elever bidrar med drygt 2 miljoner. Beräkningen är i det senare fallet gjord på basis av summan av antalet årselevers studielån. Resultatet av utredningen, baserat på 39 av 146 kulturaktörers egna skattningar av årlig omsättning i snitt, blir att kultursystem Bottna Gerlesborg årligen omsätter 36 800 000 kronor. Men i realiteten borde omsättningen ligga betydligt högre eftersom kultursystemet enligt listan omfattar 146 personer. En extrapolering av summan, dvs. en hypotetisk beräkning av den totala omsättningen i systemet för konstnärlig/kulturell verksamhet skulle bli 19 500 000 kronor samt omsättning av annan verksamhet 17 300 000 kronor. Sammanlagt omsätter systemets fria aktörer då cirka 36 800 000 kronor och den totala omsättningen för kultursystem Bottna Gerlesborg skulle bli cirka 53 miljoner kronor. Se ekonomiutredningens bilaga med diagram på www.bottnafjorden.se. h u r se r be r edsk a pe n u t för t illvä x t? va d a nge r m a n för v illkor för at t satsa stör r e? 41 % av de 51 personer som svarade på enkäten anger att man vill göra sin konstnärliga/ kulturella verksamhet till huvudkälla för sin inkomst. Förutsättningarna för att göra det är hos nästan samtliga mera kunskap om marknadsföring och framför allt hjälp med marknadsföring. På andra plats kom en fysisk lokal för samverkan, en öppen mötesplats i Bottna Gerlesborg.»Det är en konst i sig att sälja, och det är långt ifrån alla som har de egenskaper som fordras. En del konstnärer varken kan eller vill befatta sig med en mer kommersiell marknad, som dessutom är bland den tuffaste som finns. Att önskemålet om mer hjälp med marknadsföring är det mest angivna behovet är därför inte förvånande.«14 kultursystem bottna gerlesborg

Anette Zeilon De nyanlända (detalj) Lisa Larsdotter Pettersson Varg-Asyl Mats Nordlund Replik Nike Nilsson Landskapet i landskapet Catharina Göransson Thorild i skogen Birgitta Eriksson Fast De som reser och de som stannar kvar Carina Paulsson Var så god och sitt Bottna Land Art 2008 15 Foto: överst t. v. Alma Nordlund-Thörn, övriga Mats Nordlund

c Ingrid Lindberg, A refugee for tormented souls. Foto: Mats Nordlund Tomas Niklasson, Trappa (detalj). Foto Tomas Niklasson Catharina Göransson, Handarbetet lyfter om natten. Foto: Tomas Eriksson 16 kultursystem bottna Bottna gerlesborg Land Art 2008

II. Lokaliseringsutredning Utredare: Conny Jerer 1. uppdr ag Att genomföra en lokaliseringsutredning med syftet att inventera möjliga platser för ombyggnad respektive nybyggnad av lokal med funktionen av kulturkontor i Bottna Gerlesborg. Till uppdraget fogades att inhämta aktörernas behov även av andra lokaler. Det övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och attraktion samt att ge ökad tillväxt. Lokaliseringen skulle ha omedelbar eller nästintill anknytning till»stråket«, det vill säga besöksstråket från Gerlesborgsskolan via Konsthallen, Konstnärernas Kollektivverkstad och vidare på den gamla byvägen förbi Galleri 1:18, Botnik Studios till Skärholmens vandrarhem och sedan riksvägen till Brygge. Huvudfrågorna var följande. Befintlig bebyggelse skulle om möjligt tillvaratas liksom eventuella överloppsbyggnader i trakten. Tillgänglighet var en förutsättning, lokalen skulle lätt kunna nås till fots, med bil och dessutom helst kollektivt. Lokalen skulle ligga klimatskyddat, gärna i solvarmt läläge. Vidare var synligheten för besökare i området ett krav. Markförhållandena skulle vara byggbara utan krav på vare sig bergsprängning eller pålning. Markytan måste förslå för byggnadens krav samt tillgodose täckning av parkeringsbehov, festivalarea samt utbyggnadsmöjligheter. Föreliggande text baserar sig på det underlag som tagits fram inom lokaliseringsutredningen. Utredningen kompletteras i februari 2009, vilket redovisas separat under våren på www.bottnafjorden.se. Citaten i texten nedan är av Conny Jerer. 2. m etod Arbetet genomfördes dels genom kartstudier och platsbesök, dels genom intervjuer med lokalbefolkning, näringsidkare m. fl. Ett upprop gjordes angående övriga lokalbehov i kultursystemet via nätverket Kultursamverkan Bottna Gerlesborg, där också inköpsföreningen ingår. 3. r esultat Resultat av inventering av önskemål om lokalmässig förstärkning av kultursystemet (listan är en sammanställning av inkomna svar från enskilda aktörer): Mindre mötesrum som vid behov kan dubbleras Nätverkstad med mediateknik, arbetsplatser och kurser Café med godkänt kök och möjlighet att servera cirka 50 personer Mysrum med stor öppen spis Stort kök i anslutning till rökeri, stenugnsbageri, restaurang, pub Reception för området sommartid, duschar Butikslokal året runt för inköpsföreningen lokaliseringsutredning 17

Lägenheter för uthyrning Ett marknadstorg och parkeringsplatser Scenkonst: liten studio och dansscen 30 kvm Större studio 70 kvm och dansscen Hus för multianvändning: konst, konsert (150 sittande), film, dans, gympa, badminton Resultat av inventering av befintliga lokaler med delvis allmänna funktioner utmed eller i anslutning till Stråket: G2:1: stensalen, lilla galleriet, café Olivia, båtverkstad, k k v-b (verkstäder, kök, kontor, öppna längan, smedja, stengård m. m.) Gerlesborgsskolan: restaurang, samlingssal, galleri, ateljéer, konsthall m. m. Hogane skola: skolsalar, gymnastiksal, utrustat kök m. m. Bottna sockenstuga: skolsal, utrustat kök Skärholmens vandrarhem: övernattningsrum, mötesrum, utrustat kök Samt privata ateljéer, som också kan ha funktionen av mötesrum: Skärkälls lada, ateljebengtson, Galleri 1:18, Botnik Studios, ateljélada Svenneby, Bohusläns ByggnadsCultur Svenneby Resultat av inventering av befintliga byggnader att ta tillvara: En viktig utgångspunkt för lokaliseringsutredningen har varit att inventera traktens befintliga byggnader, typ lador, magasin osv., vilka står oanvända och saknar funktion, dvs. byggnader som kulturhistoriskt kallas överloppsbyggnader. Det finns flera skäl till att undersöka befintlig bebyggelse i ett resursperspektiv: äldre bebyggelse är ofta förlagd välbetänkt med tanke på såväl landskapsbild som klimatförutsättningar man tillvaratar en redan byggd resurs man bygger vidare på en tradition; kanske ett kulturarv. Ovan beskrivna inventeringar tjänar som bakgrundsteckning inför undersökningen av tänkbara lokaliseringar av rum för kulturkontorets behov. a. r esultat av i n v e n t e r i ng av befintlig a byggna de r i n k lusi v e öv e r loppsbyggna de r i om r å det, u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng Siffrorna inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. Fastigheten Gerlesborg 2:1, utrymmen i anslutning till stensalen (5) samt barackerna. Fastighetsägare g 2:1 ek.för. (4) Skärholmens vandrarhem. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson (6) Prästgården i Hogslätt. Fastighetsägare: Svenska Kyrkan. Fastigheten till salu 2009. (2) Ladan i Skärholmen. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson Magasinen i Gerlesborg. Fastighetsägare: Ingemar Hansson (1) Hunnebo gamla Folkets Hus, Hunnebostrand. Fastighetsägare: Sotenäs kommun. 18 kultursystem bottna gerlesborg

Magasinen i Gerlesborg, lokaliseringsutredningens första prioritet. Foto: Conny Jerere lokaliseringsutredning 19

b. r esultat av i n v e n t e r i ng av byggba r m a r k för et t k ult u r kon tor, u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng : Siffran inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. Hogslätt, marken nedanför skolans ateljéer Samfällighetsmark i Bräcke (3) Mark vid Gerlesborgsskolan Samfälligt ägd mark vid Gerlesborgsskolan Uppbyggnadsområde/utvecklingsområde i Bräcke, ägare Ingemar Hansson Skärholmens Övergård med fastighetsägare: Emil Olofsson Samfälligt ägd mark i Skärholmen»En lokalisering av kulturkontoret på obebyggd mark i form av en nybyggnad ger naturligtvis en frihet i både arkitektur, planlösning och funktion samtidigt kan myndigheterna kräva planutredning, krav på ava-lösningar, trafiklösningar m. m., som dels kan fördyra projektet, dels fördröja det.«4. sa m m a n fat t n i ng Första prioritet ger Conny Jerer åt Gerlesborgsmagasinen: Utredaren konstaterar att magasinsbyggnaderna i Gerlesborg utan problem skulle rymma alla de lokalönskemål som utredningen fångat upp. Utrymme för övernattningar och en reception för besökare bidrar till att ge en ekonomiskt självbärande verksamhet, i samverkan med Gerlesborgsskolan och andra aktörer i området. Eftersom byggnaderna är utpekade som varande av riksintresse ur kulturmiljösynpunkt kan det finnas möjligheter till ekonomiskt stöd via Länsstyrelsen utifall att byggnaderna tas om hand med respekt för byggnadstradition och kulturarv. Problemet med ovanstående prioritet är att nuvarande ägaren inte är intresserad av att avyttra. Dessutom är kostnaderna stora. Med hänvisning till byggnadernas unika och mäktiga profil och deras kulturhistoriska värde, deras läge på en osedvanligt naturskön samt kulturhistoriskt intressant plats föreslår Conny Jerer att kommunen undersöker juridiska förutsättningar för en expropriering, en lång och komplicerad process som kräver regeringens tillstånd, men som han menar vore oförsvarlig att avstå från. Ett alternativ vore att upprätta en fördjupad översiktsplan för området Svenneby Bottna Gerlesborg med uppföljande detaljplan/er.»detta är som vi vet dock en lång planeringsprocess. Snabbaste förfarandet torde vara att upprätta områdesbestämmelser enbart för Gerlesborgs gård med rivningsförbud och exteriöra skyddsbestämmelser, en plan som senare kan infogas i en fördjupad översiktsplan och detaljplan.«andra prioritet ger Conny Jerer en ombyggnad och/eller tillbyggnad på fastigheten g 2 :1. Här bygger man vidare på en redan etablerad samlingsplats och verksamhet: 20 kultursystem bottna gerlesborg