Budgetskrivelse 2013 Facknämnder Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Nämndens verksamhetsinriktning...6 3 Målen...12 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska...12 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande...13 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö...13 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid...14 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov...14 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan...14 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande...16 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola...17 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete...17 3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska...18 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet...18 3.12 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver...18 3.13 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad...18 3.14 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid...18 3.15 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor...19 3.16 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen...19 3.17 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad...19 3.18 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar...19 3.19 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad...20 3.20 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling...20 Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 2(29)
3.21 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor...20 3.22 Luftföroreningarna ska minska...20 3.23 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier...20 3.24 Biologisk mångfald ska värnas...21 3.25 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden...21 3.26 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken...21 4 Verksamheten...22 4.1 Viktiga förändringar...22 4.2 Ekonomiska konsekvenser...25 4.3 Investeringar...26 5 Äskanden...27 6 Särskilda frågor...28 6.1 Jämställdhetsintegrering...28 7 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö...29 Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 3(29)
1 Sammanfattning Utbildningsresultatet inom gymnasieskolan är på helheten nästan oförändrad. Däremot sker både förbättringar och försämringar i resultaten på enhetsnivå. Andel elever med slutbetyg inom 4 år i Malmö 2011 är i kommunala skolor 83,3% och fristående skolor 78,4%. Målet är att andelen ska öka och fler ska klara sin utbildning. Utbildningsverksamheten inom Komvux Malmös olika enheter bedöms hålla god kvalitet, vilket bekräftades av Skolinspektionens granskningsrapport. Gymnasieskolan är inne i en historiskt genomgripande förändring, minskad demografi samt en ökad konkurrens från ett ökat antal fristående gymnasieskolor. Konstaterade problemområden inom gymnasieskolan: Strukturella underskott på enhetsnivå på grund av utvecklingen inom demografi, elevernas val av program och den ökade konkurrensen, vilket innebär färre elever på fler skolor. Denna utveckling har lett till ett omställningsbehov både gällande personal och lokaler inom gymnasieskolan. Frågan som måste ställas är, kan Malmö stads kommunala gymnasieorganisation klara av att erbjuda alla nationella program. Behov av stödinsatser ökar, vilket kan konstateras i antalet ansökningar angående tilläggsbelopp. Avhopp och ofullständig skolgång ger ungdomar sämre chanser på arbetsmarknaden och därmed minskade möjligheter till egen försörjning. Minskning av statsbidragen till gymnasieskola, trots att det i nuläget finns elever inom både den gamla och nya gymnasieskolan, nya krav på lärarlegitimation med mera. Aviserade hyresökningar inom den kommunala gymnasieskolan i Malmö. Det finns idag tydliga synergieffekter mellan olika skolformer, som vid en eventuell förändring kan försämra förutsättningarna för skolorna att klara sin ekonomi. Höstterminen 2013 föreslås en ny gymnasiesärskola att träda i kraft. Förslaget innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Konstaterade problemområden inom gymnasiesärskolan: I Årsrapport av utbildningsnämndens Systematiska arbetsmiljöarbete 2011 konstaterades ett mycket högt antal allvarliga tillbud vid Parkskolan. Detta har inneburit att en arbetsmiljökartläggning har påbörjats för att analysera utfallet samt återkomma med förslag på åtgärder. Antalet elever inom gymnasiesärskolan med behov av stödåtgärder har ökat. Vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå ökar förutsättningarna för demokrati, integration, delaktighet i samhälls- och arbetsliv samt självförsörjning. Konstaterade problemområden inom vuxenutbildningen: Det riktade statsbidraget för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning minskade kraftigt i budgeten 2012 för utbildningsnämnden, då satsningen upphörde vid årsskiftet 2011/12. Detta har medfört en neddragning av beställning av vuxenutbildning såväl internt som externt. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 4(29)
Sökandebilden - viss avmattning inom rättighetslagstiftade utbildningar, ökat behov av allmän gymnasial vuxenutbildning samt yrkesvuxutbildning Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 5(29)
2 Nämndens verksamhetsinriktning Gymnasieskolan Verksamheten kommer 2013 att i hög grad inrikta sig på fortsatt implementering av den nya gymnasiereformen som trädde i kraft höstterminen 2011. Implementeringen ställer stora krav på verksamheten i form av fortbildning och tid för anpassning av undervisning, lokaler mm i den nya programstrukturen. Samtidigt som nya program, inriktningar, ämnesplaner och betygsskalor ska införas måste elever i år 3 ges ett kvalitativ fullföljande av sin utbildning inom den tidigare gymnasiereformen. Organisation Den kommunala platsorganisationen är från och med hösten 2011 svårare att förutspå än tidigare. De nya programmen och behörighetskriterierna gör att elever inte kan bedömas som behöriga eller obehöriga förrän de valt program. Demografin påverkar också organisationen då elevantalet som lämnar åk 9 i Malmö jämfört med 2011 minskar med ca 100 elever 2012 och ca 250 elever 2013. Underlaget för gymnasieskolan minskar med fler elever än så om man dessutom räknar samman Malmö och kranskommunerna Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala. Av denna anledning är elevunderlaget för de nya nationella och introduktionsprogrammen osäkert. Att den kommunala organisationen inte dras ner fullt ut enligt demografi och val till andra skolor beror på att andelen obehöriga elever från grundskolan är stor och varit ökande från 18,1% år 2008 till 21,6% år 2010 inkl grundfriskolor. Från och med hösten 2011 är behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning förändrade. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesprogram ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen, sammanlagt tolv ämnen. För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste eleven ha godkänt betyg i biologi, fysik och kemi. Andel (%) elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan per program i riket och i Malmös kommunala och fristående skolor våren 2011 Yrkesförberedande Estetiska programmet Ekonomi-, humanstiska och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogram och teknikprogrammen Riket 88 87 85 84 Malmö kommunala Malmö fristående 76 75 74 72 92 92 91 89 Källa: Uppgifterna avseende riket är preliminär statistik presenterad av Skolverket i ett pressmeddelande den 23 augusti 2011. Slutgiltigt nationell statistik publiceras i november. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 6(29)
Uppgifterna avseende Malmös kommunala och fristående skolor är beräkningar gjorda av Stadskontoret, Malmö kommun. Andel behöriga förstahandssökande till yrkesprogram 2012 2011 Kommunala 35 % 35 % Fristående 45 % 54 % Friskolorna har en högre andel behöriga förstahandssökande till yrkesprogram än de kommunala skolorna, men skillnaden har minskat mellan 2011 och 2012 års gymnasieval. Vi saknar uppgifter gällande meritvärden för sökande till yrkesprogram. Därför har vi inte hela bilden av skillnaden i förutsättningar för elever på kommunala respektive fristående yrkesprogram. Skillnaden på 10 %-enheter i behörighet får betydande ekonomiska konsekvenser för de kommunala yrkesgymnasierna. De kommunala skolorna har elever med överlag sämre förkunskaper och större stödbehov. Här finns exempelvis de obehöriga eleverna på programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Eleverna i kommunala skolor kan förväntas ha längre genomsnittlig utbildningstid. Skolor med yrkesprogram har i högre utsträckning än högskoleförberedande program höga fasta kostnader, för speciallokaler, inventarier etc, medan skolor med högskoleförberedande program har flexibla lokaler som kan anpassas till olika ändamål. Höga fasta kostnader och en vikande sökandebild bidrar till hög kostnad per elev och underskott. Kostnaderna för utbildningen i den kommunala organisationen ligger till grund för ersättningen till de fristående skolorna, vilket ytterligare urgröper ekonomin på de kommunala yrkesgymnasierna och tenderar att ytterligare försvåra rekryteringen av elever till kommunala yrkesprogram. Det finns således en risk för en ond cirkel där det blir allt svårare att upprätthålla ambitionen om att erbjuda alla nationella yrkesprogram i Malmö stad. Sedan höstterminen 2009 har ett avtal träffats mellan samtliga skånska kommuner om Fritt sök. Avtalet som uppdaterats inför den nya gymnasiereformen ger alla elever i Skåne rätt att söka nationella program och Programinriktat individuellt val på samma villkor oavsett hemkommun. Eleverna blir mottagna i första hand vilket innebär att de konkurrerar om plats med sitt meritvärde från årskurs 9. Från och med 2012 ingår även västra Blekinge, dvs alla kommuner utom Karlskrona, i Fritt sök. Fritt sök har lett till en ökning av förstahandssökande från övriga Skåne till Malmö gentemot före avtalet, men antalet har minskat jämfört med första året. Antalet Malmöelever som söker sig till övriga Skåne har också ökat något men allteftersom utbudet inom Malmö ökar avtar antalet sökande till andra kommuner. Antalet elever från kranskommunerna som 2011 går på Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 7(29)
kommunala gymnasieskolor i Malmö motsvarar ungefär antalet från 2009. Den nya gymnasiereformen har alltså inte gjort någon skillnad. Inför läsåret 2012/13 förväntas ingen större förändring och resultat från första ansökningsperioden är först klart i mitten av mars. Detta kan komma att påverka organisationen på många sätt. Anpassningar måste som tidigare göras med koppling till det ökade antalet Malmöelever i fristående gymnasieskolor. Antalet fristående gymnasieskolor som startade utbildning i Malmö hösten 2011 var 24 stycken. Inför höstterminen 2012 startar 1 ny skola. Och flera av de redan etablerade startar nya program eller inriktningar. En ny ansökningsomgång inför 2013 både vad gäller tillstånd för skolor och program inom befintliga skolor är igång. Detta innebär att platsutbudet på fristående skolor förväntas öka även under 2013. Fristående gymnasieskolor får i den nya gymnasiereformen bedriva vissa Introduktionsprogram. Elever får till skillnad mot tidigare fritt söka 3 introduktionsprogram i fristående skola medan för de 2 andra måste avtalas med hemkommunen. Antalet elever inom de nya introduktionsprogrammen på fristående skolor ökade under 2011 och beräknas öka ytterligare under 2012 och därmed påverka den kommunala organisationen. Lika villkor Allt arbete kring gymnasiereform och den kommunala organisationen måste ställas mot reformen om lika villkor. Budgeterad kostnad för den kommunala verksamheten styr vilket bidrag som kommunen måste betala som grundbelopp till fristående huvudmän. Det är alltså viktigt att inte ha kostnader för personal och lokaler som inte finns behov av för de elever som söker den kommunala skolan. Detta ställer stora krav på analysinstrument och administrativa system för att arbeta med rätt dimensionering. Budget måste tas fram ett år innan en tredjedel av eleverna söker till år 1 vilket leder till att alla beslutsunderlag är osäkra. Kommunala uppföljningsansvaret Utbildningsnämnden har uppdraget att svara för uppföljningsansvaret för elever mellan 16 och 19 år. Sedan 2008 har ett samarbete mellan gymnasieantagningen och Vägledningscentrum pågått för att gemensamt se till att ansvaret för uppföljning uppfylls. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning och kontakter med gymnasieskolor för att fånga elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Skattemyndighetens folkbokföringsverksamhet. Vägledningscentrum kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och uppföljning av dessa elevers verksamhet. Verksamheten är viktig och en resursförstärkning för att bättre kunna kontakta ungdomar som finns utanför skolverksamhet är en viktig samhällsfråga inte enbart en fråga inom förvaltningens verksamhet. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan i Malmö har idag samma ledning som gymnasieskolan och befinner sig till stora delar i samma byggnader som denna. Reformeringen av gymnasiesärskolan som förväntas träda i kraft den 30 juni 2013 innebär att gymnasiesärskolans syfte och struktur till stora delar likställs med gymnasieskolan. Nytt fokus på skolformens kunskapsuppdrag liksom tyngdpunkt på högsta möjliga flexibilitet för den enskilde elevens möjlighet till utveckling och delaktighet ökar kraven på samverkan inom skolformen men också mellan skolformerna. Drygt 60 % av eleverna går på nationella yrkesinriktade program för att efter avslutad utbildning gå vidare ut i arbetslivet. I den nya gymnasiesärskolan ska även elever som f n undervisas inom den s k yrkesträningen kunna erbjudas en längre arbetsplatsförlagd utbildning. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 8(29)
Samarbete med det lokala arbetslivet genom den arbetsplatsförlagda utbildningen behöver liksom för gymnasieskolan stärkas och skolans arbete kan till större delar ske gemensamt för skolformerna. Vuxenutbildningen ska genom det förändrade uppdraget för den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå kunna bli ett reellt utbildningsalternativ för elever som lämnar gymnasiesärskolan och inte blivit färdiga med sin utbildning. Gymnasiesärskolan är en liten skolform med elever som behöver mötas utifrån sina styrkor och förmågor. Det finns idag ett ökat antal elever med obefintlig skolnärvaro i grundskolans högre år och där flera elever löper risk för psykisk ohälsa. Eleverna är i behov av långtgående individuella studieplaner och finns i gymnasiesärskolans s k resursskola. Ett annat problemområde är elever med autism på låg utvecklingsnivå som undervisas i någon av specialenheterna och där kravet på mer resurser för att kunna skräddarsy individuella lösningar är ständigt återkommande. Gymnasiesärskolans elevgrupp är mycket heterogen och det finns idag också elever som kommer till gymnasiesärskolan med betyg i flera grundskoleämnen och som behöver större utmaningar och en mer flexibel studieplanering. Kommande utmaningar för gymnasiesärskolan är stora och förändringsarbetet kräver att gymnasieskolan involveras mer för den stora majoriteten av eleverna i utvecklingsarbetet för en inkluderande och likvärdig skola. Reformeringen av den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå behöver i sin tur ske i nära samarbete och parallellt med reformarbetet inom gymnasiesärskolan. Gemensam kompetensutveckling av skolans personal om kunskapsuppdraget men också om vad utvecklingsstörning innebär ska kunna leda till skolutveckling och ökad kvalitet i verksamheterna. I utredningen om den framtida gymnasiesärskolan föreslås statliga implementeringsinsatser i samma skala som genomfördes för gymnasieskolan. Det stärker samtidigt behovet av en lokal strategi i förändringsarbetet. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå ökar förutsättningarna för demokrati, integration, delaktighet i samhälls- och arbetsliv samt självförsörjning. Undersökningar visar att personer som saknar fullständig gymnasieutbildning har mycket svårt att ta i anspråk de nya jobb som skapas successivt. Inte minst i en stad som Malmö, med en förhållandevis låg utbildningsnivå, spelar därför vuxenutbildningen en viktig roll och en strävan bör vara att så långt möjligt möta efterfrågan på och behov av utbildning. Svenskundervisning för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux är en rättighet för dem som saknar kunskaper som respektive utbildning avser att ge och efterfrågan måste kunna tillgodoses, oavsett den ekonomiska situationen. Enligt den nya skollagen, som ska tillämpas på vuxenutbildningen från och med 1 juli 2012, kommer även viss gymnasial vuxenutbildning att bli en rättighet. Då denna utökade rättighetslagstiftning berör personer som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan, men som saknar grundläggande behörighet till högskolestudier, kommer detta dock i praktiken att aktualiseras först 2014, då de första eleverna från den nya gymnasieskolan går ut. Beroende på stadens befolkningssammansättning utgör den rättighetslagstiftade utbildningen en mycket stor del av vuxenutbildningen. Behovet av denna typ av utbildning styrs i hög grad av befolkningssammansättning och kommuninvånarnas utbildningsnivå. Efterfrågan på Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 9(29)
gymnasial vuxenutbildning, både volym- och inriktningsmässigt, påverkas mer av konjunkturoch arbetsmarknadsläget än vad efterfrågan på sfi och grundläggande vuxenutbildning gör. Oberoende av konjunkturläget är det emellertid angeläget att även utbildningsinsatserna på gymnasial nivå volymmässigt kan hållas på en hög nivå. Det handlar t.ex. om att möjliggöra vidaregång till högre utbildning, att kunna skaffa sig en yrkesutbildning eller att utbilda sig för ett nytt yrke. Vuxenutbildningen bör också medverka till kompetensutveckling för anställda och erbjuda kommuninvånarna kompetenshöjande insatser så att man kan hålla sig fortsatt anställningsbar. Detta förutsätter god tillgänglighet och stor flexibilitet i de utbildningsinsatser som erbjuds. I tider präglade av ett förbättrat arbetsmarknadsläge har vuxenutbildningen en viktig uppgift i att bidra till att behovet av yrkesutbildad arbetskraft kan mötas och att matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, som innebär att många saknar arbete och sysselsättning, samtidigt som arbetsgivare har svårt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens, minskar. Detta sker genom yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning, anpassade efter såväl individens som samhällets och arbetsmarknadens behov och präglade av ett validerande förhållningssätt, så att den enskildes tidigare kunskaper och kompetens tas tillvara. Lärlingsutbildning och utbildning med hög grad av arbetsplatsförlagt lärande bedöms vara utbildningsformer som kan bidra till att rekrytera nya målgrupper till vuxenutbildningen, samtidigt som den direkta kopplingen till arbetslivet blir stark. Oavsett om det handlar om rättighetslagstiftad eller annan, allmän eller yrkesinriktad, utbildning ska insatserna styras av tydliga mål för individen. Därför måste en fortsatt utveckling ske inom områdena studie- och yrkesvägledning och individuell studieplanering. Vid planeringen ska hänsyn tas till den enskildes tidigare kunskaper och specifika behov av kompetensförstärkning. Utbildningar och utbildningsnivåer ska kunna kombineras för effektiva studieplaneringar, för att den enskildes väg mot arbete och egen försörjning ska kortas och för att den enskilde ska kunna nå sitt mål så fort som möjligt. Förutsättningarna för studier varierar mellan olika personer. Utgångspunkten för den fortsatta utvecklingen inom vuxenutbildningen bör vara att så många som möjligt ska kunna delta i de utbildningsinsatser som erbjuds. För personer med begränsade kunskaper i svenska ska t.ex. olika former av svenskstöd kunna ges i anslutning till annan utbildning och en fortsatt utveckling av yrkesutbildning i kombination med sfi ska ske. Inom vuxenutbildningen ska utvecklingsarbete också bidra till att ytterligare öka tillgängligheten för personer med olika former av fysiska eller intellektuella funktionshinder. Olika stödfunktioner, såväl inom eller i direkt anslutning till utbildning som genom t.ex. lärcentrum, bör utvecklas och förstärkas för att underlätta allas deltagande i både allmänna som yrkesinriktade kurser. I den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen ska vikt läggas vid samverkan med olika myndigheter och andra aktörer i samhället, såväl inom som utanför kommunen, samt företrädare för branscher, näringsliv och högre utbildning. Detta för att på bästa sätt anpassa utbildningarna efter de krav som ställs från olika håll och som gör att insatserna får en så stark legitimitet och relevans som möjligt. Utvecklingen ska också präglas av en fortsatt och utökad regional samverkan avseende såväl den svenska som den danska sidan av sundet. Rörelsen över kommun- och landsgränserna är stor och arbetsmarknaden är regional. Detta innebär att också arbetet med utbildning, som ska bidra till samhällets och arbetsmarknadens kompetensförsörjning, måste ske utifrån ett regionalt perspektiv och tänkande. Lokaler och investeringar Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 10(29)
Efter genomförda förändringar av gymnasieskolans organisation och fysiska miljö inför läsåret 2011/12 pågår nu planeringen för att möta den fortsatta demografiska minskningen i gymnasieåldrarna och att ett ökat antal elever från Malmö söker sig till fristående gymnasieskolor. För att optimera organisationen och lokalanvändandet är en utredning påbörjad, om den framtida placeringen av ett antal gymnasieprogram som ej innefattades i utbildningsnämndens beslut i oktober 2010, avseende Ny gymnasieorganisation 2011. Utbildningsnämnden kommer under våren 2012 att fatta beslut om en organisationsförändring för dessa gymnasieprograms framtida placering. Behovet av fysiska åtgärder vid skolor som direkt eller indirekt berörs av organisationsförändringarna kommer att läggas in i detta beslut. Utbildningsnämnden har beslutat att flytta verksamheterna vid Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet till Malmö latinskola hösten 2013. Lokalerna på Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet lämnas kontraktsenligt. Ny- och ombyggnad av Malmö latinskola pågår och skall vara färdigställd till hösten 2013. För att säkerställa att utbildningarna på skolan blir eftersökta krävs extra marknadsföringsinsatser. För Pauli gymnasium och Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium finns det behov av ytterligare en idrottshall för täcka behovet av lokaler för ämnet Idrott och Hälsa. Planerade lokalförändringar, med undantag för i dag pågående utredningar, finns redovisade för samtliga skolformer och för de administrativa enheterna i lokalförsörjningsplanen för perioden 2012-2021. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 11(29)
3 Målen 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Malmö stad erbjuder samtliga tolv nationella yrkesprogram i den nya gymnasieskolan. Flera av utbildningsnämndens skolor ger eleven möjlighet att läsa sitt yrkesprogram som gymnasial lärlingsutbildning, med minst hälften av utbildningen förlagd till ett eller flera företag. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet. Det ska vara möjligt att direkt efter utbildningen påbörja en yrkesbana. Samtliga obehöriga elever från årskurs 9 ska erbjudas en individuell planering för att ges optimala möjligheter att bli behöriga till nationellt program samt att klara av att fullfölja ett nationellt program alternativt erbjudas möjligheter att förberedas för yrkeslivet. Gymnasieantagningen fortsätter tillsammans med Vägledningscenter arbetet med registrering, brevkontakt, personlig kontakt och vägledningssamtal för ungdomar inom uppföljningsansvaret. Löpande kontaktas nytillkomna elever inom uppföljningsansvaret. Dessutom kontaktas samtliga ungdomar inom uppföljningsansvaret två gånger om året. Antal elever inom uppföljningen avrapporteras i samband med delårsbokslut och årsanalys. Många ungdomar lämnar idag gymnasieskolan utan fullständiga betyg och vuxenutbildningen är viktig för att ungdomsarbetslösheten ska minska. Ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning ska genom vuxenutbildningen ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att vidaregång till högre utbildning eller arbete möjliggörs. Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska förstärkas så att man i ett tidigt skede fångar upp individer som behöver kompletteringar. Vuxenutbildningen ska erbjuda yrkesutbildningar, som planeras för att matcha arbetsmarknadens behov och efterfrågan och som möjliggör för ungdomarna att skaffa sig en tydlig yrkesidentitet. Praktik och arbetsplatsförlagt lärande ger ungdomarna kontakter på arbetsmarknaden och kan leda till anställning direkt efter avslutad utbildning. Arbetet med lärlingsutbildningar med mycket stark arbetslivsanknytning ska utvecklas ytterligare. Ungdomar ska erbjudas målgruppsanpassad utbildning. European Second Chance, E2C, är ett exempel på sådan utbildning men utveckling ska ske så att fler utbildningar tar särskild hänsyn till målgruppens förutsättningar och önskemål. Genom samverkan mellan vuxenutbildningen, Vägledningscentrum, ungdomsuppföljningen, Arbetsförmedlingen och JobbMalmö ska kombinationer av insatser underlättas, så att man finner effektiva och tydliga vägar för den enskilde, som kan leda fram till arbete. Genom att förstärka arbetet med studieplaneringar och att formulera tydliga, individuella syften och mål, ska ungdomars motivation för studier öka. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 12(29)
3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningens kompetenshöjande insatser bidrar starkt till att fler malmöbor blir självförsörjande. Sfi och annan utbildning, med tydlig arbetslivsanknytning, ger svenskkunskaper och andra grundläggande kunskaper som är nödvändiga för en etablering på arbetsmarknaden. Gymnasiala kurser möjliggör vidaregång till högre utbildning, som kan leda till arbete och självförsörjning. Yrkesutbildningar, som vid behov kompletteras med språkstöd, erbjuder en kortare väg till arbetsmarknaden och bidrar till att arbetsgivare kan rekrytera efterfrågad kompetens. Olika former av synliggörande av kompetens samt möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade och att, genom kompletterande utbildning, bygga på sin kompetens är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. För att korta vägen till arbete och självförsörjning ska fortsatta satsningar på validering och kompletterande utbildning ske och all utbildning ska präglas av ett validerande förhållningssätt och individuella hänsynstaganden. Studie- och yrkesvägledningen, såväl inför som under studierna, ska säkerställa att effektiva studieplaneringar och tydliga mål formuleras för den enskilde. Kombinationer av utbildningar på olika nivåer är ett effektivt sätt att korta vägen till arbete och självförsörjning. Därför ska t.ex. ytterligare kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser utvecklas. Deltagare i vuxenutbildningen ska uppmuntras att kombinera studier på olika nivåer i högre utsträckning än vad som sker idag. Genom ytterligare lärlingsutbildningar ska utbildningsalternativen öka och personer med svag koppling till arbetsmarknaden ges förbättrade möjligheter att etablera viktiga arbetslivskontakter, samtidigt som man skaffar sig en yrkesutbildning. Anpassade yrkesutbildningar ska ge personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning bättre förutsättningar för ett inträde på arbetsmarknaden. För många personer behövs insatser från flera olika aktörer för att etableringen på arbetsmarknaden ska underlättas. Samtidigt är det viktigt att de utbildningsinsatser som erbjuds utgår ifrån tydliga behov och en efterfrågan hos såväl individen som samhället och arbetsmarknaden. Vid planeringen av vuxenutbildningen är därför samverkan och kontakter med olika aktörer såsom JobbMalmö, områdesprogrammen, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och branscher viktiga. Kvalitetsarbete med gymnasiesärskolans arbetsplatsförlagda utbildning innebär att gymnasiesärskolans personal mer målinriktat arbetar för elevens möjlighet till anställning och självförsörjning efter utbildningen. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Utbildningsnämndens gymnasieskolor erbjuder samtliga yrkesprogram. Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen. Inom yrkesprogrammet får det finnas gymnasial lärlingsutbildning. Företag väljer att etablera sig där tillgång på utbildad arbetskraft är god. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 13(29)
Programråden inom gymnasieskolans Yrkesprogram har representanter från branscherna för att säkerställa en förankring med näringslivet. Förutsättningen för en hög kvalitet och möjlighet till arbete efter examen är goda relationer till näringslivet. Yrkes-SM förläggs till Malmö 2012. Arrangemanget är ett led i att knyta samman utbildning och näringsliv. Skånes elever i årskurs 8 och många gymnasieelever ska få möjlighet att besöka Yrkes-SM vilket syftar till att öka ungdomars intresse för yrkesutbildningar. Utbildningsnämnden arbetar för att utveckla det entreprenöriella lärandet i enlighet med målen i den nya läroplanen för gymnasieskolan (2011). Skolan ska bli bättre på att tillvara förmågor hos eleven såsom självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och vilja att ta eget ansvar. Genom att arbeta med entreprenörskap i skolan underlättar vi för ungdomar som vill starta företag eller vara företagsamma i något annat sammanhang. Utbildningsnämnden har med stöd av Skolverket tagit fram ett program för kompetenshöjning kring entreprenörskap i skolan. Tonvikten ligger på en fördjupad utbildning/inspiration i entreprenöriellt lärande för nyckelpersoner på skolorna. 2013 går satsningen in i fas 2 där nyckelpersonerna ska utveckla och pröva och sprida metoder som stärker elevens entreprenöriella förmågor. Agnesfrids gymnasium samarbetar med Motorbranschens Riksförbund och de stora bilföretagen i Malmö. Läsåret 2012/13 startar MTU Motorbranschens Tekniska Utbildning en profil på Fordons- och transportprogrammet. Branschen behöver välutbildade tekniker till moderna avancerade fordon och kommer därför att ställa bilar och utrustning till förfogande på skolan. Sedan hösten 2011 har Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium ett projekt kring skånska matupplevelser. Kockar från Team Culinar besöker skolan och delar med sig av sina recept. 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Undervisningen inom varje skolform ska anpassas till individens förutsättningar och behov. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. John Hattie, professor i pedagogik från Nya Zeeland, visar i sin omfattande metastudie Visible Learning att lärarens undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Forskningen visar bland annat att skickliga lärare: Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 14(29)
- har förmåga att systematiskt fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen - sätter tydliga mål för lektionerna och förklarar för eleverna hur de ska nå målen - känner i princip till varje elevs aktuella kunskapsläge och sätt att tänka och använder denna kunskap för att anpassa undervisningen - har en bred repertoar av metoder för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Utbildningsnämnden bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar alla delar av organisationen. Arbetet utgår från skolans huvudprocesser kunskaps- och värdegrundsuppdraget men omfattar även stödprocesser som till exempel organisation och ledarskap. Lärarna följer upp och utvärderar sina elevers kunskapsresultat på individ- och gruppnivå och anpassar sin undervisning därefter. Rektorn följer upp resultaten på grupp- och skolnivå och analyserar resultaten tillsammans med lärarna för nya strategier och förbättringsinsatser. Huvudmannen analyserar skolans resultat och ger riktade stödresurser utifrån denna analys. Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Stockholm 80,8 81,4 81,6 82,1 82,6 81,4 Göteborg 78,6 79,2 79,5 80,6 82,7 81,7 Malmö 80,5 78,4 80,1 80,8 83,8 83,3 Riket 81,9 82,1 82,3 82,8 83,6 84,2 Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år har haft en ökande tendens de senaste åren. Malmö har passerat både Stockholm och Göteborg men ligger fortfarande under rikssnittet. Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunala 80,5 78,4 80,1 80,8 83,8 83,3 Fristående 66,5 74,7 73,3 76,7 78,7 78,4 Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år är högre i kommunala skolor i Malmö än i fristående. Våren 2012 införs en gemensam plattform för skolornas och vuxenutbildningsenheternas kvalitetsarbete. Qualis är en infrastruktur med ett antal kvalitetsområden knutna till styrdokumenten. Qualis ger ett tydligt underlag för självvärdering och möjliggör jämförelser med andra skolor. Avdelningen för Ekonomi och kvalitet erbjuder stöd och samordning utifrån verksamheternas behov och återkopplar kvaliteten, resultaten och måluppfyllelse till huvudmannen. Avdelningen ska ockå utgå från aktuella forskningsrön i sitt stödjande arbete. I skrivandets stund pågår arbetet med att utarbeta en förvaltningsövergripande kvalitetsplan som ger ramarna för arbetet processer, rutiner, verktyg, nyckeltal etc. Varje enhet utarbetar lokal Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 15(29)
kvalitetsplan med prioriterade områden som följs upp årligen med kvalitetsrapport och kvalitetsdialog. Verksamheterna bedriver förbättringsarbete inom en rad olika områden. Genom formativ bedömning och coachande samtal uppstår en dynamik där pedagogen kan tydliggöra målen för utbildningen och samtidigt få feedback från eleven som gör det möjligt att identifiera och åtgärda svagheter i undervisningen. Auskultation och andra typer av kollegialt lärande ger utrymme att tillvarata den kunskap, innovation och kreativitet som finns i personalgruppen. Ämnesintegrerade projekt ger en större helhet och meningsfullhet i elevens lärande. Genom att pedagoger kontinuerligt prövar, utvecklar, dokumenterar och utvärderar sina metoder skapas möjligheter till ständiga förbättringar. I en kvalitetssäkrad process är det också lättare för rektor att axla sin roll som pedagogisk utvecklingsledare. Som stöd för de högt prioriterade områdena språkutvecklande ämnesundervisning i flerspråkighet, formativ bedömning och genuspedagogik avser förvaltningen att organisera ett utvecklingsarbete. Detta ska vara integrerat med den Skolsatsning som startar ht 2012. Ambitionen är att rekrytera redan forskarutbildade lärare inom förvaltningen för detta arbete. Totalt fem lärare som inom ramen för sin tjänst till 20 % ska omfattas av detta uppdrag. Sammantaget har utbildningsnämnden stora möjligheter att indirekt och direkt påverka elevernas möjligheter att uppnå målen i skolan. 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Utbildningsnämndens verksamheter arbetar på olika sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö och locka eleverna att utmana sig i sitt lärande och sin utveckling. IT- och mediepedagogik, omvärldskontakter och tematiska arbetssätt är viktiga beståndsdelar. Ett antal skolor arbetar med stöd av Malmö stads IT-satsning Skolkompassen för att utveckla pedagogiska arbetssätt med en dator till varje elev. CPI har erbjudit sitt stöd i form av bland annat seminarier och workshops. Flera skolor arbetar med ämnesövergripande teman och projekt, i enlighet med intentionerna i GY 11. S:t Petri skola satsar på ämnesövergripande projekt i sex och samlevnad med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolornas arbete med entreprenörskap ska leda till att eleven känner sig mer engagerad i skolarbetet och tar ett större ansvar för resultaten. Utbildningsnämndens verksamheter medverkar i olika projekt och nätverk kring kompetens- och metodutveckling inom det entreprenöriella lärandet. Skolor med yrkesprogram arbetar för att utveckla samarbetet med företag och branscher. Skolor med högskoleförberedande program erbjuder bland annat mentorer och gästföreläsare från högskola och näringsliv. Arbetet med skolans internationalisering är omfattande och fortsätter att växa och utvecklas. Utbildningsnämnden finansierar språkcertifikat i engelska (CAE = Cambridge Certificate in Advanced English), tyska, franska och spanska. Elever som bedöms klara av CAE eller andra språkcertifikat med godkänt resultat ska erbjudas att göra testet. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 16(29)
Samtliga obehöriga elever från årskurs 9 ska erbjudas en individuell planering för att ges optimala möjligheter att bli behöriga till nationellt program samt att klara av att fullfölja ett nationellt program alternativt erbjudas möjligheter att förberedas för yrkeslivet. 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Utbildningsnämnden har ett långsiktigt systematiskt arbete kring trygghet och trivsel för elever och studerande. Alla enheter arbetar målinriktat för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning av de studerandes upplevelser genomförs regelbundet. I utbildningsnämndens verksamheter bedrivs många goda utvecklingsinsatser kring bemötande och relationer, elevinflytande, föräldrakontakter, hälsa och livsstil etc. Ansträngningarna har gett goda resultat. Som exempel kan nämnas att 97 procent av eleverna i gymnasieskolan alltid eller för det mesta känner sig trygga på sina skolor och andelen har ökat. 94 procent av eleverna trivs på sina skolor. Skillnaden mellan hur elever trivs på de olika skolorna är emellertid stor. Det visar på betydelsen av ett gemensamt lärande i organisationen kring framgångsrika metoder och modeller. Utbildningsnämnden satsar på att uppnå ökad kvalitet och likvärdighet i arbetet. Det sker inom ramen för Qualis, en gemensam plattform för skolornas och vuxenutbildningsenheternas kvalitetsarbete. Trygghet och trivsel utgör ett av totalt elva kvalitetsområden i Qualis. Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI, har fått ett utökat uppdrag inom området likabehandling och relationer. CPI ansvarar bland annat för SåSant, ett projekt som syftar till att utveckla skolornas sex- samlevnadsundervisning. Arbetet mynnar ut i en konkret formulerad plan för sex- och samlevnadsundervisning med en tydlig koppling till de nationella styrdokumenten. SåSant tar även fram metodmaterial för pedagoger kring sexualitet, relationer och jämställdhet. Sammantaget kan utbildningsnämnden påverka elevernas upplevelse av trygghet och trivsel, främst genom ett systematiskt kvalitetsarbete i den pedagogiska verksamheten men även genom övergripande stöd, samordning, uppföljning, utvärdering och analys. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsnämnden genomför läsåret 2011/12 "Det komplexa genuspusslet", en kompetensutvecklingsinsats i genuspedagogik för personal inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Cirka tre medarbetare från varje enhet deltar i utbildningen som leds av förvaltningens genuspedagoger och som som omfattar sex halvdagar och ett internat. Deltagarna blir genuspiloter på sina respektive enheter och nyckelpersoner i implementeringen av genusmedveten pedagogik. Implementeringsfasen inleds hösten 2012. Genuspiloterna bildar ett genuspedagogiskt nätverk och arbetar under handledning av genuspedagogerna på respektive enhet. Under 2013 fortsätter arbetet med att sprida det genusmedvetna pedagogiska förhållningssättet. Arbetet med genusmedveten pedagogik samspelar också med Malmö stads språkutvecklingssatsning i en ömsesidig förstärkande process för ökad måluppfyllelse. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 17(29)
3.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska Ekonomin har stor betydelse för individers och familjers möjligheter att påverka sina livsvillkor. Boendet är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande (Folkhälsoinstitutet 2010). Ungdomar är den grupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och få tag i eget boende. Utbildning på olika nivåer bidrar till arbete och självförsörjning. Utbildningsnämnden kan således i hög grad bidra till måluppfyllelse. Se 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska. 3.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Utbildning är ett av de prioriterade områdena i Malmö stads handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Därför har utbildningsnämnden goda möjligheter att påverka måluppfyllelsen. Utbildningsförvaltningens kansli genomför hösten 2012 ett pilotprojekt inom detta område. Avdelningarna för HR och Ekonomi och Kvalitet kommer att handleda en masterstuderande vid Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet, som under sex månader ska arbeta med att konkretisera jämställdhetsintegreringen ur såväl medarbetar- som elevperspektiv. Syftet är att utveckla konkreta verktyg för självvärdering i det fortlöpande arbetet på olika nivåer i organisationen. Dessa verktyg kommer under 2013 att spridas och implementeras i förvaltningens verksamheter. Verktyg kan underlätta arbetet med att nå målen i de nationella styrdokumenten. 3.12 Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Malmös äldre ska känna att de få den vård och omsorg de behöver. 3.13 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Utbildningsnämndens verksamheter arbetar målinriktat för att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar, till exempel jämställdhet och allas lika värde. Individens fostran till tolerans, ansvar och rättskänsla banar väg för ett tryggare och öppnare samhällsklimat. Nämnden kan således i hög grad bidra till måluppfyllelse. 3.14 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsnämnden har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, ickekommersiell och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 18(29)
Skolor inom utbildningsnämnden upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig oftast till skolans egna elever. Hösten 2013 startar Malmö latinskola med kreativa utbildningar. Skolan kommer också att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. 3.15 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor. 3.16 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen I likhet med övriga diskrimineringsgrunder så är det avgörande att varje arbetsplats har ett normkritiskt förhållningssätt som välkomnar styrkorna och möjligheterna i medarbetarnas mångfald. De strukturella förutsättningarna kan dock ses över, genom att via rekrytering till interna ledarutvecklingsprogram och karriärtjänster särskilt beakta hur mycket mångfald kan bidra med till verksamheten och organisationen. Under 2011 minskade antalet kvinnor på chefspositioner och chefer med utländsk bakgrund är få inom utbildningsnämnden. Chefer som förebilder är en viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare. 3.17 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad De medarbetare som begär önskad tjänstgöringsgrad beaktas vid varje rekrytering och möjligheten finns för dem att erbjudas önskad tjänstgöringsgrad, men för vissa yrkesgrupper (till exempel befattningar som innehas av få medarbetare) tar det längre tid att skapa möjlighet för önskad tjänstgöringsgrad. I första hand tillgodoses tjänstgöringsgraden på den egna enheten och skapande av heltidstjänster ska prioriteras före deltidstjänster, i den utsträckning verksamheten tillåter det. 3.18 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Utbildningsnämnden har förhållandevis få timavlönade. I januari 2012 betalades ut 61 timlistor. Det är få enheter som har timavlönade medarbetare. En av dem är Parkskolan som är en gymnasiesärskola. Det ligger i sakens natur att Parkskolan har större behov av timavlönade än andra enheter. HR-avdelningen följer kontinuerligt upp alla visstidsanställda med enheternas ledningsgrupper. I detta arbete ser vi över antalet timavlönade. Men möjligheterna att påverka detta är begränsade sett utifrån verksamhetens behov. Utbildningsnämnden har ett fortsatt stort omställningsbehov under 2012 som härrör sig till följande faktorer: den demografiska utvecklingen, etablering och konkurrens från fristående gymnasieskolor samt GY 11. Omställningsbehovet försvårar arbetet betydligt med att minska antalet timavlönade. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 19(29)
3.19 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Osakliga löneskillnader får inte förkomma och det är viktigt att bemöta och analysera situationer där frågan uppstår. Genom att verka för konkreta och väl kommunicerade lönekriterier, tydliggörs vilka faktorer som ligger till grund för löneutvecklingen. 3.20 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. 3.21 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Utbildningsnämnden har ingen möjlighet att påverka uppfyllelsen av målet Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. 3.22 Luftföroreningarna ska minska Utbildningsnämnden kan bidra till målet genom att personal och elever uppmuntras till att åka kollektivt eller cykla till och från skolorna och i tjänsten. Information och förankring om de policys som rör området såsom t ex resepolicy och miljöprogram ska ske fortlöpande. 3.23 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Utbildningsnämnden bidrar till måluppfyllelse genom nämndsbeslut om systematiskt hållbarhetsarbete (dnr: 2010-413). Enligt beslutet ska utbildningsnämndens miljöarbete utgå från krav i bl.a. Malmö stads miljöprogram för 2009-2020, andra policy och beslut i Malmö stad som rör miljö/hållbarhetsfrågor och övriga mål och prioriteringar beslutade av Malmö stads fullmäktige, kommunstyrelse eller utbildningsnämnden. I bilaga till beslutet anges dessutom att utbildningsnämndens miljömål är att andelen närproducerade, ekologiska och rättvisemärkta produkter ska öka och att alla inköp ska följa Malmö stads upphandlingsavtal. Med denna tydliga målformulering avser utbildningsnämnden att direkt påverka graden av måluppfyllelse. Utbildningsnämndens miljösamordnare arbetar under 2012 med att identifiera förvaltningens inköp som faller under kategorin ekologiskt och etiskt certifierade produkter. Med hjälp av detta arbete avser utbildningsnämnden att höja måluppfyllelsen. Utbildningsnämnden gör till största del sina inköp enligt upphandlade avtal och är således beroende av att dessa uppfyller kraven för ekologiskt och etiskt certifierade produkter i den mån det är möjligt. Utbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2013 Facknämnder 20(29)