2003:016 HV EXAMENSARBETE Unga kvinnors attityder till den egna kroppen En jämförande studie JENNY ISAKSSON MARIA LARSSON HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Tommy Calner 2003:016 HV ISSN: 1404-5516 ISRN: LTU - HV - EX - - 03/16 - - SE
Abstract I dagens västerländska samhälle finns ett kroppsideal som påverkar unga kvinnors inställning och attityd till den egna kroppen. Kroppsidealet ställer krav på att kvinnan ska vara slank, solbränd och vältränad. Dessa ideal kan medföra att individen ej förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna enkätstudie var att jämföra unga kvinnors kroppsattityder beroende på utbildningsinriktning. Studien genomfördes med en enkät som innehöll Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS). Ett formulär med bakgrundsfrågor kompletterades till enkäten. I studien medverkade 64 kvinnliga universitetsstudenter, dels från Sjukgymnastprogrammet och dels från Ekonomprogrammet. Resultatet visade att sjukgymnaststudenterna generellt hade positivare kroppsattityder i jämförelse med ekonomstudenterna. Ekonomstudenterna hade ett lägre BMI samtidigt som de skattade ett större kroppsmissnöje i förhållande till sjukgymnaststudenterna. Nyckelord: Body Attitude Test, body image, body shape, Figure Rating Scale, health, self esteem, training, weight, women.
I den västerländska kulturen har den kvinnliga kroppen ständigt setts utifrån olika idealbilder. Dessa idealbilder har varierat historiskt och präglats av motsägelsefullhet. En genomgående idé verkar vara att det är något bristfälligt och defekt över den kvinnliga kroppen som måste åtgärdas och korrigeras (1). Människans intresse av och försök att förändra sitt yttre är inget nytt för vår tid och kultur. Kroppen har i alla tider och i alla kulturer på olika sätt formats efter människans önskemål. Som exempel kan ges att på 1700- och 1800-talet använde kvinnor korsetter för att uppfylla den tidens kurviga kroppsideal (2). Först på 60-talet ansågs slankhet vara idealet för kvinnorna i västvärlden (1). Även i dagens västerländska samhälle finns kravet kvar. Detta krav är svårt att uppnå och strävan efter detta ideal kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin egen kropp (3). En stor faktor i idealskapandet är att det i massmedia ständigt visas bilder på slanka, vältränade och sexuellt utmanande människokroppar (1). Intresset för kroppen vaknar tidigt. En doktorsavhandling visar att var tredje sjuåring har en önskan att vara smalare och var tredje barn i första klass har någon gång försökt reducera sin kroppsvikt. Barnen förknippar smalhet med framgång och intelligens (2). Det slanka kroppsidealet kan ha negativa konsekvenser. För många blir livet en ständig kamp mot de biologiska processerna, vilket påvisas av studier utförda i Norge. Dessa studier visar att en stor del av den undersökta norska populationen är missnöjd med sin vikt. Kvinnor är betydligt mer missnöjda med sin vikt och sitt utseende än män. Detta kan förklaras med de traditionella sociokulturella normerna där kvinnan kopplas samman med sitt yttre, medan mannen definieras genom sin handling och funktion (4). Kulturella faktorer har en viktig påverkan på kroppsmedvetande. Arvidsson och Patel (2002) har gjort en jämförande studie på indiska kvinnors kroppsmedvetande. Studien visar att de indiska kvinnorna som deltog i studien hade ett sunt kroppsmedvetande i jämförelse med en tidigare studie gjord på australiensiska kvinnor (5). Fysisk aktivitet är en viktig variabel för hälsa och välmående. I centrum för all fysisk aktivitet står kroppen. Uppfattningen om den egna kroppen och tilltron till kroppen och dess förmåga spelar en nyckelroll för individens beteendemönster gällande motion och fysisk aktivitet (6). En studie gjord i Australien visar att 75 % av kvinnorna motionerar i syfte att reducera sin kroppsvikt. Studien visar också att stor del av kvinnorna är missnöjda med sina egna kroppar, 3
hela 80 % rapporterar missnöje med sina kroppsformer. Liknande tendenser visar studier gjorda i Sverige. Antalet kvinnor som har lågt självförtroende, bristande kroppsbild, oroar sig för sin vikt samt motionerar i syfte att minska sin kroppsvikt antas öka i framtiden och därmed ökar även risken för att utveckla ätstörningar (7). En studie visar att kvinnor år 1997 är mer måna om sitt yttre samt tränar mer i syfte att bibehålla eller minska sin vikt och bli fastare än kvinnor gjorde år 1987 (8). En annan studie påvisar liknande resultat. Den studien är gjord på Taiwanesiska college studenter och visar att män tränar i syfte att öka muskelvolymen medan kvinnor vill reducera sin vikt genom träning. Allt detta för att uppnå sina ideala figurer. Studien visar också att kvinnor är mer missnöjda med sin vikt samt kroppsform än män (9). Det finns många olika förklaringar vad gäller kroppsinriktade begrepp. Dessa begrepp är sällan entydigt förklarade eller definierade (10). Alla dessa begrepp kan indelas i två grupper, upplevelseaspekt samt rörelseaspekt. Upplevelseaspekter av kroppen innefattar många termer, däribland termerna kroppsbild, kroppserfarenhet, kroppsupplevelse samt kroppsuppfattning (11). Kroppsbilden är den mentala projektionen som vi har av vår egen kropp. Den refererar till det inre begreppet vi har om den egna kroppen och dess funktion. En relativt stabil kroppsbild är nödvändig för att vi skall kunna känna igen oss själva (12). Kroppserfarenhet är upplevelse som lagrats under hela livet, framförallt de kroppsliga reaktionerna på olika händelser (11). Kroppsupplevelse består av upplevelsen av hela kroppen eller delar av densamme, till exempel individens attityd till sitt utseende. Begreppet kroppsupplevelse kan vara emotionellt laddat, det kan undertryckas eller vara omedvetet för individen. Upplevelsen kan vara verklig eller en produkt av individens fantasier. Detta är bundet till nuet, ibland i relation till tidigare händelser (11). Kroppsuppfattning innefattar upplevelsen av kroppen, bild, konturer, omfång, tyngdförhållande, proportioner och kunskap om kroppen (11). Denna studie kommer att inriktas mot begreppet kroppsuppfattning. Detta begrepp berör hur individen föreställer sig den egna kroppens utseende (13). För att beskriva denna aspekt av individens inställning till sin egen kropp kommer i fortsättningen ordet attityd att användas. 4
Det finns ett flertal mätinstrument för att undersöka och utvärdera kroppsbild och attityd till kroppen, bland annat skattningsformulär (7; 14; 15; 16; 17). Body Attitude Test (BAT) mäter individens attityder till sin egen kropp (18). Dels hur mycket personen lägger vid sitt yttre och dels vad denne tycker om sitt utseende. Även hur kroppen uppfattas på ett mer abstrakt och känslomässigt plan ingår i skattningsformuläret (19). Figure Rating Scale (FRS) är ett mätinstrument med teckningar av människokroppar som mäter personens egen inställning till sin kroppsstorlek, kroppsform och missnöjet med den egna kroppen (kroppsmissnöje) (20). Body Mass Index (BMI) är ett mått på den relativa kroppsvikten (21). BMI används ofta för att ge författaren en uppfattning om hur kroppsstorleken kan påverka resultatet vid användning av övriga mätinstrument (5; 7; 9; 22; 23; 24). Syfte Syftet med detta projekt är att jämföra attityder till den egna kroppen mellan kvinnliga sjukgymnaststudenter och kvinnliga ekonomstudenter. Frågeställningar Föreligger det någon skillnad, hos unga kvinnor, vad gäller motionsvanor beroende på utbildningsinriktning? Föreligger det något samband, hos unga kvinnor, vad gäller BMI, BAT och FRS? Föreligger det någon skillnad, hos unga kvinnor, vad gäller attityden till den egna kroppen beroende på utbildningsinriktning? Föreligger det någon skillnad, hos unga kvinnor, vad gäller graden av kroppsmissnöje beroende på utbildningsinriktning? Material och metod Försökspersoner Studien riktade sig till kvinnor som studerar på Sjukgymnastprogrammet och kvinnor som studerar på Ekonomprogrammet. Totalt ingick 64 personer i studien. Sjukgymnaststudenterna var 34 stycken och ekonomstudenterna 30 stycken. Grupperna bestod av kvinnliga studenter i 5
åldrarna 19-30 år. Ekonomstuderande som ingick i studien gick första till andra terminen på sin utbildning medan sjukgymnaststudenterna gick fjärde till sjätte terminen. Studenter som var gravida eller hade fött barn exkluderades. De ekonomstuderande som hade genomgått en hälsoinriktad utbildning på universitetsnivå kunde ej heller deltaga i undersökningen. Deltagandet i undersökningen var frivillig och försökspersonerna kunde avbryta sin medverkan när som helst under enkätskrivningen. Frågeformulär Enkäten består av tre delar; Body Attitude Test, Figure Rating Scale samt ett formulär med bakgrundsfrågor som komplement till de tidigare nämnda mätinstrumenten. Body Attitude Test (BAT) (bilaga 3) är ett självsvarsformulär för kvinnor med ätstörning. Det innehåller 20 frågor där svarsalternativen är graderade på en sexgradig skala från 0-5. Försökspersonen ska avgöra hur ofta ett påstående stämmer från alltid till aldrig. Svarsalternativet Alltid ger 5 poäng och Aldrig ger 0 poäng. Det finns dock två items av de 20 (item 4 och 9) som poängsätts omvänt. I dessa items motsvarar Alltid 0 poäng och Aldrig 5 poäng. Maximalpoäng är 100 och ju högre poäng desto större kroppsmissnöje. Det saknas normalvärden för friska kvinnor men gränsvärdet är 36, dvs. under denna poäng kan förhållandet till kroppen sägas vara normalt (19). Den belgiska versionen är väl testad avseende reliabilitet och validitet (18). Skalan är översatt till svenska och delvis testad (19). Figure Rating Scale (FRS) (bilaga 4) är ett mätinstrument som mäter upplevelsen och uppfattningen av kroppsstorleken. Den består av 9 ritade kroppsbilder i olika storlekar som är numrerade från 1-9, från mycket smal till överviktig. Försökspersonen får ange sin uppskattade kroppsbild (kognitiv bild), hur hon känner sig (affektiv bild) samt hur hon vill se ut (idealbild). Vi vill använda FRS för att undersöka kroppsmissnöje. Detta undersöks genom att jämföra den uppskattade bilden med idealbilden (20). Validiteten är god och test-retest visar på en hög reliabilitet (25). Den svenska bearbetningen av Lönning (2001) är ej regelrätt testad vad gäller reliabilitet och validitet (24). Lönning (personlig kommunikation, 2003) har formulerat frågorna utifrån de frågor som ställs i Thomsons och Altabes (1991) version av FRS (26). 6
Bakgrundsformuläret (bilaga 2) som vi har utformat, innehåller frågor som berör försökspersonens utbildningsinriktning, ålder, längd och vikt. Även en fråga om försökspersonens motionsvanor finns att besvara. Längd och vikt efterfrågades för att försökspersonernas Body Mass Index (BMI) skulle kunna uträknas. BMI kallas även för kroppsmasseindex och är ett mått på den relativa kroppsvikten. För att räkna ut BMI divideras kroppsvikten med längden (mätt i meter), i kvadrat. Enheten för BMI är kg/m 2. Enligt WHO:s rekommendationer år 1997 är gränsvärdena för BMI för både män och kvinnor följande; undervikt <18,4 kg/m 2, normalvikt 18,5-24,9 kg/m 2, övervikt 25-29,9 kg/m 2 och fetma >30 kg/m 2 (21). Procedur Vi kontaktade berörda institutioner för att få deras samtycke till vår studie. Eftersom undersökningen skedde i samband med föreläsningar vidtalades de berörda lärarna. Vi träffade studenterna och informerade, både skriftligt och muntligt, om vår studie samt genomförde enkätundersökningen med frivilliga personer inom inklusionskriterierna. Vi träffade sjukgymnaststudenterna terminsvis medan ekonomstudenterna träffades vid ett tillfälle där alla var samlade. Denna enkätundersökning behandlades konfidentiellt, endast författarna hade tillgång till enkäterna. Databearbetning Statistikprogrammet SPSS 11,0 och Microsoft Excel 2000 användes för bearbetning av insamlad data. Medelvärde, median, variationsbredd samt icke-parametriskt independent t-test har beräknats. Gränsen för p-värdet sattes vid 0,05. 7
Resultat I studien deltog 64 kvinnor, varav 34 var sjukgymnaststudenter och 30 var ekonomstudenter. Medelåldern hos sjukgymnaststudenterna var 23 år, med en variationsvidd från 21 till 28 år. Ekonomstudenternas medelålder var 22 år och variationsvidden från 19 till 29 år. Försökspersonerna indelades i två grupper beroende på antalet motionstillfällen per vecka (tabell 1). Resultatet visar en signifikant skillnad mellan grupperna. Sjukgymnaststudenterna motionerar vid fler tillfällen per vecka i jämförelse med ekonomstudenterna (p=0,029). Tabell 1 Antal motionstillfällen/vecka för försökspersonerna. Den procentuella fördelningen anges inom parentes. 0-2 ggr/vecka (%) 3 ggr/vecka (%) Antal Sjukgymnaststuderande (N=34) 7 (20,6) 27 (79,4) Antal Ekonomstuderande (N=30) 14 (46,7) 16 (53,3) Body Mass Index (BMI) beräknades för grupperna (tabell 2,3). Två av sjukgymnaststudenterna exkluderades i denna uträkning på grund av brist på data. En av dessa personer uppgav ej sin vikt vilket resulterade i att BMI för denna person inte gick att räkna ut. Den andra svarade ej på item 2 i BAT och kunde därmed inte inräknas i resultatet. En ekonomstudent uppgav ej sin idealbild i FRS. Detta medförde att även hon exkluderades från denna uträkning. Medelvärdet för BMI hos sjukgymnaststudenterna var 22,9 och för ekonomstudenterna 22,3. Medelvärdet i båda grupperna ligger inom kriterierna för normalvikt. BMI resultatet i hela vår studiepopulation varierade från 18,7 till 31,5. Resultatet visar en tendens att ett ökat BMI-värde ger en ökad totalpoäng i BAT och ett ökat kroppsmissnöje. 8
Tabell 2 Antal sjukgymnaststuderande inom de olika viktklasserna samt medianvärdet för totalpoängen i BAT och medianvärdet för kroppsmissnöje beräknat ur FRS. Kroppsmissnöje beräknas genom att den uppskattade kroppsbilden (U) subtraheras med den ideala kroppsbilden (I). Sjukgymnaststuderande BMI gränsvärden Antal (N=32) Medianvärde BAT Medianvärde Kroppsmissnöje (U-I) Undervikt <18,4 0 0 0,0 Normalvikt 18,5-24,9 26 22 0,5 Övervikt 25,0-29,9 6 39 1,5 Fetma >30,0 0 0 0,0 Tabell 3 Antal ekonomstuderande inom de olika viktklasserna samt medianvärdet för totalpoängen i BAT och medianvärdet för kroppsmissnöje beräknat ur FRS. Kroppsmissnöje beräknas genom att den uppskattade kroppsbilden (U) subtraheras med den ideala kroppsbilden (I). Ekonom- Medianvärde studerande BMI gränsvärde Antal (N=29) Medianvärde BAT Kroppsmissnöje (U-I) Undervikt <18,4 0 0 0,0 Normalvikt 18,5-24,9 25 28 0,5 Övervikt 25,0-29,9 3 34 1,5 Fetma >30,0 1 46 2 Av de 63 personer som hade svarat på samtliga items i BAT hamnade 13 stycken över gränsvärdet för normal kroppsuppfattning. Av dessa 13 personer var 6 sjukgymnaststudenter och 7 ekonomstudenter. Medelvärde, median samt p-värde uträknades för varje item i BAT för båda grupperna (tabell 4). Medelvärdet för totalsumman i BAT var hos sjukgymnaststudenterna 26,39 poäng och variationsvidden från 13 till 57 poäng. Medelvärdet hos ekonomstudenterna var 31,93 poäng och variationsvidden från 13 till 92 poäng. Resultatet visar att ekonomstudenterna skattade signifikant högre än sjukgymnaststudenterna på två av de 20 items. Dessa är item 2; Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål samt item 4; Jag känner mig hemma i min egen kropp. Ekonomstudenterna skattar även högre på majoriteten av övriga items. Vi ser en tendens att sjukgymnaststudenterna har en positivare attityd till sin egen kropp än ekonomstudenterna. 9
Tabell 4 Medelvärde, median samt p-värde vid jämförelse av medelvärde för varje item i BAT. Sjukgymnaststuderande (N=33) Ekonomstuderande (N=30) P-värde Medelvärde Median Medelvärde Median 1. När jag jämför mig själv med jämnåriga känner jag mig missnöjd med min kropp. 1,88 2 2,13 2 0,296 2. Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål. 0,18 0 0,87 1 0,001 * 3. Det känns som om mina höfter är för breda. 1,65 1 2,33 2 0,073 4. Jag känner mig hemma i min egen kropp. 1,18 1 2,20 2 0,001 * 5. Jag har en stark önskan att vara smalare. 2,26 2 2,90 3 0,069 6. Jag tycker att mina bröst är för stora. 0,56 0 0,53 0 0,930 7. Jag har en tendens att dölja min kropp (t ex under löst sittande kläder). 1,15 1 0,77 1 0,097 8. När jag tittar på mig själv i spegeln känner jag mig missnöjd med min kropp. 1,94 2 2,20 2 0,340 9. Jag har lätt för att slappna av i kroppen. 1,68 1 2,07 2 0,139 10. Jag tycker jag är för tjock. 1,79 2 2,03 2 0,473 11. Jag upplever min kropp som en belastning. 0,71 0 0,90 1 0,481 12. Det känns som min kropp inte vore min. 0,18 0 0,53 0 0,082 13. Vissa delar av min kropp verkar vara svullna. 0,88 1 1,07 1 0,473 14. Min kropp är ett hot mot mig. 0,15 0 0,53 0 0,112 15. Mitt utseende är mycket viktigt för mig. 2,94 3 3,10 3 0,524 16. Min mage ser ut som om jag var med barn. 0,79 1 1,13 1 0,223 17. Jag känner stark oro inombords. 1,21 1 1,13 1 0,800 18. Jag är avundsjuk på andra p g a deras figur/utseende. 1,85 2 2,00 2 0,585 19. Det händer saker i min kropp som skrämmer mig. 0,74 0 0,77 1 0,897 20. Jag studerar hur jag ser ut i spegeln. 2,50 2 2,73 3 0,444 * Signifikant skillnad. En av ekonomstudenterna uppgav ej sin ideala kroppsbild i FRS. Därmed kunde ej kroppsmissnöje för denna person uträknas. Ekonomstudenternas kroppsmissnöje visar sig vara högre än sjukgymnaststudenternas (tabell 5). Den uppskattade kroppsbilden samt kroppsmissnöjet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Däremot visade det sig 10
att ekonomstudenterna skattade sin idealbild signifikant lägre än sjukgymnaststudenterna (p=0,043). Detta innebär att ekonomstudenternas idealbild är smalare än sjukgymnaststudenternas idealbild. Tabell 5. FRS - Medianvärde för uppskattad kroppsbild (U), ideal kroppsbild (I) samt kroppsmissnöje (U-I). Variationsvidden (min-max) anges inom parentes. Uppskattad (U) (min-max) Ideal (I) (min-max) Kroppsmissnöje (U-I) (min-max) Sjukgymnaststuderande (N=34) 4,0 (3,0-6,0) 3,3 (2,0-5,0) 0,5 ((-1,0)-2,0) Ekonomstuderande (N=29) 4,0 (2,5-6,0) 3,0 (2,0-4,0) 1,0 (0,0-4,0) 11
Diskussion Resultatet visar en tendens att sjukgymnaststuderande generellt har en positivare attityd till sin egen kropp, enligt de mätinstrument vi har använt, i jämförelse med ekonomstuderande. I bakgrundsdata (bilaga 2) finns en fråga om motionsvanor; Hur många gånger i veckan är du fysiskt aktiv?. Svarsalternativen som finns till den frågan är; 0, 1-2, 3-4, 4-5 och >5 gånger per vecka. Vi upptäckte, efter insamlingen av enkäter, en felkälla i svarsalternativen. Alternativet 4 gånger per vecka förekommer i två av svarsalternativen, vilket kan ha lett till svårigheter i ifyllandet av formuläret för försökspersonerna. Vi löste detta vid sammanställningen genom att dela in motionsvanorna i två grupper; 0-2 gånger per vecka och 3 gånger per vecka. Kinander och Ljungberg (2001) har gjort en studie med BAT på kvinnliga handbollsspelare på division 1 och division 2 nivå. Deras resultat visar att majoriteten av kvinnorna i studien ligger inom gränsen för normal kroppsuppfattning, det vill säga under 36 poäng. Medelvärdet hos dessa kvinnor låg på 24,02 och deras variationsvidd var från 4 till 51 poäng (27). Även i vår studie låg medelvärdet i båda grupperna inom gränsen för normal kroppsuppfattning. I vår studie låg dock medelvärdet och variationsvidden för BAT högre än i Kinander och Ljungbergs (2001) studie. Medelvärdet för sjukgymnaststudenterna var 26,39 och för ekonomstudenterna 31,93. En studie visar att kvinnliga collegestudenter som idrottar regelbundet har ett högre kroppsligt självförtroende än kvinnliga collegestudenter som inte tränar (28). Utifrån dessa resultat som påvisar träningens betydelse för upplevelsen av den egna kroppen kan vi tänka oss att regelbunden motion bidrar till en positivare kroppsattityd. Samtliga kvinnor i Kinanders och Ljungbergs studie (2001) tränar regelbundet på hög nivå medan motionsvanorna hos kvinnorna i vår studie är mer varierande. Detta kan vara en förklaring till att kvinnorna i Kinander och Ljungbergs (2001) studie skattade lägre i BAT än kvinnorna i vår studie skattade. I vår studie motionerar sjukgymnaststudenterna i medeltal mer än ekonomstudenterna samtidigt som de skattar lägre i BAT än ekonomstudenterna. De två påståenden i BAT som visade signifikant skillnad mellan grupperna var Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål samt Jag känner mig hemma i min egen kropp. I dessa påståenden skattade ekonomstudenterna högre än sjukgymnaststudenterna. Vi tycker att 12
dessa två påståenden kan vara svåra att tolka. En förklaring till resultatet kan vara att på sjukgymnastutbildningen studeras ämnen som berör upplevelsen av kroppen, vilka inte studeras på ekonomprogrammet. Detta kan leda till att vissa påståenden tolkas olika av de två grupperna. Vi kan tänka oss att sjukgymnaststudenterna som har dessa kunskaper vet vad de borde svara och ej är sanningsenliga med vad de egentligen upplever. Vi har valt att diskutera de påståenden i BAT som trots en positiv attityd till den egna kroppen kan bidra till höga poäng och därmed ge ett missvisande resultat. Jag har en stark önskan att vara smalare upplever vi drar paralleller mellan kroppsstorlek och kroppsmissnöje. Det verkar vara bestämt att ju större kroppsstorlek individen har, desto mer missnöjd med sin kropp borde individen vara. Vi anser att en individ med en större kroppsstorlek kan vara nöjd med sin kropp men ha en stark önskan att bli smalare av hälsoskäl. Jag upplever min kropp som en belastning kan tolkas både utifrån fysiska och psykiska aspekter. Exempelvis kan det te sig som en fysisk belastning vid aktivitet eller en psykisk påfrestning i det vardagliga livet. Jag har lätt för att slappna av i kroppen och Jag känner stark oro inombords kan ge missvisande resultat på grund av att individen kan vara stressad eller orolig av andra orsaker än kroppsliga aspekter, exempelvis individens livssituation. Mitt utseende är mycket viktigt för mig och Jag studerar hur jag ser ut i spegeln kan ge höga poäng, fastän det inte nödvändigtvis beror på missnöje med utseendet. En individ med gott självförtroende samt positiv attityd till den egna kroppen kan tycka att utseendet är viktigt för henne och därigenom studera sig i spegeln. BAT är utvecklat för patienter med ätstörningar. Detta gör att påståendena Det känns som min kropp inte vore min, Min kropp är ett hot mot mig, och Det händer saker i min kropp som skrämmer mig kan för friska individer kännas främmande och därigenom misstolkas. Resultatet av FRS visar att ekonomstudenterna har ett smalare kroppsideal än sjukgymnaststudenterna. Av sjukgymnaststudenterna var 8 stycken nöjda med sin kropp. Endast en person hade ett kroppsideal som var större än hennes uppskattade kroppsbild. Resterande 25 hade ett kroppsideal som var mindre än deras uppskattade kroppsbild. Av ekonomstudenterna var 7 stycken nöjda med sin kropp och resterande 22 hade ett kroppsideal som var mindre än deras uppskattade kroppsbild. Resultatet visar på ett stort kroppsmissnöje. 13
Av vår studiepopulation är 75 % missnöjda med sin kroppsbild. Vi tycker att dessa siffror är alarmerande. Kan dessa höga siffror bero på samhällets smala kroppsideal? En studie av Shih och Kubo (2002) visar att kvinnornas idealbild är mindre än deras uppskattade kroppsbild, bilden av hur de känner sig samt hur de upplever att andra ser dem. I jämförelse med kvinnorna skattar männen sin idealbild nästan identiskt till sin uppskattade kroppsbild, hur de känner sig och hur de tror att andra ser på dem. Det kvinnliga kroppsidealet som kvinnorna tror är mest attraktivt för män är smalare än vad männen egentligen föredrar (9). Gardner, Friedman och Jackson (1998) har belyst felkällor på olika mätinstrument, däribland FRS, i sin studie. En felkälla i FRS som den studien har hittat är att figurerna från 1 till 9 ej ökar successivt vad gäller de olika kroppsbildernas bredd och längd. Exempelvis är höftbredden hos figur nummer 7 bredare än höftbredden hos figur nummer 8. På grund av detta föreslår Gardner et. al (1998) att endast icke-parametrisk statistik skall används vid analys av FRS (29). En fundering vi har haft över en möjlig felskattning av den egna kroppsstorleken i FRS, är om det i vissa fall kan bero på en perceptionell störning, när det gäller storleksbedömning. Vi har dock hittat studier som motsäger vår fundering. De visar att en eventuell felskattning av den egna kroppsbilden ej beror på en störning av storleksbedömning. Försökspersonerna i dessa studier fick inte bara uppskatta sin egen kroppsstorlek utan även ett neutralt föremål. I de fall där kroppsbilden felbedömdes, uppskattades föremålets storlek korrekt (24). Vår studie visar även en tendens att ett ökat BMI-värde ger en ökad totalpoäng i BAT och ett ökat kroppsmissnöje. Med samhällets smala kroppsideal i åtanke kan detta tyda på att personer som avviker från idealet ej förmår att acceptera sin egen kropp. Kvinnor känner större oro, än män, för att vara överviktiga och mindre attraktiva. Kvinnor dömer även andras utseende mer än männen gör (7). Johansson (1999) antar i sin bok att större delen av Sveriges vuxna kvinnor har eller har haft någon form av ätstörning under sitt vuxna liv. Hon uppger även att de flesta svenska kvinnor antagligen är eller har varit intensivt upptagna av sin kroppsstorlek och vikt. Ett tankesätt som rotat sig djupt i vår självuppfattning och vår syn på andra är en sund själ i en sund kropp. Definitionen av en sund kropp är ej i dagsläget i första hand en kropp fri från sjukdomar utan en kropp som ser sund ut, d v s är slank, solbränd och vältränad (1). Enligt Hedlund och Gard (2000) antas en person med tillit till sin kropp ha större acceptans och tolerans och kan därigenom lättare acceptera besvikelser vad gäller kroppens utseende 14
och brister i dess funktioner (30). Vi frågar oss hur vi ur ett sjukgymnastisk perspektiv skulle kunna hjälpa de individer som har en bristande attityd till den egna kroppen? Inom den psykiatriska sjukgymnastiken är kroppsbilden viktig att utreda. För patienter med en ofullständig kroppsbild går en stor del av behandlingen ut på att påverka denna genom olika kroppsövningar och på så sätt försöka förbättra kroppsbilden och därmed välbefinnandet (31). Vi efterlyser fler studier som undersöker inställningen och attityden till den egna kroppen. Även mer omfattande studier bör utföras för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande detta problem är i samhället. Vi hoppas att vår studie väcker intresse för nya studier inom detta område. Det vore intressant att se studier om hur attityden till den egna kroppen påverkas av ålder, kön och i vilken fas i en hälsoinriktad utbildning individen befinner sig i. Konklusion Syftet med denna studie var att jämföra unga kvinnors attityder till den egna kroppen beroende på utbildningsinriktning. Resultatet visade att sjukgymnaststudenterna motionerade vid fler tillfällen per vecka än ekonomstudenterna. Resultatet visade även att sjukgymnaststudenterna generellt hade positivare attityder till den egna kroppen i jämförelse med ekonomstudenterna. Kroppsmissnöjet visade sig vara större hos ekonomstudenterna än hos sjukgymnaststudenterna. Tillkännagivande Vi vill tacka: De medverkande studenterna i studien. Utan er hjälp hade denna studie ej gått att genomföra. Lärarna vid det berörda Universitetet för hjälp att komma i kontakt med studenterna. Helén Lönning för tillståndet att använda de svenska bearbetningarna av BAT och FRS. Ett speciellt tack till: Inger Jacobson, universitetsadjunkt vid Institutionen för Hälsovetenskap, för hjälp med statistiken. Vår handledare, Tommy Calner, universitetsadjunkt vid Institutionen för Hälsovetenskap, för ovärderlig hjälp. 15
Referenslista 1. Johansson, A. (1999). Elefant i nylonstrumpor om kvinnlighet, kropp och hunger. Borgå:WSOY. 2. Fagrell, B., & Nilsson, P. (1998). Talet om kroppen en antologi om kropp, idrott och kön. Stockholm: Elanders Gotab. 3. Almvärn, P-E., & Fäldt, C. (2001). Idrott & hälsa. Lund: Studentlitteratur. 4. Loland, NW. (1999). Body image and physical activity. Doktorsavhandling, Oslo: Norges idrettshøgskole. 5. Arvidsson, M., & Patel, S. (2002). Unga kvinnors kroppsmedvetande ur ett kulturellt perspektiv Enkätstudie på universitetsstudenter i Indien. C-uppsats, Luleå: Luleå Tekniska Universitet; Institutionen för hälsovetenskap. 6. Lindwall, M. (2000). Mot en sund syn på en sund kropp genom en sund själ. Svensk Idrottsforskning, 1, 49-50. 7. McAllister, R. & Caltabiano, M.L. (1994). Self-esteem, body-image and weight in noneating-disordered women. Psychological Reports. 75, 1339-1343. 8. Adame, D.D., Johnson, T.C., Nowicki Jr, S., Cole, S.P., & Matthiasson, H. (2001). Physical fitness and self-reported physical exercise among collage men and women in 1987 and 1997. Perceptual and Motor Skills, 93, 559-566. 9. Shih, M-Y., & Kubo, C. (2002). Body shape preference and body satisfaction in Taiwanese college students. Psychiatry Research, 111, (2-3), 215-228. 10. Fisher, S. (1990). The evolution of psychological concepts about the body. In T Cash. & T. Pruzinsky (Eds.), Body Images, Development, Deviance and Change, New York: The Gilford Press, 3-20. 16
11. Roxendal, G. (1987). Ett helhetsperspektiv- sjukgymnastik inför framtiden. Lund: Studentlitteratur. 12. Bunkan, B.H. (1997). Kropp, respirasjon og kroppsbilde Ressursorientert kroppsundersøkelse og behandling. Oslo: Universitetsforlaget. 13. Mattsson, M. (1998). Body Awareness- Applications in physiotherapy. Avhandling för doktorsexamen, Umeå: Solfjädern Offset AB. 14. Ben- Tovim, D.J., & Walker, M.K. (1991). The Development of the Ben-Tovim Walker body attitude questionnaire; A New measure of women s attitude towards their own bodies. Psychological Medicine, 21, 775-784. 15. Cooper, P.J., Taylor, M.J., Cooper, Z., & Fairburn, C.G. (1987). The development and validation of the Body Shape Questionnaire. International Journal of Eating Disorders, 6, (4), 485-494. 16. Liang, M.T.C., Dombrowski, H.T., Chang, C-O., Andriulli, J., Bastianelli, M., Davina, E., & Norris, S.D. (1993). Do medical students knowledge and attitudes about health and exercise affect their physical fitness? JAOA, 93, (10), 1020-1032. 17. Secord, P.F., & Jourard, S.M. (1953). The Appraisal of Body-Cathexis: Body Cathexis and the Self. Journal of Consulting Psychology, 17, (5), 343-347. 18. Probst, M., Vandereycken, W., van Coppenholle, H., & Vanderlinden, J. (1995). The Body Attitude Test for Patients with an Eating Disorder: psychometrie characteristics of a new questionnaire. Eating disorders: The Journal of Treatment and Prevention, 3, 133-145. 19. Lönning, H. (1998). Kroppsuppfattning hos patienter med ätstörningar. Body Attitude Test i en svensk version. Uppsatskurs i omvårdnad alt sjukgymnastik 10 poäng, Linköpings Universitet: Enheten för kurser och uppdragsutbildningar. 17
20. Stunkard, A.J., Sorensen, T., & Schulsinger, F. (1983). Use of the Danish Adoption Register for the study of obesity and thinness. The genetics of neurological and psychiatric disorders, 60, 115-120. 21. SBU rapport. (2002). Fetma problem och åtgärder. [WWW document]. URL http://www.sbu.se/admin/docs/pub/1235/kapitel_1.pdf 22. Axelsson, L., & Broberg, J. (2001). Kroppsmedvetande hos gymnasieelever i årskurs tre En enkätstudie. C-uppsats, Luleå: Luleå Tekniska Universitet; Institutionen för hälsovetenskap. 23. Hahn-Smith, A.M., & Smith, J.E. (2001). The Positive Influence of Maternal Identification on Body Image, Eating Attitudes, and Self-Esteem of Hispanic and Anglo girls. International Journal of Eating Disorders, 29, (4), 429-440. 24. Lönning, H. (2001). Kroppsuppfattning hos patienter med ätstörningar: Testning av dataprogrammet Body shape. D-uppsats, Linköping: Hälsouniversitetet i Östergötland. 25. Lake, A.J., Staiger, P.K., & Glowinski, H. (2000). Effect of Western Culture on the Women s Attitudes to Eating and Perceptions of Body Shape. International Journal of Eating Disorders, 27, (1), 83-89. 26. Thompson, J.K., & Altabe, M.N. (1991). Psychometric qualities of the Figure Rating Scale. International Journal of Eating Disorders, 10, 615-619. 27. Kinander, A-K., & Ljungberg, L. (2001). Kvinnliga handbollsspelares kroppsuppfattning: en studie gjord med Body Attitude Test. C-uppsats, Luleå: Luleå Tekniska Universitet; Institutionen för hälsovetenskap. 28. Wiggins, M.S., & Mood, M.F. (2000). Analysis of body esteem in female college athletes and nonathletes. Perceptual and Motor Skills, 90, 851-854. 29. Gardner, R.M., Friedman, B.N., & Jackson, N.A. (1998). Methodological concerns when using silhouettes to measure body image. Perceptual and Motor Skills, 86, 387-395. 18
30. Hedlund, L., & Gard, G. (2000). Tillit till den egna kroppen. Nordisk Fysioterapi, 4, (2), 67-74. 31. Brandin, L., Majewski, M-L., & Ramel, E. (1991). Jämförelse mellan fem olika testers innehåll rörande kroppsbild. Projektarbete i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatrisk vård, 5 p. Stockholm Karolinska institutet. 19
Bilaga 1 Till medverkande i studien Vid Institutionen för Hälsovetenskap, Boden kommer en jämförande enkätstudie mellan kvinnliga studenter vid Ekonomprogrammet och Sjukgymnastprogrammet att genomföras. Med denna studie vill vi undersöka unga kvinnors attityd till sin egen kropp dels vid ekonomprogrammet samt vid sjukgymnastprogrammet. Enkäten som kommer att användas är Body Attitude Test (BAT), i en svensk översättning. Testet innefattar 20 frågor och varje fråga har sex svarsalternativ. Kryssa i det alternativet som stämmer bäst in på dig. För att studien skall ha bästa möjliga relevans vill vi att du besvarar varje fråga. Som komplement till denna enkät kommer deltagarna även få besvara ett blad med bakgrundsfakta. Frågorna i detta blad berör deltagarens ålder, längd, vikt samt utbildningsinriktning. Även en fråga som berör deltagarens fysiska aktivitet finns med i denna. Deltagaren får även besvara ett blad med som berör deltagarens bedömning av sin egen kroppsstorlek. Deltagare i studien skall vara 20 till 30 år. De studenter som är gravida eller har fött barn kan tyvärr inte delta i studien. De ekonomstuderande som tidigare har genomgått en hälsoinriktad utbildning på universitetsnivå kan ej heller delta i studien. Medverkan i studien är anonym och frivillig. Du kan när som helst under ifyllandet av enkäten avbryta din medverkan. Enkäterna kommer att behandlas konfidentiellt och endast författarna kommer att ha tillgång till dessa. Enkäterna kommer att förstöras efter sammanställningen. Studien beräknas vara färdigställd juni 2003. Studien kommer att finnas tillgänglig på www.hv.luth.se under länken examensarbete under vårterminen 2003. Jenny Isaksson Maria Larsson Vänortsvägen 12:44 Västra Nybyvägen 28 977 54 LULEÅ 956 92 ÖVERKALIX Tel: 0920-17720 Tel: 0926-55021 Univ.adjunkt/Handledare: Tommy Calner
Bilaga 2 Bakgrundsdata Din utbildningsinriktning: Sjukgymnastprogrammet Termin 4 Sjukgymnastprogrammet Termin 5 Sjukgymnastprogrammet Termin 6 Ekonomprogrammet Årskurs 1 Din ålder: Din längd (m): Din vikt (kg): Hur många gånger i veckan är du fysiskt aktiv? Med fysisk aktivitet menar vi aktivitet i minst 30 minuter som du upplever något ansträngande. 0 1-2 3-4 4-5 Fler än 5
Bilaga 3 BAT 1. När jag jämför mig själv med jämnåriga känner jag mig missnöjd med min kropp. Alltid För det Ofta Ibland Sällan Aldrig mesta 2. Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål. 3. Det känns som om mina höfter är för breda. 4. Jag känner mig hemma i min egen kropp. 5. Jag har en stark önskan att vara smalare. 6. Jag tycker att mina bröst är för stora. 7. Jag har en tendens att dölja min kropp. (t.ex. under löst sittande kläder) 8. När jag tittar på mig själv i spegeln känner jag mig missnöjd med min kropp. 9. Jag har lätt för att slappna av i kroppen. 10. Jag tycker jag är för tjock. 11. Jag upplever min kropp som en belastning. 12. Det känns som min kropp inte vore min. 13. Vissa delar av min kropp verkar vara svullna. 14. Min kropp är ett hot mot mig. 15. Mitt utseende är mycket viktigt för mig. 16. Min mage ser ut som om jag var med barn. 17. Jag känner stark oro inombords. 18. Jag är avundsjuk på andra p.g.a. deras figur/utseende. 19. Det händer saker i min kropp som skrämmer mig. 20. Jag studerar hur jag ser ut i spegeln. Probst, M., Vandereycken, W., van Coppenholle, H., & Vanderlinden, J. (1995). The Body Attitude Test for Patients with an Eating Disorder: psychometrie characteristics of a new questionnaire. Eating disorders: The Journal of Treatment and Prevention, 3, 133-145. Svensk bearbetning: Helén Lönning, 1998.
Bilaga 4 Här ser du 9 stycken ritade figurer med olika kroppsstorlekar. Titta noga och försök att avgöra vilken som stämmer bäst överens med din kroppsform utifrån följande frågor. (Om du tycker att svaret ligger någonstans mitt emellan två figurer så ange det med halvsteg t.ex. 3,5.) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. Vilken av ovanstående figurer stämmer bäst överens med hur din kropp ser ut? Figur nr: 2a. Är det också så du känner dig? Ja, jag känner mig oftast som denna figur. Nej, jag känner mig oftast som figur nr. 2b. Brukar känslan av hur du ser ut variera så mycket att du vill beskriva den med flera figurer? Ja, känslan av hur jag ser ut kan variera mellan figurerna. Nej, känslan brukar inte variera så mycket. 3. Vilken av de 9 ritade figurerna stämmer med hur du vill se ut? Figur nr. Stunkard, A.J., Sorensen, T., & Schulsinger, F. (1983). Use of the Danish Adoption Register for the study of obesity and thinness. The genetics of neurological and psychiatric disorders. New York: Raven Press, 115-120. Thompson, J.K. & Altabe, M.N. (1991). Psychometric qualities of the Figure Rating Scale. International Journal of Eating Disorders. 10, 615-619. Svensk bearbetning: Helén Lönning, 2001.