Bakgrund 3. Verksamhetsrepresentanter för ingående myndigheter... 3 Projektledning Syfte och mål med projektet 5

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Verksamhetsrepresentanter för ingående myndigheter... 3 Projektledning... 4 Syfte och mål med projektet 5 Syfte... 5 Övergripande mål... 5 Projektmål... 5 Målgrupp... 5 Lärdomar, erfarenheter och förslag 6 Frånvarorutin... 6 Frånvarostatistik... 7 Uppmärksamma frånvaro... 9 Huvudmannen... 11 Samsyn över myndighetsgränser... 12 Resultat 13 Statistik... 14 Jämförelse av frånvaro per kön inom de olika procentenheterna totalt... 14 Andel elever med en frånvaro på minst 15 procent jämförelse mellan 2016, 2017 och 2018... 15 Andel elever med en frånvaro på minst 20 procent - jämförelse mellan 2016, 2017 och 2018... 15 Vilka orsaker till frånvaron har framkommit i intervjuerna?... 16 Andel elever med en frånvaro på minst 15 procent jämförelse mellan projekt- och kontrollskolor... 17 Slutord 17 Rutin vid elevfrånvaro 19 Definition av giltig och ogiltig frånvaro... 19 Rutiner för frånvaro dag 1-6... 20 Rutiner för elever med en frånvaro på minst 20 % under en kalendermånad eller 10 % frånvaro per termin vid avstämning 30 november respektive 30 april... 20 Översikt och checklista för rutin vid elevfrånvaro... 23 Checklista för elevärende... 25 Klasslärarens dokumentation vid samtal med hemmet... 26 Intervjuguide vårdnadshavare och elev... 30 Dokumentation utifrån intervju med vårdnadshavare... 34 Dokumentation utifrån intervju med elev... 37 Rektors uppgifter i samband med Västbusmöte... 42 Mötesstruktur för Västbusmöte... 44 2

Bakgrund Utgångspunkten för projektet är att skola och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i Borås Stad och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Södra Älvsborgs sjukhus upplevde stora problem med så kallade hemmasittare i högstadiet. Vid en skolkonferens i Borås under våren 2014, dit representanter för IFO och BUP var inbjudna, kom det fram att skolrepresentanterna tyckte sig se ett mönster i att dessa elever ofta hade haft en hög skolfrånvaro redan i de lägre årskurserna, 1-6. Några representanter från de tre myndigheterna fortsatte diskussionerna efter det mötet. De hade en hypotes om att orsakerna till elevers frånvaro oftast är sammansatt och inte enbart är skolrelaterade. Därför borde man börja tidigt i process och ålder att samverka kring eleverna för att öka skolnärvaron. De bakomliggande skälen till skolfrånvaron kan ankomma på andra myndigheter att hjälpa till med, för att eleverna ska ges en optimal möjlighet att inhämta och utveckla värden och att nå kunskapskraven i årskurs 9 och därmed bli behöriga till ett gymnasieprogram. I efterforskningarna som gjordes inför projektet visade det sig att det inte fanns någon forskning i Sverige som enbart hade fokus på målgruppen elever i årskurs 1-3. Utifrån dessa tankar gjorde de tre myndigheterna en gemensam ansökan om att få sociala investeringsmedel från Västra Götalandsregionen för att delfinansiera projektet, Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, där också följeforskning skulle ingå. 2015-06-26 beviljades medel till projektet. Projektet har pågått under perioden 2015-08-01 till och med 2018-06-30. Insatserna på projektskolorna pågick till och med 2018-05-31. Följeforskarnas rapport utkommer i slutet av sommaren 2018. Verksamhetsrepresentanter för ingående myndigheter Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Södra Älvsborgs sjukhus Kay Eriksson Vårdutvecklare Tfn 033-616 16 80 kay.eriksson@vgregion.se Grundskoleförvaltningen Borås Stad Lena Johansson Verksamhetschef för elevhälsan Tfn 033-35 51 40 lena4.johansson@boras.se 3

Individ- och familjeomsorgen Borås Stad Kerstin Wadman Enhetschef Dialogcentrum Tfn 033-35 34 90 kerstin.wadman@boras.se Projektledning Grundskoleförvaltningen Borås Stad Marie Nilsson Projektledare Tfn 033-35 37 57 marie2.nilsson@boras.se Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Södra Älvsborgs sjukhus Britt-Marie Freij Projektledare Tfn 070 726 65 70 britt-marie.freij@telia.com Grundskoleförvaltningen Borås Stad Anastasia Exner Kommunikatör Tfn 033-35 70 80 anastasia.exner@boras.se 4

Syfte och mål med projektet Syfte Syftet med projektet var att pröva om tidiga insatser, i såväl ålder som process, kan medföra ökad skolnärvaro hos elever i årskurs 1-3. För att uppnå detta har arbetet i projektet fokuserat på att skapa en väl fungerande digital frånvaroregistrering för att tidigt kunna uppmärksamma elever med en frånvaro på minst 15 procent under tre månader. När projektet kom att förlängas provade vi under perioden januari till och med april 2018 att uppmärksamma elever med en frånvaro om minst 25 % under en kalendermånad. Fokus var också att skapa gemensamma rutiner för skolornas frånvarohantering för att säkerställa att orsaken till frånvaron kartlades. Om det fanns behov av insatser från flera myndigheter för att öka skolnärvaron, var ytterligare ett fokus i projektet att underlätta samverkan. Samverkan utgick från Västbusöverenskommelsen. Vid Västbusmöte upprättades den lagbundna samordnade individuella planen (SIP). Övergripande mål Projektets övergripande mål var att på lång sikt skapa förutsättningar för att höja andelen elever i Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs upptagningsområde som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolans program. För de elever som har ingått i projektet kan det övergripande målet inte mätas inom ramen för detta projekt. Projektmål Andelen elever med en frånvaro på minst 15 procent under tre månader skulle sjunka med 20 procent på projektskolorna. Frånvaron skulle även ha sjunkit i förhållande till kontrollskolorna för att påvisa att insatserna gjorde skillnad. Jämförelsen gjordes mellan den första och den sista mätperioden av frånvarostatistiken. Den första perioden avser januarifebruari-mars 2016 och den sista mars april-maj 2018. Eftersom följeforskningens kvantitativa del avslutades enligt plan, och därmed enbart innehåller uppgifter till och med mätperiod september-oktober-november 2017, överensstämmer inte projektledningens och följeforskningens sista mätdatum. Målgrupp Eftersom detta projekt bedrevs inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg var dess 5

målgrupp samtliga elever inom det aktuella upptagningsområdet i årskurs 1-3. Inom detta område finns det totalt 220 000 invånare varav cirka 10 500 barn i åldrarna 7-9 år. Barnen är fördelade på 129 skolor. Borås Stad blev pilotkommun med sex projektskolor och tre kontrollskolor som valdes ut till att delta i projektet. Lärdomar, erfarenheter och förslag För att lyckas med arbetet att öka skolnärvaron för alla elever anser vi att skolan behöver göra ett första grundläggande arbete genom att uppmärksamma, utreda, göra insatser på skolnivå och utvärdera att insatserna medför ökad skolnärvaro. När det framkommer att det finns individ- och/eller familjerelaterade orsaker till frånvaron behöver skolan också samverka med andra myndigheter. För elever med upprepad eller längre frånvaro har hemkommunen fått ett nytt uppdrag från den 1 juli 2018 genom ett tillägg till 21 Skollagen: Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400. Lag (2018:608). Frånvarorutin Vi föreslår att varje skolenhet har en frånvarorutin som är känd och följs av berörd skolpersonal. Det är en fördel om samtliga skolenheter i kommunen har beslutat om en gemensam frånvarorutin. För att lyckas med att få rutinen känd, och att den efterlevs, behöver rektor styra och regelbundet följa upp arbetet. I arbetet kan rektor delegera vissa administrativa uppgifter. Det kan exempelvis handla om uppgiften att varje månad ta fram frånvaron på skolenheten. Enligt skollagen beslutar varje rektor om sin enhets inre organisation. Elever med skolfrånvaro kan därmed komma att fångas upp på olika sätt och i olika skede av frånvaron i samma kommun. Ambitionen att vända skolfrånvaro till närvaro tidigt i ålder och process för alla elever försvåras därmed. Att identifiera bakomliggande orsaker och så snabbt som möjligt komma tillrätta med frånvaroproblematiken kan bli avgörande för elevens fortsatta skolgång. Att inte komma tillrätta med den kan i förlängningen få negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Vi föreslår att det införs en rutin avseende arbete med skolfrånvaro som skall gälla samtliga skolenheter i kommunen. Vi föreslår också, att det tydligt framgår av rutinen vilka uppgifter varje profession har och vem som har ansvaret för olika uppgifter när det finns vakanser och vikarie. Att rektor styr och regelbundet följer upp frånvaroarbetet är helt avgörande för att öka skolnärvaron. Ytterligare ett förslag är att det finns en av rektor utsedd person som stöttar och kontrollerar så att rutinen följs. Det kan handla om att ta ut listor för att följa upp att lärarnas registreringsgrad uppfyller skolenhetens uppsatta mål. Det kan även handla om att dra ut frånvarolistor och meddela vilka elever som lärarna ska uppmärksamma. Om berörd personal inte följer rutinen är det rektors sak att styra upp arbetet och se till att personalen utför sina arbetsuppgifter för att uppsatta mål ska nås. 6

Vi har inom ramen för projektet sett en tydlig och positiv effekt hos den personal som fick möjlighet att vara delaktiga i att ta fram rutinerna. Förståelsen för behovet av rutinerna, varför och när olika delar ingår blev påtagligt tydligare när man hade varit med och arbetat fram dem. Vårt förslag är att huvudmannen låter många olika professioner vara delaktiga i arbetet när man ska revidera eller skapa frånvarorutiner för att underlätta förståelse och bakomliggande tankar kring upplägget i rutinen. Då blir det sannolikt lättare att implementera frånvarorutinen på varje skolenhet. Vi föreslår att det är tydligt i rutinen när och hur lärare, elevhälsopersonal, rektor och eventuell övrig personal ska agera för att uppmärksamma elevernas frånvaro. Hur och av vem de bakomliggande orsakerna till frånvaron ska utredas ska också framgå. Utifrån utredningen ska rektor sedan besluta om insatser för att öka skolnärvaron och även hur dessa sedan ska utvärderas. Vi uppmuntrar även att utgå ifrån de dokument som har använts inom projektets ram, med de anpassningar som behöver göras för respektive kommun. Frånvarostatistik För att lyckas i arbetet med ökad skolnärvaro måste frånvarande elever uppmärksammas utifrån en korrekt frånvarostatistik. Det innebär att huvudmannen måste ha ett väl fungerande digitalt frånvarosystem som kopplas till schema där varje ämne framgår. Dessutom måste varje skolenhet ha en rutin för att säkerställa att undervisande lärare registrerar elevernas närvaro/frånvaro vid varje lektion. Vi antar att det fortfarande förekommer, på enstaka skolor, att frånvaro registreras för hand. Det kan ske centralt i någon form av liggare eller kanske i varje lärares egen kalender. Detta försvårar, för att inte säga omöjliggör, att kunna få en samlad bild av hur frånvaron ser ut. När alla elever från och med 1 juli 2018 dessutom ska garanteras en viss undervisningstid i varje enskilt ämne blir det omöjligt att hantera närvaro/frånvaro på annat sätt än i ett digitalt system. De mätperioder och procentsatser som användes under huvuddelen av projektperioden har inte varit optimala. I projektet användes rullande tremånadersperioder vilket resulterade i att samma frånvaro kunde uppmärksammas vid upp till tre tillfällen. Detta bör undvikas då det kan resultera i onödigt arbete för skolpersonal. Vilken mätperiod som skall användas för att kontrollera närvaro/frånvaro, liksom att fastställa vid vilken procentsats elever ska uppmärksammas för att ett optimalt frånvaroarbete skall kunna bedrivas, har vi inte kunnat fastställa inom projektets ram. Vi föreslår dock att frånvaron ska uppmärksammas under både kortare och längre perioder. Procentsatserna bör då vara olika, högre för en kortare period och lägre för en längre period. Fördelen med att titta på korta perioder är att det möjliggör arbetet med att hitta hög frånvaro tidigt i en process. Att samtidigt titta på längre perioder gör det möjligt att se mönster av upprepad frånvaro. För oss är det viktigast att arbetet innebär att man går från magkänsla till fakta. Det kan göras av skolorna i en kommun om det finns tydliga rutiner för mätperioder och procentsatser. Vårt förslag är att med kort period avses en kalendermånad och med en längre period vill vi föreslå två avstämningsperioder; 30 november och 30 april (terminsvis). 7

När det gäller procentsats för kalendermånaden föreslår vi 20 % och för de båda avstämningsperioderna 10 %. Vi föreslår att kommunen har ett digitalt frånvarosystem som bygger på att frånvaroregistreringen kan kopplas till ämnesschema och undervisningsgrupper. Att schemat är kopplat till ämnen (och inte arbetspass) har två syften: dels för att kunna säkerställa elevens rätt till utbildning och dels att kunna se frånvaromönster för vissa lektioner/lärare exempelvis (använd systemets funktioner för visuell överblick över statistik på individnivå). Vi föreslår också, att huvudmannen sätter upp ett mål för lärarnas registreringsgrad om minst 95 % och att måluppfyllelsen kontrolleras (se även under rubriken Huvudmannen). Om registreringsgraden inte är tillräckligt hög, kan det leda till att elevens frånvaro kan visa såväl en högre som lägre närvaro än i verkligheten. I rutinen ska det också framgå hur ofta och vem som kontrollerar att lärarna når det uppsatta registreringsmålet. Vårt förslag är att en rutin för hur lärarna skall registrera i det digitala frånvarosystemet finns tillgänglig för varje lärare. Ytterligare ett förslag är att huvudmannen överväger om schemaläggning i schemaläggningsprogrammet (och även andra datasystem som samverkar med det digitala frånvarosystemet) borde skötas centralt. När digitala frånvarosystem hämtar uppgifter från andra digitala system, där till exempel elevuppgifter och undervisningsgrupper sköts, kan det innebära att flera olika personer arbetar i olika system och därför saknar en helhetsbild över hur de samverkar. Detta kan leda till att schemat i sin tur inte är klart vid terminsstart. Målet ska vara, att schemat är klart till skolstart och fungerar för lärarnas registrering vid skolstart varje termin. Om det inte är klart behöver lärarna registrera närvaron/frånvaron manuellt och sedan lägga in detta i det digitala frånvarosystemet. Detta innebär ett dubbelarbete för lärarna. En sannolik konsekvens blir också att frånvaroregistreringen inte når minst 95 %. Det finns många olika digitala frånvarosystem på marknaden och det är viktigt att lärarna ges en rutin för hur de registrerar närvaro/frånvaro i det system som huvudmannen har beslutat skall användas. Rutinen är viktig dels för att öka likvärdigheten kring elevernas frånvaroregistrering och dels som verktyg för att snabbt kunna sätta in nya användare i systemet. Allra helst skulle vi se att det digitala frånvarosystemet kan visa både total frånvaro och frånvaro där den beviljade ledigheten inte finns med.. I det system som har använts på projektskolorna kan läraren välja på följande frånvaroorsaker; Anmäld frånvaro Annan giltig skolverksamhet Beviljad ledighet Ogiltig frånvaro Okänd orsak Sen ankomst 8

Det är bra om systemet automatiskt kan skicka SMS till vårdnadshavare om eleven utan giltigt skäl (läraren registrerar ogiltig frånvaro) uteblir från undervisningen eftersom rektor, enligt skollagen 7 kap. 17, ansvarar för att vårdnadshavare samma dag blir underrättad om en elev uteblir utan giltigt skäl. Det är därför viktigt att det framgår av rutinen vad som händer när läraren väljer olika frånvaroorsaker. Det läraren behöver beakta innan hen registrerar ogiltig frånvaro är om det finns särskilda skäl till att inte underrätta vårdnadshavaren. Om sådana skäl föreligger behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag enligt ovanstående lag. Rutinen bör därför också klargöra vad som är att betrakta som särskilda skäl. Uppmärksamma frånvaro Vi föreslår att man ska uppmärksamma all frånvaro, giltig som ogiltig, eftersom all frånvaro kan få negativa konsekvenser i form av att eleven inte klarar skolan. Om frånvaron är giltig eller ogiltig spelar ingen roll i fråga om de konsekvenser frånvaron kan få för elevens uppgift att nå skolans kunskaps- och/eller sociala mål. Frånvaro som har uppstått på grund av att medicinska eller psykologiska utredningar görs externt eller vid olika former av kroniska sjukdomar är exempel på frånvaroorsaker, som i våra samtal med rektor och elevhälsopersonal, tycks ha en tendens att inte uppmärksammas. Det betyder att rektor och elevhälsopersonal inte diskuterar vilka insatser som behöver sättas in för att elevernas rätt till utbildning ska tillgodoses. Beviljad ledighet är frånvaro som kan få konsekvenser för elevens måluppfyllelse. En ansökan om ledighet måste därför noga övervägas utifrån om det är lämpligt att eleven beviljas ledigt eller ej. Att den beviljade ledigheten inte påverkar elevens måluppfyllelse ska alltså redan vara utredd och fastslagen innan ledighet beviljas. I projektet har vi använt oss av tre steg i arbetet för att höja närvaron. Första steget är att läraren uppmärksammar frånvaron, sedan att elevhälsoteamet agerar, och tredje steget att samverka när det behövs. Vi föreslår att det första steget tas av klassläraren genom en kontakt med vårdnadshavarna utifrån en oro om vad frånvaron kan komma att få för konsekvenser. Frågeställningen ska vara om skolan behöver vidta några åtgärder för att minska frånvaron eller konsekvenserna därav. Att ha kontakt med elevens hem är en del av lärarens arbetsuppgifter. För föräldrar och vårdnadshavare är det mer naturligt att läraren är den första personen som tar upp elevens frånvaro, än elevhälsopersonal. Det andra steget, att representanter från elevhälsan gör en fördjupad utredning utifrån bedömning av lärarens dokumentation och elevens frånvaromönster. Vår erfarenhet är att rektor och elevhälsans personal i nästa steg, av olika skäl, väntar för länge innan de bakomliggande orsakerna till frånvaron utreds. Vi vet att det ibland handlar om vakanser och hög arbetsbelastning och ibland om en attityd av att vänta och se. Självklart kan det finnas fler skäl, men vi har här redovisat de som vi har sett i detta projekt. All dokumentation som beskrivs i rutinen ska sparas i elevens elevakt. Ett syfte med detta är att kunna följa eleven och se om de insatser som satts in har fått en positiv påverkan på skolnärvaron. 9

Vi har sett att det finns en tendens till att rektor kallar vårdnadshavare till många möten med elevhälsoteamet för att bland annat diskutera frånvaron istället för att följa rutinen och tidigt utreda de bakomliggande orsakerna till frånvaron. Detta förefaller oss inte vara rätt sätt att använda vare sig skolans resurser eller vårdnadshavares tid. Eftersom skolan, liksom andra myndigheter, har begränsade resurser är det viktigt att arbeta systematiskt och tidseffektivt och samtidigt följa lagar och rutiner. Skollagen ändras från den 1 juli 2018 när det gäller bland annat frånvarohantering. Då förtydligas rektors ansvar för att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro och att därefter snabbt sätta in lämpliga åtgärder. Frånvaron ska anmälas till huvudmannen när utredningen har inletts. Vårt förslag är att huvudmannen ska förtydliga vad som avses med upprepad och längre frånvaro. Om elevhälsan och rektor bedömer att det kan finnas bakomliggande orsaker till elevens frånvaro, ska elevhälsan intervjua både vårdnadshavare och elev i en fördjupad utredning. Den fördjupade utredningen tar sikte på att uppmärksamma bakomliggande faktorer till frånvaron. Elevhälsans alla professioner ska göra en gemensam analys av utredningen som föreslås sammanställas på tre nivåer: individuella orsaker, skolrelaterade orsaker och familjerelaterade orsaker. Vår erfarenhet är att elevhälsan behöver bli duktigare på att analysera de bakomliggande orsakerna och redovisa vilka skol-, individ- och familjerelaterade orsaker som har framkommit i utredningen. Vårt förslag är därför att elevhälsopersonal kompetensutvecklas inom området. Vilka insatser som ska sättas in beror på vilka orsaker som har framkommit. Det finns ofta flera orsaker till elevers skolfrånvaro. Om de inte är enbart skolrelaterade orsaker så behövs också det tredje steget, samverkan med externa aktörer såsom socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård. Det tredje steget i att arbeta för att öka skolnärvaron är att verksamheter samverkar när det behövs för att öka elevens skolnärvaro. Inom ramen för projektet har det inte kommit till stånd så mycket samverkan som vi hade förväntat oss. Vi har trots det kunnat ta del av återkoppling från ingående verksamheter och dragit lärdomar utifrån de erfarenheter vi haft. En positiv återkoppling vi fått in under projekttiden är att ha en extern mötesledare på Västbusmöten som inbjudits av rektor närvarande på Västbusmöten. Det har upplevts avlasta rektorn samtidigt som det kan upplevas som ett stöd att ha någon på plats som inte är alltför insatt i ärendet. En annan positiv erfarenhet är att socialtjänsten har kunnat erbjuda så kallade serviceinsatser på sittande möte. Serviceinsatser betyder i detta sammanhang att familjen kan erbjudas ett antal samtalskontakter (cirka fem stycken) utan föregående biståndsbedömning och utan att bli registrerade inom socialtjänsten. För att samverkan ska bli smidig behöver de andra myndigheterna kunna lita på att skolan har gjort en bra utredning kring de bakomliggande orsakerna till frånvaron och därmed har ett 10

underlag för behovet att samverka. Det är dock viktigt att skolan inte har uttömt sina resurser utan fortsätter med insatser samtidigt som andra myndigheter involveras. Vi föreslår att man tar fram gemensamma, lokala, överenskommelser mellan myndigheter kring elever med skolfrånvaro för att samverkan ska bli så smidig som möjligt. Det bör börja med en samsyn kring skolfrånvaro som mer än ett skolproblem. Vi anser även att det är viktigt att varje myndighet beaktar vem som ska representera myndigheten på Västbusmöten. Enligt Socialstyrelsens Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer (2013) är det centralt att samverkan läggs på rätt nivå, det vill säga på den nivå (inom myndigheten) som kan lösa problemet. Huvudmannen Vi föreslår att huvudmannen utifrån sitt ansvar i Skollagen 2 Kap 8 och 4 Kap 3 fastställer nyckeltal för hur och när skolenheterna skall redovisa elevernas frånvaro till huvudmannen. Vi föreslår också att huvudmannen ser till att det finns rutiner gällande skolpliktsbevakning och föreläggande om vite för att säkerställa såväl rätten till utbildning som att skolplikten uppfylls. Huvudmannen bör även ta fram riktlinjer kring att bevilja ledighet för att uppnå en större likvärdighet i bedömningen. En ny paragraf i skollagen, som börjar gälla den 1 juli 2018, gör det ytterligare angeläget att skolenheterna ges en ledning i vad som skall gälla för kommunen. Den nya paragrafen återfinns i 7 Kap 19 a och lyder: Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:608). När det finns en gemensam frånvarorutin är det lämpligt att huvudmannen kontrollerar att rutinen följs på varje skolenhet genom att till exempel ta reda på om lärarna når det uppsatta målet för registreringsgraden. Huvudmannen behöver också kontrollera att rektorerna anmäler elevens frånvaro när en utredning har inletts enligt fastställd rutin. När man börjar arbeta strategiskt med frånvaro i årskurs 1-3 kan det uppstå en puckel-effekt av merarbete för elevhälsopersonal, i den mån man har samma elevhälsa från förskoleklass till nionde klass, eftersom man samtidigt måste fortsätta arbeta strategiskt med frånvaron i högre årskurser. I förlängningen ska de tidiga insatserna minska det mer omfattande arbetet i de 11

högre årskurserna. Det är viktigt att huvudmannen är medveten om att det under de första åren av arbetet kan behövas mer resurser innan man ser effekt av insatserna. Samsyn över myndighetsgränser Det finns inte någon direkt lagstiftning som anger att socialtjänst och hälso- och sjukvård har ansvar för att elever klarar skolan. På senare år har det i samhällsdebatten hörts, att det är en viktig friskfaktor för psykisk hälsa att klara skolan och att det dessutom ger en samhällsekonomisk vinst. Vi menar, att det nu är viktigt att detta synsätt får fäste hos myndigheter på lokal nivå och genererar en positiv kraftsamling över myndighetsgränserna för att gemensamt bidra till att elever klarar skolan. Efter uppdrag från tidigare regeringar har Socialstyrelsen gett ut vägledande dokument om samverkan i form av Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (2007) och Samverka för barns bästa En vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer (2013). Den nuvarande regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen (2017) ett gemensamt uppdrag att genomföra ett treårigt utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. En slutredovisning med resultatet av uppföljningen, utvärderingen och hur slutsatserna av arbetet har spridits ska lämnas senast den 31 januari 2021. Två skriftliga delredovisningar kommer att lämnas dessförinnan. I full vetskap om att regionen inte har ansvar för utbildningen bedriver Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna och andra aktörer ett samarbete i regionen under namnet Kraftsamling fullföljda studier. Samarbetet syftar till att eleverna i regionen skall gå ur skolan med godkända betyg och har bland annat rapporten Att motverka skolmisslyckanden (2016) som kunskapsunderlag. Vårt projekt, Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, är en del av denna satsning. Vi har i projektet sett positiva effekter av satsningen från Västra Götalandsregionens sida. Vi skulle gärna se, att regionen efter att noga ha följt resultatet av regeringens senaste uppdrag till Statens skolverk och Socialstyrelsen följer upp den satsningen med en ny bindande överenskommelse om samarbete, som underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, med tydligare fokus på att elever behöver klara skolan. Kammarrätten i Göteborg har i sina domskäl till dom 2018-03-02 (Mål nr 297-18) bland annat slagit fast, Att barn inte kommer till skolan medför en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling skadas. Domen har överklagats men inte beviljats prövningstillstånd i Högsta Domstolen. Även om domen inte är prejudicerande bör socialtjänsten beakta kammarrättens hållning vad gäller vikten av att elever går i skolan. Vår uppfattning är att det behövs en attitydförändring hos alla berörda myndigheter som kan vara aktuella för samverkan i frågan kring skolfrånvaro. Skolan måste dock fortfarande vara den myndighet som lyfter frågan till de andra myndigheterna. Skolan måste lita på att de andra myndigheterna kan bidra med insatser för att kunna motivera vårdnadshavare och elever till att ta emot hjälp. De andra myndigheterna måste i sin tur kunna lita på att skolan 12

först har genomfört en utredning kring bakomliggande frånvaroorsaker där det framgår att det finns behov av samverkan. Resultat Vi har haft ett antal uppsatta mål i projektet och redovisar resultaten nedan. Observera att de resultat som projektledningen redovisar kan skilja sig från följeforskningens resultat utifrån att projektledningen har haft en längre mätperiod, i de flesta fallen januari 2016 till och med maj 2018. Målet att 95 % av lektionerna skulle vara registrerade i frånvarosystemet Dexter har delvis uppnåtts. Fyra av sex skolor har nått målet. Två skolor har nått upp till 90 % respektive 87 % registrering vilket ändå har skapat underlag för frånvaroarbetet. Det har dock funnits perioder då en skola helt har saknat underlag för frånvaroarbetet. Andelen elever med en frånvaro på minst 15 procent under tre månader skulle sjunka med 20 procent på projektskolorna. Målet har uppnåtts på samtliga sex projektskolor. Frånvaron skulle även ha sjunkit i förhållande till kontrollskolorna för att påvisa att insatserna gör skillnad. Detta mål är inte uppnått. Målet att undersöka anledningar till frånvaro genom att elevhälsopersonal skulle intervjua vårdnadshavare och elev har inte varit genomförbart eftersom långt fler elever har varit frånvarande under projekttiden än vad som beräknades vid projektets start. Hypotesen var 70 enskilda individer under hela projekttiden. Under perioden januari 2016 till och med april 2018 har 809 elever haft en frånvaro på 15 procent eller mer på tre månader. Totalt antal elever på projektskolarna är 1023. Vissa elever har även uppmärksammats flera gånger. Anledningarna till frånvaron har därför kommit att undersökas i två steg. Det första steget har varit att klassläraren kontaktat vårdnadshavare för att skapa en bild av orsaken till frånvaron och elevens skolsituation. Under perioden januari 2017 till och med april 2018 har minst 719 lärarkontakter genomförts. Eftersom antalet tagna lärarkontakter inte var ett uppsatt mål från början i projektet fördes inte heller statistik på detta från början. Vi saknar därför uppgifter från 2016. Lärarens första kartläggning låg sedan till grund för elevhälsan och rektorns beslut om fortsatt närvaroarbete. I de fall då skolan bedömde att det fanns ett behov av ytterligare information om eventuellt bakomliggande orsaker till frånvaron intervjuade elevhälsopersonal elev och vårdnadshavare. 32 stycken intervjuer genomfördes, vilket är lägre än uppsatt mål om 70 stycken. Målet att samverka kring ökad skolnärvaro för 90 % av 70 elever, det vill säga 63 stycken, har inte uppnåtts. För sex elever gjordes bedömningen att det fanns behov av samverkan med andra myndigheter varav en familj tackade nej till samverkan. Det har således genomförts fem Västbusmöten. Projektledningen har fått samtycke till att ta del av fyra av dessa. Det har även genomförts uppföljningsmöten vid fyra tillfällen. 13

Målet att alla Västbusmöten skulle resultera i en SIP är uppnått både gällande första möte och uppföljningsmöten. Målet att alla vårdnadshavare som deltagit i Västbusmöte även skulle ha gjort en webbaserad brukarenkät har inte kunnat uppfyllas via webben. I tre fall har utvärdering skett manuellt. Kring de fyra elever där projektledningen har fått ta del intervju och SIP har skolnärvaron ökat för samtliga elever i varierande grad. Statistik Nedan presenteras den frånvarostatistik projektledningen har tagit del av från projekt- och kontrollskolor. Jämförelse av frånvaro per kön inom de olika procentenheterna totalt Sett till den totala frånvaron är fördelningen mellan könen nästan jämn. Vid 30 % frånvaro eller mer är pojkarna i klar majoritet. Denna fördelning har varit genomgående under hela projektperioden. Orsakerna till detta kan vi fortfarande inte förklara. Vi tänker att det krävs en särskild undersökning för det. 14

Andel elever med en frånvaro på minst 15 procent jämförelse mellan 2016, 2017 och 2018 Projektledningen har under arbetet kunnat fastställa ett visst mönster i den insamlade frånvarostatistiken. Frånvaron är högre under november till mars varje år på grund av sjukdom och beviljad ledighet i samband med de lov som infaller under perioden. Första mätperioden, januari till mars 2016, hade skolorna 19,7 % frånvaro. Sista mätperioden, mars till maj 2018, hade projektskolorna 9,8 %. Det var dessa mätperioder som skulle jämföras för att avgöra om målet hade uppnåtts. Att ta fram statistik på det här sättet visar tydligt på de fluktuationer som finns under ett läsår. Hade detta varit mer känt vid projektansökan kanske man borde valt andra, mer rättvisande, mätpunkter. Andel elever med en frånvaro på minst 20 procent - jämförelse mellan 2016, 2017 och 2018 15

Tittar man enbart på elever med frånvaro från 20 % och uppåt under en tremånadersperiod ser vi att fluktuationerna under läsåret även finns här. Resultatet visar dock att ju längre projektet har pågått, desto mer har frånvaron sjunkit för dessa elever. Det förefaller som att elever med högre frånvaro har uppmärksammats på ett mer strukturerat sätt, vilket har påverkat skolnärvaron positivt. Vilka orsaker till frånvaron har framkommit i intervjuerna? Utifrån de 28 intervjuer som projektledningen fått ta del av har ovanstående 15 olika frånvaroorsaker framkommit. Varje enskild elev har angett mellan 2 och 3 olika orsaker till frånvaron. Sjukdom är den absolut vanligaste frånvaroorsaken, även om den inte har angetts vid samtliga intervjuer. Projektet grundades på hypotesen om att orsakerna till elevers frånvaro ofta är sammansatt och inte bara skolrelaterade, vilket också framgår av ovanstående stapeldiagram. När vi tar bort orsaken sjukdom kan vi se att majoriteten är skolrelaterad frånvaro. Trots detta är det viktigt att man vid sammansatt problematik sätter in insatser från flera myndigheter samtidigt, och inte i en kedja. När det gäller frånvaro på grund av sjukdom vill vi påminna om vikten av att samordna sig med hälso- och sjukvården även vid somatisk sjukdom. Elever kanske skulle kunna vara mer närvarande i skolan, även vid kroniska sjukdomar, om man kommer överens om anpassningar i skolan som möjliggör detta. När eleven är hemma på grund av sjukdom som kan få konsekvenser för måluppfyllelsen måste skolan också fundera över hur elevens rätt till utbildning ska tillgodoses. Utöver de frånvaroorsaker som framkommit i intervjuerna har projektledningen tagit del av ytterligare frånvaroorsaker från de 719 lärardokumentationerna. I dessa dokumentationer har sjukdom och beviljad ledighet varit de absolut vanligaste orsakerna men också pedagogiska svårigheter, kränkande behandling, allmän otrygghet i skolan och olika former av familjerelaterade bekymmer. Projektledningen har sett att antalet elever i denna åldersgrupp 16

som är i behov av insatser från psykiatrin inte förefaller vara så stort. Det är dock viktigt att elever som behöver utredas, har funktionsnedsättningar och/eller lider av ångest eller tvång får stöd på rätt nivå inom psykiatrin utan lång väntan. Andel elever med en frånvaro på minst 15 procent jämförelse mellan projekt- och kontrollskolor De fluktuationer som finns under ett läsår syns också tydligt hos kontrollskolorna. I linjediagrammet ovan framgår det att kontrollskolorna, på gruppnivå, har haft en högre närvaro än projektskolorna i princip hela projekttiden. Hade projektledningen tittat på individnivå hade resultatet kanske varit annorlunda. Det behöver även nämnas att projektskolor och kontrollskolor i vissa avseenden inte varit tillräckligt likvärdiga för att resultaten ska kunna vara rättvisande. Slutord Projektets fokus har varit att arbeta åtgärdande med tidiga insatser för ökad skolnärvaro, och inte på hur myndigheter kan arbeta förebyggande och främjande för att elever ska klara skolan. Det bästa skulle naturligtvis vara att ett förebyggande och främjande arbete leder till att insatser och åtgärder inte behöver sättas in. Om elever kommer till skolan och kan tillgodogöra sig sin utbildning och om skolan erbjuder en undervisning som är stimulerande, anpassad efter elevens behov, i en trygg skolmiljö som erbjuder studiero samt att det finns möjlighet till goda relationer med elever och personal på skolan så har långt fler elever goda chanser att klara skolan utan individuella insatser och åtgärder. 17

Att ha ett strukturerat arbete för att uppmärksamma elever med en frånvaro kan ses som ett förebyggande arbete. Att uppmärksamma frånvaron när den riskerar att få konsekvenser för elevens möjligheter att klara skolan kan ses som ett åtgärdande arbete. En annan reflektion efter projektets slut är att antalet intervjuer som elevhälsopersonal har genomfört har varit få i förhållande till antalet elever som varit frånvarande 15 % eller mer under en tremånadersperiod. Vi bedömer också att det är för få intervjuer i förhållande till behovet. Detta eftersom projektledningen har sett att samma elever har uppmärksammats under stora delar av projekttiden utan att rektor och elevhälsa har gjort bedömningen att det finns behov av att utreda eventuellt bakomliggande orsaker till frånvaron. Om man hade gjort fler intervjuer hade det sannolikt visat sig finnas ett större behov av samverkansmöten för att öka elevens skolnärvaro. Under projekttiden har vi haft möjligheten att dela med oss av erfarenheter och lärdomar till såväl Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs upptagningsområde som andra kommuner i Sverige. Vi lägger nu ut vårt slutdokument på vår webbplats tillsammans med övriga rapporter och dokument. Genom att våra slutgiltiga rutiner finns tillgängliga i Word-format, uppmuntrar vi er till att använda och ändra dessa fritt utefter era behov. Vi önskar er lycka till i ert fortsatta arbete med att få fler elever att vara närvarande och därmed öka möjligheten att klara grundskolan med godkända betyg. Marie Nilsson Britt-Marie Freij Anastasia Exner 18

Rutin vid elevfrånvaro Definition av giltig och ogiltig frånvaro Giltig frånvaro Giltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen av något skäl som av skolan definieras som giltigt; till exempel sjukfrånvaro, läkarbesök eller annan beviljad ledighet. Ogiltig frånvaro Ogiltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen utan giltigt skäl; till exempel sen ankomst, att eleven uteblir från skolan trots avslag på ansökan om ledighet eller avviker från lektion. Ansvarsfördelning Vid anmäld sjukfrånvaro Vårdnadshavaren är skyldig att anmäla sitt barns skolfrånvaro varje dag senast klockan 08:00 via det digitala frånvaroregistreringsystemet eller till skoladministratören. Om barnet har en placering på fritidshemmet ska vårdnadshavaren även anmäla frånvaron dit. Vid längre sjukdom kan skolpersonalen komma överens med vårdnadshavaren om att eleven är hemma ett visst antal dagar. Skolpersonalen ansvarar då för att föra in frånvaron i det digitala frånvaroregistreringsystemet under överenskommen tid, dock max fem skoldagar. Om eleven fortfarande är sjuk efter dessa dagar ska vårdnadshavaren kontakta skolan på nytt. Vid oanmäld frånvaro Om en elev är frånvarande utan att det har anmälts av vårdnadshavaren ska undervisande lärare ta kontakt med hemmet eller registrera ogiltig frånvaro i det digitala frånvaroregistreringsystemet vilket innebär att ett automatiskt SMS skickas till vårdnadshavare som har lämnat sitt mobilnummer. Om vårdnadshavaren inte kontaktar skolan i de fall ett SMS har skickats ansvarar klassläraren för att kontakt tas senast vid skoldagens första rast. Om vårdnadshavaren inte har lämnat sitt mobilnummer så att ett automatiskt SMS kan skickas eller om skolan inte är ansluten till SMS-funktionen kontaktar undervisande lärare skoladministratören så fort som möjligt, dock senast vid skoldagens första rast. Skoladministratören söker omgående vårdnadshavarna. Om skoladministratören inte är närvarande ska undervisande lärare meddela klassläraren som så fort som möjligt under dagen kontaktar vårdnadshavaren. Vid avvikelse under dagen Om en elev under dagen önskar lämna skolan på grund av sjukdom ska vårdnadshavaren underrättas av undervisande lärare innan eleven får gå hem. Om en elev försvinner eller 19

avviker och inte återfinns inom 30 minuter ska undervisande lärare underrätta rektor som beslutar vem som tar kontakt med vårdnadshavaren. I samråd med vårdnadshavaren beslutas om eventuell polisanmälan. Registrering och uppföljning av frånvaro Undervisande lärare ansvarar för att registrera frånvaron i det digitala systemet vid varje lektionstillfälle. Klassläraren, eller annan person utsedd av rektor, följer elevernas frånvaro och gör avstämning den första vardagen varje månad (september till och med maj). Då kontrolleras antalet frånvarodagar, vilka veckodagar som eleven har varit frånvarande samt frånvaron i procent månadsvis. Frånvaro i augusti månad avser inte tjugo skoldagar utan endast de dagar som skolan har pågått. Rutiner för frånvaro dag 1-6 Frånvaro dag 1-5 Klassläraren tar utifrån sin egen bedömning av behovet kontakt med hemmet för att visa intresse för eleven och för att få information om frånvaroorsaker. Hur skolans personal ska agera frånvarodag 1-5 beslutas av rektor på respektive skola. Frånvaro dag 6 Klassläraren tar kontakt med hemmet (med båda vårdnadshavarna om dessa inte bor ihop). Samtalet dokumenteras enligt Klasslärarens dokumentation vid samtal med hemmet. Klassläraren lämnar därefter över dokumentationen till rektor som tar upp ärendet med elevhälsoteamet för vidare diskussion och beslut om eventuella insatser från skolan. Rutiner för elever med en frånvaro på minst 20 % under en kalendermånad eller 10 % frånvaro per termin vid avstämning 30 november respektive 30 april 1. Vid frånvaro på minst 20 % under en kalendermånad eller 10 % frånvaro vid avstämning 30 november respektive 30 april kontaktar klassläraren hemmet för ett samtal och dokumenterar enligt Klasslärarens dokumentation vid samtal med hemmet (om inte det gjorts tidigare, enligt ovan). Frånvaro i augusti respektive januari månad avser 20 % av de dagar som skolan pågår. Dokumentationen överlämnas till rektor som tar upp ärendet med elevhälsoteamet. Innan klassläraren tar kontakt med hemmet ska en översikt av elevens frånvaro dras ut från det digitala frånvarosystemet. Syftet är att hitta mönster i elevens frånvaro exempelvis speciella dagar eller lektioner. Ströfrånvaro ska betraktas som en riskfaktor. Översikten ska bifogas till rektor. 20

Även om klassläraren bedömer att eleven når målen nu så kan frånvaron göra det svårt för eleven att hänga med i skolarbetet och svårt att nå målen i högre årskurser. Det kan också ha en negativ påverkan på relationer med kompisar och klasskamrater. 2. I de fall rektor och elevhälsopersonal bedömer att frånvaron inte behöver följas upp genom en fördjupad utredning ska alltid en återkoppling till klassläraren ske. 3. Görs bedömningen att orsakerna till frånvaron behöver kartläggas vidare utser rektor två representanter från elevhälsan som ska intervjua elev och vårdnadshavare som en del i den fördjupade utredningen. Någon av dessa kontaktar vårdnadshavarna för att bjuda in till samtalet (intervjun). Om det framkommer i en lärardokumentation att eleven riskerar att inte nå målen, och de extra anpassningarna inte har haft avsedd effekt, bör en fördjupad utredning omkring frånvaron startas som en del i en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd. En elev som har uppmärksammats för fjärde gången under ett läsår på grund av sin frånvaro (borträknat beviljad ledighet) ska alltid gå vidare till fördjupad utredning. 4. Intervjun sker enligt Intervjuguide vårdnadshavare och elev och dokumenteras skriftligt av personalen enligt Dokumentation utifrån intervju med vårdnadshavare och Dokumentation utifrån intervju med elev. Frågor ställs på ett sätt som känns bekväm för den som intervjuar. Syftet med frågorna är att få syn på eventuella bakomliggande orsaker till frånvaron. Dessa ska hjälpa elevhälsoteamet att förstå vad skolan och eventuellt andra myndigheter bör göra för att eleven ska kunna vara närvarande och lyckas i skolan. 5. Sammanställningen av intervjun tas upp i elevhälsoteamet för analys och bedömning av behovet av vidare insatser. Gör analys och bedömning i nära anslutning till intervjun på elevhälsoteamsmöte med så många professioner som möjligt närvarande. Beskriv frånvaroorsakerna utifrån såväl skolrelaterade-, individrelaterade- som familjerelaterade orsaker. Samtliga områden ska kommenteras. Kan skolan på egen hand utföra de insatser som krävs för ökad skolnärvaro tar arbetet vid i den befintliga verksamheten. Dokumentera beslut, planerade insatser och åtgärder samt datum för utvärdering. Vårdnadshavare och lärare görs delaktiga i planeringen av insatser, åtgärder och utvärdering. 6. Görs bedömningen att det finns ett behov av samverkan tar en representant från elevhälsoteamet kontakt med vårdnadshavarna för att föreslå Västbusmöte (samverkansmöte) och diskutera vilkas närvaro som i sådant fall önskas. Bedöms primärvårdens närvaro vara värdefull ska det stämmas av vilken vårdcentral som 21

eleven tillhör för att kunna bjuda in rätt representant. Elevhälsans representant kommer också överens med vårdnadshavarna om vilken bakgrundsbeskrivning om elevens situation och skolans insatser som ska skrivas under syftet med mötet och aktuella frågor i den eventuella kallelsen till Västbusmöte. Syftet med detta är att de inbjudna myndigheterna ska få kännedom om elevens situation och därmed kunna förbereda sig inför mötet. 7. Ska Västbusmöte arrangeras ansvarar rektor för de förberedande uppgifterna. Rutinen för detta beskrivs i Rektors uppgifter inför Västbusmöte. 8. En guide för hur mötet ska struktureras och vad som är viktigt att tänka på finns i Mötesstruktur för Västbusmöte. 9. Om skolan anser att det finns ett behov av att samverka med andra myndigheter för att möjliggöra ökad skolnärvaro, men familjen inte vill samarbeta, måste skolan i vanlig ordning överväga om anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen kap. 14 1 föreligger. 22

Översikt och checklista för rutin vid elevfrånvaro 1. Registrering och kontroll av frånvarostatistik Ämneslärarna ska registrera sina lektioner digitalt dagligen. Klassläraren, eller av rektor utsedd person, ska kontrollera frånvarostatistiken den första vardagen i varje månad. 2. Klasslärarens samtal med hemmet Klassläraren ska kontakta vårdnadshavarna och dokumentera samtalet enligt en specifik mall (om inte detta redan är gjort) när en elev har varit frånvarande på ett av följande vis: Sjätte dagen frånvaro i rad Vid 20 procents frånvaro eller mer per kalendermånad 10 % frånvaro per termin vid avstämning 30 november respektive 30 april Därefter lämnar klassläraren dokumentationen till rektor som tar upp ärendet på nästa elevhälsoteammöte. - Klasslärarens dokumentation vid samtal med hemmet 3. Elevhälsoteamets bedömning utifrån klasslärarens samtal med hemmet Elevhälsoteamet går igenom samtliga elevärenden utifrån dokumentationen från klasslärarens samtal med hemmet tillsammans med frånvarohistoriken. 4. Bedömning: ej behov av fördjupad utredning Bedömer elevhälsoteamet att elevens frånvaro inte behöver utredas ytterligare återkopplas det till klassläraren. 5. Bedömning: behov av fördjupad utredning Görs bedömningen att elevens frånvaro behöver utredas ytterligare utser rektor två personer från elevhälsans personal som ska bjuda in eleven och vårdnadshavarna till ett samtal (intervju). En elev som har uppmärksammats för fjärde gången under ett läsår på grund av sin frånvaro (borträknat beviljad ledighet) ska alltid gå vidare till fördjupad utredning. 6. Frågeställningar och dokumentation vid samtal med vårdnadshavare och elev Samtalet ska ske utifrån en specifik intervjuguide. Först intervjuas vårdnadshavare och elev gemensamt och sedan pratar elevhälsopersonalen med dem enskilt. Dokumentationen sker enligt en tillhörande dokumentationsmall. - Intervjuguide vårdnadshavare och elev - Dokumentation utifrån intervju med elev - Dokumentation utifrån intervju med vårdnadshavare 23

7. Elevhälsoteamets analys och bedömning utifrån samtal med vårdnadshavare och elev Materialet från intervjun och annan kännedom analyseras, bedöms och dokumenteras på kommande elevhälsoteammöte. 8. Bedömning: ej behov av samverkan Kan skolan på egen hand utföra de insatser som krävs för ökad skolnärvaro tar arbetet vid i den befintliga verksamheten. Beslut, planerade insatser, åtgärder och utvärdering dokumenteras och återkopplas till vårdnadshavare och klasslärare. 9. Bedömning: behov av samverkan Visar analysen och bedömningen vid elevhälsoteammötet att det finns ett behov av insatser från flera myndigheter för att öka elevens skolnärvaro föreslås detta för vårdnadshavarna. Vid samtycke diskuteras vilka myndigheter som bör bjudas in till Västbusmöte (samverkansmöte) och vad som ska skrivas om elevens bakgrundssituation i inbjudan. 10. Kallelse till Västbusmöte Inbjudan till Västbusmöte ska skrivas så att det framgår att syftet är att öka elevens skolnärvaro och innehålla en gedigen bakgrundsbeskrivning om elevens situation och skolans insatser. - Välkommen på Västbusmöte! information till familjer - Mall för kallelse till Västbusmöte 11. Förberedelser inför Västbusmöte Rektor ansvarar för förberedelser inför mötet. Hen bokar en lokal och utser mötesrepresentanter från skolan, en sekreterare och inbjuder en extern mötesledare om möjligt. - Rektors uppgifter i samband med Västbusmöte 12. Genomförande av Västbusmöte Genomför mötet och skapa en samordnad individuell plan (SIP) enligt Västbus rutiner. Utvärdera mötet och boka även ett kommande uppföljningsmöte om behov finns. - Mötesstruktur för Västbusmöte - Mall för SIP inom Västbus - Samtycke till informationsutbyte inom Västbus - SIP-kollen utvärdering av Västbusmöte - Avvikelsehantering och rapport 24

Checklista för elevärende Namn: Steg Rutin Ansvar Ok 1. Registrering och kontroll av frånvarostatistik 2. Klasslärarens samtal med hemmet 3. Elevhälsoteamets bedömning utifrån klasslärarens samtal med hemmet 4. Bedömning: ej behov av fördjupad utredning 5. Bedömning: behov av fördjupad utredning 6. Frågeställningar och dokumentation vid samtal med vårdnadshavare och elev 7. Elevhälsoteamets analys och bedömning utifrån samtal med vårdnadshavare och elev 8. Bedömning: ej behov av samverkan 9. Bedömning: behov av samverkan 10. Kallelse till Västbusmöte 11. Förberedelser inför Västbusmöte 12. Genomförande av Västbusmöte 25