Upplevelser av det studiesociala rummet

Transkript

1 Statistiska institutionen Upplevelser av det studiesociala rummet - en jämförelse mellan tre institutioner på Samhällsvetenskapliga fakulteten" Anna Berglund Anna Clara Örtendahl Angelica Kauntz Johanna Larby Zelda Tufvesson

2 Innehållsförteckning" Innehållsförteckning" 2" Inledning" 3" Metod och material" 4" Uppdrag 4 Resultat" 6" Bakgrund om de svarande 6 Påståendefrågor 8 Trygghet 9 Gemenskap 11 Påståendefrågor och bakgrundsvariabel 12 Konfidensintervall påståendefrågor 18 Gemenskap och bakgrundsvariabler 23 Särbehandling och bakgrundsvariabler 26 Konfidensintervall särbehandling 32 Diskussion" 33" Sammanfattning" 35" Referenser" 36" Bilaga 1 - Enkäten" 37

3 Inledning" På uppdrag av Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet har vi utfört en statistisk undersökning i syfte att undersöka hur studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten upplever den studiesociala miljön, med avseende på trygghet och likabehandling. Mer specifikt har vi önskat ta reda på om studenterna på de olika institutionerna känner sig välkomnade, kan ta plats i det studiesociala rummet och om de upplever att särbehandling förekommer. Vi har valt att fokusera på att se om faktorer som könstillhörighet och etnicitet har någon betydelse för studenternas upplevelser. De tre institutioner vi valt att jämföra är Institutionen för psykologi, Statsvetenskapliga institutionen och Sociologiska institutionen på Samhällsvetenskapliga fakulteten. För att undersöka den studiesociala miljön har vi utformat en enkät innehållande 16 frågor. Alla frågor har varit frivilliga att svara på. Svaren har behandlats anonymt och kommer därför att redovisas sammanställt i denna rapport. Datamaterialet har bearbetats med hjälp av SPSS. I den följande analysen använder vi oss främst av hypotesprövning gällande skillnader i studenternas upplevelse av det studiesociala rummet. Resultaten från analysen ligger sedan till grund för diskussionen. 3

4 Metod och material" Uppdrag Då vi har arbetat på uppdrag av Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet har enkäten utformats i samråd med Samhällsvetarkårens vice ordförande Caroline Sundberg. Uppdraget vi gavs, gällande trygghet och likabehandling i det studiesociala rummet, formulerades på följande sätt: Värdegrund, jämställdhet, likabehandling, mångfald i det studiesociala rummet. Hur bemöts studenter beroende på kön, ålder eller liknande kategori? Delar alla studenter samma bild? Skiljer det sig mellan institutionerna och programmen? Utförande På grund av att vi velat grunda resultatet på minst 200 ifyllda enkäter valde vi att undersöka tre institutioner med ett stort antal studenter. Tanken bakom valet av institutioner är att få en bred representation av studenter och ämnesinriktning. För att nå ut till så många studenter som möjligt delades en majoritet av enkäterna ut i samband med föreläsningar, främst på grundkurserna. Kategorivariablerna vi valt att undersöka är könsidentitet och etnicitet, främst för att dessa utgör vanliga diskrimineringsgrunder. Rapporten har skrivits med handledning av Lars Wahlgren. Litteraturen vi utgått från är Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning av Karin Dahmstöm, SPSS steg för steg av Lars Wahlgren och Statistisk dataanalys av Lars Wahlgen och Svante Körner. Utformning av enkäten Enkäten innehåller 16 frågor, varav fyra inledande kategorifrågor, fyra påståendefrågor och sex frågor med svarsalternativen ja, nej och vet ej. Påståendefrågorna har sex stycken svarsalternativ. Tanken bakom påståendefrågornas jämna antal svarsalternativ är främst att de medverkande i enkätundersökningen skulle tvingas att ta ställning och inte välja det neutrala mittenalternativet, vilket är risken med fem svarsalternativ. Dessutom önskade vi den högre datanivån ordinalskala. Placeringen av frågorna är utformad enligt en tratt-metod där de känsligaste frågorna ordnades sist, exempelvis frågor om de medverkade känt sig illa behandlade eller inte upplever sig vara en del av gemenskapen på kursen. I slutet av enkäten gavs studenterna möjlighet att skriva en öppen kommentar om sina upplevelser för att få möjlighet att skriva av sig. De tillfrågade studenterna har själva definierat sin könsidentitet genom ett öppet svarsalternativ som vi sedan kodat. Det öppna svarsalternativet gör det möjligt att nå ut till fler grupper än bara de personer som identifierar sig som kvinnor eller män. Fråga fyra syftar till att ta reda på om de medverkande studenterna är rasifierade eller ej. En person som är rasifierad tillskrivs och förknippas med en uppsättning egenskaper på grund av sin hudfärg 4

5 eller härkomst. En person som inte är rasifierad betraktas som normen, som vid universitetet i detta fall skulle kunna vara exempelvis vithetsnormen. 1 Att ställa frågan om den medverkandes föräldrar eller personen själv är utlandsfödd skulle troligtvis inte fånga in alla personer som blir rasifierade, då en person kan vara född i Sverige men ändå bli rasifierad på grund av till exempel sin hudfärg. Vi menar dock att begreppet rasifierad inte är ett vedertaget begrepp och valde därför att operationalisera rasifieringsbegreppet genom att ställa frågan: I många fall händer det att personer särbehandlas eller diskrimineras på grund av yttre faktorer som namn och utseende. Har du under din studietid upplevt att andra uppfattar dig som icke-svensk? Anledningen till formuleringen var att öka de medverkandes förståelse för frågan, och därmed chansen att den besvarades korrekt. Vår förhoppning var således att minska risken för över- och undertäckningsproblem. Felkällor Ett tänkbart skäl till både individbortfallet och det partiella bortfallet är att flera av frågorna kan ha uppfattats som känsliga och personliga. Detta medför en risk att vissa av de medverkande inte svarat sanningsenligt. Det är möjligt att detta bortfall kan ha påverkat resultatet i en positiv riktning. Fråga 4, om studenten någon gång uppfattats som icke-svensk, har även uppfattats som svårförståelig av vissa, vilket kan ha orsakat mätfel. Samtidigt hoppas vi ha undvikit övertäckningsoch undertäckningsproblem med den formulering vi valt för att kunna få reda på vilka studenter som blivit rasifierade. Ytterligare en möjlig felkälla är inmatningsfel, samt bearbetningsfel som kan ha uppkommit under datahanteringen

6 Resultat" Enkäten delades ut till 200 studenter på Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för psykologi och Sociologiska institutionen. Undersökningsresultaten kommer att redovisas nedan. Först redovisas den deskriptiva statistiken och sedan de statistiska test vi gjort på datamaterialet. Vi har inte gjort några statistiska test på fråga 16 och fråga 17 i enkäten (se bilaga 1). Skälet är att vi upplever att dessa frågor kunnat misstolkas, var något felformulerade samt hade stora svarsbortfall. Svarsbortfall kan förekomma på andra frågor och kategoriseras då som missing value. Svarsbortfallet redovisas dock inte i resultatet nedan. Bakgrund om de svarande För att kunna göra en jämförelse mellan studenterna har vi ställt sammanlagt fyra frågor om deras bakgrund. Dessa bakgrundsvariabler består av frågor om institutionstillhörighet, utbildningstyp i form av fristående kurser eller program, kön och upplevelser av att blivit uppfattad som icke-svensk. Nära hälften av de medverkande studenterna i enkätundersökningen studerar vid statsvetenskapliga institutionen (49,5 procent). Den andra hälften av de svarande bestod av 24,5 procent studenter från institutionen för psykologi och 25,5 procent studenter från Sociologiska institutionen. Institutionsfördelningen redovisas i tabell 1 till höger. I tabell 2 om utbildningstyp kan vi se att huvuddelen av de medverkande studenterna är registrerade på ett program, 64 procent, medan resterande 36 procent läser fristående kurser. Antal 50 37, ,5 0 Tabell 1. Institution Statsvetenskapliga institutionen Sociologiska institutionen Institutionen för psykologi Tabell 2. Utbildningstyp 36 % Program 64 % Fristående kurs 6

7 0,5 % På frågan om de medverkande studenternas könsidentitet valde vi att lämna svarsalternativet öppet, vilket innebär att studenterna själva fick identifiera sitt eget kön på en öppen fritext-fråga. Utifrån de svar vi fick in har vi kodat svaren efter kvinna, man, annat och missing value. De studenter som svarat att de identifierar sig med ett annat kön än kvinna eller man har grupperats ihop under gruppen annat och de som lämnat svaret tomt har vi kategoriserat som missing value. Av tabell 3 framgår att 65 procent av de medverkande studenterna identifierar sig som kvinnor och cirka 33 procent identifierar sig som män. På grund av det låga antalet studenter som varken definierar sig som kvinna eller man har vi inte kunnat utföra några statistiska tester på denna grupp. I detta fall är det 5 personer av de medverkande studenterna som identifierat sig med ett annat kön än kvinna respektive man, vilket motsvarar 2,5 procent av det totala antalet medverkande. För att kunna göra ett statistiskt säkerställt test mellan grupper krävs att grupperna är i samma storhetsgrad, eller åtminstone att ingen grupp är alltför liten i förhållande till de andra. I detta fall är gruppen annat mycket mindre än övriga två grupper, vilket inte skulle ge ett statistiskt säkerställt resultat. När vi sedan utfört tester med kategorivariabeln könsidentitet har vi därför inte tagit med gruppen annat. Av tabell 4 kan vi utläsa att 8 procent av de medverkande studenterna svarat att de någon gång blivit uppfattade som icke-svenska. Andelen som uppger att de inte vet om de blivit uppfattade som icke-svenska är 5,6 procent. Vi tolkar detta svar som att 8 procent av de medverkande studenterna är rasifierade. Tabell 3. Könsidentitet 32,5 % 64,5 % 2,5 % Man Annat Kvinna Tabell 4. Uppfattad som ickesvensk 5,6 % 8 % 86,9 % Ja Nej Vet ej 7

8 Påståendefrågor Påståendefrågorna är formulerade som ett påstående där den svarande fyller i sitt instämmande i frågan på en graderad skala mellan ett och sex. Det lägsta värdet ett motsvarar instämmer inte alls och det högsta värdet sex innebär att en instämmer helt och hållet. Den första påståendefrågan lyder jag är bekväm med att ställa frågor till föreläsaren. Här ser vi att en större andel av studenterna instämmer i påståendet. Typvärdet, det mest frekventa svaret, är ett instämmande på graden sex. De flesta medverkande instämmer alltså helt och hållet. Värt att notera är vidare att endast en procent av studenterna svarat att de inte alls instämmer i påståendet. I tabell sex visas hur de medverkande studenterna har svarat på påståendefråga två gällande likabehandling i en undervisningssituation. Svarsfrekvensen liknar den för den första påståendefrågan. Vi ser tydligt att en majoritet av de svarande instämmer mer i påståendet än inte instämmer i det. Typvärdet för den tredje påståendefrågan är ett instämmande på fem. Även här är det endast en procent av de svarande som inte alls stämmer in i påståendet. På den tredje påståendefrågan, jag har lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd bland mina kurskamrater, har en klar majoritet av de svarande instämt i enlighet med den övre skalhalvan. Typvärdet är här svaret sex, alltså instämmer helt och hållet. Här är det ingen som inte alls stämmer in i påståendet. Svaren redovisas i tabell 7 till höger. Svaren på den sista påståendefrågan, jag tycker det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av mina kurskamrater, Tabell 5 - Påståendefråga 1 Jag är bekväm med att ställa frågor till föreläsaren" redovisas i stapeldiagrammet till höger. Typvärdet är ett instämmande på graden fyra. Detta är dock tätt följt av ett instämmande på graden två, det vill säga närmare att inte alls stämma in i påståendet. Svaren är spridda och det är få som stämmer in i påståendet helt och hållet % 30 % 20 % 10 % 0 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1 % 5 % 9,5 % 22 % 28,5 % 32 % Tabell 6 - Påståendefråga 2 Alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation 1 % 2,5 % 5,5 % 19,5 % 38 % 31,5 % Tabell 7 - Påståendefråga 3 Jag har lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd bland mina kurskamrater 0 % 1,5 % 2 % 18,5 % 28,5 % 31,5 %

9 30 % 23 % 15 % 8 % 0 % Tabell 8 - Påståendefråga 4 Jag tycker det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av mina kurskamrater" 16,5 % 24,5 % 10,5 % 25,5 % 18,5 % 2,5 % Svaren på påståendefrågorna tyder på att de flesta medverkande studenterna instämmer i påståendefrågorna. Den sista påståendefrågan har dock mer varierade svar än övriga påståendefrågor. I avsnittet Påståendefrågor och bakgrundsvariabler kommer vi sedan att testa om det finns en signifikant skillnad mellan hur olika grupper av studenterna svarat. Trygghet Vi önskade även att ta reda på om de medverkande studenterna känner sig trygga på sin institution. Svarsfrekvensen visar på att de gör det. Hela 96 procent av de 200 studenterna uppger att de känner sig trygga på sin institution. En procent av de medverkande uppgav att de inte känner sig trygga och tre procent svarade vet ej. Svaren redovisas i tabell 9 till höger. Vidare har vi jämfört om det finns några skillnader i huruvida studenterna känner sig trygga på de olika institutionerna. Detta presenteras under avsnittet Bakgrundsvariabler och trygghet. Vi har också ställt frågor gällande hur studenterna behandlas av lärare och om de upplever att det förekommer särbehandling på grund av könsidentitet eller etnicitet på institutionen. I tabell 10 visas svaren på om studenterna upplever att andra studenter blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare på grund av etnicitet. Andelen som svarade ja på frågan var 47 procent. 39 procent av de svarande har inte upplevt att andra studenter på institutionen blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare. 14 procent av studenterna svarade vet ej. Tabell 9 - Känner du dig trygg på din institution?" 3 % 1 % 96 % Ja Nej Vet ej Tabell 10 - Har andra studenter på din institution, p.g.a etnicitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare?" 14 % 47 % 39 % Ja Nej Vet ej 9

10 På frågan om andra studenter blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare på grund av könsidentitet, har 84 procent av studenterna svarat att de inte upplevt det. En dryg tiondel av de medverkande (12 procent) uppger att de har upplevt att andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet. 4 procent svarade vet ej. Tabell 11 - Har andra studenter på din institution, p.g.a könsidentitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare?" 12 % 4 % 84 % Ja Nej Vet ej Vi har också ställt frågor som handlar om att studenterna själva upplevt sig ha blivit illa behandlade av lärare eller föreläsare på grund av etnicitet eller könsidentitet. Här uppgav en övervägande majoritet, 98 procent, att de inte har upplevt sig själva illa behandlade på grund av etnicitet. 96 procent av de svarande har inte upplevt sig blivit illa behandlade på grund av könsidentitet (se tabell 12 och 13). Under avsnittet Särbehandling och bakgrundsvariabler redovisas test på olika gruppers upplevelse av särbehandling av studenter på grund av könsidentitet respektive etnicitet. Med tanke på det låga antalet som själva upplevt att de blivit illa behandlade kommer vi endast kunna göra tester på svaren om hur studenter upplevt att andra studenter blivit illa behandlade. Tabell 12 - Har du på din institution, p.g.a etnicitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare?" Tabell 13 - Har du på din institution, p.g.a könsidentitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare?" 2 % 22 % 98 % 96 % Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej 10

11 Gemenskap Till sist ställdes frågan om de medverkande upplever att det finns en gemenskap bland studenterna på kursen. 92 procent av studenterna upplever att det finns en gemenskap bland kurskamraterna. Dock uppgav 14 procent att de inte upplever sig vara en del av den gemenskapen och 14 procent svarade vet ej. Testen på dessa frågor kommer att redovisas under avsnittet Gemenskap och bakgrundsvariabler. Tabell 14 - Upplever du att det finns en gemenskap bland dina kurskamrater?" Tabell 15 - Om 'ja', upplever du dig vara en del av den gemenskapen?" 6 % 3 % 14 % 14 % 92 % 71 % Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej 11

12 Påståendefrågor och bakgrundsvariabel Vi har redan sett att det finns vissa skillnader i hur olika grupper har svarat på påståendefrågorna. Men är dessa skillnader signifikanta? Är det statistiskt säkerställt att exempelvis fler personer med en viss könsidentitet upplever sig illa behandlade av föreläsaren? Eller att färre studenter på en institution känner sig trygga än på en annan? För att ta reda på det har vi valt att testa eventuella skillnader med hjälp av så kallat t-test. Vi prövar då helt enkelt om det finns en signifikant skillnad i medelvärdet mellan två grupper. Vi kommer börja med att testa om kvinnor och mäns ställningstagande till påståendefrågorna skiljer sig åt tillräckligt för att vara statistiskt säkerställt. I tabell 16 kan vi se medelvärdena på hur de olika könen svarat på de olika påståendefrågorna. Medelvärdena mellan kvinnor och män skiljer sig inte mycket från varandra. På de tre första påståendefrågorna instämmer grupperna ganska väl. På den sista påståendefrågan, gällande huruvida en upplever det jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt, har de flesta svarat att de inte instämmer, eller inte instämmer alls. Finns då något samband mellan könsidentitet och svar på påståendefrågorna? Vi har testat om skillnaden mellan gruppernas medelvärden är signifikant med hjälp av ett t-test. Tabell 16 - medelvärden kön och påståendefrågor Av tabell 17, som du finner på nästa sida, kan vi utläsa att det inte finns någon signifikant skillnad mellan hur kvinnor och män har svarat på påståendefrågorna. Om p-värdet ligger över 5 procent (>0,05) kan vi inte påvisa att spridningen i svaren är skilda från varandra på grund av variabeln kön. Ur tabell 17 framgår att p-värdena är större än 0,05 på alla påståendefrågorna. Dock är har ett av fråga 4, Jag har lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd signifikansnivå 6.64 procent. 12

13 Tabell 17 - t-test kön och påståendefrågor Är det statistiskt säkerställt att studenterna svarat olika på påståendefrågorna beroende på om de anser sig uppfattade som icke-svenska, det vill säga är rasifierade eller inte? I tabell 18 kan vi se skillnaderna i medelvärden på de olika grupperna har svarat på påståendefrågorna, det vill säga de som svarat ja respektive nej på frågan har du någon gång blivit uppfattad som icke-svensk?. Medelvärdena skiljer sig inte särskilt mycket på de tre första frågorna, däremot skiljer sig medelvärdena ganska mycket för den sista frågan. Återigen gör vi ett t-test för att se om skillnaden är signifikant. Tabell 18 - medelvärden uppfattad som icke-svensk och påståendefrågor Har du någon gång blivit uppfattad som icke-svensk? I tabell 19 kan vi se att det finns en signifikant skillnad mellan rasifierade studenter och studenter som inte är rasifierade. P-värdena för påståendefrågorna Alla studenter behandlas lika i en undervisningssituation och Jag tycker att det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av mina kurskamrater understiger 5 procent (0,05). Detta innebär att det med 95 procents säkerhet finns en signifikant skillnad mellan hur de olika grupperna svarat. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelsen av undervisningssituationen och i hur de upplever 13

14 möjligheten att uttrycka en avvikande åsikt. Vi kan konstatera att rasifierade har svårare att uttrycka en avvikande åsikt. Personer som svarat att de någon gång blivit uppfattade som ickesvenska upplever i högre grad att personer blir likabehandlade i en undervisningssituation än personer som svarat att de inte blivit uppfattade som icke-svenska. Tabell 19 - t-test uppfattad som icke-svensk och påståendefrågor Vidare ser vi hur studenter som läser program respektive fristående kurser svarat på påståendefrågorna. I tabell 20 visas medelvärdena mellan de olika grupperna. Vi kan utläsa att skillnaderna för de tre första frågorna är ganska små. På fråga fyra skiljer sig svaren däremot ganska mycket. Resultaten för jämförelserna mellan gruppernas svar på påståendefrågorna redovisas i tabell 21. Tabell 20 - medelvärden utbildningstyp och påståendefrågor 14

15 Även här finns en signifikant skillnad mellan grupperna i två av påståendefrågorna. För påståendefrågan Alla studenter blir lika behandlade i en undervisningssituation finns ett signifikant p-värde. P-värdet ligger på 2,6 procent (0,026) och består av en enstjärnig signifikans. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna i hur de upplever möjligheten att uttrycka avvikande åsikter. De som läser fristående kurser anser i större utsträckning att alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation än programstudenterna. Den andra påståendefrågan på vilken det finns ett signifikant resultat är Jag har lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd bland mina kurskamrater. P-värdet är 0,5 procent, vilket motsvarar en tvåstjärnig signifikans. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna i hur de upplever möjligheten att göra sin röst hörd. De som läser fristående kurser anser i högre grad att de har lika stor möjlighet som andra studenter att göra sin röst hörd. Tabell 21 - utbildningstyp och påståendefrågor Vidare har vi testat huruvida bakgrundsvariablerna kön, utbildningstyp och uppfattad som ickesvensk har betydelse för hur studenterna svarat på de olika påståendefrågorna. Vi ska göra en sista jämförelse på om studenterna vid de olika institutionerna tycker sig ha olika instämmande i svaret på påståendefrågorna. Eftersom det nu handlar om tre grupper istället för två, som vi tidigare jämfört, så har vi inte kunnat utföra ett t-test. Istället har vi gjort en ensidig variansanalys (one-way- ANOVA) som testar om medelvärdena för grupperna på de olika institutionerna överensstämmer. I tabell 22 kan vi avläsa att studenters inställning till att ställa frågor till föreläsaren inte skiljer sig mellan institutionerna. Vi kan nämligen inte påvisa ett statistiskt säkerställt samband mellan dessa två variabler då p-värdet överstiger 5 procent (>0,05). Tabell 22 - ANOVA institutioner och påståendefråga 1 15

16 Den andra påståendefråga handlar om studenterna Tabell 23 - boxplot institutioner och påståendefråga 2 upplever att alla blir lika behandlade på institutionen. Här har vi även valt att ta med en boxplot över svaren för att visa på en skillnad mellan spridningen i svar vid respektive intuition. Boxploten hittas i tabell 23. Spridningen i instämmande i påståendet alla studenter blir lika behandlade i en undervisningssituation är större vid institutionen för psykologi jämfört med de andra två institutionerna. För Sociologiska institutionen finns två svar som avviker från medelvärdena samt en extrem uteliggare, markerad som en stjärna, som innebär att en person inte alls instämmer i påståendefrågan. Statsvetenskapliga institutionen har också två uteliggare i sin boxplot som inte heller instämmer i påståendet. Av boxploten kan dock utläsas att medianen för svaren ligger runt fem, vilket är det näst högsta instämmandet i påståendefrågan. Medianen ser lika ut för alla tre institutionerna. Skillnaden i spridningen av svaren är inte statistiskt säkerställd. P-värdet är 10 procent (0,1) och överstiger alltså signifikansnivån 5 procent (0,05) med god marginal. Vi kan däremot inte påvisa en statistisk säkerställd skillnad mellan svaret på påståendefrågan om hur studenterna upplever att alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation. I tabell 24 nedan redovisas ANOVA-tablån för den andra påståendefrågan. Tabell 24 - ANOVA institutioner och påståendefråga 2 Den tredje påståendefråga handlar om huruvida studenterna känner att de har samma möjligheter att göra sin röst hörd bland sina kurskamrater. Vi jämför även ifall det finns en skillnad mellan institutionerna och svaren denna påståendefråga. I ANOVA-tablån i tabell 25 ser vi att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna då p-värdet är på 20,6 procent (0,206). Tabell 25 - ANOVA institutioner och påståendefråga 3 16

17 Till sist i jämförelser mellan grupper och påståendefrågor har vi institution och påståendefråga 4, om studenterna upplever att det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av kurskamraterna. Vi har testat om det finns en signifikant skillnad i svaren mellan studenterna på de olika institutionerna. Bland de medverkande studenterna framgår en viss skillnad i medianen. Studenterna vid Institutionen för psykologi har en median som visar på ett högre instämmande i påståendefrågan än de andra två institutionerna. Endast av medianen kan vi utläsa att studenterna vid Institutionen för psykologi tycker det är mer jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt än studenterna vid de andra institutionerna. Detta visas i boxploten i tabell 26. Skillnaden i medelvärdena mellan de olika institutionerna är dock inte statistiskt säkerställd då p-värdet är på 59 procent (0,59). Vi kan inte påvisa att det finns någon skillnad i hur studenterna på de olika institutionerna tycker det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt. Tabell 26 - boxplot institutioner och påståendefråga 4 Tabell 27 - ANOVA institutioner och påståendefråga 4 17

18 Konfidensintervall påståendefrågor Genom att göra ett konfidensintervall för svaren på påståendefrågorna kan vi även tala om hur populationen som helhet skulle svara på påståendefrågorna. I detta fall skulle vara alla studenter på Institutionen för psykologi, Statsvetenskapliga institutionen och Sociologiska institutionen utgöra hela populationen och de svarande på vår enkätundersökning ett stickprov. Svaren på den första påståendefrågan har ett medelvärde på 0,8442, det betyder att cirka 84,4 procent av de medverkande studenterna i stickprovet har angett svar som visar att de instämmer i påståendet att de är bekväma med att ställa frågor till föreläsare under till exempel raster eller efter föreläsningar. Svarsgruppen som inte instämmer i påståendet uppgår därmed till 15,6 procent. Konfidensintervallet för den grupp som instämmer i påståendet ligger mellan 0,7934 och 0,8950 och innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 79,3 procent och 89,5 procent som instämmer i påståendefrågan. Då vi testade påståendefrågorna enligt den sexgradiga skalan kunde vi inte med statistiskt säkerhet påvisa att det fanns en signifikant andel studenter som svarat att de inte instämmer i första påståendefrågan. Genom att använda oss av konfidensintervall kan vi nu med 95 procent tillförlitlighet påvisa att andelen studenter i populationen som inte instämmer ligger någonstans mellan 10,5 procent och 20,7 procent. Tabell 28 - konfidensintervall påståendefråga 1 På den andra påståendefrågan visar svaren ett medelvärde på 0,9095. Ungefär 91,0 procent av de medverkande studenterna i stickprovet har angett svar som visar att de instämmer i påståendet att alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation. Svarsgruppen som inte instämmer i påståendet uppgår därmed till 9,0 procent. Konfidensintervallet för den grupp som instämmer i påståendet ligger mellan 0,8694 och 0,9497, vilket innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 86,9 procent och 95,0 procent. Konfidensintervallet skattar att andelen studenter i populationen som inte anser att alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation ligger någonstans mellan 10,5 procent och 20,7 procent. Tabell 29 - konfidensintervall påståendefråga 2 18

19 Testet vi utfört på den tredje påståendefrågan visar ett medelvärde på 0, ,5 procent av medverkande studenterna i stickprovet har angett svar som visar att de instämmer i påståendet att de har lika stor möjlighet som andra studenter att göra sin röst hörs bland kurskamrater. Svarsgruppen som inte instämmer i påståendet uppgår därmed till 3,5 procent. Konfidensintervallet för den grupp som instämmer i påståendet ligger mellan 0,9387 och 0,9906 vilket innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 93,9 procent och 99,1 procent. Konfidensintervallet skattar att andelen studenter i populationen som inte anser att de har lika stor möjlighet som andra studenter att göra sin röst hörs bland kurskamrater ligger någonstans mellan 0,9 procent och 6,1 procent. Tabell 30 - konfidensintervall påståendefråga 3 Testet vi utfört på svaren på den fjärde påståendefrågan visar ett medelvärde på 0,4724, det vill säga att 47,2 procent av de medverkande studenterna i stickprovet har angett svar som visar att de instämmer i påståendet att de tycker att det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av kurskamrater. Svarsgruppen som inte instämmer i påståendet uppgår därmed till 52,8 procent. Konfidensintervallet för den grupp som instämmer i påståendet ligger mellan 0,4024 och 0,5423 vilket innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 40,2 procent och 54,2 procent. Konfidensintervallet skattar att andelen studenter i populationen som inte tycker att det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av mina kurskamrater ligger någonstans mellan 45,8 procent och 59,8 procent. Tabell 31 - konfidensintervall påståendefråga 4 19

20 Trygghet och bakgrundsvariabel Vi vill även testa om det finns något samband mellan bakgrundsvariablerna och hur studenterna känner sig trygga på sin institution. Dock kan vi inte göra något säkerställt statistiskt test, detta då de som svarat Nej på frågan om den känner sig trygga på sin institution är för få till antalet. Med anledning av för lågt antal personer som svarat nej på frågan kommer vi endast att jämföra hur många av varje grupp som svarat Ja eller Nej på om de känner sig trygga på sin institution. Vi börjar med att se om det finns något skillnad mellan utbildningstyp och trygghet på institutionen. I tabell 32 visas det att det är de som är programstudenter som känner sig otrygga på sin institution. Ingen av de som svarat att de läser fristående kurser har svarat att de inte känner sig trygga på sin institution. Tabell 32 - trygghet på institution och utbildningstyp Känner du dig trygg på din institution? Ja Nej Total Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? Fristående kurser Count Expected Count 68,3,7 69,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? 100,0% 0,0% 100,0% Program Count Expected Count 120,7 1,3 122,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? 98,4% 1,6% 100,0% Total Count Expected Count 189,0 2,0 191,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? 99,0% 1,0% 100,0% 20

21 I tabell 33 ser vi istället skillnaden mellan grupperna män och kvinnor. Av tabellen kan utläsas att 100 procent av de tillfrågade männen känner sig trygga på sin institution. De som svarat att de känner sig otrygga är kvinnor. 1,6 procent av de tillfrågade kvinnorna känner sig inte trygga på sin institution. Det vi hittills kunnat konstatera om de få som känner sig otrygga är att de är programstudenter och att de är kvinnor. Tabell 33 - trygghet på institution och könsidentitet Känner du dig trygg på din institution? Ja Nej Total Vilket kön definierar du dig som? Man Count Expected Count 61,3,7 62,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 100,0% 0,0% 100,0% Kvinna Count Expected Count 123,7 1,3 125,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 98,4% 1,6% 100,0% Total Count Expected Count 185,0 2,0 187,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 98,9% 1,1% 100,0% I tabell 34 kan vi avläsa att det är en person (0,6 procent) av de personer som är rasifierade som medverkat i undersökningen som känner sig otrygg. Tabell 34 - trygghet på institution och uppfattad som icke-svensk Känner du dig trygg på din institution? Ja Nej Total Har du någon gång blivit uppfattad som ickesvensk? Ja Count Expected Count 13,9 0,1 14,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 100,0% 0,0% 100,0% Nej Count Expected Count 163,1,9 164,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 99,4% 0,6% 100,0% Total Count Expected Count 177,0 1,0 178,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 99,4% 0,6% 100,0% 21

22 Till sist kan vi titta på skillnaderna mellan svaren på de olika institutionerna. I tabell 35 kan vi se att de som känner sig allra tryggast på institutionen är de som studerar på sociologiska institutionen, därefter statsvetenskapliga institutionen och sedan institutionen för psykologi. Alla tre institutionerna har ändå ett högt medelvärde i hur studenterna känner sig trygga på institutionen. Tabell 35 - trygghet på institution och studerandes institution Vilken institution studerar du vid? N Mean Rank Känner du dig trygg på din institution? Institutionen för psykologi 48 95,00 Sociologiska institutionen 47 97,03 Statsvetenskapliga institutionen 96 95,99 Total

23 Gemenskap och bakgrundsvariabler Vi ska även testa om det finns något samband mellan bakgrundsvariablerna och hur studenterna upplever att det finns en gemenskap bland kurskamraterna. På samma sätt som som förra avsnittet, om trygghet, kan vi inte heller här göra några statistiska test huruvida det finns skillnad i grupper av studenterna som upplever en gemenskap på institutionen. Därför kommer vi endast titta på skillnaderna i svaren mellan de olika grupperna. Vi börjar med att se om det finns något skillnad mellan könsidentitet och upplevelser av gemenskap bland kurskamraterna. I tabell 36 kan vi se hur män och kvinnor har svarat på frågan om de upplever att det finns en gemenskap mellan kurskamraterna. 1,6 procent av de tillfrågade männen och 2,5 procent av de tillfrågade kvinnorna upplever inte att det finns någon gemenskap mellan kurskamraterna. Tabell 36 - upplevelse av gemenskap och könsidentitet Upplever du att det finns en gemenskap bland dina kurskamrater? Ja Nej Total Vilket kön definierar du dig som? Man Count Expected Count 59,7 1,3 61,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 98,4% 1,6% 100,0% Kvinna Count Expected Count 117,3 2,7 120,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 97,5% 2,5% 100,0% Total Count Expected Count 177,0 4,0 181,0 % within Vilket kön definierar du dig som? 97,8% 2,2% 100,0% 23

24 I tabell 37 tittar vi på hur rasifierade personer och personer som inte är rasifierade har svarat på frågan om upplevelse av gemenskap. Alla av de rasifierade personerna som deltagit i undersökningen har svarat att de upplever att det finns en gemenskap. 2,5 procent av de personer som inte är rasifierade upplever inte att det finns en gemenskap. Tabell 37 - upplevelse av gemenskap och uppfattad som icke-svensk Upplever du att det finns en gemenskap bland dina kurskamrater? Ja Nej Total Har du någon gång blivit uppfattad som ickesvensk? Ja Count Expected Count 11,7,3 12,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 100,0% 0,0% 100,0% Nej Count Expected Count 156,3 3,7 160,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 97,5% 2,5% 100,0% Total Count Expected Count 168,0 4,0 172,0 % within Identifierar du dig själv som svensk? 97,7% 2,3% 100,0% 24

25 I tabell 38 kan vi se skillnader mellan om studenterna läser fristående kurser eller program och huruvida de upplever en gemenskap bland sina kurskamrater. 1,6 procent av de personer som läser på fristående kurser och 3,3 procent av de personer som läser program upplever inte att det finns en gemenskap. Tabell 38 - upplevelse av gemenskap och utbildningstyp Upplever du att det finns en gemenskap bland dina kurskamrater? Ja Nej Total Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? Fristående kurser Count Expected Count 62,3 1,7 64,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? 98,4% 1,6% 100,0% Program Count Expected Count 117,7 3,3 121,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? 96,7% 3,3% 100,0% Total Count Expected Count 180,0 5,0 185,0 % within Läser du fristående kurser eller är du registrerad på ett program? Till sist ska vi titta på om det finns någon skillnad i hur studenterna upplever en gemenskap beroende på vilken institution de tillhör. I tabell 39 kan vi se att studenterna på den statsvetenskapliga institutionen har svarat i högre grad att de upplever en gemenskap än de andra. Tabell 39 - upplevelse av gemenskap och studentens institution Upplever du att det finns en gemenskap bland dina kurskamrater? Vilken institution studerar du vid? N Mean Rank Institutionen för psykologi 47 92,47 Sociologiska institutionen 48 90,50 Statsvetenskapliga institutionen Total ,61 97,3% 2,7% 100,0% 25

26 Särbehandling och bakgrundsvariabler Nedan redovisas resultaten från test i syfte att undersöka om de medverkandes bakgrundsvariabler har någon betydelse för hur studenten uppfattar att andra personer har blivit illa behandlande av undervisande personal. Vi har inte kunnat göra några statistiska test på alla grupper, detta då det gruppen som svarat ja på att de anser andra eller en själv har blivit illa behandlade har varit så pass liten i jämförelse med gruppen som svarat att de eller andra studenter inte blivit illa behandlade. Det är även så att ingen av de medverkande i undersökningen har själv angett att de blivit illa behandlade av undervisande personal på grund av etnicitet. Däremot kommer vi kunna redovisa resultatet på vilka bakgrundsvariabler personer har som upplevt sig blivit illa behandlade på grund av könsidentitet. Det första testet på detta område finner du i tabell 40. Här har vi testat om det finns en skillnad i hur studenter på fristående kurser och program upplever att andra studenter blivit illa behandlade av lärare eller föreläsare på grund av etnicitet. Vi kan inte utföra något statistiskt test då gruppen som svarat att andra studenter blivit illa behandlade på grund av etnicitet endast består av fyra personer u gruppen (motsvarande 2,2 procent). Det vi kan se är att det är en person som läser fristående kurser som upplevt att en annan student blivit illa behandlad av en lärare eller föreläsare på grund av etnicitet. För programstudenter är tre personer som uppgett det. Tabell 40 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. etnicitet och utbildningstyp 26

27 I tabell 41 har vi testat om det finns någon skillnad mellan studenter som är registrerade på ett program jämfört med kurs när det gäller om andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet vid intuitionen de studerar vid. Vi kan inte påvisa att det finns någon signifikant skillnad i hur de olika studenterna har svarat. P-värdet från Fischers exakta test är nämligen 48,6 procent (0,486). Tabell 41 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och utbildningstyp 27

28 Vi kan inte göra något statistiskt test på om det finns någon skillnad i hur kvinnor och män har upplevt att andra studenter har blivit illa behandlade av föreläsare på grund av etnicitet. De som svarat att de upplevt det är här fyra personer i gruppen. Det vi kan se i tabellen dock är att det inte är några män som upplevt att andra studenter blivit illa behandlade av undervisande personal på grund av etnicitet Tabell 42 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. etnicitet och könsidentitet I tabell 43 kan vi dock testa om vi kan påvisa att det finns någon skillnad mellan studenter som identifierar sig som män respektive kvinnor svarat angående om andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet vid intuitionen de studerar vid. P-värdet från Fischers exakta test är nämligen 71,9 procent (0,719). Vi kan inte påvisa en signifikant skillnad i hur män och kvinnor upplever att andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet. Tabell 43 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och könsidentitet 28

29 Fortsättning tabell 43 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och könsidentitet Vi kan inte heller göra ett statistiskt test om det finns någon skillnad i hur rasifierade studenter eller studenter som inte är rasifierade anser att andra studenter blivit illa behandlade av lärare på grund av etnicitet. Det vi kan läsa av tabell 44 är att ingen av de medverkande rasifierade studenterna har upplevt att andra studenter blivit illa behandlade på grund av etnicitet. Tabell 44 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. etnicitet och rasifierad 29

30 I tabell 45 testar vi om det finns någon skillnad i hur rasifierade personer och personer som inte blivit rasifierade upplever att andra studenter blivit illa behandlade av lärare på grund av könsidentitet. Vi kan inte påvisa att det finns någon skillnad mellan studenter som uppger att andra har uppfattat dem som icke-svensk under sin studietid angående om andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet vid intuitionen de studerar vid. P-värdet från Fischers exakta test är nämligen 56.4 procent (0,564). Tabell 45 - andra studenter blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och rasifierad 30

31 I tabell 46 redovisar vi svaren från studenter som blivit illa behandlade på grund av könsidentitet och utbildningstyp. Ingen av de medverkande studenterna som läser fristående kurser anser sig ha blivit illa behandlade på grund av könsidentitet, däremot är det 3,2 procent av de tillfrågade som läser program som upplevt att de blivit illa behandlade av lärare eller föreläsare på grund av könsidentitet. Tabell 46 - blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och utbildningstyp I tabell 47 kan vi se att ingen av de medverkande männen har upplevt sig illa behandlade på grund av könsidentitet, däremot har 3,2 procent av de medverkande kvinnorna upplevt det. Tabell 47 - blivit illa behandlade p.g.a. könsidentitet och könsidentitet 31

32 Konfidensintervall särbehandling Svaren på frågan om andra studenter blivit illa behandlade på grund av könsidentitet har ett medelvärde på 0,9486, vilket innebär att 94,9 procent av de medverkande i stickprovet har angett att de inte upplevt att andra studenter, på grund av könsidentitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare. Svarsgruppen som uppger att de har upplevt en sådan form av negativ särbehandling uppgår därmed till 5,1 procent. Konfidensintervallet för den grupp som inte upplevt negativ särbehandling av andra studenter ligger mellan 0,9155 och 0,9816 vilket innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 91,6 procent och 98,1 procent. Konfidensintervallet skattar att andelen studenter i populationen som upplevt negativ särbehandling av föreläsare eller lärare ligger någonstans mellan 1,8 procent och 8,4 procent. Tabell 48 - konfidensintervall över upplevelser att andra studenter blivit illa behandlade p.g.a könsidentitet Svaren på frågan om en själv har blivit illa behandlad på grund av könsidentitet har ett medelvärde på 0,9795, vilket innebär att 98,0 procent av de medverkande studenterna i stickprovet har angett att de inte upplevt att de, på grund av könsidentitet, blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare. Svarsgruppen som uppger att de har blivit illa behandlade på grund av könsidentitet uppgår därmed till 2,0 procent. Konfidensintervallet för den grupp som inte upplevt att de blivit illa behandlade ligger mellan 0,9594 och 0,9996 vilket innebär att den verkliga andelen i populationen troligtvis ligger någonstans mellan 95,9 procent och 99,96 procent. Konfidensintervallet skattar att andelen studenter i populationen som upplevt att de blivit illa behandlade på grund av deras könsidentitet ligger någonstans mellan 0,0004 procent och 4,1 procent. Tabell 49 - konfidensintervall över upplevelser att själv blivit illa behandlade p.g.a könsidentitet 32

33 Diskussion" På uppdrag av Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet har vi undersökt och jämfört hur studenter vid Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för psykologi och Sociologiska institutionen upplever det studiesociala rummet. Våra resultat pekar på att en stor majoritet av studenterna känner sig trygga och verkar ha en bra studiesocial situation. Den utmärkande betydelsen av undersökningen är att mellan 1,8 och 8,4 procent av studenterna på Samhällsvetenskapliga fakulteten har känt sig negativt särbehandlade av föreläsare eller lärare i en undervisningssituation. Resultatet visar dock på vissa skillnader mellan de undersökta gruppernas upplevelser. Rasifierade studenter instämmer i högre grad än andra studenter i påståendet Alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation. Även om de båda grupperna i stor del instämmer i påståendet finns en signifikant skillnad i vilken grad de olika grupperna instämmer. En annan signifikant skillnad är att rasifierade studenter upplever det svårare att uttrycka en avvikande åsikt. Dessa två skillnader i svaren är något som kan diskuteras och lyftas, framförallt då vi även kunnat se att 47 procent av de medverkande studenterna har upplevt att andra studenter har blivit illa behandlade av föreläsare eller lärare på grund av sin etnicitet. Vidare finns en signifikant skillnad mellan hur studenter som läser fristående kurser respektive program instämmer i påståendefrågorna. De som läser fristående kurser anser i större utsträckning att de har möjlighet att göra sin röst hörd än programstudenter. Hur det kommer sig att det ser ut på det här viset tror vi kan bero på exemplevis ålder. Det är även värt att kommentera vissa spridningar och typvärden på påståendefrågorna i stickprovet. För påståendet alla studenter blir likabehandlade i en undervisningssituation är typvärdet fem av sex på en skala där ett motsvarar instämmer inte alls och sex instämmer helt. 89 procent av studenterna har svarat mellan tre till sex, vilket innebär att en stor del av de tillfrågade i någon grad instämmer i påståendet att alla studenter blir lika behandlade. Faktum kvarstår dock att cirka 10 procent av studenterna i stickprovet inte anser att alla studenter blir lika behandlade i en undervisningssituation. I påståendefrågan Jag har lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd bland mina kurskamrater har de flesta studenter i stickprovet svarat att de instämmer, men inte helt (typvärdet fem). Om detta beror på diskriminering eller andra orsaker kan vi inte dra några slutsatser om. Det finns en större spridning bland svaren i påståendefrågan Jag tycker det är jobbigt att uttrycka en avvikande åsikt som inte delas av mina kurskamrater" jämfört med de andra påståendefrågorna. Typvärdet är fyra, vilket kan tolkas som att de inte känner sig helt bekväma med att yttra en avvikande åsikt. Inte heller här kan vi dra någon slutsats om orsaken, då det kan bero på en rad olika faktorer. Exempelvis kan det vara så att den avvikande åsikten är rasistisk eller homofobisk och att personen därför inte känner sig bekväm med att yttra dem. I rapporten har vi i vissa fall inte kunnat påvisa signifikanta samband mellan en viss åsikt och hur studenter identifierar sig. Det innebär dock inte att studenternas åsikter är identiska inom de olika grupperna, men möjligheten finns att bristen på signifikanta skillnader beror på att kvinnor och män har samma bild av det studiesociala rummet. Trots detta har 12 procent av studenterna har svarat att de upplevt att andra personer blivit illa behandlade av undervisande personal på grund av sin könsidentitet. Något som kan ses som en förklaring till detta, är att resultatet på fråga 4, Jag har 33

34 lika stor möjlighet som andra studenter att göra min röst hörd, där p-värdet tangerar en enstjärnig signifikansnivå med ett värde på 6,64 procent, man kan alltså tänka sig att det existerar skillnader mellan svaren hos de som identifierar sig som män och kvinnor. En annan tänkbar förklaring är att gruppen främst utgörs av personer som varken definierar sig som kvinna eller man och som upplevt sig blivit diskriminerade. Vi bör även ha i åtanke att de medverkande studenterna inte representerar en jämn fördelning av könen. Detta kan också tänkas ha en viss påverkan på mindre skillnader mellan grupperna män och kvinnor. Det finns även vissa samband som kan observeras i stickproven men som inte går att påvisa statistiskt säkerställda på grund av att frekvenser är alltför låga (exempelvis de personer som inte definierat sig som kvinnor eller män). I dessa fall hade det varit intressant att genomföra ytterligare en undersökning med ett större stickprov för att få bättre underlag. Rapporten undersöker om det finns tecken på strukturell diskriminering i undervisningssituationer för studenter vid Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för psykologi och Sociologiska institutionen. Resultatet kan ses som en indikator på det studiesociala rummet vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det hade varit intressant att bedriva ytterligare forskning i syfte att undersöka studenter vid hela fakultetens bild av det studiesociala rummet. Det hade även varit ett intressant komplement till rapporten att undersöka studenters upplevelse av det studiesociala rummet med andra undersökningsmetoder. Frågorna vi har undersökt kan nämligen upplevas som känsliga vilket gör att de tillfrågade inte svarar sanningsenligt, även om de litar på att anonymiteten inte bryts. Om vi hade kompletterat med intervjuer hade vi möjligtvis kunna få bättre resultat. Det bör understrykas att detta är subjektiva bedömningar från de som svarat på enkäten. Vi har även utgått från andrahandskällor från de medverkande då vi undersökt hur andra studenter blivit behandlade. Det går därför ej att dra för stora slutsatser om den studiesociala miljön eller faktiska beteendemönster inom institutioner som har en negativ effekt på studenter på grund av deras etnicitet eller könsidentitet. Vidare kan vi inte dra några slutsatser om föreläsarnas behandling av studenterna av svaren på påståendefrågan jag är bekväm med att ställa frågor till föreläsaren. På detta påstående instämde de flesta, men inte alla, av de tillfrågade. Huruvida svaren på frågan beror på föreläsarens behandling av studenterna eller andra faktorer som studiemiljö eller grupptryck är dock svårt att säga. Det bör noteras är att vi på grund av begränsningar som tids- och resursbrist, inte gjort något slumpmässigt urval. Slutsatser om direkta samband mellan undersökningen och vår målpopulation är därför svåra att dra, men vår förhoppning är trots detta att kunna förmedla en bild av studenternas erfarenheter och upplevelser av det studiesociala rummet. En annan felkälla är risken för snedvridet resultat orsakat av de individbortfall vi ersatt med andra individer än de som valts ut i första hand. Vi är medvetna om att svaren från de tilltänkta individerna som av olika anledningar inte fyllt i enkäten är oersättliga. Trots detta har vi gjort bedömningen att resultatets styrka troligen påverkas mer negativt av ett alltför litet antal svarande. Vidare har vi kunnat se ett partiellt bortfall. På grund av dessa felkällor har vi valt att även diskutera vissa p-värden som ligger något över 5 %. Vi hoppas att genom denna rapport kunna bidra till ett ökat intresse för likabehandlingsfrågor och studenters studiesociala miljö då det ligger i såväl Lunds universitets som dess studenters intresse att verka för en öppen och accepterande miljö. Den viktigaste slutsatsen att dra från denna rapport är att en signifikant del av studenterna vid statsvetenskapliga institutionen, sociologiska institutionen samt psykologiska institutionen inte känner sig trygga vid sin institution. 34