Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Relevanta dokument
Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi

Potential för hållbara biodrivmedel

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biobränslen från skogen

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Effektivare skogsbränslesystem

Jämförelse med uppsatta mål

Hållbara biodrivmedel

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Energihushållning i växtodling

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Sysselsättningseffekter

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket

Hållbara drivmedel finns de?

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Bio2G Biogas genom förgasning

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Läget på energimarknaderna

Energieffektivisering i växtodling

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser SKA-VB 08

Välkomna till Uppsala och Klimatkommunernas årsmöte 2016

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Skogsindustriernas utmaningar

Energiläget En översikt

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Värme. Med Biobränsle

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons

Rapport från Gasdagarna 2017 Arrangör: Energigas Sverige

Hållbara transporter framtida möjligheter

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Potentialen för bioenergi

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Bioenergikombinat Status och Framtid

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Biobränsle från skogen

Indikatornamn/-rubrik

Energiläget 2018 En översikt

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Seminarium om elsystemet

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

BioDRI: Skogen möter stålet

Klimatomställningen och miljömålen

Transkript:

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet

Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi Uppdrag från Näringsdepartementet - Nationella skogsprogrammet (+ Miljömålsberedningen & Strategi för bioekonomi) Sammanställa och bedöma tillförselpotentialer för biomassa från skogsbruk, jordbruk och akvatiska system i Sverige fram till 2050 Bedöma och minimera risk för miljömålskonflikter Sammanställa och bedöma avsättningspotentialer för biomassa för energiändamål för fjärrvärmeproduktion, elproduktion via kraftvärme, drivmedel och i industriprocesser samt som råvara för att ersätta fossil råvara inom industrin i Sverige fram till 2050 Beskriva balansen mellan potentiell tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa utifrån olika framtida förutsättningar Rapport kan laddas ner från: http://portal.research.lu.se/portal/en/publications/

Potentialbegrepp = politiska styrmedel! Egnell och Börjesson (2012)

Bruttoavverkning (milj. m 3 sk/år) SKA 15 Tidsperiod Scenario Dagens skogsbruk 90 % avverkning 110 % avverkning Dubbla naturvårdsarealer Utan klimatförändring Klimatförändring RCP8,5 2010-2019 91 82 99 78 88 93 Förändring - jmf Dagens skogsbruk - -9 +8-13 -3 +2 2050-2059 106 98 108 88 91 120 Förändring - 50 år jmf Dagens skogsbr. +15 +7 +17-3 0 +29 (+32 TWh/år) 2100-2109 120 113 117 98 90 145 Förändring - 100 år jmf Dagens skogsbr. +29 +22 +26 +7-1 +54 (+62 TWh/år) Skogsstyrelsen (2015)

Global efterfrågan & utbud av skogsråvara (rundvirke) Sannolik efterfrågan Bruttoavverkning idag Långsiktig hållbar bruttoavv. (+ 25%) Skogsstyrelsen (2015)

Slutsats - Rundvirke Den ökade stamvedsproduktionen i Sverige bedöms i princip fullt ut komma att efterfrågas av skogsindustrin i framtiden Tillförseln av stamved för direkt energianvändning bedöms förbli relativt begränsad i framtiden och framför allt utgöras av skadad stamved och av låg kvalitet (motsvarande cirka 5-7%) En ökad tillförsel av stamved bedöms indirekt leda till ökad tillförsel av biobränslen via skogsindustrins biprodukter (överskott tack vare fortsatta effektiviseringar inom industrin) Ett minskat behov av massaved för produktion av grafiskt papper bedöms till största delen kompenseras av ökningar inom andra papperssegment (förpackningar, mjukpapper osv) och nya produkter

Skogsbränslepotential (TWh/år) SKA 15 Scenario Dagens skogsbruk Bränslefraktion Tidsperspektiv / potential 2010-2019 2050-2059 2100-2109 Teoretisk Ekologisk Teoretisk Ekologisk Teoretisk Ekologisk Grot föryngringsavverkning 38 28 42 32 56 41 Grot - gallring 20 15 26 20 30 23 S:a 58 43 68 52 86 64 Stubbar föryngringsavverkning Totalt grot & stubbar 49 29 51 30 61 34 107 72 119 82 147 98 Skogsstyrelsen (2015)

Grot-skörd (grenar och toppar) (Foto: Staffan Jacobsson, SkogForsk)

Ojämn regional fördelning av grot-potentialen (SKA-15) * * Avser perioden 2020-2029 Skogsstyrelsen (2015)

Stubbskörd (Foto: Sveaskog, 2017)

De Jong m fl (2012)

Skogsbränslepotential med ekologiska begränsningar grot stubbar SKA-15*: 2100 SKA-15*: 2050 SKA-15*: idag Syntesrapport - EM** Reviderad syntes 2016 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uttag idag TWh / år * Skogsstyrelsen (2015). Avser föryngringsavverkning. ** De Jong m fl (2012, 2016)

Total ökad skogsbränslepotential (TWh/år) Teknisk Biomassa Tidsperspektiv Potential Idag 2050 Rundved (skadad, låg kvalitet mm) - 2 (2-10) 1 Skogsbränsle - grot 18-25 (15-30) Skogsbränsle - stubbar 4-6 (3-10) 21-28 (17-35) 5-7 (4-12) Tekno-ekonomisk & ekologisk Tekno-ekonomisk & ekologisk Klen rundved - röjningar 2 3 Tekno-ekonomisk & ekologisk Grot behovsanpassad gödsling - (2-4) Tekno-ekonomisk Biprodukter - skogsindustrin - 5-10 Tekno-ekonomisk Totalt 24-33 (20-42) 36-50 (33-74) 1 Som jämförelse motsvarar 2 TWh cirka 1 % respektive 10 TWh cirka 5 % av den totala årliga rundvedsavverkningen om drygt 100 miljoner m 3 sk enligt scenario Dagens skogsbruk i SKA 15.

Poppelodling på nedlagd jordbruksmark (Foto: SkogForsk)

Bränslepotential från nedlagd åkermark (TWh/år) (Poppel & Hybridasp) Totalt cirka 3 TWh (2-4 TWh) kring 2040 Olofsson och Börjesson, 2016

TWh per år Potentiellt ökad efterfrågan på biomassa till 2050 (För att nå ett fossilfritt Sverige) 100 80 60 Låg Hög Graden av effektivisering & elektrifiering inom alla sektorer påverkar stort! 40 20 0-20 Fjärrvärme Kraftvärme Biodrivmedel Industri-energi (fossil) Industri-råvara (fossil) Totalt

Balans - ökad tillförsel / efterfrågan (2030) (+35-40% jmf med idag)

Balans - ökad tillförsel / efterfrågan (2050) (+55-75% jmf med idag)

Balans - ökad tillförsel / efterfrågan (2050 - osäkerhet)

Slutsatser Tillförsel & avsättning Tillförseln av hållbar biomassa bedöms kunna fortsätta öka de närmaste decennierna, samtidigt som den potentiella efterfrågan kan komma att öka i motsvarande grad, dvs bra inhemsk balans! Det finns en viss regional obalans avseende biomassaproduktion: grot i norra Sverige och jordbruksbaserad biomassa i södra Sverige Störst ökad avsättningspotential för biobränslen finns inom transportsektorn (som drivmedel), följt av industrisektorn (som process-energi) och därefter kraftvärmesektorn (för elprod.) På sikt kan avsättningen av biomassa som råvara inom kemisk och petrokemisk industri (för att ersätta dagens fossila råvara) svara för den enskilt största potentialen

Slutsatser Hantering av miljömålskonflikter En ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa för att ersätta fossila råvaror och produkter kan fortsättningsvis vara en av våra viktigaste strategierna för att uppnå klimatmålen För att hantera andra miljömål krävs en utveckling av skogsbränslesystem som har ett ökat landskapsperspektiv i kombination med ökade kompensationsåtgärder Hållbara tillförselsystem måste dock kombineras med begränsningar i det ökade biomassabehovet via effektivisering och elektrifiering inom alla aktuella sektorer