1(6) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap B, Komparativ och främmande rätt: Ursprunget, nutiden och framtiden, 30 högskolepoäng Comparative and Foreign Law: The Origins, Today's World and the Future, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: RV4421 Utbildningsområde: Juridiska området Huvudområde: Rättsvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Juridik och rättsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: 2012-08-30 Senast ändrad: 2014-10-01 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2015 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Studenterna skall vid avslutad kurs kunna demonstrera ett kritiskt förhållningssätt och resonera kring frågor gällande den komparativa rättens roll i en värld av kulturell och religiös mångfald, och av dynamisk rättsutveckling under inflytande av europeisering, amerikanisering och globalisering. Lärandemål för delkurs 1: Komparativ och främmande rätt: den västerländska rättstraditionen, 13,5 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - grundläggande kunskaper om den komparativa rättens funktioner, - grundläggande kunskaper om olika rättsordningarna och deras gruppering i s.k. rättsfamiljer, - kunskaper om hur de främsta västerländska rättssystemen har utvecklats historiskt, med särskild betoning på fransk, tysk, engelsk och amerikansk rätts historia, - orientering kring vissa fundamentala skillnader mellan civil law, common law och den skandinaviska rättsfamiljen, som till exempel rättskällor, domstolarnas och andra juridiska aktörers roll, förhållandet mellan olika rättsområden, - insikter om kopplingen mellan den rättsliga utvecklingen och förändringarna inom den allmänna kulturen - orientering i frågor om domsrätt, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av utländska
2(6) domar i privaträttsliga mål, samt förmåga att identifiera och lösa enkla internationellprivaträttsliga frågeställningar, - förmåga att analysera skillnaderna mellan de västerländska rättsfamiljerna inom vissa specifika rättsområden: avtalsrätt, skadeståndsrätt, fastighetsrätt. Lärandemål för delkurs 2: Komparativ och främmande rätt: den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 6 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - grundläggande kunskaper om vissa religiösa rättssystem som den islamska, den hinduiska och den hebreiska, - orientering kring förhållandet mellan västerländska (koloniala) rättssystem och lokala sedvanerättsliga traditioner i Afrika, - kunskaper om den rättsliga utvecklingen i Asien, och då speciellt med hänsyn till Kina och Japan, - grundläggande kunskaper om ämnet rättsantropologi, dess vetenskapliga mål och utveckling, - förmåga att förstå vad som särpräglar den västerländska rättstraditionen. Lärandemål för delkurs 3: Komparativ och främmande rätt: självständiga komparativa studier 4,5 hp - fördjupade insikter om teoretiska och metodologiska problem förknippade med studier av främmande rättssystem och komparativ rätt, - förmåga att självständigt identifiera, formulera och analysera relevanta komparativrättsliga problemställningar, - förmåga att självständigt (under handledning) genomföra en komparativ studie samt presentera och försvara resultatet av denna såväl skriftligt samt muntligt vid ett avslutande seminarium, samt - förmåga att ge konstruktiv kritik och bemöta sådan kritik med utgångspunkt i relevant rättsvetenskaplig doktrin. Lärandemål för delkurs 4: Komparativ och främmande rätt: internationell privat- och processrätt, 6 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - Goda kunskaper i internationell privat- och processrätt, inklusive allmänna principer, domsrätt, tillämplig lag (lagval) och utländska domars rättsverkan avseende privaträttsliga spörsmål, såsom avtalsrätt, skadeståndsrätt, äktenskapsrätt respektive föräldrarätt. - Förmåga att självständigt tillämpa den internationellt privat- och processrättsliga metoden. - Förmåga att identifiera och relatera ett internationellt privat- och processrättsligt problem till relevanta teorier och rättsregler inom den internationella privat- och processrätten. - Förmåga att presentera en välmotiverad lösning till ett givet internationellt privat- och processrättsligt problem. - Insikt i komparativ internationell privat- och processrätt, inklusive en grundläggande förståelse för vissa grundläggande skillnader mellan den anglosaxiska rättstraditionen och den kontinentalrättsliga traditionen vad gäller domsrätt, samt mellan den europeiska klassiska angreppssättet och den amerikanska interest analysis vad gäller tillämpliga lag (lagval). Färdighet och förmåga Studenterna skall visa förmåga att hitta, värdera och kommunicera relevant juridisk information från centrala utländska rättssystem, samt färdigheter att tillämpa komparativrättslig teori och metod i muntlig argumentation och i skriftliga framställningar. Kursens mål är även att öka förståelsen om samspelet mellan olika rättskällor. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Komparativ och främmande rätt: den västerländska rättstraditionen, 13,5 hp (Comparative and Foreign Law: The Western Legal Tradition, 15 ECTS credits): Delkursen ger studenten en bild över den västerländska rättstraditionen. Fokus läggs på skillnaderna mellan common law och civil law-familjerna. Härvid beaktas sådant som rättskällelära och domstolarnas och de andra rättsliga aktörernas roller i respektive system. De perspektiv som härigenom möjliggörs kommer även att behandlas utifrån den skandinaviska rättstraditionen. En diskussion kommer även att föras om de skandinaviska rättssystemen bör anses bilda en egen rättsfamilj. I övrigt kommer framförallt den franska, tyska, engelska och amerikanska rättstraditionen att uppmärksammas. Delkurs 2. Komparativ och främmande rätt: den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 6 hp (The Legal Development beyond Europe, 6 ECTS credits): Denna delkurs behandlar några särskilt intressanta utomeuropeiska rättstraditioner. Fokus kommer att ligga på religiöst baserade rättstraditioner, såsom islamsk, hinduisk och hebreisk rätt, samt rättsutvecklingen i Afrika och i vissa asiatiska länder såsom Japan och Kina.
3(6) Delkursen kommer även att ge studenterna vissa baskunskaper om ämnet rättsantropologi. I synnerhet kommer delkursen att analysera förhållandet mellan västerländsk (kolonial) rätt, som tillämpas i städerna, och lokal sedvanerätt som tillämpas i byarna. Delkursen kommer att avslutas med en öppen debatt om vilka aspekter präglar den västerländska traditionen gentemot den övriga världen. Delkurs 3. Komparativ och främmande rätt: självständiga komparativa studier 4,5 hp (Independent Comparative Studies 4,5 ECTS credits): I delkurs 3 kommer studenterna att, under handledning, författa en promemoria inom ämnesområdet komparativ rätt. Delkursen kommer därför att introduceras med föreläsningar och seminarier kring komparativ teori och metod. Promemoriorna kommer att diskuteras vid ett särskilt seminarium. Delkurs 4: Komparativ och främmande rätt: internationell privat- och processrätt, 6 hp (Private International Law, 6 ECTS credits): De sista delkursens huvudsakliga fokus är den EU-rättsliga internationella privat- och processrätten, dvs. Bryssel I- och Rom I- och Rom II-förordningarna på förmögenhetsrättens område, samt Bryssel II bis- och Rom III-förordningarna samt Underhållsförordningen på familjerättens område. Delkursen behandlar samspelet mellan EU-rätten och medlemsstaternas autonoma internationellt privat- och processrättsliga regler (kvarvarande kompetens), och särskilt svenska internationellt privat- och processrättsliga regler. Förhandlingsspelet binder samman tillämpningen av den internationell privat- och processrätten med praktiska komparativa studier i kommersiell rätt. Studieformer Kursen ges på engelska. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, debattpaneler och ett förhandlingsspel. Syftet är att komplettera teoretiska kunskaper med praktiska övningar i såväl muntlig som skriftlig framställning. Obligatoriskt deltagande krävs vid vissa seminarier och i förhandlingsspelet. Studenter förväntas att förbereda och aktivt delta i de olika undervisningsformerna. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Den västerländska rättstraditionen: Muntlig tentamen, 13,5 högskolepoäng. (Provkod: 1120) Muntlig tentamen (max 30 kreditpoäng). Den rättsliga utvecklingen bortom Europa: Muntlig tentamen (Provkod: 1200) Muntlig tentamen (max 30 kreditpoäng). Rättsliga utvecklingen bortom Europa: Obligatoriskt moment (Provkod: 1240) Forskningsplan och muntlig presentation (max 10 kreditpoäng). Den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 6 högskolepoäng. (Provkod: 1250) Resultaten från den muntliga tentamen samt forskningsplanen inklusive muntlig presentation läggs samman för delkursbetyget i delkurs 2 (max 40 kreditpoäng). Självständiga komparativa studier, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 1300) Uppsats och muntlig presentation (max 26 kreditpoäng). Internationell privat- och processrätt: Skriftlig tentamen, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 1400) Skriftlig tentamen (max 14 kreditpoäng). Internationell privat- och processrätt: Obligatorium (Provkod: 1410) Skriftlig inlämningsuppgift och aktivt deltagande i seminarierna. Internationell privat- och processrätt: Förhandlingsspel, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 1420) Förhandlingsspel (max 10 kreditpoäng).
4(6) Internationell privat- och processrätt (Provkod: 1430) Resultaten från den skriftliga tentamen samt förhandlingsspelet läggs samman för delkursbetyget i delkurs 4 (max 24 kreditpoäng). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Den västerländska rättstraditionen: Muntlig tentamen Den rättsliga utvecklingen bortom Europa: Muntlig tentamen Rättsliga utvecklingen bortom Europa: Obligatoriskt moment Den rättsliga utvecklingen bortom Europa Självständiga komparativa studier Internationell privat- och processrätt: Skriftlig tentamen Internationell privat- och processrätt: Obligatorium Internationell privat- och processrätt: Förhandlingsspel Internationell privat- och processrätt För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 högskolepoäng, eller Juridisk introduktionskurs, 15 högskolepoäng och Stats- och förvaltningsrätt A, 15 högskolepoäng alternativt Rättsvetenskap A, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter Kursen ingår i Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning och kan således inte sökas som fristående kurs. Avseende kursen i dess helhet beräknas studenternas resultat i kreditpoäng. Maximalt kan studenten få 120 kreditpoäng för hela kursen. Av dessa kan erhållas: - max 30 kreditpoäng från den muntliga tentamen på delkurs 1, - max 30 kreditpoäng från den muntliga tentamen på delkurs 2, - max 10 kreditpoäng från forskningsplanen inklusive muntlig presentation på delkurs 2, - max 26 kreditpoäng från den självständiga uppsatsen inklusive muntlig presentation på delkurs 3, - max 14 kreditpoäng från den skriftliga tentamen i international privat- och processrätt på delkurs 4, - max 10 kreditpoäng från förhandlingsspelet i international privat- och processrätt på delkurs 4. Resultaten från de sex momenten adderas och läggs till grund för något av betygen: U (Underkänd), G (Godkänd) och VG (väl godkänd). För att erhålla helkursbetyget G erfordras 60 kreditpoäng. För att erhålla helkursbetyget VG erfordras 90 kreditpoäng. Dessutom krävs att studenten erhållit minst - 15 kreditpoäng från varje muntlig tentamen - 5 kreditpoäng från från forskningsplanen inklusive muntlig presentation - 13 kreditpoäng från självständig uppsats inklusive muntlig presentation - 7 från den skriftliga tentamen i international privat- och processrätt - 5 kreditpoäng från förhandlingsspelet Obligatoriskt deltagande krävs vid vissa seminarier och i förhandlingsspelet. Studenter förväntas att förbereda och aktivt delta i de olika undervisningsformerna. Delkurs 3: Uppsatsen ska lämnas in via Blackboard före seminariet för den muntliga presentationen. Uppsatser som erhåller betyget underkänt får kompletteras. För det fall komplettering sker kan studenten enbart erhålla maximalt 19 kreditpoäng för uppsatsen och därmed kan endast betyget underkänt (U) eller godkänt (G) erhållas. Den kompletterade uppsatsen skall inlämnas senast i augusti. Delkurs 4: En promemoria, eller en förhandlingsspelspromemoria, som erhållit betyget underkänt får kompletteras till betyget godkänt. För det fall komplettering sker kan studenten enbart erhålla maximalt 5 kreditpoäng för förhandlingsspelspromemorian och därmed kan endast betyget underkänt (U) eller godkänt (G) erhållas. Den kompletterade promemorian, eller förhandlingsspelspromemorian, skall inlämnas senast den sista dagen av uppsamlingsperioden i augusti, annars är uppgiften underkänd och en ersättningsuppgift måste lämnas in. Detsamma gäller om kompletteringen erhåller betyget underkänt. För de examinationsmoment där betygen U (Underkänd), G (Godkänd) och VG (väl godkänd) kan erhållas, gäller följande kreditpoänggränser: - Muntlig tentamen (delkurserna 1 och 2): 15 kreditpoäng krävs för betyget godkänd (G) och 23 kreditpoäng krävs för betyget väl godkänd (VG). - Delkurs 2: 20 kreditpoäng krävs för betyget godkänd (G) och 30 kreditpoäng krävs för betyget väl godkänd (VG). - Uppsats (delkurs 3): 13 kreditpoäng krävs för betyget godkänd (G) och 20 kreditpoäng krävs för betyget väl godkänd (VG). - Delkurs 4: 12 kreditpoäng krävs för betyget godkänd (G) och 18 kreditpoäng krävs för betyget väl godkänd (VG). 5(6) Övergångsbestämmelser Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter det att förändringen genomförts. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Zweigert, Konrad (3 ed.) An introduction to Comparative Law Oxford University Press, 744 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
6(6) Wael B. Hallaq (2009) An Introduction to Islamic Law Cambridge University Press, 200 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Briggs, Adrian (2013) The Conflict of Laws Oxford University Press, 448 sidor, selected parts of approx. 300 pages Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Sub-course 1: Materials as posted on Blackboard (max. 500 pages). Sub-course 2: Articles as posted on Blackboard (max. 350 pages). Sub-course 3: Materials, articles and references as posted on Blackboard. (max. 200 pages). Sub-course 4: Materials and case references as posted on Blackboard (max. 200 pages). The latest edition of the literature should be used. If a later edition of course literature is available but is not listed above, use the later edition.