Opte map of the web IT - UTREDNING. av Ingrid Lindberg På uppdrag av: Förstudien kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg

Transkript

1 Opte map of the web IT - UTREDNING av Ingrid Lindberg 2009 På uppdrag av: Förstudien kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg Innehåll: I. Inledning II. Gemensam IT-satsning en mediaverkstad? III. Kultursystemets IT-behov IV. Fördelar med samlad IT-satsning inom Kultursystem BottnaGerlesborg V. Funktioner Mediaverkstad VI. Samarbetspartners VII. Finansieringsmöjligheter VIII. Lokal IX. Mediaverkstad - strategi för genomförande X. Slutord Bilagor: Bilaga 1 Medieverkstäder en förstudie: Nätverkstan 2002 Bilaga 2 IT-Enkät Bilaga 3 Svarsresultat IT-Enkät och Djupintervjuer - diagram och sammanfattning Bilaga 4 Något skaver: Catharina Thörn Bilaga 5 Funktioner Mediaverkstad, ett flödesschema Bilaga 6 VSBK Bilaga 7 Konst i offentlig rum, folder 1

2 I. INLEDNING Denna utredning skall försöka ge svar på frågan hur en samlad IT-satsning inom Kultursystem BottnaGerlesborg skulle kunna utveckla och förbättra ekonomiska förutsättningar och platsens kulturella identitet och attraktion. Platsen med sitt kultursystem är området i och kring Bottnafjorden och Bottnadalen med räckvidd till Hamburgsund, Bärfendal, Tossene och Bovallstrand. Kulturaktörer i området är Gerlesborgsskolan, KKV-Bohuslän, Inköpsföreningen med Café Olivia, Botnik Studios, 1:18, m.fl aktiva organisationer samt enskilda individer, utövande konstnärer och andra kulturentreprenörer. Här finns sedan länge en koncentration av verksamma konstnärer, hitflyttade från alla delar av landet, hela norden och t.o.m från Europa. Alla med en ambition att långt från kulturmetropolerna skapa konst, kultur och underhållning i samklang med sig själva och med kulturlandskapet. Trakten attraherar redan många besökare med sin unika och öppna atmosfär med konstnärs verkstäder, sommaröppna gallerier och caféer samt olika evenemang som tex Bottna kulturfestival, KKV-B s och Gerleborgsskolans sommarkurser och Botnik Studios vernissager/pubkvällar. När det gäller att förbättra ekonomin i kultursystemet handlar detta bl.a. om att ekonomisera den utåtriktade verksamheten och att hitta sätt att leva av det man producerar. Att kunna attrahera tillräckligt med, publik, besökare, kursdeltagare eller konstköpare förutsätter att det finns verktyg och kunskap för att marknadsföra kultursystemets aktörer & aktiviteter. Att stärka platsens kulturella identitet och attraktion kan handla om många saker men grundläggande (i alla fall inom konsten) är att kunna dokumentera och presentera vad man har att erbjuda av kompetenser, talanger och filosofi och vad som sker av spontana och planerade kulturella aktiviteter. Också det att samla och arkivera detta material för offentlighet och för framtiden är med att stärka självkänslan och tillhörigheten till Kultursystemet. Det är en allmän uppfattning men även undersökningar som gjorts visar att det saknas kunskap och verktyg för marknadsföring, dokumentation, presentation i området. Flertalet konstnärer i trakten är också över 50 och tillhör inte den digitala generationen. Ändå är det nu som många upplever att karriären tar fart och att det blir oerhört viktigt, ja nästan kritiskt, att kunna utnyttja det digitala medierna för nationell och internationell marknadsföring och för att bygga och upprätthålla nätverk. Konstnärer oavsett ålder är heller inte kända för att ha god ekonomi. Nätverkstans Medieverkstäder en förstudie från 2002 (se Bilaga 1) konstaterar: Under en relativt kort tidsperiod har således nya verktyg för produktion och distribution av bild, rörlig bild, ljud, text och musik blivit tillgängliga till en rimlig kostnad i form av datorer. Dessa är idag standardverktyg för professionell produktion inom både traditionella medier som trycksaker, tidningar och böcker, och nya medier som video och Internet. Samtidigt som den nya tekniken blir allt billigare är den fortfarande så dyr att många konstnärer inte har råd att köpa den. På den fronten har inte mycket förändrats på 6 år och det är här som tanken på en gemensam IT-satsning inom kultursystemet kommer in. 2

3 II. GEMENSAM IT-SATSNING EN MEDIAVERKSTAD? Planer på en gemensam IT-satsning i trakten i form av en mediaverkstad fanns redan Nätverkstan i Göteborg hade fått det regionala uppdraget att etablera ett nätverk av medieverkstäder för konstnärer och kulturutövare i regionen. Länskonstnär Malin Sellmans enkätundersökning hade redan 1996 avtäckt ett mycket stort behov bland yrkesverksamma konstnärer i Tanum, Sotenäs, Munkedal och Strömstad av vidareutbildning och produktionsresurser för digital media. Man tänkte sig även då att lokalisera en mediaverkstad till Gerlesborg i antingen Hantverksbyn (KKV-B) eller på Musselina och att den skulle utrustas för trycksaks och webbproduktion samt videoredigering och 3D program. Man räknade då med 4 arbetsstationer, scanner, olika skrivare och ett digitalt ritbord. En arbetsgrupp med Lotta Brusk, Anette Junebro, Simon Roos, Ulla Randén, Magnus Lemark och Malin Sellman utarbetade förslag och ansökan till regionen om etablering men det föll tydligen på att man inte fick stöd av kommunerna. Sedan dess har inga nya ansökningar skickats in och saken har legat på is. Mediaverkstäder etablerades istället i Fengersfors : Not Quites Mediaverkstad, i Borås Ålgårdens digitalverkstad, i Skövde: Skaraborgs mediaverkstad samt i Trollhättan: Magasin 15 (endast som del i det mediahus för ungdomar som finns där). Samtliga har byggts upp med hjälp av Nätverkstan, statligt utrustningsstöd och VG regionen har stöttat med en hel eller deltidtjänst. Nu ser det lite annorlunda ut eftersom regionen önskar att kommunerna tar över det ekonomiska ansvaret och med indraget tjänstestöd är den fortsatta utvecklingen lite osäker. Många har dock hunnit etablera en kompetens och rutin hos organisation och medlemmar som gör det möjligt att driva verkstäderna som självbetjänings verkstäder om kommunerna ställer upp med driftkostnader (lokalhyra, el, värme). III. KULTURSYSTEMETS IT-BEHOV För att ta reda på kultursystemets rådande IT-behov utformades en enkät (Bilaga 2) med frågor ägnade att ge en uppfattning om: Det lokala behovet av en gemensam webbsida. Krav på en sådan webbsida när det gäller olika funktioner, tjänster Förutsättningar och intresse för användning av en webbsida med dynamiska funktioner. Det lokala behovet av olika tjänster / kompetenser i anknytning till en mediaverkstad / kulturkontor Det lokala behovet av IT och annan teknisk utrustning Ekonomisk insats vilja när det gäller medlemskap i en mediaverkstad Enkäten sändes ut via e-post till bofasta i kultursystemet i enlighet med en lista som sammanställts i samarbete Catharina Göransson och Birgitta Lagerlund. Det gjordes också enskilda djupintervjuer med med representanter från lokala organisationer, institutioner, föreningar och grupper för att undersöka vad som finns av tillgänglig ITutrustning i området och om det fortfarande finns intresse för en mediaverkstad. Här följer en sammanfattning men för fullständig redogörelse se Bilaga 3 3

4 Svarsresultat IT-enkät: kort uppsummering (se Bilaga 3 för detaljer) Antal tillfrågade: 146 Antal svarande: 50 st (exklusive djupintervjuer) Dagliga internetanvändare. 30 Saknar gemensam lokal webbportal: 30 Viktigaste funktion lokal webbportal: att göra lokal information (tex. om lokala aktiviteter) tillgänglig för alla, genom tex kalendarium, profilsidor och on-line bokningssystem av gemensam utrustning och lokaler. Förutsättningar för användning av en webbsida med dynamiska* funktioner: goda Sköter bankärenden via internet: 36 Skapar egna användarkonto på internet: 18 Har egna hemsidor: 19 Gör egna hemsidor: 5 (* funktioner som gör det möjligt att logga in, ladda upp bilder eller text och på så sätt gör det möjligt för den individuelle användaren att förändra innehåll på olika webbsidor utan kunskaper i webbprogrammering/ html) Lokalt behov av tjänster / kompetens: svarade att de hade behov för: Marknadsförare, IT-hjälp på hembesök, Annonstavla, Presskontakt, Revisor med kunskap om konstnärers situation samt en Mötesplats. Behov av IT-utrustning: 27 saknar helt eller delvis utrustning för verksamhetsutövande Utrustnings behov en önskelista (mellan svarande) Internet bredbandsuppkoppling Kopieringsmaskin A3 - affischer Skrivare, Scanner av bättre kvalitet gör det själv - tryckeri Utrustning Musik och scenframförande (Ljus och ljud) Utrustning för Bild&Filmframvisning (videoprojektor, DVD-spelare m.m.) Dataprogram för Text & Bildredigering, presentation, webb Foto utrustning systemkamera, stativ m.m Svarsresultat djupintervjuer - kort uppsummering (se Bilaga 3 för detaljer) Störst IT-behov bland organisationer, grupper finns hos Inköpsföreningen, de fria teatergrupperna, KKV-Bohuslän, Botnik Studios och Bottna Kulturfestival. Gerlesborgsskolan, KVIRR och Bottna Hembygdsförening har den utrustning de menar ha behov av för utövandet av sin verksamhet. Tydligast är behovet av ett produktionscentrum med utrustning för produktion och tryck av affischer, flyers, vernissage kort, utställningskataloger, program, prislistor m.m. och kopieringsmaskin definitivt för A3 Även när det gäller utrustning för dokumentation av konstverk, utställningar och evenemang generellt (foto & video) saknas professionell utrustning men också kunskap om hur t.ex. hur man tar bra bilder. Behovet är som störst under sommarmånaderna och handlar om utrustning eller tjänster kopplade till marknadsföring och genomförande av olika utåtriktade aktiviteter som anordnas under denna period. (kurser, vernissager utställningar, konserter, festivaler m.m) 4

5 IV. FÖRDELAR MED SAMLAD IT-SATSNING INOM KULTURSYSTEMET Sedan senaste försök att få en mediaverkstad hit har den del hunnit skaffat sig egen utrustning men fortfarande saknar både individuella konstnärer och organisationer utrustning för att utföra det mest nödvändiga när det gäller dokumentation, presentation och marknadsföring av verksamhet och aktiviteter. När det gäller dokumentation (Foto, film och video) erbjuder den digitala världen utmärkta lösningar men även om många inom kultursystemet har egna digitalkameror är en utrustning som ger ett professionellt resultat fortfarande för dyr och ineffektivt att äga individuellt. 23 av 50 efterlyste digital systemkamera som en del i en mediaverkstad. Att investera i gemensam högklassig utrustning samt utbildning på teknik & dokumentations området skulle kunna göra stor skillnad när det gäller att ge rättvisa åt reproduktion av konstverk och evenemang i alla typer av marknadsföringsmaterial. Tillgång till en lokal HDV- kamera (16 intresserade) skulle kanske också stimulera till lokal filmproduktion; fiction, konstdokumentärer, intervjuer med tillresande artister och dokumentation av händelser. Att sedan kunna presentera, visa fram det man producerar av seminarier, föreställningar, konserter etc. kräver också teknologi som är för dyr för den enskilde utövaren. En gemensam satsning på ljus och ljudanlägg samt utrustning för bild och filmframvisning skulle ge alla kulturaktörer samma möjligheter att presentera det man har under vettiga former. Att slippa hyra långväga och dyrt och att veta vad som finns tillgängligt skulle stimulerar till att fler genomförde evenemang i trakten och underlätta att bjuda in artister utifrån. Gerlesborgsskolans utrustning är tillgänglig för utomstående i viss mån - men kostnaderna för höga för ad-hoc eller lågbudget evenemang. Dessa är viktiga för helhetsbilden av kultursystemet om man vill undgå kulturell strömlinjeform och fortsätta att vara en arena för kreativt mångfald. Läs Catharina Thörns tankar/ inlägg på Kultur Väst ( Bilaga 4 ) Att marknadsföring är viktigt för kultursystemet kan inte nog understrykas och ett lokalt gör det själv tryckeri skulle spara tid och pengar för många av kulturaktörerna i trakten. Några men inte alla kan producera foldrar, affischer, kataloger på egna datorer men när det kommer till att trycka och kopiera i färg med liten budget och kort deadline som för tex Festival arrangörer, utställningssamordnare m.fl saknas den nödvändiga utrustningen. Varken KKV-B eller Gerlesborgsskolan har kapacitet för traktens behov. En gemensamt ägd och administrerad webbportal är en förutsättning för att informera omvärlden om vad som sker och väl utformad skulle en sådan ge platsen en identitet, ökad tillgänglighet och renommé. En plats på webben är en plats på världskartan. Med en länk i en mail eller på en flyer marknadsförs ju sedan hela systemet monumentant och kostnadseffektivt. En webbportal som informerar om lokala aktiviteter och aktörer kan också samtidigt fungera som kommunikations och administrations hjälpmedel för organisationer, föreningar och individer. Dynamiska / interaktiva sidor öppna för inlägg, kommentarer och alla kan engageras i utvecklandet av webbsidorna. De blir levande precis som systemet. En mötesplats/kommunikationsplats på internet och gör det möjligt för de resande, de som vistas utomlands, de långväga från, att hålla kontakt med systemet och verkar för ett utökat internationellt nätverk. 5

6 V. FUNKTIONER MEDIAVERKSTAD Med utgångspunkt i det existerande behov av utrustning och tjänster som nämnts i II.Kultursystemets IT-behov * skulle man kunna tänka sig att kärnan i en lokal mediaverkstad bestod av 2-4 arbetsstationer (möjligtvis både PC och MAC) kopplade i nätverk med lagringsserver, bredbandsuppkoppling och trådlöst internet, högkvalitetsskrivare, scanners, färg kopieringsmaskin A3, videoprojektor, DVD spelare och ev videoutrustning samt Adobe Suite MC som nätverkslicens som innehåller all programvaran man har behov för. * Se också - flödesschema över funktioner, se Bilaga 5 Verkstaden och dess användare skulle behöva bemannas, gärna på daglig basis med en person med breda kunskaper inom; design & marknadsföring, verkstans programvara, webb och digitala medier generellt. Eventuellt förstärkt med en specialist på det tekniska (hårdvara, nätverk, programmering) som kan inkallas vid behov. Var för sig eller möjligen som team kunde dessa, ev mot extra betalning, erbjuda assistans, kurs för medlemmar samt andra tjänster inom digital medieproduktion relevanta för kultursystemet. Verkstaden skulle därutöver kunna ha andra funktioner: dela administration och kontor med kulturkontoret driva utveckling av kultursystemets gemensamma webbsidor producera grafiska/digitala tjänster arrangera kurser som kombinerar tekniskt kunnande med olika konstnärliga dicipliner forum för presentation & diskussion internationellt utbyte presskontakt / marknadsföring av kultursystemet VI. SAMARBETSPARTNERS Mediaverkstan i Göteborg ägs av Nätverkstan och har fortfarande uppdrag från regionen att bygga upp medieverkstäder lokalt. Exempel på detta är Not Quites och Ålgårdens digitalverkstäder. Medieverkstäder som man fortfarande stödjer och samarbetar med. Carl Forsberg, koordinator på Mediaverkstan säger att de är beredda att hjälpa Kultursystemet BottnaGerlesborg med organisation av en mediaverkstad därsom regionala och kommunala medel kan anskaffas. Detta innebär att de utan kostnad kan vara behjälpliga med att: planera uppbyggnad av digitalverkstad (hjälp med ansökan) planera och göra inköp av programlicenser och datautrustning ( MAC) hålla workshops, kurser och hjälp till självhjälp teknisk installation, support (något begränsad pga av avstånd) och upplärning marknadsföring ( planerade utställningar) nätverksbyggande verksamhet (plattform projekt med internationellt utbyte) föreläsningar (vidarebefordra föreläsare som kommer till Göteborg) bistå med utveckling av webbtjänst i anslutning till egna webbsidan 6

7 Noak Resurskooperativ - Tanums Resurskooperativ Ekonomisk Förening - är ett faktureringskooperativ för frilansare utan egen firma och kan vara en möjlig lösning när det gäller administration av ett förprojekt för uppbyggnad av mediaverkstad. På Noak finns även Anders Knutsson, Data- Webbansvarig som använder databasprogrammet Joomla för att utveckla deras webbsidor. Joomla är ett modulsystem som icke programmeringskunniga kan använda sig av för att bygga dynamiska webbsidor. Detta innebär att sidorna kan byggas på och utvecklas av andra än Anders. Anders kunde vara en möjlig resurs om kultursystemet skulle ha behov för dynamiska webbsidor. Han skulle kunna - mot betalning antingen bygga upp funktioner med hjälp av Joomla eller introducera webbansvarig eller andra webbintresserade inom kultursystemet i detta program. Poängen skulle vara att fler i systemet kan utveckla webbportalen och att man inte behöver bli beroende av en programmerare eller en fast tjänst för detta. Portalen skulle då kunna utvecklas stegvis sig från en enkel informations webbsida till ett funktionellt informations och marknadsföringssystem med tex. kalendarium, profilsidor, bloggar, bokningsscheman, resurscentra m.m. - alla självuppdateringsbara. Kommunerna Eftersom VG regionen redan kräver kommunal insats för att bevilja medel till olika projekt och att de nu vill att kommunerna skall ta hand om sina medieverkstäder själva vore det strategiskt att liera sig med dessa från början. På vilket sätt kan de olika kommunerna bistå och vad skulle de kunna vinna på det? Här följer några uppslag och öppna frågor: Sotenäs kommun: har planer på att bygga om / renovera Industrifastigheten Musselina. Tankar om etablerandet av ett sk. Industrihotell finns sedan länge. Om det hos kommunen finns ett intresse för att skapa en inkubatormiljö kunde en mediaverkstad mycket väl fungera som ett in-house resurscenter, mötesplats, nätverks-drivbänk och laboratorium för samarbete konstnärer / näringsliv eller konstnärer/kommunal planering. Exempel denna form för samarbete / utbyte är VSBK, skulptörer/konstnärer som samarbetar med byggbranschen (KKV-B är bl.a. medlem) och Fyrbodals pilotprojekt för att föra in konstnärer i de kommunala plan & byggprocesserna. Se Bilaga 6 och Bilaga 7. Tanums kommun: Magasinen, Prästgården, tomten vid Bräckekrysset - kan kommunen investera i upprustning av existerande eller i uppförandet av nya byggnader på ett sätt som ger både trakten och kommunen ekonomiska fördelar? Kan Tanums kommun ha intresse av en kulturport mot söder? Ett kulturhus som inrymmer turistinfo, café, butik, kulturkontor och en mediaverkstad? Rena rama fantasier...eller en möjlig tillväxtfaktor? Fyrbodal kommuner i samarbete: stöttar olika tillväxtprojekt. Om man kan se att en mediaverkstad här har potential för mer avancerad medieverksamhet, tex inom film området skulle det kanske finnas ett intresse att stödja etablerandet av en innovations/inspirations verkstad för konstnärer och filmarbetare i regionen. Kanske i samarbete med Film i Väst? Här finns ett landskap som kanske inte bara kan inspirera men också erbjuda locations för filminspelning. Andra samarbetspartners Tidigare förstudie av Anders T Carlsson (se Bilaga 1) nämner också; Grebbestad FHKS, Stenebyskolan (3D animation), Digitala bildverkstan i Örebro och Komvux som tänkbara samarbetspartners. Hur det ser ut i dag går att undersöka. 7

8 VII. FINANSIERINGSMÖJLIGHETER Utrustning: Kulturrådets utrustningsbidrag Tjänst: VG regionen Kulturstöd, projektstöd Förprojekt /tjänst Lieder Ranrike Förprojekt/ tjänst Fyrbodals kommunförbund m.fl... VIII. LOKAL Datautrustning och annan dyrbar teknisk utrustning kräver ett säkert, torrt utrymme, helst en kontorsmiljö eller liknande som går att låsa och försäkra. För en dräglig arbetssituation - om man tänker att folk skall kunna vistas i lokalen, sitta still under en längre tid krävs uppvärmning/isolering och tillgång till toalett och pentry. Att lokalen ligger i trakten, i anknytning till Bottnafjorden är viktigt det handlar inte bara om avstånd för fotgängare och cyklister eller att man skall spara tid men också om känsla av tillhörighet till kultursystemet. Det är inte gott om lokaler i området men nedan några förslag som kunde bli aktuella. Befintliga för uthyrning: Musselina Sotenäs kommun Möjligheter för lokal i dagsläget, kanske också i ett framtidigt industrihotell. Gerlesborgsskolan Möjligheter i projektrummet/tvättstugan på ålderdomshemmet. Osäkert om Gerlesborgsskolan kan avvara lokalen pga rådande lokalbrist. Men planer på tillbyggnad finns. Befintliga i behov av insats ombyggnad/renovering: G2:1 Stensalen på KKV-B Möjligheter finns för en andra våning med helt ny lokal anpassad för mediaverkstad. Styrelsen är positiv till en mediaverkstad. Osäkert, underlag för beslut finns ej ännu. Paula Olofsson och Yngve Brothén / Ladan 1:18 Möjligheter för lokal i ladans övervåning, tidigare galleri. Oklart och osäkert Botnik Studios / Ladan 1:18 Möjligheter för lokal i ladan. Det finns planer/tankar på att bygga om för etablerande av en kontorsgemenskap. Plats för inhyrd mediaverkstad? Oklart och osäkert Andra möjligheter...? Prästgården inköps av Tanums kommun för att stötta lokala föreningar? Kulturkontor/kulturhus/landskapshotell... - Ett nybygge och regional(?) satsning för framtiden 8

9 IX. MEDIAVERKSTAD STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDE Nedan ett tänkt händelseförlopp för uppbyggandet av en mediaverkstad inom kultursystemet. Vilda gissningar när det gäller tidsåtgång och kostnad. Steg 1 Förprojekt Förprojektet Kultursystem med kulturkontor BottnaGerlesborg, som förening eller bara intressegrupp, utser en projektledare / arbetsgrupp att utarbeta : ett förslag till organisation med syfte, stadgar, uppbyggnad och samarbetsform med kultursystemet. förslag till administration och drift uppdrag till tjänst/: uppstart och drift av mediaverkstad undersöka och ev. påskynda lokalmöjlighet Tidsåtgång och kostnad: 1-2 månader deltid / heltid? Steg 2 Ansökan: VG-regionen, Statens Kulturråd, Fyrbodal och Kommmunerna Steg 3 Uppbyggnad 2-3 månader Om medel beviljas instiftas organisationen och projektledare eller annan kompetent person får uppdraget (tjänsten) att tillsammans med tekniker (ev från Medieverkstäderna eller lokal förmåga) att inköp / installation teknisk utrustning (i sam.arb. med Medieverkstäderna) teckna hyreskontrakt lokal värva och informera medlemmar, ev göra ytterligare behovsundersökning planera organisation/drift av verksamhet: rutiner, ansvar utrustning mm planera utbildning/startskurser mm ev. utveckla förslag till Kultursystemets gemensamma webbsidor Tidsåtgång och kostnad: Min 2 månader 2 personer heltid + projektledare? Steg 4 Uppstart under en 6-12 månaders period Verkstaden bör för att alla användare skall komma igång vara bemannad hel eller åtminstone deltid minst 1 år efter öppnande. En tjänst på hel eller deltid under 6-12 månader som tillsammans med en tekniker på deltid (kanske 25 %) är med och kör in utrustning och medlemmar. De bör exempelvis kunna ansvara för: löpande drift administration assistans besökare webbutveckling Kultursystemets gemensamma webbsidor kurs / kompetensutveckling medlemmar Steg 5 Fortsatt drift och utveckling Med en målsättning att göra verkstaden så självgående som möjligt kunde uppdraget för den tjänst som etablerats bl.a. vara att aktivt arbeta för att hitta andra finansiella lösningar än bidrag. Exempelvis service och tjänsteutbyte med kommun och näringsliv eller kultursystemets organisationer och individuella konstnärer. Se under V. Funktioner Mediaverkstad 9

10 X. SLUTORD I Gerlesborg finns möjligheter att skapa en lokalt och infrastrukturellt betydelsefull verksamhet som kan tillföra ett mervärde, utöver det direkta syftet, till trakten och regionen.-- En Medieverkstad kommer tillsammans med Gerlesborgsskolans och KKV-Bs långsiktiga arbete att förbättra möjligheterna för yrkesverksamma konstnärer och kulturarbetare i området. Medieverkstäder en förstudie / Anders T Carlsson 2002 Tiden går men behovet består och faktum är att förstudien som gjordes av Medieverkstädernas utsände Anders T Carlsson är lika aktuell idag. Andra konkreta fördelar med en mediaverkstad i området (förutom att tillhandahålla utrustning): 2-3 nya arbetstillfällen under längre och kortare period då verkstan etableras någon får hyra ut lokal: Sotenäs kommun, G2:1 eller någon annan... etablering av gemensam webbportal centrum för koordinering av marknadsföring av kultursystemet / presskontakt kontors och möteslokal för Kulturkontoret (under utveckling) förenklar organisering och genomförande av samaktiviteter; tex. Bottna Kulturfestival och KKV-Bs utställningar tillfälligt kontor för alla tillfälliga aktiviteter kompetenshävande: kurs/utbildning inom digitala media och internet arbets- och möteslokal för kunskaps och tjänsteutbyte mellan konstnärer: forum nätverksfrämjande: tex. möjlighet för internationellt utbyte och möjligheter: för utåtriktade kurser inom digital konst och film för samverkan mellan konstnärer och kommun / lokalt näringsliv för kultursystemets samverkan med andra kulturaktörer i regionen Om denna mediaverkstad/samlade IT-satsning inhyses i ett större sammanhang som ett kulturhus/kulturkontor eller blir en självständig företeelse i kultursystemet spelar inte så stor roll. Man kan tänka sig att utveckling av mediaverkstad skulle kunna utgöra ett led i utveckling mot den slutgiltiga visionen om en levande öppen mötesplats/informationscentrum i området. En mediaverkstad skulle i sig kunna vara ett verktyg för kultursystemet inte bara för marknadsföring men också som bas för utveckling av planer och idéer som rör samverkan med systemet, med Norra Bohuslän som region och med inhemskt såväl som internationellt konst och kulturliv. Hunnebostrand den 13 januari Ingrid Lindberg 10