Barn och ungdomars prestationer och svarsmönster på ordflödestest

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Barn och ungdomars prestationer och svarsmönster på ordflödestest Författare: Stina Carlsson Handledare: Ing-Mari Tallberg & Marion Lieberman Enheten för logopedi och foniatri, Karolinska Institutet

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Barn och ungdomars prestationer och felsvar på ordflödestest Sammanfattning Ordflödestest är vanligt förekommande under utredningar av språkliga och kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att erbjuda en normering av ordflödestesten Djur och FAS för svensktalande barn och ungdomar. Resultaten från 130 svensktalande barn och ungdomar i åldrarna 6 till 15 år samlades in. Ett kliniskt värde finns i de felsvar som barn med typisk språkutveckling ger och därför undersöktes även andel och typ av felsvar som gavs i de olika åldrarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att barns ordflöde ökar med åldern. Korrelationsanalysen visade samband mellan antal rätta svar på Djur och FAS. Flickor presterade signifikant bättre än pojkar på FAS. Andelen felsvar sjönk med ökad ålder och det visade sig att antalet felsvar inte berodde på ålder eller könstillhörighet. Felsvaren analyserades kvalitativt under diskussionen. Estimerade medelvärden och standardavvikelser för de mellanliggande åldrarna beräknades och en normeringstabell för ordflödestesten Djur och FAS skapades. The performance and error types in verbal fluency tests in children and adolescents Abstract Verbal fluency tests are of common use in the unraveling of language and cognitive impairment. The aim of the present study was to offer normative data of the verbal fluency tests Animal and the letters FAS for Swedish-speaking children and adolescents. For this purpose, the results of 130 Swedish-speaking children and adolescents ranging from 6 to 15 years of age were collected. It is of clinical value to analyze the errors made by typically developed children in various ages. This is why the study also took interest in the amount and type of errors made in the different ages. In line with previous studies the results showed an increase in children s verbal fluency with age. A correlation between the results of Animal and FAS was found. Furthermore, girls performed significantly better than boys on the FAS test. The amount of errors decreased with age and the number of errors was not age or sex dependant. Within the discussion the errors were qualitatively analyzed. Estimated mean values and standard deviations for the ages in between the tested ones were calculated and a table of norms for the verbal fluency tests Animal and FAS was made. ii

1 INLEDNING... 1 1.2 Bakgrund... 1 1.2.1 Ordflödestest... 1 1.2.1.1 Fonologiskt ordflödestest... 2 1.2.1.2 Semantiska ordflödestest... 2 1.2.2 Demografiska faktorer och ordflödestest... 3 1.2.2.1 Utbildning... 3 1.2.2.2 Ålder... 3 1.2.2.3 Kön... 4 1.2.3 Felsvar och strategier... 4 1.2.3.1 Perseverationer... 4 1.2.3.2 Felsvar... 4 1.2.3.3 Strategier... 5 1.2.4 Vad kan inkorrekta svar säga oss?... 5 1.2.5 Barn och ordflödestest... 5 1.2.6 Språkliga svårigheter och ordflöde... 6 1.2.7 Vad kan ordflödestestet säga oss?... 7 1.2.8 standardisering och normering... 7 1.3 Syfte... 8 1.3.1 Frågeställning... 8 1.3.2 Förväntade resultat... 8 2 METOD... 8 2.1 Urval av försökspersoner... 8 2.1.1 medverkan... 9 2.1.2 Exklusionskriterier... 9 2.1.3 Flerspråkighet... 9 2.2 Material... 10 2.3 Procedur... 10 2.4 Rättningsprocedur... 10 2.4.1 Rättningsprocedur för det semantiska ordflödestestet... 11 2.4.2 Rättningsprocedur för det fonologiska ordflödestestet... 11 2.4.3 Självkorrigeringar... 11 2.4.3.1 Självkorrigerade perseverationer... 12 2.5 Klassificering av felsvar... 12 2.6 Forskningsetiska överväganden... 13 2.7 Statistiska analyser... 14 3 RESULTAT... 14 3.1 Deskriptiv statistik... 14 3.2 Andel felsvar... 15 3.3 Felens distribution... 16 3.3.1 Felsvar under det semantiska ordflödestestet... 17 3.3.2 Felsvar under det fonologiska ordflödestestet... 17 3.4 Perseverationernas fördelning... 18 3.5 Differentiell statistik... 18 iii

3.5.1 Korrelationsanalys... 18 3.5.2 Semantiska ordflödestestet... 19 3.5.3 Fonologiska ordflödestestet... 19 3.6 Interbedömarreliabilitet... 19 4 DISKUSSION... 20 4.1 Demografiska faktorers inverkan... 20 4.2 Samband mellan ordflödestesten... 21 4.3 Bokstävernas frekvens... 21 4.4 Felsvarsanalys... 21 4.4.1 Förskolan... 21 4.4.2 Årskurs tre... 22 4.4.3 Årskurs sex... 22 4.4.4 Årskurs nio... 23 4.5 Perseverationer... 23 4.6 Nya strategier med ökad ålder... 24 4.7 Observation av ordassociation... 24 4.8 Studiens generaliserbarhet och genomförande... 24 4.8.1 Urval... 24 4.8.2 Genomförande... 25 4.9 Reaktioner på testningen... 26 4.10 Kliniskt arbete... 26 4.11 Förslag på framtida studier... 27 5 SLUTSATSER... 27 6 TACK... 27 REFERENSER... 28 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 iv

1 INLEDNING Ordflödestest är vanligt förekommande under neuropsykologiska utredningar av både barn och vuxna. Trots den utbredda användningen har ännu ingen svensk normering för barn gjorts på sådana test. I föreliggande studie har resultat från 130 svensktalande barn och ungdomar från förskolan till årskurs nio samlats in för semantiskt ordflödestest med kategorin Djur och fonologiskt ordflödestest med bokstäverna F, A och S. Det är av kliniskt värde att intressera sig för de felsvar som barn och ungdomar med typisk språkutveckling ger i olika åldrar. Därför undersöker studien även andelen fel och vilken typ av felsvar barn i olika åldrar gör. 1.2 BAKGRUND 1.2.1 ORDFLÖDESTEST Ordflödestest används för att utvärdera en persons spontana förmåga att inom en viss tid producera ord inom en given kategori eller ord som börjar med en viss bokstav (Borkowski, Benton & Spreen, 1967; Spreen & Strauss, 1998). Ordflödestest är ett vanligt test som används inom neuropsykologi världen över (Tombaugh et al., 1999; Kosmidis, Vlahou & Panagiotaki, 2004; Kavé, 2006). Det är lämpligt för klinisk användning eftersom det enkelt kan administreras på plats, utan krav på rekvisita samt att genomförandet tar kort tid (Kempler, Ting, Dick, Taussig & Davis, 1998; Tallberg, Ivachova, Jones Tinghag & Östberg, 2008). Ordflödestestet kan användas för att utvärdera en rad olika kognitiva processer, till exempel, språk och ordförråd; uppmärksamhet; processhastighet och arbetsminne; inhibering av felsvar samt exekutiv funktion (Ruff et al., 1997; Sergeant et al., 2002; Tallberg et al, 2008). Talat språk är en väldigt komplex process och beror av många komponenter som dessutom samverkar i en mycket hög hastighet. För att framgångsrikt genomföra ett ordflödestest krävs framför allt förmågan att rikta sin uppmärksamhet på den uppgift man har framför sig (Pekkala, 2004). Det finns två typer av ordflödestest; fonologiska och semantiska. Fonologiska ordflödestest testar en persons förmåga att under tidspress producera så många ord som möjligt som börjar på en viss bokstav. Det semantiska testet prövar på liknande sätt personens förmåga att producera ord inom en given semantisk kategori (t ex djur). De två olika typerna av ordflödestest prövar delvis olika förmågor. Fonologiskt ordflöde kräver att testpersonen snabbt kan växla mellan sökstrategier och har en effektiv initiering. Semantiskt ordflöde är beroende av ett gott semantiskt minne samt förmågan att söka snabbt och automatiserat i olika semantiska fält (Riva, Nichelli & Devoti, 2000; Kosmidis, 2004). Man har också studerat ordflöde med kategorin verb (Woods, Scott, Sires, Grant, Heaton, Tröster et al., 2005). Man tror att andra neurala nätverk är inblandade i framplockningen av verb än substantiv och att verb involverar de mer främre delarna. Verbflöde har visat sig minska vid HIV-1 infektion (Woods et al., 2005) och lindrig kognitiv störning (Östberg et al., 2005). Fonologiska ordflödestest har visat sig vara stabila över tid. Ruff och kollegor (1996) provade testretestreliabiliteten med ett halvårs intervall och de två testtillfällena visade god överensstämmelse. 1

1.2.1.1 Fonologiskt ordflödestest Ordflödestestets historia började på 1930-talet med Thurstone Word-Fluency Test även känt under namnet Chicago Word-Fluency Test (Kolb & Whishaw, 2003). Benton och kollegor utvecklade testet som det ser ut idag; med bokstäverna F, A och S, endast verbala responser samt en tidsgräns på 1 minut (Lezak, Howieson & Loring, 2004). Under denna tid ändrades även testets namn till det vi använder idag; Controlled Oral Word Association Test (COWAT). Bokstäverna F, A och S är de mest frekvent använda för ordflödestestet men andra bokstäver har använts (Spreen & Strauss, 1998). Det fonologiska ordflödestestet utvecklades för engelskspråkiga personer. Den totala poängen, som man oftast talar om för FAS, är poängen erhållna för de tre bokstäverna sammanlagt. Vid den första normeringen av testet år 1967 använde Borkowski, Benton och Spreen (1967) alfabetets alla bokstäver, utom X och Z. Även bokstäverna C, F, L och P, R, W har använts (Lezak et al., 2004). Enligt Spreen och Strauss (1998) erbjuder dock bokstäverna F, A, S flest ord att välja mellan. I Rosselli, Ardila, Salvatierra, Marquez, Maatos och Weekes (2002) studie genererade bokstaven S flest ord och A minst ord för de engelskspråkiga personerna. F, A och S respektive har alla hög frekvens i en engelsk ordbok men A överträffar båda de andra bokstäverna i frekvens. Trots detta genererar A minst antal ord. Det verkar som andelen producerade ord inom en kategori inte står i relation till hur vanlig bokstaven är i språket (Spreen & Strauss, 1998; Rosselli et al., 2002). 1.2.1.2 Semantiska ordflödestest Den vanligaste kategorin för det semantiska ordflödestestet är djur (Tombaugh et al., 1999) men också andra kategorier förekommer. Kläder, grönsaker, frukter och fordon är exempel på andra kategorier som använts för semantiskt ordflöde (Monsch, Bondi, Butters, Salmon, Katzman & Thal, 1992; Spreen & Strauss, 1998; Riva et al., 2000;). Semantiska test är beroende av en god åtkomst av det semantiska minnet för framplockningen av ord från lexikon (Ruff et al., 1997). Capitani, Laiacona och Barbarotto (1999) undersökte hur kön påverkar semantiskt ordflöde med kategorierna djur, frukter, fordon och verktyg. Män kände till klart fler verktyg medan kvinnor överträffade män i kategorin frukter. Djur var den kategori som inte gynnade något kön mer än det andra. Dessa resultat betonar vikten av att använda sig av en könsneutral kategori. Språkets ordlängd kan ha påverkan på testresultatet. Kempler och kollegor (1998) jämförde semantiskt ordflöde med kategorin djur på olika språk och fann att vietnamesiska talare genererade fler ord än de spanska talarna. Vietnamesiska djurnamn är ofta enstaviga medan spanska djurnamn har två eller tre stavelser. Då grupperna var väl matchade till ålder och utbildning föreslår författarna att skillnaderna beror på en artikulatorisk belastning. Språk med stor andel enstaviga ord har fördel gentemot språk med fler stavelser. Normeringarna bör alltså vara språkspecifika för att man ska kunna göra en god bedömning (Kempler et al., 1998). Semantiska ordflödestest genererar signifikant fler ord jämfört med fonologiska test. Skillnaderna kan förklaras genom att det semantiska ordflödestestet (t ex djur) erbjuder mer struktur, som begränsar sökområdet och gör det lättare att välja ord (Kosmidis, Vlahou, Panagiotaki och Kiosseoglou, 2004; Matute, Rosselli, Ardila och Morales, 2004). 2

1.2.2 DEMOGRAFISKA FAKTORER OCH ORDFLÖDESTEST 1.2.2.1 Utbildning Eftersom ordflöde är beroende av ordförrådet resonerar Ruff och kollegor (1997) att utbildningslängd spelar in på prestationen under ett ordflödestest. I en metastudie av engelska normeringar på FAS fann Loonstra, Tarlow och Sellers (2001) en ökning i ordflöde hos dem som fortsatt studera efter high school (eller motsvarande svenskt gymnasium) jämfört med dem som hade 12 års utbildning eller mindre. Utbildningens betydelse för ordflöde hos hinditalande (Ratcliff et al., 1998) och grekisktalande (Kosmidis et al., 2004) personer undersöktes. Resultaten visade att utbildningens längd påverkade ordflödet och att störst skillnad kunde ses i det fonologiska ordflödet hos de hinditalande personerna. De grekisktalande personerna testades endast med semantiskt ordflöde. Ju högre utbildning desto fler antal ord producerades. Utbildning var den faktor som främst påverkade ordflödet, framför de andra faktorerna ålder och kön. Även Kempler och kollegor (1998) såg att utbildning påverkade ordflödet. Tombaugh och medarbetare (1999) fann att utbildningslängd påverkade resultatet på FAS. Även resultatet på det semantiska ordflödestestet (Djur) ökade med utbildningens längd med störst ökning under grundskoleåldern. 1.2.2.2 Ålder Den mesta forskningen på ordflöde och ålder har gjorts på vuxna personer. Dock undersökte Cohen och medarbetare (1999) ordflöde på normala barn och fann en signifikant ökning av fonologiskt ordflöde mellan 6 och 12 år. Regard, Strauss och Knapp (1982) rapporterar att ordflöde hos barn ökar med ålder, och har vid det tionde levnadsåret ännu inte nått en vuxens nivå. Matute och medarbetare (2004) undersökte ålderns inverkan på ordflöde hos spansktalande barn mellan 6 och 15 år i Mexiko. Resultatet visade en ökning av ordflödet under hela det testade åldersspannet, med störst ökning mellan 10 och 15 år. Även Kavé (2006) fann korrelation mellan ålder och ordflöde hos barn mellan 8 och 17 år. Ju äldre barn desto bättre prestation på ordflödestestet. Den här studien visade att vid 17 år hade ungdomarna nått samma nivå som den vuxna kontrollgruppen på det fonologiska ordflödet. Kavés resultat visar att samtidigt som barn utökar sitt ordförråd utvecklar de framplockningsstrategier, som tillåter dem att utnyttja sitt växande ordförråd mer effektivt i ordflödesuppgifter. Tombaugh (1999) undersökte två typer av ordflöde hos personer mellan 16 och 95 år. Både det semantiska och det fonologiska ordflödet var relativt stabilt fram till 60 års ålder då ordflödet började minska med ökande ålder. Kempler och kollegor (1998) undersökte semantiskt ordflöde, med kategorin djur, indelade i en yngre (54-74 år) och en äldre grupp (75-99 år). De yngre producerade fler ord än de äldre. Kosmidis (2004) upptäckte också att ålder korrelerade med semantiskt och fonologiskt ordflöde: ju högre ålder desto lägre poäng på ordflödestesten. Även i Loonstra och kollegors (2001) metastudie av normaldata för fonologiskt ordflöde fann man att ordflöde sjunker med ökande ålder, trots att många andra studier funnit motsatta resultat. Till exempel hittade Woods och kollegor (2005) ingen korrelation mellan ordflöde med kategorin verb och ålder hos vuxna personer. Inte heller Henry och Phillips (2006) kunde påvisa något positivt samband med semantiskt ordflöde och ålder i sin studie. 3

1.2.2.3 Kön Kosmidis (2004) rapporterar att variabeln kön stod för en liten del av variationen i det semantiska ordflödestestet, där kvinnor överträffade män i kategorin frukt. Kosmidis spekulerar att denna skillnad kan förklaras av sociokulturella faktorer. Loonstras (2001) metastudie av normaldata indikerade skillnader i kön, där kvinnor presterade lite bättre än män på fonologiskt ordflöde. Tombaugh och kollegor (1999) rapporterar också att kvinnor genererar något fler ord än män på ordflöde med bokstäverna FAS. Däremot presterar män bättre än kvinnor på semantiskt ordflöde med kategorin djur, i samma studie av Tombaugh (1999). Vid en jämförelse av bakgrundsfaktorerna ålder, utbildning och kön med regressionsanalys visade det sig att kön endast svarade för 1 % av variationen medan ålder svarade för drygt 23 % och utbildning för nästan 14 % av variationen. Studier visar oftast att utbildning och ålder påverkar ordflödet medan kön spelar en mindre roll (Tallberg et al., 2008). 1.2.3 FELSVAR OCH STRATEGIER 1.2.3.1 Perseverationer I kliniska sammanhang är man intresserad av flera aspekter av ordflödet, dels antalet ord och dels vilka ord samt vilka felsvar som finns i det producerade materialet. En typ av fel som ofta undersöks är antal upprepningar, s k perseverationer (Pekkala, Albert, Spiro & Erkinjuntti, 2008). Termen perseveration används för att beskriva det otillbörliga vidhållandet eller förlängningen av en tidigare respons (Sandson & Albert, 1984; Troyer, Moscovitch & Winocur, 1997; Pekkala, 2004). Perseverationer är vanliga vid en rad olika neurologiska sjukdomar som Alzheimers demens (Pekkala et al., 2008), afasi (Sandson & Albert, 1984), Parkinsons och Huntingtons sjukdom (Tröster, Salmon, McCullough & Butters, 1989). Trots att perseverationer ofta ses som ett tecken på störd hjärnfunktion så förekommer de också hos normala personer (Ramage, Bayles, Helm-Estabrooks och Cruz, 1999). I en studie föreslog Sandson & Albert (1984) en indelning av perseverationer i tre undergrupper, recurrent, continuous och stuck-in-set. Recurrent innebär en omedveten repetition av ett redan nämnt ord med ett eller flera stimuli emellan medan continuous handlar om vidhållandet av ett beteende utan annat stimulus emellan. Stuck-in-set är det otillbörliga kvarhållandet av en gammal kategori eller aktivitet efter att en ny introducerats. 1.2.3.2 Felsvar Mahone, Koth, Cutting, Singer och Denckla (2000) undersökte exekutiv förmåga hos 74 barn med antingen diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) eller diagnosen Tourette syndrom (TS) samt en kontrollgrupp. Resultaten visade att både barnen med ADHD och barnen med TS hade svårare att inhibera felaktiga svar än vad barnen i kontrollgruppen hade. Ordracet (Eklund, 1996) är ett svenskt benämningstest med 80 teckningar att benämna på så kort tid som möjligt. Eklund (1996) skriver i manualen till benämningstestet Ordracet att vanliga felsvar hos yngre barn är egna varianter av ord, t ex långhals för giraff, och övergripande begrepp exempelvis insekt istället för skalbagge. Testet har använts för många dyslexiutredningar och Eklund skriver vidare att de personer med dyslexi som bedömts med Ordracet tog betydligt längre tid på sig och gav fler felsvar än normalläsare. Felsvaren som 4

personerna med dyslexi gav var ofta av den typen att fel ord valdes ur rätt ordkategori, exempelvis: tiger blev lejon och gaffel blev sked. Holmberg & Sahlén (2000) beskriver i det svenska neurolingvistiska testet Nya Nelli hur barns ordassociationer sällan går från ett underordnat ord till ett överordnat eller tvärtom, vilket är vanligt hos vuxna testpersoner. Barn associerar ofta till den egna personen eller välkända situationer. En typisk ordassociation till ordet hallon skulle följaktligen kunna vara farmor. Antalet perseverationer eller uppräknandet av felaktiga ord som är irrelevanta för sammanhanget kan ha ett diagnostiskt värde (Tröster, Warmflash, Osorio, Paolo, Alexander & Barr, 1995; Henry & Phillips, 2006). 1.2.3.3 Strategier Tallberg och Bergendal (2009) framhåller att en intressant aspekt är testpersonens användning av strategier för att öka produktionen av ord under testet. Strategier som ofta studeras är clustering, som syftar till förmågan att producera ord ur semantiska och fonologiska underkategorier, och switching - förmågan att framgångsrikt växla mellan kluster (Troyer et al., 1997; Spreen & Strauss, 1998; Tallberg & Bergendal, 2009). Ett kluster kan bestå av ord med samma två begynnelsebokstäver (stol, stål, stel), ord som rimmar (rapa, gapa), ord som endast skiljer sig på ett vokalljud (ful, fel) eller homonymer (sen, scen). En effektiv användning av dessa strategier kräver en snabb skiftning från ett uttjänt kluster till ett nytt. Användandet av cluster och switches innebär att överordnade kognitiva processer, såsom framplockning och arbetsminneskapacitet, sätts i funktion (Troyer, 1997; Weckerly, 2001). Tallberg och Bergendal (2009) jämförde användandet av strategier hos 25 patienter med diagnosen multipel skleros (MS) och 25 kontrollpersoner. Det visade sig att MS-patienterna hade lägre poäng på FAS och en mindre effektiv användning av strategier. Resultaten gick i linje med tidigare forskning (Tröster, Fields, Testa, Paul, Blanco, Hames, et al., 1998). Kavé, Kigel och Kochovas (2008) studie av switching- och clusteringstrategier hos 180 barn och vuxna visade att de vuxna i högre grad använde sig av switches under semantiska uppgifter, resultat som tyder på att framplockningsförmågan är mer beroende av de exekutiva funktionernas mognad än av ett stort ordförråd. 1.2.4 VAD KAN INKORREKTA SV AR SÄGA OSS? Felsvar ska noggrant undersökas, skriver Spreen och Strauss (1998) i A Compendium of Neuropsychological Tests. Felsvaren, såsom perseverationer och inskott, kan bidra med kvalitativa ledtrådar då en diagnos ska ställas. Även användandet av strategier såsom clusters och switches ger information om hur framplockningen av orden sker. Syftet med en felsvarsanalys är att finna mönster som kan ge svar på vad som stör en framgångsrik framplockning av ord (Joanette, Goulét & Le Dorze, 1988). 1.2.5 BARN OCH ORDFLÖDEST EST När man ska utvärdera neuropsykologiska faktorer (t ex ordflöde) hos barn måste man ta utvecklingsaspekten i beräkning. Språket utvecklas redan från födseln. Ordförrådet växer till kraftigt under åren före skolstart och fortsätter sedan att utvecklas under hela skoltiden och resten av livet (Fridolfsson, 2008). Redan innan skolstarten utvecklar barn språkets alla delar: fonologi, grammatik, semantik och pragmatik. Under skolåren utvecklas dock språket på ett 5

mer komplext sätt. Barnen lär sig att läsa och skriva och denna nya erfarenhet påverkar i sin tur den fortsatta talspråksutvecklingen (Strömqvist, 2008). När barn börjar behärska läsning och skrivning utvecklas deras ordförråd ytterligare (Ravid & Tolchinsky, 2002). Språket mognar och blir mer komplext och i takt med att barnet gör nya erfarenheter får gamla ord ny betydelse. Det fonologiska ordflödestestet har använts främst på vuxna eftersom man tror att barn utvecklar förmågan att mobilisera ord fonologiskt först i samband med läs- och skrivinlärningen. Semantiskt ordflöde brukar typiskt generera fler ord än fonologiskt ordflöde hos barn (Ober, Dronkers, Koss, Delis, Friedland, 1986; Monsch et al., 1992). Som tidigare nämnts undersökte Kavé (2006) utvecklingen av ordflöde hos hebreisktalande barn mellan 8 och 17 år. Resultaten visar att samtidigt som barn utökar sitt ordförråd utvecklar de också framplockningsstrategier, som tillåter dem att utnyttja sitt växande ordförråd mer effektivt i ordflödesuppgifter. Kavé såg att 17-åringarna producerade lika många ord som vuxna på fonologiskt ordflöde. 1.2.6 SPRÅKLIGA SVÅRIGHETER OCH ORDFLÖDE Efter en genomgång av litteraturen på området ser man tydligt att ordflödet påverkas av den språkliga förmågan. Språk är i sig en komplex förmåga men är också beroende av andra kognitiva förmågor. För att framgångsrikt utföra ordflödesuppgifter behöver man kunna rikta uppmärksamheten på uppgiften, engagera arbetsminnet och plocka fram ord från långtidsminnet samtidigt som man måste hålla sig till reglerna och inhibera andra stimuli (Marton et al., 2007). Dessa är förmågor som tillskrivs de exekutiva funktionerna i prefrontala kortex. Eftersom ordflödesuppgifter involverar både språk och andra överordnade kognitiva processer är det ett bra mått för att utvärdera både språkliga och icke-språkliga förmågor (Weckerly et al., 2001). Ordmobilisering är en av de förmågor som måste bemästras för ett framgångsrikt ordflöde och svårigheter att finna i det inre lexikonet påverkar ordflödesuppgifter negativt (Weckerly et al., 2001). Flera studier visar att barn med diagnosticerad språkstörning får sämre resultat på ordflödestest jämfört med barn utan språkstörning (Weckerly et al., 2001; Leonard et al, 2007). Studier visar också att barn med språkstörning uppvisar brister i arbetsminne och språkprocessande (Montgomery, 2003; Marton, Kelmenson, Pinkhasova, 2007). Kolb och Whishaw (2003) beskriver hur en dyslektisk grupp och en kontrollgrupp skiljde sig åt på fonologiskt ordflöde. När barnen var yngre än 8 år sågs ingen skillnad i ordflöde mellan grupperna men skillnaden ökade ju äldre barnen blev. Resultatet visade att ordflöde ökade med åldern hos kontrollgruppen medan det förblev nästintill oförändrat i den dyslektiska gruppen. Bashir och Hook (2008) talar om ordflöde som den viktigaste kopplingen mellan ordidentifikation och förståelse. Vidare menar författarna att förmågan att läsa flytande med behållning av textens innehåll är en komplex process som grundas på en integration av flera komponenter, varav ordflöde är en. 6

1.2.7 VAD KAN ORDFLÖDESTEST ET SÄGA OSS? Sammanfattningsvis kan man genom att mäta ordflöde få tillgång till en rad olika aspekter som påverkar språket (Weckerly et al., 2001) Mängden av det verbala materialet, korrekt eller inkorrekt, säger en hel del om process- och framplockningshastigheten. Andelen korrekta svar ger kvalitativ information om framplockningen och avslöjar användning av semantiska och fonologiska strategier (clustering och switches). Trots att semantiskt och fonologiskt ordflöde till viss del är överlappande processer, antar vi att de representerar distinkta domäner; semantiskt ordflöde avslöjar något om relationerna mellan ord medan fonologiskt ordflöde bygger på en fonologisk analys. Genom att se på relationen mellan det semantiska och det fonologiska ordflödet kan man utläsa starkare och svagare sidor i språkförmågan hos t ex barn med språkstörning. En fjärde aspekt som ordflödestestet låter oss undersöka är andelen clustering och switching. Clustering och switching relaterar inte direkt till språkliga förmågor men ger mycket information om andra kognitiva funktioner som påverkar språket, t ex minneskapacitet, framplockning ur minnet och andra exekutiva funktioner. 1.2.8 STANDARDISERING OCH NORMERING Det är önskvärt med standardiserade och normerade språktest på svenska (Hansson & Nettelbladt, 2007). För att bedöma om ett testresultat är avvikande eller inte behövs ett värde som används som jämförelse, ett referensvärde. Man vill kunna se hur en prestation förhåller sig till prestationer gjorda av andra barn i samma ålder eller årskurs (Lezak et al., 2004). Normering av ett test innebär ett noga utvalt stickprov som väl representerar de individer som testet är utformat för (Urbina, 2004). Stickprovet bör alltså bestå av barn i de åldersgrupper som testet är avsett för. När det gäller test för barn handlar det många gånger om förmågor som förändras med ålder och utveckling. Ofta talar man om en ålder eller en årskurs då förmågan typiskt är utvecklad eller då barnet uppnår en viss poäng (Lezak et al., 2004). Storleken på det normativa stickprovet varierar beroende på typen av test som ska normeras samt med vilken lätthet insamlingen av testpersonerna kan ske. Man bör också ta i beaktning hur lång tid som förflutit sedan normeringen gjordes, så att värdena fortfarande är aktuella (Urbina, 2004). Lezak och kollegor (2004) talar om att normeringar ofta görs lokalt där testet utvecklats men att erfarenhet visat att normerna ändå tjänar sitt syfte, trots att det med olika normeringar kan bli svårt att jämföra mellan flera test. Standardisering av test innebär att man kontrollerar testsituationen så att den blir densamma för varje testperson. Testmiljö, instruktion, tid och poängsättning ska vara densamma för varje testperson så att inte resultatet påverkas av yttre faktorer (Passer & Smith, 2004). 7

1.3 SYFTE Normer för barn och ungdomars prestation på ordflödestest saknas för det svenska språket. Studiens syfte är att samla in resultat för semantiskt ordflödestest med kategorin Djur och fonologiskt ordflödestest med bokstäverna F, A och S för normalspråkiga barn och ungdomar från förskolan till årskurs nio samt beräkna referensvärden så att dessa värden sedan kan jämföras med kliniska grupper. En felsvarsanalys kommer också att utföras. 1.3.1 FRÅGESTÄLLNING Frågorna som studien försöker svara på lyder som nedan: Hur ökar ordflöde med ålder? Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor? Hur förändras andelen felsvar i relation till korrekta svar med åldern? 1.3.2 FÖRVÄNTADE RESULTAT Ju fler ord barnet producerar desto högre är åldern. Ju mindre andel felsvar desto högre är åldern. 2 METOD 2.1 URVAL AV FÖRSÖKSPERSONER För att göra ett så bra som möjligt urval av barn och ungdomar som kunde representera den svensktalande populationen kontaktades skolor där årskurs nios meritmedelvärde låg nära rikets meritmedelvärde för årskurs nio. Det har då antagits att den akademiska prestationen i årskurs nio på den givna skolan speglar de lägre årskursernas förväntade akademiska prestation. De skolor som valdes ut låg i en mellanstor stad i norra delen av Sverige där andelen flerspråkighet bland eleverna var mycket låg. Urvalet av skolor gjordes via en informationstjänst som Skolverket tillhandahåller. Tjänsten heter Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informations System, förkortat SIRIS. För mer information om SIRIS se http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90009&_dad=portal&_schema=portal Genom denna tjänst kan man få information om skolors kvalitet och resultat t ex medelmeritvärde för årskurs nio och andel tvåspråkighet. och är en informationstjänst där vi samlat information om skolors kvalitet och resultat. Systemet är Skolverkets sätt att göra den information som vi samlat in eller själv producerat om skolors verksamhet och resultat mer tillgänglig[ ]. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser vad gäller resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, län-, kommun- och skolnivå. Skolverket 2009: Om Siris (2009-03-18) 8

Rektorer på fyra skolor kontaktades per telefon. Efter att rektor godkänt studien förmedlades kontakt med ansvariga lärare. Både rektor och lärare fick ett informationsbrev som riktades till dem. Kontakten med lärarna sköttes delvis via e-post och delvis via telefon. Lärarna fick ett informationsbrev att dela ut eller mejla till föräldrarna (se bilaga 1 och 2). Föräldrarna ombads kontakta läraren eller lämna in talongen som följde med brevet om de inte önskade att deras barn eller ungdom skulle delta i studien. På så sätt erhölls ett informerat samtycke av föräldrarna. 2.1.1 MEDVERKAN Barnen och ungdomarna i de valda årskurserna tillfrågades om de ville delta i studien. Eleverna kunde själva på testdagen välja om de ville medverka i studien. Medverkan var frivillig och anonym. I de få antal fall då klassläraren fått tillbaka talongen vilket betydde att föräldrarna motsatte sig deras barns medverkan höll läraren reda på att det barnet inte testades. I årskurs sex och nio var en del ointresserade av att delta. På grund av det blev andelen ungdomar i årskurs sex mindre än beräknat. För att fylla åldersgruppen kontaktades ytterligare en skola för att värva fler elever från årskurs sex. Föräldrarna i årskurs sex kontaktades per e- post och testningen utfördes två dagar senare i skolan. Totalt deltog 130 barn och ungdomar från förskolan till årskurs nio i studien. Könsfördelningen blev 55 % flickor och 45 % pojkar. Tabell 1 åskådliggör deltagandet. Tabell 1. Anta l e le ver och kön sf ördeln ing h os de medverkande i stud ien Årskurs Förskolan Åk 3 Åk 6 Åk 9 Antal elever 38 30 32 30 Flickor 24 14 20 14 Pojkar 14 16 12 16 Totalt 38 30 32 30 2.1.2 EXKLUSIONSKRITERIER De barn och ungdomar som testades gick i vanliga skolor och vanliga klasser och hade således inga större kända språkliga eller kognitiva svårigheter. Då lärarna kände till att studien endast skulle innefatta normalspråkiga barn kunde de se till att elever med för dem känd språkstörning inte testades. Elever med känd språkstörning, som gick i vanlig klass, testades inte. 2.1.3 FLERSPRÅKIGHET Under testningen lyssnade testledaren efter brytning i barnets tal. Om en brytning kunde anas planerades att testledaren skulle fråga barnet om hon eller han talade fler språk än svenska. Då ingen brytning kunde höras hos något av barnen antogs att de testade barnen och ungdomarna hade svenska som enda modersmål eller hade två (eller flera) parallella modersmål, varav det ena var svenska. 9

2.2 MATERIAL Ett protokoll (bilaga 3) för nedteckning av orden som sades under ordflödestesten utformades av författaren efter inspiration från andra etablerade testprotokoll. Protokollet ger på ett A4- ark utrymme för nedteckning av varje deltest (Djur, F, A och S) och utrymmet för varje deltest är indelat i tiosekundersintervall. Indelningen i sekunder möjliggör en analys av ordgenereringens distribution inom minuten. Under testningen behövs även instruktioner anpassade efter barnet eller ungdomens ålder (bilaga 4). För ljudupptagning under testningen användes Roland Edirol R-09 24-bit WAVE/MP3 recorder, en digital inspelningsenhet med inbyggda mikrofoner. Inspelningen skedde i MP3-format med en upplösning av 128 kbit per sekund. Tidtagningen gjordes med ett digitalt stoppur (Cielo WC-061 Professional Stopwatch). 2.3 PROCEDUR På testdagen informerades i klassrummet hur testningen skulle gå till och varför materialet insamlades. Efter informationen följde den första eleven med testledaren till det avskilda rummet. När eleven var klar skickades en ny elev in. Varje elev tillfrågades om han eller hon ville delta och informerades om att de närsomhelst kunde avbryta testningen. Innan testet startades fick varje elev titta på stoppuret, protokollet (bilaga 3) och MP3-spelaren samt fick information om att de spelades in. En instruktion anpassad efter elevens ålder (bilaga 4) gavs och testet startades. Alla ord som verbaliserades fullt ut antecknades, trots att det ibland togs tillbaka av eleven. Om eleven slutade producera eller hade svårt att börja producera ord uppmuntrades eleven att fortsätta genom att den efterfrågade kategorin eller bokstaven gavs igen som en fråga, t ex vad finns det för ord på f?. Testen utfördes under skoltid i elevernas skolmiljö, i ett avskilt rum t ex ett bibliotek eller ett grupprum. Svaren spelades in i MP3-format med den digitala inspelningsenheten samtidigt som de nedtecknades av testledaren på protokollet. Efter varje testdag lyssnade testledaren igenom det inspelade materialet och antecknade ord som inte hunnit skrivas ned och lyssnade igen på ord som uttalats otydligt. Förekomsten av sådana tveksamma ord var låg. Efter att alla filer lyssnats igenom en andra gång och varje protokoll korrigerats, raderades MP3-filerna. De statistiska beräkningarna och analyserna utfördes i SPSS 17 för Windows. 2.4 RÄTTNINGSPROCEDUR Ordflödestesten rättades efter en mall som utarbetats av författaren. Under utarbetningen av denna rättningsmall försökte författaren i så stor utsträckning som möjligt följa redan etablerade rättningsmallar för ordflödestest för vuxna (Pekkala, 2004; Tallberg, 2008). Eftersom testpersonerna i föreliggande undersökning bestod av barn och ungdomar förekom andra aspekter än i det material av vuxna testpersoner som används vid rättningen med de etablerade rättningsmallarna. Rättningsmallen anpassades efter de svar som barn och ungdomar ger. Alla ord som inte godkändes klassificerades som feltyper. Varje ord klassificerades endast en gång. 10

2.4.1 RÄTTNINGSPROCEDUR FÖR DET SEMANTISKA ORDFL ÖDESTESTET Ord som inte är djur har inte godkänts; fantasi-, sago- och seriedjur har således inte godkänts. Människor har inte godkänts. Ord som tycks utforska kategorigränsen, såsom polkagris har inte heller godkänts. Variationer i hänseendet kön och ålder på ett och samma ord t ex höna, tupp, kyckling, har inte godkänts. Endast det först nämnda ordet har poängsatts och de efterföljande har klassificerats som feltyper under kategorin variation på art. Då ett ord böjts på flera sätt, t ex katt och katter, har poäng endast getts för det första ordet och det andra har kategoriserats som en perseveration. Både överordnade begrepp, t ex insekter och fiskar och underordnade begrepp som mygga och gädda har godkänts. Neologismer, t ex långhals och sklink har inte godkänts. Mindre ordformsmisstag godkändes medan större ordformsmisstag såsom jagopard inte godkändes. 2.4.2 RÄTTNINGSPROCEDUR FÖR DET FONOLOGISKA ORDFLÖDESTESTET Ord som börjar på annan bokstav än den efterfrågade har inte godkänts. Det är bokstaven som efterfrågas - inte fonemet. Därmed har cykel, xylofon, cigarett inte godkänts. För 6-åringarna har namn godkänts, t ex Alfred och Luleå eftersom den enklare instruktion de fick höra saknade begränsningen för namn. För de övriga åldersgrupperna har namn inte godkänts, inte heller har egennamn som städer, länder samt världsdelar och företag godkänts. Undantag finns dock; när egennamn använts om ett varumärke, en modell eller den producerande firmans namn har det godkänts som ett appellativ, t ex en Fanta eller en Ferrari. Slanguttryck såsom anti, alkis och sånt har godkänts liksom vanliga förkortningar som ADHD. Avledningar, böjningar och sammansättningar av ett redan nämnt ord godkändes inte. I studien har all, allting och alltihop betraktats som en avledning av ordet allt. Orden alltid, aldrig och alla är betraktade som självständiga morfem och godkänns således. Ord på engelska samt neologismer har inte godkänts då studien syftar till att samla in referensvärden för svenska språket. Homofoner bedömdes till testpersonens fördel, t ex sen och scen samt Sten och sten. När samma ord nämnts mer än en gång under ett deltest har endast det första tillfället godkänts och det senare kategoriserats som perseveration. Då det varit svårt att avgöra huruvida ordet är ett djur eller ett riktigt ord har Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket använts. Även wikipedia.se och Nationalencyklopedin har konsulterats för att säkerställa den faktiska befintligheten hos djurarter och ord. De ord som inte godkänts har endast klassificerats som feltyp en gång, och då under den kategori som felet bedömdes ligga närmast. 2.4.3 SJÄLVKORRIGERINGAR Ibland har försökspersonerna låtit undslippa det ord de haft på tungan men genast ändrat sig och tagit tillbaka ordet på grund av att de känt till att de brutit mot reglerna. Dessa ord har tagits med trots att eleven velat korrigera ordet. En del av studiens syfte är att undersöka vilka fel man gör. Det är troligt är att man i kliniska sammanhang också gör på detta sätt, då man vill utöka sitt bedömningsmaterial och därför inkluderar allt som försökspersonen säger. 11

2.4.3.1 Självkorrigerade perseverationer Perseverationer som gjordes under det semantiska ordflödestestet bestod av upprepningar av ett redan nämnt ord, t ex fisk, lejon,, fisk. Under det fonologiska ordflödestestet utgjorde perseverationerna av upprepningar av ett redan nämnt ord men även av böjningar av redan nämnda ord, t ex fin och fina. Under de två testen har perseverationer ibland självkorrigerats av testpersonen men de har ändå räknats som felsvar. Man bör skilja mellan faktisk perseveration och medvetenhet om att man persevererar. Trots att testpersonen är medveten om sin perseveration har den ändå tagit plats och räknas således med. 2.5 KLASSIFICERING AV FELSVAR De svar som inte godkändes klassificerades enligt systemet nedan. Felsvarskategorierna utarbetades av författaren och anpassades efter barn och ungdomars felsvar. Under utarbetningen av felsvarskategorierna har författaren försökt följa redan etablerade linjer, se Sandson & Albert (1984) som delade i perseverationer i tre undergrupper. Kategorin variation på art användes också av Pekkala (2004) när hon undersökte semantiskt ordflöde hos personer med Alzheimers demens. SEMANTISKT ORDFLÖDE Inklusionsfel innefattar sådant som inte klassificeras som djur. Kategorin har delats in i tre undergrupper: Ord som inte är djur, t ex köttätande växter och människa. Fantasi-, sago- och seriedjur såsom sandvarg och pokémon. De kreativa svar som verkar utforska kategorin djurs gränser, t ex ord som polkagris. Variation på art: denna kategori innefattar variationer på ett och samma djur. Endast det först nämnda ordet har godkänts och de följande har klassificerats under denna felsvarskategori. Exempel på ord inom kategorin är: ko, tjur, kalv och groda, grodyngel. Ordformsmisstag och slarviga uttal av sådan svår grad att de tydligt inte kunnat godkännas som ett existerande ord. T ex jagopard. Neologismer är nybildade ord som redan är etablerade hos användaren eller som uppfunnits i stunden, t ex långhals och Nemofisk. Perseverationer har delats in i två undergrupper efter Sandson & Albert (1984), som kategoriserat perseverationer hos patienter med Alzheimers demens. Recurrent: en omedveten och omedelbar eller fördröjd, repetition av ett redan nämnt ord med ett eller flera stimulus (ord) emellan. Ex. katt, hund, björn, katt Continuous: vidhållandet av ett och samma beteende/ord utan annat stimulus emellan. Ex. apa, apa. 12

FONOLOGISKT ORDFLÖDE Inklusionsfel ord som börjar på annan bokstav än den efterfrågade. Kategorin är indelad i tre undergrupper: Associationsbyte: eleven associerar vidare på något sätt; byter bokstav eller hittar rimord som börjar på annan bokstav än den efterfrågade. Analytisk osäkerhet: denna kategori innehåller ord som felaktigt producerats för att eleven är osäker på den fonologiska analysen; vilken bokstav börjar ordet egentligen på? Exempel för bokstaven f: efter /äf/ och elefant. Exempel för bokstaven a: banan, bas. Exempel för bokstaven s: Ester /äster/ och prinsessor. Fonologiska fel: fel som beror på elevens osäkerhet kring hur ordet stavas eller som beror på bokstavens underliggande fonologiska representation. Exempel: cykel /sykel/ samt xylofon, psalm och cigarett. Under denna kategori har också ord med initialt tje-ljud kategoriserats, t ex kjol och köra. Namn på städer, världsdelar, företag och egennamn som Alfred och Snusmumriken. Neologismer, nybildade ord som redan är etablerade hos användaren eller som uppfunnits i stunden, fidd, flummor, effa, flimster och fångris, samt sorbis, s-låda och sillpangolin. Engelska ord: eleven säger ord från engelska språket t ex sodastream, answer, fool. När osäkerhet finns huruvida ordet kan vara införlivat i svenskan konsulteras SAOL. Perseverationer har delats in i tre undergrupper efter Sandson & Albert (1984), som kategoriserat perseverationer hos patienter med Alzheimers demens. Recurrent: en omedveten och omedelbar eller fördröjd, repetition av redan nämnt ord med ett eller flera stimulus (ord) emellan. Ex. fisk, fantasi, fisk eller fisk, fantasi, fiskpinnar. Continuous: vidhållandet (och förlängningen) av ett och samma beteende/ord utan annat stimulus emellan. Ex. snö, snöberg, (snöbollar ). Stuck-in-set: det otillbörliga kvarhållandet av en gammal kategori eller aktivitet då en ny introducerats. Till exempel, försökspersonen kommer på ordet fontän när han/hon ska komma på ord som börjar på bokstaven s. 2.6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Föräldrarna fick information om att testningen skulle genomföras på skolan via informationsbrevet (bilaga 2). Även lärarna fick information innan testdagen och kunde informera klassen om vad som skulle ske. Formell information gavs i klassrummet av testledaren där eleverna hade chans att ställa frågor och få information om varför materialet samlades in. På så sätt skapades en trygg miljö runt testningen. Testningen var anonym och frivillig. Den elev som inte ville delta kunde säga detta till sin lärare. Varje elev tilldelades ett nummer som antecknades på protokollet. Vidare registrerades endast elevens kön samt ålder på protokollet. Varje elev blev enskilt informerade om att de spelades in och att deras fil skulle raderas så snart alla ord nedtecknats på protokollet. Detta minimerade risken för kränkning av elevens integritet. En del elever kände sig prövade och nervösa inför testet. Dessa elever fick särskild uppmuntran och efteråt möjlighet till reflektion över testningen tillsammans med testledaren. Det fanns en risk för att föräldrarna inte nåddes av informationsbrevet, särskilt i den årskurs sex som kontaktades senare än de andra klasserna för att täcka upp bortfall. Syftet med studien var att skapa normativa data för svenskspråkiga barn och ungdomar så att bättre bedömningar av testresultat kan göras. Det eventuella obehag som denna studie kan tänkas ha orsakat bedöms vägas upp av den kliniska nytta som studien tillför. 13

2.7 STATISTISKA ANALYSER De statistiska beräkningarna gjordes i SPSS 17 (Statistical Package for the Social Sciences, version 17, 2008). Medelvärde och standardavvikelse beräknades för de fyra åldersgrupperna i stickprovet. Estimerade medelvärden och standardavvikelser för de mellanliggande årskurserna beräknades med linjär regression. För att undersöka eventuella samband mellan prestationen de båda ordflödestesten Djur och FAS samt mellan ålder och kön beräknades Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient. Vidare beräknades Pearsons produktkorrelationskoefficient för att undersöka hur ålder och kön påverkade antalet perseverationer på de båda ordflödestesten samt hur ålder och kön påverkade antalet felsvar. Tvåvägs univariat variansanalys (ANOVA) gjordes för att se om det fanns köns- och åldersskillnader i de båda ordflödestesten. Antal rätt på testet sattes som beroende variabel medan kön och åldersgrupp användes som oberoende kategorivariabler. Interbedömarreliabiliteten för antal poäng och felsvarsklassificering beräknades med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient på två bedömares klassificering. 3 RESULTAT 3.1 DESKRIPTIV STATISTIK Medelvärden och standardavvikelser för de båda ordflödestesten Djur och FAS beräknades och kan ses i tabell 2 nedan. I bilaga 5 har medelvärden och standardavvikelser estimerats även för de mellanliggande årskurserna. Beräkningen av dessa värden gjordes med linjär regression utifrån resultaten från de årskurser som ingick i studien. De estimerade poängen för de mellanliggande årskurserna markeras med en asterisk (*). Den grupp som hade högst medelpoäng på Djur var flickor i årskurs nio med 19,4 (± 3,2). Lägst medelpoäng för Djurtestet hade pojkar i förskolan, med ett medelvärde på 9,0 (± 3,1). För ordflödestestet FAS hade flickor i årskurs nio högst medelpoäng med 31,5 (± 8,7) medan pojkar i förskolan erhöll lägst medelpoäng, 6,1 (± 3,4). Tabell 2. Medelvärden och standardavvike ls er, an ta l ord för te sten Djur och FAS Förskolan Åk 3 Åk 6 Åk 9 Pojkar 9,0 ± 3,1 13,1 ± 4,8 20,1 ± 5,0 18,1 ± 4,4 Djur Flickor 9,6 ± 3,3 14,0 ± 3,0 16,0 ± 3,3 19,4 ± 3,2 Totalt 9,5 ± 3,2 13,5 ± 4,0 17,6 ± 4,4 18,7 ± 3,9 Pojkar 6,1 ± 3,4 15,2 ± 5,2 26,1 ± 6,5 29,0 ± 8,3 FAS Flickor 10,4 ± 6,7 16,9 ± 6,0 28,0 ± 5,7 31,5 ± 8,7 Totalt 8,8 ± 6,0 16,0 ± 5,6 27,3 ± 6,0 30,1 ± 8,4 14

Antal ord Figur 1 visar att det fonologiska ordflödet ökade mer med åldern än vad det semantiska ordflödet gjorde. 35 30 25 20 15 10 5 Djur FAS 0 Förskolan Åk 3 Åk 6 Åk 9 Figur 1. Medelvärde antal ord f ör de ol ika årskurser na för Djur och FAS. Poängens fördelning över hela stickprovet kan ses i Figur 2. För fonologiskt ordflöde med bokstäverna F, A och S, redovisas poängen uppdelad på respektive bokstav samt den totala poängen för de tre bokstäverna sammanlagt. Medelvärdet för hela stickprovet visar att flest ord genereras för bokstaven S och minst för bokstaven A. Det semantiska ordflödestestet genererade fler ord per minut än vad det fonologiska testet gjorde. Figur 2. Medelvärden f ör antal ord (på y -a xe ln) och standarda vvike ls er f ör hela s ti ckprovet, N = 130. 3.2 ANDEL FELSVAR I figur 3 och 4 nedan redovisas andelen rätta och felaktiga svar som gavs av de olika årskurserna under de båda testen, Djur och FAS. Figurerna visar att flest felsvar förekommer i 15

förskolan under båda ordflödestesten. Figur 3 visar att andelen felsvar under det semantiska ordflödestestet minskar med ökad ålder. Årskurs nio gjorde dock en procent fler fel än årskurs sex, vilket gör att en tänkt kurva inte blir helt linjär. För det fonologiska ordflödestestet minskar andelen felsvar linjärt med ökad ålder, vilket kan ses i figur 4. Större andel felsvar förekommer under det fonologiska ordflödestestet, FAS än under det semantiska ordflödestestet, Djur. DJUR andel rätt och fel, procent Rätt Fel 100 80 60 40 20 0 Förskolan Åk 3 Åk 6 Åk 9 Figur 3. Djur. Andel rätta och fela kt iga s var i procen t f ör de te stade årskurser na. FAS andel rätt och fel, procent 100 80 Rätt Fel 60 40 20 0 Förskolan Åk 3 Åk 6 Åk 9 Figur 4. FAS. Andel rä tta och fe lakt iga svar i procent för de t estade årskursern a. 3.3 FELENS DISTRIBUTION De felsvar som gavs under testningen delades in i fem olika typer av fel för varje test. I tabell 3 redovisas felens fördelning över de fem feltyperna för de testade årskurserna. 16

Tabell 3. Fel s varens d is tributi on i procent a v det t otala anta let felsva r f ör de oli ka åldrarna. Den instru kt i on inför te ste t s o m barnen i för sk olan fick innehöll inte re str ik ti onen för namn, så ledes räknas inte de namn som s ades s om fe l svar DJUR % Inklusionsfel Variation på art Ordformsmisstag Neologism F Åk 3 Åk 6 Åk 9 26 18 19 16 40 15 15 41 0 3 8 0 5 0 0 12 Perseveration 29 64 58 31 Totalt 100 100 100 100 FAS % Inklusionsfel 41 19 9 5 Namn - 36 25 29 Neologism 32 4 8 7 Engelska 1 10 7 4 Perseveration 26 31 51 55 Totalt 100 100 100 100 3.3.1 FELSVAR UNDER DET SEMANTISKA ORDFLÖDESTESTET Som tabell 3 visar så hade barnen i förskolan störst andel fel i kategorin variation på art (exempel på felsvar: höna, tupp och kyckling). Nästan en tredjedel av felsvaren som förskolebarnen gjorde var perseverationer. Även i årskurs tre och sex utgjorde perseverationer en stor andel av felsvaren med 64 % respektive 58 %. Årskurs nio gjorde störst andel fel i kategorin variation på art liksom barnen i förskolan. I årskurs nio gavs en liten andel felsvar inom kategorierna ordformsmisstag och neologismer. 3.3.2 FELSVAR UNDER DET FON OLOGISKA ORDFLÖDESTESTET I tabell 3 kan man se att av den totala andelen felsvar i åldersgruppen gjorde barnen i förskolan störst andel inklusionsfel med 41 %, (ord som inte börjar på den efterfrågade bokstaven), följt av neologismer samt perseverationer. Eftersom eleverna i förskolan fick en instruktion som saknade restriktion för att säga namn så har inte den feltypen använts för dem, och markeras med ett streck i tabellen. För årskurs tre utgjorde kategorin namn störst andel av felsvaren med 36 %, perseverationer och inklusionsfel följde sedan. Årskurs sex hade en stor andel perseverationer, 51 %. Även årskurs nio gjorde en stor andel perseverationer. Årskurs nio hade också den största andelen perseverationer av alla årskurser med 55 % av felsvaren. 17