ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN

Relevanta dokument
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2007:5 ISSN

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Kävlingeåns vattenråd

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Täckningsgrad av ålgräs

Miljötillståndet i Hanöbukten

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Ålgräs i Skåne Fältinventering och satellitbildstolkning

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Kalmar läns kustvattenkommittée

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Det marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Beskrivning av använda metoder

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Vegetationsrika sjöar

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Miljösituationen i Malmö

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Kinnekulle och Sunnanå 2010

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Fauna och flora utanför Saltö

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Rapport marin inventering av Malmö havsområde Rapport Marin inventering av Malmös havsområde

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Skattning av älg via spillningsräkning i Norn

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Transkript:

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 216 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 217-3-21 ÖVF Rapport 217:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se 1

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Undersökningarnas genomförande...4 Provtagningsprogram...4 Metodik...4 Resultat och diskussion...7 Skottäthet...7 Biomassa...8 Skottlängd...8 Täckningsgrad...9 Skottindex...9 Sockerhalt i rhizom...11 Djuputbredning...11 Statusklassning...11 Kartering Höganäs...11 Sammanfattande diskussion...13 Referenser...14 BILAGOR...15 2

Sammanfattning De mest väsentliga ålgräsparametrarna visade på både ökningar och minskningar sedan 215. Nivåerna låg i huvudsak inom ramen för sena delen av 2-talet. Skottäthet minskade överlag på både grunda och djupa stationer, medan skottbiomassa och skottlängd generellt ökade. Täckningsgraden viade ej på enhetliga förändringar. Grunda stationer låg i stort sätt oförändrat medan de djupa stationerna ökade i skottlängd. Skottindex minskade tydligt på de grunda stationerna och varierade på de djupa. Vid Höganäs utfördes ingen provtagning 29-16 på grund av de stora förändringarna som tidigare skett där. Troligen har ålgräset och sedimenten påverkats på ett mycket dramatiskt sätt genom stormvindar och vågor någon gång under vintern 27-8. Karteringen 21 visade dock på en återhämtning i området och 211 visade karteringen på en mycket tydlig förbättring på nästan samtliga transekter. Med 212-års undersökningar kunde en ytterligare förbättring ses och i delar av det undersökta området skulle man nu återigen kunna göra samma sorts fysiska provtagningar som på övriga stationer. Med 213-14-års undersökning hade ålgräsutvecklingen stannat av och bestånden till och med gått tillbaka något, men situationen var ändå klart bättre än 21-11. Denna nedåtgående utveckling vändes under 215 och 216 med något högre förekomster. Vid Bjärred och Klagshamn, där utvecklingen var mycket negativ under 26-7, hade en vändning inträffat med i många fall rekordnivåer under 212. Efter en kraftig nedgång 213 verkar den negativa utvecklingen vänts eller stoppats på många stationer och provdjup. För en del parametrar kan man mer och mer se ett böljande mönster i utvecklingen. Vid Klagshamns grunda station har andra blomväxter än ålgräs, nämligen nating och nate, periodvis uppvisat höga förekomster. Orsaken kan vara att förbättrade ljusförhållanden ökat utbredningsgränsen för nating/nate som därmed trängt undan ålgräset. Den kraftiga minskningen 214-215 i täckningsgrad vid den grunda stationen har dock inget med konkurrens av nate/nating att göra. Vid undersökningarna 216 noterades stora mängder lösa fintrådiga rödalger, men däremot inga större mängder snärjtång så som i fjol. Återhämtningen av ålgräset beror i hög grad på om sand återförs till området under de närmaste åren. Underlaget för bedömningar av djuputbredning utgjordes av den extensiva inventering som utfördes på uppdrag av Lst Skåne under 216. Transekter som låg i nära anslutning till ÖVF:s stationer har då använts för att uppskatta djuputbredningen. Jämfört med 215 var djuputbredningen under 216 större vid Bjärred och Klagshamn men på samma nivå vid Höganäs och Landskrona. Skillnaderna mellan åren ligger sannolikt generellt inom felmarginalen. Vid en jämförelse med information från Sydkustens VF, med djuputbredning på 7 m år 215 vid Kämpinge-området, ligger djuputbredningen i södra och mellersta Öresund på samma nivå. Ålgräset var i övrigt i fint skick i Öresund och utvecklingen speglar sannolikt normala mellanårsvariationer. En del av tidigare observerade förändringar i ytsedimenten kvarstår. Dock sågs generellt inga påtagliga försämringar av substratet år 216. Om ytsedimenten fortsätter att eroderas bort kan ålgräsbestånden vara i farozonen. Om de försvinner ökar erosionen ytterligare eftersom ålgräs fungerar som vågdämpare i grundområdena och även binder sedimentet med rhizom och rottrådar. De två mycket kraftiga stormarna i oktober och december 213, samt stormen december 214 med kraftiga strömmar kan ha orsakat en del av de observerade negativa förändringarna 214-15 men överlag har ålgräsbestånden klarat av stormarna bra. Vid Klagshamn observeras ofta den rödlistade köpenhamnsmusslan (Parvicardium hauniense) och 214 var mängderna större än vad vi någonsin observerat. På grund av de kraftigt reducerade bestånden av ålgräs 215, var mängderna köpenhamnsmussla därför också betydligt lägre, men 216 noterades mycket stora mängder på djupa Klagshamn. Generellt förekommer köpenhamnsmusslan i mycket stora mängder på medeldjupa ålgräsbottnar i hela Höllvikenområdet. Jämförelser med undersökningar vid station Fredshög inom Sydkustens Vattenvårdsförbund har inte kunnat göras då resultaten från 216 års undersökning ej är färdiga, men värdena för skottäthet och biomassa på en har på sydkusten legat på en högre nivå för hela perioden -215. Utvecklingskurvorna är dock mycket likartade vilket tyder på att regionala faktorer styr utvecklingen. 3

Inledning Ålgräsundersökningar ingår som en del i kontrollprogrammet för Öresunds Vattenvårdsförbund. Syftet är att följa förändringar som kan vara en följd av naturlig variation eller antropogen påverkan. Ålgräs (Zostera marina L.) har stor ekologisk betydelse i grundare havsområden. Ålgräsängar erbjuder föda och livsrum för många organismer, förhindrar sedimenterosion och har en viktig roll i närsaltskretsloppet (Mann, 1982). Ålgräsplantan består av en underliggande rhizomdel (jordstam) med tillhörande rotsystem som löper horisontellt i sedimentet samt skott med gräsliknande blad (Fig. 1). Ålgräs har en hög salttolerans och växer i salthalter mellan 5 och 35. Utbredningen i djupled (1-6 m)begränsas i huvudsak av minskande ljustillgång med ökat vattendjup Med ökat djup avtar skottantalet, skotten blir längre och bladen bredare, och de underjordiska delarna blir kraftigare. I djupare vatten försöker växterna att komma närmare ljuset genom att öka bladlängden samtidigt som avsaknaden av kraftiga vågrörelser gör det möjligt för större plantor att hålla sig kvar i substratet. Rhizomet är upplagringsorgan för bl. a. kolhydrater. Kolhydrater ackumuleras främst under sensommaren och hösten. Mängden upplagrad kolhydrat bestämmer tillväxtpotentialen för kommande säsong. Trots en begränsad tillgång på ljus, kan tillväxten med hjälp av de upplagrade kolhydraterna påbörjas under våren. Rottrådarna, som utgår från rhizomet, står för upptaget av näringsämnen från bottensedimentet och förankrar växten. Som hos de flesta vattenväxter, kan också bla- FIGUR 1. Ålgräs (Zostera marina) med blad/ skott, rhizom (jordstam) och rottrådar. den ta upp näring från vattnet. Blomningen sker i juni månad, men mindre än 1% av skotten blommar. Efter avslutad blomning dör delar av de gamla skotten och sidoskott bildas vid skottbasen (VKI, 1994). Skottbiomassan av ålgräs når i Öresund sin topp i september, medan de lägsta värdena erhålles i december månad (VKI, 1994). På ålgräsbottnar förekommer ett flertal kräftdjursarter, t. ex. märlor (Gammarus spp.) och tånggråsuggor (Idothea spp.). Dessa arter lever i vegetationen och livnär sig på dött och/eller levande växtmaterial. På ålgräset förekommer även olika former av blötdjur, som snäckor (tusensnäckor, strandsnäckor) och blåmusslor. Fisk, såsom sandstubb, horngädda och sjurygg finner skydds- och fortplantningsmöjligheter på och mellan ålgräsbladen. Undersökningarnas genomförande Provtagningsprogram Undersökningen av ålgräs utfördes i fyra stationer längs kusten, ÖVF 1:4 (Höganäs), ÖVF 3:4 (Landskrona), ÖVF 4:1 (Bjärred) och ÖVF 5:4 (Klagshamn) under juni och augusti 216 (Fig. 2 och Tab. 1). Vid varje station togs prover på två olika vattendjup, ca 1,5 m och ca 4 m, med ett undantag (ÖVF 1:4, Höganäs) vilket beskrivs nedan. Metodik Då ålgräsbottnarnas utbredning är från ca 1 m djup till ca 6 m, användes dykning för provtagningen. I varje station togs prover på två djup, 1,8-1,9 och ca 4,1-4,8 m. Positioner för samtliga provtagningspunkter har fastställts med DGPS (WGS-84). Vid varje provtagningsdjup togs 6 replikat inom den tätaste delen i väletablerade ålgräsängar. En ram med måtten 25x25 cm (area 1/16 m 2 ) lades ut inom ålgräsbältena. Med hjälp av en kniv skars jordstammarna av längs ramens kanter. Ålgräset innanför ramen lyftes upp med jordstammarna och lades i en nätkasse. I samband med provtagning bedömdes täckningsgraden av ålgräs i provtagningsområdet. Ombord på provtagningsbåten plockades ålgrässkotten från jordstammarna. Samtliga skott räknades och medel-, maximi- och minimilängd av samtliga skott uppskattades. Från varje replikat togs rhizomdelar som pressades för bestämning av kolhydrathalten (mätt som socker) med refraktometer i växtsaften. Med hjälp av dykning, vattenkikare och videokamera bedömdes det största vattendjupet för sammanhängande ålgräsbälten, definierat som gränsen för 1% täckningsgrad. På laboratoriet torkades ålgrässkotten i 15 C under 24 timmar varefter de vägdes. Den använda metodiken överensstämmer 4

ÖVF 1:4 HÖGANÄS HELSINGBORG LANDSKRONA ÖVF 3:4 ÖVF 4:1 ÖVF 5:4 MALMÖ FIGUR 2. Karta över provtagningsstationer för ålgräs -216. I varje station har prover tagits på två vattendjup, ca 1,8 och 4,4 m, med undantag för ÖVF 1:4, se text för metodik. 5

med Öresundskonsortiets Feedback Monitoring Programme, samt med ålgräsundersökningar vid Falsterbohalvön och Hallands Väderö av länsstyrelsen i Skåne, Sydkustens Vattenvårdsförbund och Vattenfalls/Eurowinds undersökningar i Öresund. På ÖVF 1:4 (Höganäs) observerades år 29 stora försämringar som omöjliggjorde provtagning. Det beslöts därför, i samråd med ÖVF, att området från och med år 21 skulle inventeras med avseende på ålgräsets täckningsgrad med hjälp av vattenkikare/video. I figur 3 visas de transekter som undersöktes. Härmed erhölls en bild av utbredningen i närområdet, vilken kan användas för att bestämma när provtagningar kan återupptas i området. Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Filemaker Pro-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på backupdiskar samt på externa diskar som förvaras på extern säkerhetsplats. Fältprotokoll och samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. I bilaga redovisas rådata för längd, biomassa, sockerhalt, täckningsgrad samt antalet skott per m 2. TABELL 1. Vattendjup, positioner (WGS-84) och provtagningsdatum för ålgräs inom ÖVF 215. Station Djup, m Latitud Longitud Provtagningsdatum ÖVF 1:4 1,9 56 11,85 12 33,3 15-8-2 ÖVF 1:4 4,4 56 11,68 12 32,49 15-8-2 ÖVF 3:4 1,8 55 5,18 12 49,95 15-9-1 ÖVF 3:4 4,4 55 5,7 12 49,46 15-9-1 ÖVF 4:1 1,8 55 43,76 12 59,586 15-9-22 ÖVF 4:1 4,1 55 42,97 12 58,856 15-9-22 ÖVF 5:4 1,8 55 3,95 12 53,86 15-1-6 ÖVF 5:4 4,4 55 3,933 12 53,364 15-1-6 Höganäs hamn T1 T2 T3 T4 T5 T6 FIGUR 3. Karta över inventeringsområde vid ÖVF 1:4 (Höganäs) för ålgräs 21-16. Undersökta transekters sträckning (T1-T6) visas. 6

Resultat och diskussion Generellt var ålgräset i fin kondition och utan påväxt och bestånden var i nivå med med tidigare år. Vid ÖVF 1:4 Höganäs undersöktes ålgräset med video i 6 transekter. Baserat på undersökningarna 21-216 verkar bestånden vid Höganäs återhämta sig, en tendens som höll i sig även 216. På det ursprungliga provdjupet 4,3 m observerades faktiskt enstaka ålgräsplantor. Skottäthet Skottätheten i de grunda stationerna var som högst vid Klagshamn (ÖVF 5:4) och något lägre vid Bjärred (ÖVF 4:1) och Landskrona (ÖVF 3:4) under 216 (Fig. 4). Tätheterna vid samtliga stationer hade minskat relativt 215, vilket innebar ett avbrott i de tre föregående årens ökningar Vid de djupa stationerna hade tätheten minskat förutom i Landskrona, och låg nu i nivå med 213 (Fig. 5). Skottätheten var högst vid ÖVF 3:4 Bjärred. Generellt var tätheten högre i de grunda än de djupa stationerna vilket är en naturlig effekt av ljusklimatskillnader på olika vattendjup. Man kan nu, framför allt på de djupa stationerna, börja se ett mönster med återkommande minima som varierar något i tid mellan stationerna. Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 1:4 Höganäs G Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 3:4 Landskrona G Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 4:1 Bjärred G Skottäthet/m2 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 5:4 Klagshamn G 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 4. Skottäthet/m 2 i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF -216. 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 1:4 Höganäs D Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 3:4 Landskrona D Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 4:1 Bjärred D Skottäthet/m2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ÖVF 5:4 Klagshamn D 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 5. Skottäthet/m 2 i djupa stationer, D (=4,1-4,4 m) inom ÖVF -216. 4 ÖVF 1:4 Höganäs G 4 ÖVF 3:4 Landskrona G 4 ÖVF 4:1 Bjärred G 4 ÖVF 5:4 Klagshamn G 35 35 35 35 Biomassa g TV/m2 3 25 2 15 1 3 25 2 15 1 3 25 2 15 1 3 25 2 15 1 5 5 5 5 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 6. Skottbiomassa i g/m 2 i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF -216. 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 7

Biomassa g TV/m2 4 35 3 25 2 15 1 5 ÖVF 1:4 Höganäs D 4 35 3 25 2 15 1 5 ÖVF 3:4 Landskrona D 4 35 3 25 2 15 1 5 ÖVF 4:1 Bjärred D 4 35 3 25 2 15 1 5 ÖVF 5:4 Klagshamn D FIGUR 7. Skottbiomassa i g/m 2 i djupa stationer, D (=4,1-4,4 m) inom ÖVF -216. Biomassa 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 Biomassorna i de grunda stationerna hade ökat relativt 215 (Fig. 6) vid Bjärred och Klagshamn medan biomassan vid Landskrona hade minskat efter förra årets ökning. Bjärred låg alltjämt på en för stationen låg nivå, medan biomassan vid Klagshamn hade återgått till en mer normal nivå efter fjolårets låga notering. Biomassan i de djupa stationerna var under 216 störst i Landskrona och något lägre vid Bjärred och Klagshamn (Fig. 7). Vid en jämförelse med 215, hade biomassan ökat på samtliga djupa stationer, men var fortsatt lägre jämfört med perioden runt 21. Biomassorna var något större i de grundare stationerna av samma skäl som för skottäthet, d.v.s. på grund av bättre ljusklimat i grunda stationer än i djupa stationer. 21 23 25 27 29 211 213 215 Även för skottbiomassan sågs ett minimum runt 27 vilket följdes av en topp runt 21. Därefter har biomassan minskat fram till årets undersökning där en ökning observerades. Jämförelser med ålgräs vid Fredshög på Sydkusten (SVF:s kontrollprogram) visar på lägre nivåer för biomassa i Öresund, liksom för skottäthet.utvecklingskurvorna för både Sydkusten och >Öresund följer ofta varandra mycket nära. Skottlängd 21 23 25 27 29 211 213 215 Skottlängden (medellängd) i de grunda stationerna hade ökat något, med fortsatt kortast blad vid Klagshamn (Fig. 8). Skottlängden 216 låg på de grunda stationerna på samma nivå som under perioden 21-215. I de djupa stationerna (Fig. 9) hade medelskottläng- 12 ÖVF 1:4 Höganäs G 12 ÖVF 3:4 Landskrona G 12 ÖVF 4:1 Bjärred G 12 ÖVF 5:4 Klagshamn G 1 1 1 1 Skottlängd cm 8 6 4 8 6 4 8 6 4 8 6 4 2 2 2 2 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 8. Skottlängd (medel, cm) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF -216. 12 ÖVF 1:4 Höganäs D 12 ÖVF 3:4 Landskrona D 12 ÖVF 4:1 Bjärred D 12 ÖVF 5:4 Klagshamn D 1 1 1 1 Skottlängd cm 8 6 4 8 6 4 8 6 4 8 6 4 2 2 2 2 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 9. Skottlängd (medel, cm) i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF -216. 21 23 25 27 29 211 213 215 8

1 ÖVF 1:4 Höganäs G 1 ÖVF 3:4 Landskrona G 1 ÖVF 4:1 Bjärred G 1 ÖVF 5:4 Klagshamn G 8 8 8 8 Täckning % 6 4 6 4 6 4 6 4 2 2 2 2 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 1. Täckningsgrad (%) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF -216. 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 1 ÖVF 1:4 Höganäs G 1 ÖVF 3:4 Landskrona D 1 ÖVF 4:1 Bjärred D 1 ÖVF 5:4 Klagshamn D 8 8 8 8 Täckning % 6 4 6 4 6 4 6 4 2 2 2 2 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 11. Täckningsgrad (%) i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF -216. den ökat relativt 215. Skottlängden låg trots detta fortsatt på låg till moderat nivå. Medelskottlängden 216 var på de djupa stationerna ca 33-46 cm. Generellt var skottlängden större i de djupare stationerna p.g.a. den lägre ljusintensiteten relativt grunda stationer. Skillnader i skottlängd mellan olika stationer speglar delvis exponeringsgraden men även påverkan från t.ex. överlagring av sediment och fintrådiga alger samt dåliga siktförhållanden. Täckningsgrad 21 23 25 27 29 211 213 215 Täckningsgraden i grunda stationer varierade mellan 3 och 6% under 216 med generella nedgångar relativt 215 (Fig. 1).Vid Klagshamn där täckningen minskade från 7 till 3% under 214-215 låg nivån oförändrat lågt vid årets undersökning. I de djupa stationerna var täckningsgraden under 21 23 25 27 29 211 213 215 216 mellan 35 och 7% med en tydlig minskning vid Landskrona och i övrigt små förändringar (Fig. 11). Vid SVF:s station var täckningsgraden 4%, en nedgång från 6% år 214. Även vid Fredshög fanns ett nytt stort bestånd av snärjtång, med 5% täckning Skottindex 21 23 25 27 29 211 213 215 Tätheten av skott ger en bra bild av tillståndet i en specifik ålgräsäng, medan täckningsgraden ger en allmän bild av utbredningen i undersökningsområdet (i en radie av ca 25 m från provpunkten). Täthetsmåttet kan i vissa fall vara missvisande för tillståndet om tätheten i en provtagen äng fortsatt är hög medan utbredningen i området minskat. Likaså kan täckningsgraden i vissa fall vara missvisande för tillståndet då täckningen ej förändrats men tätheten minskat. Ett sätt att komma förbi detta är att kombinera täthet och täckning i Skottindex 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ÖVF 1:4 Höganäs G 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ÖVF 3:4 Landskrona G 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ÖVF 4:1 Bjärred G 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ÖVF 5:4 Klagshamn G 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 12. Skottindex i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF -216. 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 9

skottindex (skottäthet x täckningsgrad). Nedan redovisas skottindex för perioden -215 (Fig. 12 och 13). Vid Landskronas och Bjärreds grunda stationer hade både täthet och täckning minskat varför indexet minskade mycket tydligt. Index hade återgått till en moderat nivå vid Landskrona, men noterades för ett mycket lågt index vid Bjärred. Vid Klagshamn var minskningen mer beskedlig, men fortsatt med mycket lågt värde. Under perioden -216 är trenden uppåtgående för Landskrona medan någon klar tendens inte finns för Bjärred och Klagshamn. Under de senaste 5 åren finns en nedåtgående trend vid Bjärred och efter de senaste två årens mycket låga noteringar även en negativ trend vid Klagshamn. Vid de djupa stationerna sågs endast smärre förändringar över det senaste året. Ökningar vid Landskrona och Bjärred och en minskning vid Klagshamn. Under perioden -215 finns ett oscillerande mönster med toppar och dalar, i likhet med mönstret för täthet och biomassa. Dock kan man, under den senaste 7-1 årsperioden, se ökande tendenser vid Bjärred och Klagshamn, medan Landskronas skottindex snarare har minskat. 7 ÖVF 1:4 Höganäs D 7 ÖVF 3:4 Landskrona D 7 ÖVF 4:1 Bjärred D 7 ÖVF 5:4 Klagshamn D 6 6 6 6 5 5 5 5 Skottindex 4 3 2 4 3 2 4 3 2 4 3 2 1 1 1 1 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 21 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 13. Skottindex i djupa stationer, G (=4,1-4,4 m) inom ÖVF -216. ÖVF 1:4 Höganäs G ÖVF 3:4 Landskrona G ÖVF 4:1 Bjärred G ÖVF 5:4 Klagshamn G 14 14 14 14 12 12 12 12 Sockerhalt, % 1 8 6 4 1 8 6 4 1 8 6 4 1 8 6 4 2 2 2 2 23 25 27 29 211 213 215 23 25 27 29 211 213 215 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 14. Sockerhalt (%) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF 23-216. 23 25 27 29 211 213 215 ÖVF 1:4 Höganäs D ÖVF 3:4 Landskrona D ÖVF 4:1 Bjärred D ÖVF 5:4 Klagshamn D 14 14 14 14 12 12 12 12 Sockerhalt, % 1 8 6 4 1 8 6 4 1 8 6 4 1 8 6 4 2 2 2 2 23 25 27 29 211 213 215 23 25 27 29 211 213 215 23 25 27 29 211 213 215 FIGUR 15. Sockerhalt (%) i djupa stationer, D (=4,1-4,4 m) inom ÖVF 23-216. 23 25 27 29 211 213 215 1

Sockerhalt i rhizom Sockerhalten i rhizom kan användas som ett mått på mängden kolhydrater i ålgräsets näringslager. Om undersökningen utförs under augusti-september erhålls värden som indikerar de maximala kolhydratmängder som ålgräset lagrat under sommarens produktion. Dessa kolhydrater kommer ålgräset att använda för att kunna skjuta nya skott till våren då solenergin återigen kan användas. Om kolhydrathalterna är för låga klarar ålgräset ej detta och plantan dör. Värdena för ÖVF under 216 låg grovt sett inom ramen för perioden 28-15 (Fig. 14 och 15). Generellt låg sockerhalten på 6-8 % vid de grunda stationerna och på 8-12% vid de djupa.man kan skönja generella uppåtgående trender under de senaste 4-5 åren. Djuputbredning Djuputbredningen bedömdes som det djup där täckningsgraden ändrades till <1%. Anledningen till en denna definition är att felmarginalen vid bedömningen minskar samtidigt som gränsen 1% bedöms mer relevant än på vilket djup de sista skotten förekommer. Underlaget för bedömningar av djuputbredning utgjordes av den extensiva inventering som utfördes på uppdrag av Lst Skåne under 216. Transekter som låg i nära anslutning till ÖVF:s stationer har då använts för att uppskatta djuputbredningen. I tabell 2 redovisas data för -22 (åren sammanslagna då samma data redovisats varje år) och 23-16. Jämfört med 215 var djuputbredningen under 216 större vid Bjärred och Klagshamn men på samma nivå vid Höganäs och Landskrona. Skillnaderna mellan åren ligger sannolikt generellt inom felmarginalen. Vid en jämförelse med information från Sydkustens VF, med djuputbredning på 7 m år 215 vid Kämpingeområdet, ligger djuputbredningen i södra och mellersta Öresund på samma nivå. Statusklassning I Hav- och Vattenmyndighetens nya föreskrift för statusklassning (HVMFS 213:19) finns kriterier för klassning av vegetation. Bland annat krävs att minst tre arter för ett aktuellt typområde ska finnas med i undersökningsmaterialet. För Öresund (typområde 6) finns 7 makroalgarter och en fanerogam, ålgräs. Eftersom endast ålgräs undersöks kan klassning ej göras av formella skäl. Man kan dock ändå göra en beräkning som stöd för en bedömning. En sådan beräkning visar att Landskrona (sista plantan 6,5 m ger EK,8)) har Hög status liksom Klagshamn (9,4 m) och Bjärred (8,9 m). Eftersom ålgräset slagits ut i de djupare områdena vid Höganäs blir bedömningen svårare. Dock ska påpekas att djuputbredningen i föreliggande undersöknings görs ut till gränsen för 1% täckning, medan Naturvårdsverkets metod ska göras för den djupast observerade exemplaret av en art, vilket kan ha stor betydelse för bedömningsunderlaget. Ålgräset vid Höganäs finns ut till 3,8 m med 1% täckning (sista plantan 4,4 m), och statusen kan då klassas som God. För att den nya föreskriften ska kunna användas helt ut som underlag behövs dels undersökningar för att bedöma det maximala utbredningsdjupet och dels information för fler arter. Kartering Höganäs Eftersom allt ålgräs var försvunnet vid Höganäs från de ordinarie positionerna år 29, bestämdes att kartera närområdet för att bedöma utbredningen av ålgräs och för att skapa underlag för när provtagning kan återupptagas. Karteringen visade att det sedan 21 skett mycket tydliga förbättringar i ålgräsbestånden, även om ålgräset fortfarande inte förekommer djupare än ca 3,8 m. Under 215 förekom fina bestånd av ålgräs söder om ordinarie punkter. Täckningsgraden varierade mellan 1 och 1% på djup mellan,5 och 3,9 m vid transekterna 1, 2, 3, 4 och 5 och med nästan inget ålgräs söder om dessa transekter (transekt 6). I figur 16 visas täckningsgraden på varje punkt där observationer gjorts 213-216. Resultaten för 216 visar generellt på små förändringar gentemot 215. Detta kan vara normala mellanårsvariationer, och relativt 21-11 är ålgräsbestånden 212-15 i gott tillstånd. Alla åren saknas dock ålgräs nästan helt längs transekt 6, den sydligaste. Här har troligen inte förekommit ålgräs tidigare heller pga exponering och olämpligt substrat. Enstaka ålgräsplantor påträffades faktiskt i det djupare område där ålgräs provtogs kvantitativt tidigare, 4-4,3 m. I djupområdet 1-2,5 m finns numera så mycket ålgräs att det återigen är provtagningsbart längs transekterna 1-4. TABELL 2. Djuputbredningsgräns vid 1% täckning, i meter, för ålgräs. Station - 22 23 24 25 26 27 28 29 21 212 213 214 215 216 ÖVF 1:4 5,5 4,5 4,5 5, 4,3 4,8 4,5 3,3 3,8 3,6 3,5 3,8 3,9 ÖVF 3:4 4,6 5,3 5,4 5,5 5,5 5, 5,5 5,6 5,6 5,6 6,3 6, 6,4 6,1 ÖVF 4:1 4,5 6, 5,8 5,2 5,7 3,5 4,1 5,8 7, 6,8 6,6 5,7 7, 8,7 ÖVF 5:4 5,5 5,4 5,5 8, 8,2 >8 8, 8, >8 >7,6 7,3 7,5 7,9 8,7 11

Täckning 216-1-9 1-24 25-4 41-59 6-74 75-1 Täckning 214-1-9 1-24 25-4 41-59 6-74 75-1 Täckning 213-1-9 1-24 25-4 41-59 6-74 75-1 För att få en integrerad bild av hur mycket ålgräs som finns har en beräkning gjorts av den samlade ytan ålgräs längs varje transekt. Beräkningen är gjord genom att summera täckningen i den 5 m breda observationskorridoren längs varje transekt. Ytan för varje delsträcka längs en transekt har beräknats och därefter multiplice- 12 FIGUR 16. Täckningsgrad (%) vid Höganäs 213-216 på de sex undersökta transekterna, från norr till söder transekt 1-6. Legenden visar täckningsgrad i % i 7 färgkodade klasser. Sjöfartsverkets hamnkort för Höganäs hamn. rats med täckningsgraden för den aktuella delsträckan. Delvärdena för varje transekt har summerats, liksom totalsumman för alla transekter. Resultatet redovisas i figur 16. Den kraftiga uppgången i täckning sedan 21 på alla transekter förutom nr 4 och 6 är tydlig. Ett ackumulerat täckningsmaximum kom 212 varefter täck-

Relativ integrerad total täckning 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 FIGUR 17. Relativ integrerad täckning/m 2 vid Höganäs (1:4) under åren 21-16, för respektive transekt samt totalt för alla transekter. ningen sjönk till och med år 214. År 215-216 har utvecklingen vänts med högre täckningsgrader. Bedömer man den ackumulerade täcknigsgraden längs enskilda transekter ser man tydligt att utslagningen 29 drabbade de nordliga transekterna hårdast. Dessa har sedan återhämtat sig successivt under efterföljande period. Åren 212-213 efterföljdes av en generell tillbakagång, men de senaste två åren visar på ökningar. Sammanfattande diskussion De mest väsentliga ålgräsparametrarna visade på både ökningar och minskningar sedan 215. Nivåerna låg överlag inom ramen för sena delen av -talet. Skottäthet minskade överlag på både grunda och djupa stationer, medan skottbiomassa och skottlängd generellt ökade. Täckningsgraden visade ej på enhetliga förändringar. Grunda stationer låg i stort sett oförändrat medan de djupa stationerna ökade i skottlängd. Skottindex minskade tydligt på de grunda stationerna och varierade på de djupa. Vid Höganäs utfördes ingen provtagning 29-16 på grund av de stora förändringarna som tidigare skett där. Troligen har ålgräset och sedimenten påverkats på ett mycket dramatiskt sätt genom stormvindar och vågor någon gång under vintern 27-8. Karteringen 21 visade dock på en återhämtning i området och 211 visade karteringen på en mycket tydlig förbättring på nästan samtliga transekter. Med 212-års undersökningar kunde en ytterligare förbättring ses och i delar av det undersökta området skulle man nu återigen kunna göra samma sorts fysiska provtagningar som på övriga stationer. Med 213-14-års undersökning hade ålgräsutvecklingen stannat av och bestånden till och med gått tillbaka något, men situationen var ändå klart bättre än 21-11. Denna nedågående utveckling vändes under 215 och 216 med något högre förekomster. Totalt Vid Klagshamns grunda station har andra blomväxter än ålgräs, nämligen nating och nate, periodvis ökat kraftigt i täckningsgrad. Orsaken kan vara att förbättrade ljusförhållanden ökat utbredningsgränsen för nating/nate och därmed trängt undan ålgräset. Den kraftiga minskningen 215-216 i täckningsgrad vid den grunda stationen har dock inget med konkurrens av nate/nating att göra. Vid undersökningarna 216 noterades stora mängder lösa fintrådiga rödalger, men däremot inga större mängder snärjtång så som i fjol. Återhämtningen av ålgräset beror i hög grad på om sand återförs till området under de närmaste åren. Underlaget för bedömningar av djuputbredning utgjordes av den extensiva inventering som utfördes på uppdrag av Lst Skåne under 216. Transekter som låg i nära anslutning till ÖVF:s stationer har då använts för att uppskatta djuputbredningen. Jämfört med 215 var djuputbredningen under 216 större vid Bjärred och Klagshamn men på samma nivå vid Höganäs och Landskrona. Skillnaderna mellan åren ligger sannolikt generellt inom felmarginalen. Vid en jämförelse med information från Sydkustens VF, med djuputbredning på 7 m år 215 vid Kämpinge-området, ligger djuputbredningen i södra och mellersta Öresund på samma nivå. En del av tidigare observerade förändringar i ytsedimenten kvarstår. Även ute vid Klagshamns fyr observerades en kraftig erosionskanal år 214. Om ytsedimenten fortsätter att eroderas bort kan ålgräsbestånden vara i farozonen. Om de försvinner ökar erosionen ytterligare eftersom ålgräs fungerar som vågdämpare i grundområdena och även binder sedimentet med rhizom och rottrådar. De två mycket kraftiga stormarna i oktober och december 213, samt stormen december 214 med kraftiga strömmar kan ha orsakat en del av de observerade negativa förändringarna 214-15 men överlag har ålgräsbestånden klarat av stormarna bra. Vid Klagshamn observeras ofta den rödlistade köpenhamnsmusslan (Parvicardium hauniense) och 214 var mängderna större än vad vi någonsin observerat. På grund av de kraftigt reducerade bestånden av ålgräs 215, var mängderna köpenhamnsmussla därför också betydligt lägre, men 216 noterades mycket stora mängder på djupa Klagshamn. Generellt förekommer köpenhamnsmusslan i mycket stora mängder på med- T1 T2 T3 T4 T5 T6 13

eldjupa ålgräsbottnar i hela Höllvikenområdet. Jämförelse med undersökningar inom Sydkustens Vattenvårdsförbund och stationen Fredshög har inte kunnat göras då resultaten från 216 års undersökning ej är färdiga, men värdena för skottäthet och biomassa på en har på sydkusten legat på en högre nivå för hela perioden -215. Utvecklingskurvorna är dock mycket likartade vilket tyder på att regionala faktorer styr utvecklingen. Referenser Leander, B. Undersökningar i Öresund. ÖVF Rapport 1998:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 1998. ÖVF Rapport :1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund. ÖVF Rapport 2:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 2. ÖVF Rapport 21:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 21. ÖVF Rapport 22:1. SWECO VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 22. ÖVF Rapport 23:1. SWECO VBB VIAK. Hav- och Vattenmyndigheten. 213. Bedömningsgrunder HVMFS 213:19. Toxicon AB. 24-16. Undersökningar längs sydkusten 23-15. Årsrapport för Sydkustens Vattenvårdsförbund 23-15. Toxicon AB. 24-8. Baslinje- feedbackundersökningar för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Rapport till Örestads Vindkraftpark AB/Vattenfall. VKI. 1994. Growth dynamics of eelgrass in Öresund and assessment of impact of shading on eelgrass growth. - VKI 94/173/E. ÖVF. 24. Undersökningar i Öresund 23 - Ålgräs. ÖVF Rapport 24:4. ÖVF. 25-15. Undersökningar i Öresund 24-14 - Ålgräs. Nätversion - ÖVF:s hemsida, www.oresunds-vvf.se. 14

BILAGA ÅLGRÄS RÅDATA 15

Provtagningsstation: ÖVF 3:4 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-19 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 5.18' Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: 12 49.95' Täckningsgrad, %: 6 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 688 656 68 768 768 864 728 725 92,6 12,8 Biomassa skott, g/m 2 26,4 26,8 241,6 233,6 176, 265,6 237,6 23,7 34,2 14,8 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 18 2 27 22 18 19 19,5 2,7 3,4 16,7 Skottlängd cm, max 7 99 8 62 65 9 75, 77,7 14,7 18,9 Skottlängd cm, medel 39 42 41 35 39 38 39, 39, 2,4 6,3 Sockerhalt, % 7,4 1,8 1,4 8,2 6,2 9,4 8,8 8,7 1,8 2,5 Provtagningsstation: ÖVF 3:4 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-19 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 5.7' Djup, m: 4,4 Antal replikat: 6 Position, E: 12 49.46' Täckningsgrad, %: 4 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 432 352 256 352 432 464 392 381 76,7 2,1 Biomassa skott, g/m 2 16, 184, 116,8 136, 227,2 163,2 161,6 164,5 38,5 23,4 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 34 28 32 21 35 27 3, 29,5 5,2 17,8 Skottlängd cm, max 63 85 78 81 94 76 79,5 79,5 1,3 12,9 Skottlängd cm, medel 43 44 38 41 45 42 42,5 42,2 2,5 5,9 Sockerhalt, % 1, 12,8 14,4 13, 13, 11,8 12,9 12,5 1,5 11,8 Provtagningsstation: ÖVF 4:1 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-26 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 43.76' Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: 12 59.586' Täckningsgrad, %: 5 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 816 848 752 992 672 688 784 795 118,7 14,9 Biomassa skott, g/m 2 28, 153,6 142,4 28, 94,4 115,2 148, 153,6 47, 3,6 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 15 8 11 6 15 12 11,5 11,2 3,7 32,7 Skottlängd cm, max 88 63 62 77 57 7 66,5 69,5 11,4 16,4 Skottlängd cm, medel 44 37 36 38 36 34 36,5 37,5 3,4 9,2 Sockerhalt, % 11,2 12,4 9, 12,2 2, 4,4 1,1 8,5 4,4 51,2 Provtagningsstation: ÖVF 4:1 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-26 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 42.97' Djup, m: 4,1 Antal replikat: 6 Position, E: 12 58.856' Täckningsgrad, %: 7 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 528 512 432 672 432 592 52 528 93,3 17,7 Biomassa skott, g/m 2 163,2 14,8 18,8 168, 14, 12,4 124,8 131,2 3,1 23, Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 14 21 18 14 13 15 14,5 15,8 3,1 19,3 Skottlängd cm, max 66 67 66 57 55 45 61,5 59,3 8,7 14,6 Skottlängd cm, medel 32 4 35 37 28 27 33,5 33,2 5,1 15,4 Sockerhalt, % 11,6 1,4 9,4 12,6 1,6 1, 1,5 1,8 1,2 1,7 16

Provtagningsstation: ÖVF 5:4 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-31 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 3.95' Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: 12 53.86' Täckningsgrad, %: 3 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 12 1296 1296 1552 928 1696 1296 1328 269,8 2,3 Biomassa skott, g/m 2 156,8 18,8 15,4 139,2 18,8 2, 153,6 156, 31,9 2,5 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 8 15 12 7 8 8 8, 9,7 3,1 32,5 Skottlängd cm, max 55 57 52 45 49 52 52, 51,7 4,3 8,3 Skottlängd cm, medel 25 3 27 24 23 26 25,5 25,8 2,5 9,6 Sockerhalt, % 4,4 1, 5, 5,8 3,2 6,6 5, 6,5 3,1 47,5 Provtagningsstation: ÖVF 5:4 Projektnummer: 48-16 Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: 16-8-31 Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: 55 3.933' Djup, m: 4,4 Antal replikat: 6 Position, E: 12 53.364' Täckningsgrad, %: 75 1 2 3 4 5 6 Median Medel ±SA CV% Skottantal/m 2 288 4 416 34 512 4 4 387 81,8 21,2 Biomassa skott, g/m 2 8, 1,8 134,4 99,2 142,4 121,6 111,2 113,1 23,8 21, Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min 21 17 24 14 18 24 19,5 19,7 4, 2,5 Skottlängd cm, max 9 94 8 97 85 89 89,5 89,2 6,1 6,9 Skottlängd cm, medel 47 42 45 57 43 42 44, 46, 5,7 12,5 Sockerhalt, % 7,6 8,4 1, 4, 11,2 8, 8,2 8,2 2,5 3, 17

Kartering vid Höganäs HOG1/T1 12,55111285 56,19763485,75 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,55112187 56,19762983,83 1 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5518581 56,19758972 1,5 45 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5511371 56,19755462,94 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5577936 56,19744931 1,2 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5572528 56,19741421 1, 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5565317 56,1973741 1,2 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,555451 56,197339 1,98 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5541882 56,19729888 1,57 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5527461 56,19726879 1,78 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5512138 56,19723871 1,82 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54996815 56,1972862 2,29 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54981493 56,1971685 2,54 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5496617 56,1971334 2,61 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54949946 56,1978827 2,68 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54935525 56,1975317 2,73 55 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5492113 56,197238 2,74 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5496682 56,19697795 2,89 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5489458 56,19693282 2,88 75 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54874234 56,19689271 2,92 4 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54858911 56,19685259 3,8 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54842687 56,1968225 2,85 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54826463 56,1968245 3,5 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5488436 56,1967874 3, 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54791311 56,19677236 3,4 55 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54774185 56,19674729 2,71 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54757961 56,19671218 3,12 45 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54742638 56,19669213 3,19 55 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54727316 56,1966624 2,82 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,547119 56,19663195 3,5 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54694868 56,1966187 3,22 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54679545 56,19656175 3,1 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5466625 56,19653166 3,15 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5465163 56,19649656 3,5 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54635379 56,19646647 3,1 45 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,546257 56,19643638 3,39 4 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5463832 56,196463 3,16 25 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54589411 56,19638122 3,6 35 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5457488 56,19635615 3,49 4 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54556963 56,1963369 3,53 2 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5454164 56,19629598 3,88 2 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5452921 56,1962585 3,94 1 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,5451551 56,19622577 4,19 1 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54518 56,19627 4,42 1 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54485757 56,1961658 4,72 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T1 12,54472237 56,1961247 5,27 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5517774 56,19744931 1,17 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55168971 56,1974443 1,25 1 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55159958 56,19739415,88 1 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55149141 56,1973441,98 4 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55139227 56,19729387 1,16 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5512577 56,19725375 1,51 85 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55114891 56,19722366 1,53 85 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5513173 56,19718856 1,7 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5592357 56,19715346 1,41 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55864 56,19711836 1,88 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5568922 56,1978326 1,97 95 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,555634 56,1975317 1,77 75 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5544586 56,197238 1,8 95 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5531968 56,1969981 1,75 95 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5519349 56,19696793 2,39 9 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,55426 56,19693784 2,4 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5498965 56,1969775 2,38 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54975183 56,19687265 2,58 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54961663 56,19683755 2,62 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54947242 56,1968746 2,64 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54932821 56,19677737 2,64 8 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54918399 56,19674227 2,68 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5492175 56,1967717 2,88 65 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54887754 56,1966624 2,79 75 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5487153 56,19663697 3,1 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5485536 56,1966187 2,9 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5484884 56,19656676 3,3 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5482466 56,19652665 3,1 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5481239 56,19649656 2,98 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5479415 56,19646146 3,2 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54778692 56,19643137 3, 65 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54763369 56,1964128 3,7 55 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54747145 56,19637621 3,12 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54732724 56,19634111 3,15 7 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5471741 56,1963215 3,3 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5471177 56,19629598 3,12 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54687657 56,19625586 3,23 6 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54674137 56,19621574 3,4 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54659715 56,1961864 3,45 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54645294 56,19613551 3,24 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54631774 56,1969539 3,31 55 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54617352 56,196526 3,34 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5462931 56,1959951 3,57 45 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54589411 56,19594495 3,5 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5457499 56,19589481 3,59 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5456147 56,19585469 3,62 4 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5455654 56,19581457 3,61 5 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54537133 56,19576944 3,55 3 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54522712 56,19572431 3,74 2 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5459192 56,19568921 3,85 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54492968 56,19568921 3,94 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54475843 56,19568419 3,97 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,544652 56,19566915 4,4 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54444296 56,1956396 4,4 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54429874 56,1956396 4, sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54414552 56,19555381 4,1 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54413 56,19551369 4,9 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,5438579 56,19547358 4,9 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54371287 56,19544349 4,17 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54355965 56,1954337 4,24 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T2 12,54341543 56,19536325 4,28 sand, grus, sten, block N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl HOG1/T3 12,55214939 56,1971685,74 sand N Öresunds kustvatten Öresunds Vattenvårdsförbund Toxicon AB Nylander/Ljungdahl Ljungdahl 18