ÅRSREDOVISNING 2010
Innehåll REKTOR HAR ORDET 2 1. Verksamhetsidé, vision och mål 4 1.1 Verksamhetsidé 4 1.2 Vision 4 1.3 Strategiska mål 4 2. Underskrifter 7 3. Utbildning på grund- och avancerad nivå 8 3.1 Antagning 9 3.2 Examinerade 11 3.3 Internationalisering 13 3.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete 13 3.5 Jämställdhet och mångfald i utbildningen 14 3.6 Samverkan inom utbildningen 15 3.7 Kompetensutveckling för yrkesverksamma 16 3.8 Studentinflytande 17 3.9 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå 18 4. Utbildning på forskarnivå 20 4.1 Rekrytering 20 4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna 20 4.3 Examinerade 21 4.4 Studiefinansiering 21 4.5 Genomsnittlig nettostudietid 22 4.6 Universitetsgemensamma kurser 22 4.7 Forskarskolor 23 4.8 Nöjda forskarstudenter 23 5. Forskning 24 5.1 Extern finansiering 24 5.2 Internationell forskningsfinansiering 25 5.3 Vetenskaplig publicering 26 5.4 Prestigefyllda anslag och utmärkelser 28 5.5 Strategiska satsningar 29 5.6 Samverkan 33 5.7 Institutsuppgifter 34 5.8 SLU Holding AB 35 5.9 Forskning om non food crops 36 5.10 Bruka utan att förbruka 36 5.11 Hållbar utveckling 37 5.12 Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) 39 5.13 Visst internationellt forskningssamarbete 39 5.14 Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå 40 6. Fortlöpande miljöanalys 42 6.1 Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utveckling 42 6.2 Ny struktur för miljöanalysprogrammen 42 6.3 Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskning 44 6.4 Fortsatt internationellt engagemang 45 6.5 Beslutsunderlag med helhetssyn 45 6.6 Särskilda medel enligt den sk. Klimatpropositionen 45 6.7 Förbättrad kommunikation via webben 46 6.8 Internationella året för biologisk mångfald 47 6.9 Infrastruktur för forskning 47 6.10 Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys 48 7. Personal och jämställdhet 50 7.1 Personalstruktur 50 7.2 Kompetensförsörjning och ledarskap 52 7.3 Arbetsmiljö 52 7.4 Jämställdhet och mångfald 53 7.5 Sjuktal 54 8. Infrastruktur 56 8.1 Stöd till kärnverksamheterna 56 8.2 Lokalförsörjning 57 8.3 Universitetsdjursjukhuset, UDS 57 8.4 Egendomsförvaltningen 58 9. Övrig återrapportering 60 9.1 Kostnader per prestationstyp 60 9.2 Intern styrning och kontroll 61 9.3 Engagemang i organisationsbildningar 61 10. Finansiell redovisning 62 11. Sammanställning av väsentliga uppgifter 85 12. Förkortningar och definitioner 86 DNR: SLU ua Fe.2010.1.4-4124 Grafisk form: Maria Widén, SLU kommunikationsavdelningen Tryck: Repro, SLU 1(87) 1
Rektor har ordet SLU:s styrelse har under 2010 fastställt ett antal kvalitetsmål för verksamheten. För att säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen har SLU under 2010 arbetat med att konkretisera och implementera strategiska satsningar utifrån den omfattande internationella utvärderingen Kvalitet och Nytta (KoN), 2009. KoN konstaterade att SLU:s forskning generellt håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv och identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s vetenskapliga styrkeområden. Dessa områden har under 2010 fått ökade resurser för att upprätthålla och utveckla sin potential ytterligare. Därutöver förstärker SLU kompetensområden som exempelvis modellering, bioinformatik som har stor betydelse för forskningen eller för universitetets sektorsroll. Ansträngningar har även gjorts för att öka den interna samverkan mellan orter, fakulteter och vetenskapsområden. För öka nyttoutfallet har tillsatts en vice-rektor för samverkan och 18 nya lektorstjänster har utannonserats under 2010. Det är tjänster som kombinerar forskning med samverkansuppdrag inom områden av betydelse för den gröna sektorn och samhället i övrigt. Den vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. Bibliometrisk analys bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. Sammantaget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, och jag är förvissad om att pågående ansträngningar kommer att ytterligare öka publiceringen. Externa forskningsbidrag fortsätter att öka och under 2010 har SLU i stor konkurrens erhållit finansiering för ett antal större strategiska satsningar från forskningsråd och stiftelser. SLU:s verksamhetsidé är att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidéns globala perspektiv har länge varit levande inom universitetet. Forskare, lärare och studenter vid SLU har alltid varit starkt engagerade i det globala utvecklingssamarbetet och SLU:s verksamhet ligger fortsatt väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. SLU har därför under 2010 antagit en strategi för global utveckling och inrättar nu ett centralt sekretariat för forskning, utbildning och kapacitetsbyggande för jord- och skogsbrukets utveckling i fattiga länder. SLU har som mål att öka utbildningsvolymen och det är positivt att antalet helårsstudenter ökade med ungefär 5 procent under 2010, vilket såväl beror på redan genomförda utökningar inom yrkesprogrammen som på ett ökande antal nyantagna masterstudenter. Under 2011 har vi delvis andra förutsättningar för studentrekrytering, då avgifter införs för studenter utanför EES-området och då vi nu inte har medel tillgängliga för fortsatt utökning av utbildning på grund- och avancerad nivå. På forskarnivå har vi en fortsatt återhämtning i antalet doktorander efter en lägre antagning 2005 2007. En allt större andel av doktoranderna deltar i tematiska forskarskolor, vilket enligt de uppföljningar som gjorts visat sig vara positivt för doktorandernas studiemiljö och handledning. Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är samhällets behov som de uttrycks i riksdagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande målsättningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Några viktiga insatser under 2010 har varit att genomföra de organisatoriska förbättringar som identifierades i KoN samt att öka fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalysarbetet. SLU har också under året lanserat en helt ny extern och intern webbplats, där bl. a. miljöanalysen fått tydligare ingångar för statistik och miljöanalys. Glädjande är att SLU:s universitetsdjursjukhus, UDS, efter 2
Rektor har ordet ett omfattande arbete med framtagande av en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten, nu har vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott. Också innovationsverksamheten vid SLU är fortsatt framgångsrik genom SLU Holding AB:s arbete. Som exempel kan nämnas att Isconova AB, som utvecklar och tillhandahåller adjuvans till vaccin, noterades på OMX First North i november 2010. Under våren 2010 kom fyra propositioner som har stor betydelse för landets högskolor och universitet. Tre av dessa berör SLU, (den fjärde handlade om lärarutbildningen). Propositionen om studieavgifter blev offentlig redan i början 2010, propositionen om ökad kvalitet och förbättrat resurstilldelningssystem i högre utbildning kom i mars, liksom den så kallade autonomipropositionen, vilken föreslog ökad frihet för landets lärosäten. Till detta kom så också avskaffandet av kårobligatoriet den 1 juli. Av dessa propositioner blev det så småningom beslut. Det beslut som rör studieavgifter kommer vi att kunna se resultatet av först under 2011 men vi förväntar oss en nedgång i antalet utländska studenter som förmodligen blir högst avsevärd. Den nya kvalitetskontrollen och resurstilldelningssystemet för utbildning kommer att ställa stora krav på lärosätena då ett helt nytt system har införts. Det är de färdigheter studenterna har tillägnat sig vid utbildningens slut som ska granskas. Främst kommer självständiga arbeten att få ett stort inflytande på utfallet. Beträffande autonomireformen En Akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor har styrelsen uppdragit åt rektor att under 2011 analysera i vilka avseenden som det är lämpligt att utnyttja den ökade autonomin samt att lämna förslag till nya regelverk som kan träda i kraft tidigast år 2012. Efter kårobligatoriets avskaffande blev det under året klart att samtliga åtta studentkårer vid SLU blir kvar samt att de fortsatt för sin talan genom den gemensamma organisationen SLUSS. SLU har också genom beslut säkerställt kårernas ekonomiska stöd. Jämställdhetsarbetet vid SLU bedrivs under beteckningen Lika villkor. Under 2010 kan vi urskilja en positiv utveckling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts inom tjänstekategorierna universitetslektor, forskarassistent och forskare inklusive post doc. Även vad gäller andelen kvinnliga professorer är utvecklingen positiv, där en tredjedel av nyanställda professorer under året var kvinnor. Däremot är nivån här fortsatt alldeles för låg och uppgår nu till 22 procent. Här måste arbetet intensifieras. År 2010 var ett i stora stycken gott år för SLU och det kan konstateras att SLU har fortsatt en god ekonomi. Den låter oss vara offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. I enlighet med vår långsiktiga strategi har de pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare saktat ner något under 2010. Tidigare underskott av högutbildad personal är på väg att fyllas och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Även om rankningar av olika slag inte alltid visar en riktig bild av verksamheten kan noteras att SLU allt oftare ligger högt på olika listor över framstående lärosäten, både härhemma och internationellt. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till alla SLU:s medarbetare och studenter som bidragit till universitets goda resultat. Ert engagemang behövs och er kompetens är en förutsättning för universitetets fortsatta framgångar under kommande år. Lisa Sennerby Forsse 3
Verksamhetsidé, 1vision och mål Under 2009 fastställde SLU:s styrelse verksamhetsidé vision och mål för verksamheten som tar sin utgångspunkt i det uppdrag som är fastställt i universitetets förordning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 1.1 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. 1.2 Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. 1.3 Strategiska mål SLU:s gemensamma mål är att verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark koppling mellan utbildning och forskning, forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bedrivs i samverkan med utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt, forskningens resultat är kända och nyttjas i samhället, ha en stark internationell dimension, bl.a. genom strategisk samverkan med utländska universitet och forskningsinstitut, vi stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, studenter och personal har en arbetsmiljö och arbetsförutsättningar som tillhör de mest attraktiva, organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten, personal och studenter är våra bästa ambassadörer. SLU:s mål för forskningen är att fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag, 4
Verksamhetsidé, vision och mål den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden, erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå är att utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden, den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv, utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Mål för utbildning på forskarnivå vid SLU är att doktorer utbildade vid SLU är eftertraktade för sin höga kompetens, nationellt såväl som internationellt, omfattningen av utbildningen är dimensionerad så att såväl forskning som övrig arbetsmarknad kan förses med forskarutbildad arbetskraft, rekrytera de bästa forskarstudenterna och att en ökad andel har anställning under studietiden, utbildningen i hög grad bedrivs inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. SLU:s mål för fort-, vidare- och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys är att det finns en stark koppling mellan fortlöpande miljöanalys och övriga verksamhetsgrenar inom SLU verksamheten är ledande i Europa och bidrar aktivt till internationell utveckling av vetenskapligt grundad miljöanalys, leverera beslutsunderlag som medger att resursutnyttjande och miljökonsekvenser kan vägas samman. SLU:s mål för stöd till kärnverksamheterna är att kärnverksamheterna erbjuds goda servicenivåer, minimera kostnaderna för stödverksamheten inom överenskommen servicenivå, ha en kvalitetssäkrad och effektiv myndighetsutövning. 5
6
2 Underskrifter Årsredovisning 2010 för SLU Styrelsen har vid sitt sammanträde den 17 februari 2011 fastställt årsredovisningen för budgetåret 2010. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Ingrid Petersson Ordförande Inger Andersson Marlene Areskog Göran Ericsson Rolf Lidskog Anja Pedersen Peter Sylwan Lisa Sennerby Forsse Rektor Maria Andersson Lennart Båge Bo Jonsson Johan Lindman Eva Thörnelöf Inger Åhman Ingrid Öborn 7
3 Utbildning på grund- och avancerad nivå 2010 har inneburit en fortsatt relativt kraftig ökning av den totala volymen utbildning på grund- och avancerad nivå. Antalet helårsstudenter har ökat med ungefär 5 procent samtidigt som prestationsgraden bibehållits på en i jämförelse med andra svenska lärosäten hög nivå. SLU:s mål är att öka utbildningen vid lärosätet och ökningen de senaste åren är till stor del ett resultat av satsningar på program med högt söktryck och masterutbildningar. Det är också ett resultat av stora ungdomskullar och att 2010 var det sista året där studenter utanför EES-området kunde antas för studier utan avgift. Resultatet för 2010 överensstämmer således väl med målet att öka utbildningens volym och att därmed både skapa en bättre balans mellan redovisningsområden inom universitetet och tillfredsställa en stor efterfrågan från arbetsmarknaden. Samtidigt pekar resultat på att det kommer att bli svårare att öka volymen kommande år, framför allt eftersom regeringen lagt restriktioner på hur stor del av anslaget som får användas för grundutbildning och den volym som uppnåtts 2010 överstiger något den nivå som kan ersättas med tillgängliga medel för utbildning på grund- och avancerad nivå. I den mån riksdagen inte ökar anslaget för utbildning måste således ytterligare ökningar av utbildningen finansieras genom effektiviseringar och/eller kvalitetssänkning. SLU:s utbildningsutbud reviderades i anslutning till den nya examensordningen 2007. Det är alltjämt yrkesutbildningarna som utgör basen i utbudet av utbildningar på grundnivå och som attraherar merparten av studenterna. De tvååriga yrkesutbildningarna ges nu som treåriga kandidatprogram, vilket är en utveckling i linje med både vetenskapliga kvalitetskrav och den nya examensordningen. Dessvärre är agronomexamen fortfarande 4,5 år. SLU har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om en förlängning, vilket är i linje med agronomstudenternas önskemål. Många väljer redan nu att läsa kurser utöver kraven för agronomexamen så att de både får en yrkes- och en masterexamen. Universitetet eftersträvar att en ökande del av utbildningen ska avse avancerad nivå och resultaten för 2010 visar på en ökning med drygt 20 procent av helårsstudenterna på avancerad nivå. Antagningen till masterprogram ökade med drygt 70 procent. Resultatet speglar en långsiktig satsning på masterprogram och utökning av vissa längre yrkesprogram, men är också en effekt av en ökad antagning av utländska studenter, där införandet av avgifter kan förväntas medföra ett minskat antal studenter. Hösten 2010 utlyste SLU 23 masterprogram på avancerad nivå, varav de allra flesta har engelska som undervisningsspråk, eftersom de även vänder sig till utländska sökande. Nio av programmen ges i samarbete med andra universitet i Sverige 8
Utbildning på grund- och avancerad nivå och utomlands. Från 2011 införs avgifter för studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området. Erfarenheter från andra länder som infört avgifter är att en kraftig minskning av antalet studenter är att vänta de första åren. 3.1 Antagning SLU behöver öka och bredda studentrekryteringen av flera skäl; för att få antagning i konkurrens till alla program, för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom flera av utbildningarna, för att säkerställa kompetensförsörjning inom SLU:s ämnen på sikt, och sist men inte minst för att nå målet om en större utbildningsvolym. Antagningsarbetet har de senaste åren ändrat karaktär. IT-stödet har utvecklats samtidigt som det pågått en medveten strävan att föra över så mycket som möjligt till det nationella systemet NyA. Trots detta pågår manuella granskningar i princip hela året till de totalt sju antagningsomgångarna (vår- och hösttermin, internationella kurser vår och höst, masterprogram, sommarkurser och antagningen till hippologprogrammet), där studenterna kan anmäla sig fram till kursstart eftersom tomma platser finns vid många program. Program på grundnivå Tabell 1 visar sökande och antagna individer till program på grundnivå för hela SLU. Söktrycket till programmen är alltjämt mycket varierande. Djurrelaterade utbildningar har flest antal sökande (i fallande ordning: djursjukskötarprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskydd, agronom med husdjursinriktning). Därefter kommer landskapsarkitektprogrammet, jägmästarprogrammet och trädgårdsingenjör - odling. Inom agronomutbildningen har inriktningen landsbygdsutveckling på tre år blivit mer populär än de etablerade inriktningarna livsmedel och mark/växt, som inte fyller platserna. Hösten 2010 var första gången SLU antog studenter till treåriga hippolog- och lantmästarprogram. På hippologprogrammet var det även första gången antagning till den nya inriktningen islandshäst. För att tidigare hippologstudenter ska få möjlighet att få samma nivå på utbildningen som de som nu börjar, har arbetet med att utveckla ett påbyggnadsår pågått under 2010. Påbyggnadsåret kommer att erbjudas hösten 2011. Av sammantaget 27 utlysta sökalternativ var det 9 som inte fyllde platserna och 12 av de 26 program som startar har färre än 20 antagna studenter. (Mat och hälsa kandidatprogram ställdes in på grund av få sökande.) 9
Utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 1: Sökande och antagna till program på grundnivå 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Behöriga sökande individer 3 943 3 627 3 652 5 253 5 152 Andel kvinnor, % 75 78 72 75 76 Antal platser 1 077 1 080 1 150 1 150 1 086 Antal antagna 987 935 942 999 989 Andel kvinnor, % 64 72 67 68 66 Fyllnadsgrad, % 92 87 82 87 91 Den påfallande stora ökningen av sökande mellan 2008 och 2009 förklaras till stor del av ändrade behörighetskrav till djursjukskötarprogrammet; det krävs inte längre sex månaders praktik för att bli behörig. En direkt konsekvens är att programmet nu har fler behöriga sökande än veterinärprogrammet. Sökande till dessa två utbildningar utgör tillsammans drygt 3 000 av det totala antalet behöriga sökande. Sett i ett längre perspektiv förefaller inte SLU:s utbildningsutbud vara så trendkänsligt, antalet antagna är relativt konstant över tid. Enligt SCB:s befolkningsstatistik kommer antalet 20-åringar emellertid att sjunka från 2012 och framåt. Andelen ungdomar som väljer SLU måste därför öka om SLU ska kunna behålla dagens utbildningsvolym, varför universitetet dels måste bredda sin rekryteringsbas, dels öka andelen i befintlig bas som söker SLU:s utbildningar. Dessvärre medför den nya gymnasieskolan som införs 2011 att det blir svårare för elever från naturbruksprogrammet att bli behöriga till högskolestudier. Dessa utgör idag ca 16 procent av det totala antalet antagna, på de treåriga programmen utgör de 25 procent. Med utgångspunkt från universitetets mål om en ökad utbildning och de för rekryteringen negativa förändringarna i omvärlden har ett rekryteringsråd inrättats för att förbättra marknadsföring och kommunikation. Redan under 2010 har framför allt marknadsföringen med webben som verktyg förändrats och förstärkts. Närvaro i sociala medier är viktiga inslag som tillsammans med en kampanjwebb åtminstone givit goda resultat vad avser unika besök på SLU:s webbplats. Program på avancerad nivå (masterprogram) Utbildningen på avancerad nivå har i relativa termer ökat mycket starkt, vilket huvudsakligen beror på en ökad antagning till masterprogrammen. Ökningen har flera orsaker, dels är rekryteringsbasen större; hösten 2010 var de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt 2007 års examensordning behöriga för masterprogrammen, dels var 2010 sista året som studier i Sverige är avgiftsfria för studenter utanför EU/EES. Dessutom tycks det som om ett antal program etablerat sig som stabila alternativ på den svenska utbildningsmarknaden. De enskilda program som fått flest registrerade studenter är miljöekonomi och företagsledning, bioteknologi, landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning, hållbar utveckling samt miljökommunikation (det senare är ett ettårigt magisterprogram). Masterprogrammen har sammantaget en stor andel utländska studenter, vilket har stor betydelse för universitetets strävan att skapa en internationaliserad miljö. Men som tabell 2 tydliggör, medför detta också att rekryteringen blir betydligt mindre träffsäker än då svenska studenter rekryteras - endast 38 procent av de som blir antagna påbörjar de facto utbildningen. Tabell 2: Sökande och antagna till program på avancerad nivå 2008 2010*. 2008 2009 2010 Sökande 7 098 6 261 6 318 Behöriga sökande* 1420 995 1 681 Antagna 471 605 787 Registrerade 122 154 273 Andel registrerade av antagna, % 26 25 38 * Antagningsstatistiken för 2007 och bakåt är inte jämförbar för masterprogrammen. 10
Utbildning på grund- och avancerad nivå Det går förvisso att utläsa en positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjar studierna, men merparten av de studenter som läser masterprogram på SLU idag kommer från länder utanför EU/EES-området och redan vid årsskiftet 2010/2011 noteras att antalet sökande till masterprogrammen minskat med ca 75 procent inför 2011. Universitetet får inte registrera och lagra uppgifter om varifrån studenterna kommer, men enligt den enkät som skickats till de som nu läser något av de engelskspråkiga masterprogram kommer en majoritet av studenterna från länder utanför EU/EES-området, och då från Asien och Afrika. Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildningen Utbildningens volym har under 2010 ökat mer än planerat och sannolikheten för att universitetet ska klara sitt uppdrag under treårsperioden 2009-2011 är mycket hög. Även om antagningen av utländska studenter skulle minska kraftigt, och de minskande svenska ungdomskullarna tillsammans med en bättre konjunktur skulle slå igenom, så medför antagningsökningen hittills att studentantalet ökat under perioden. Prestationsgraden har också bibehållits på en förhållandevis hög nivå under 2010 och det finns inga indikationer på att den ska förändras i någon högre grad (Tabell 3). Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya examensordningen började på hösten 2007, och många av de kurser som gavs under våren 2007 var inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad från 2008 tom. 2010 är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar planenligt under perioden som en följd av översynen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen. Återrapportering Under perioden 2009 2011 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU. SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och i forskarutbildningen uppdelat på män och kvinnor. Tabell 3: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 HST Grundnivå 2 630 2 572 2 793 2 795 Avancerad nivå 579 815 949 1 146 Ej nivåklassade 407 141 50 46 kurser Totalt 3 616 3 529 3 793 3 987 HPR Grundnivå 2 369 2 343 2 485 2 555 Avancerad nivå 337 726 786 938 Ej nivåklassade 405 156 19 18 kurser Totalt 3 105 3 221 3 290 3 510 Prestationsgrad, % Grundnivå 90 91 89 91 Avancerad nivå 58 89 83 82 Ej nivåklassade kurser 100 111 38 38 Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 6 s. 15. 3.2 Examinerade Antal examina framgår av tabell 4. Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en masterexamen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på långa yrkesprogram 11
Utbildning på grund- och avancerad nivå kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Utvecklingen av antalet examina över tid är således i hög grad en effekt av ett förändrat regelverk snarare än förändringar i utbildningen. Nya rutiner för uppföljningen håller på att utarbetas så att antalet utfärdade examina blir rättvisande med avseende på antalet examinerade individer. Tabell 4: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning 2006 2010. Examinerade programstudenter (ej uppdragsutb.) 2006 2007 2008 2009 2010 521 540 669 607 691 Examinerade utan programantagning 43 43 58 87 96 Totalt antal utfärdade examina 564 583 727 694 787 Examinerade i uppdragsutbildning med programantagning 11 38 12 1 9 Ökningen av antalet examinerade programstudenter är emellertid förväntad; den motsvaras antingen av tidigare utökningar av platsantalet på t.ex trädgårdsingenjörsprogrammet, eller av att studenter på nya program nu börjar bli klara; t.ex. masterprogrammen och etologi och djurskyddsprogrammet. Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Examen i uppdragsutbildning avser studenter som tagit examen från ett program som är uppdragsutbildning. SLU har tidigare även inkluderat de som tar en generell examen med stöd av uppdragsutbildningskurser, men övergår alltså fr.o.m nu till den definition som stöds av studiedokumentationssystemet Ladok. Det innebär att dessa nu räknas som examinerade utan programantagning. Genomströmning Genomströmning har nationellt bedömts genom att mäta andelen av antagna och registrerade studenter som examineras, d.v.s. som kvoten av examinerade per antagna. Måttet är dock behäftat med svagheter och Högskoleverket har i sin rapport om genomströmning noterat att examina inte är ett bra mått på genomströmningen annat än på vissa yrkesutbildningar, främst de som leder till ett legitimationsyrke (HSV 2009:29). Tidigare analyser inom SLU har visat att examensfrekvensen varierar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkesexamen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten. SLU har sedan 2005 avsatt stimulansmedel för att institutionerna ska lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår, men några mätbara effekter har inte kunnat noteras. Tidigare analyser visar att de studenter som avbryter sina studier gör det antingen tidigt, eller strax innan examensarbetet. Högskoleverkets databas med nyckeltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca 77-78 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63-64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som exempelvis Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78-79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 180 högskolepoäng inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74-76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jämförbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Genomströmningen vid SLU är god i förhållande till övriga svenska lärosäten. 12
Utbildning på grund- och avancerad nivå 3.3 Internationalisering SLU:s mål är att utbildningarna ska vara attraktiva både internationellt och nationellt och att det internationella utbytet ska öka. Andelen inresande studenter är inte litet vid SLU, men det sker ingen ökning av det internationella utbytet sett över ett antal år (tabell 5). Detta tillsammans med den förväntade minskningen av studenter från länder utanför EES-området torde innebära att det internationella utbytet minskar i närtid och att SLU måste öka aktiviteten för att vända en sådan utveckling. Antalet inresande studenter via Erasmus var 2010 alltjämt förhållandevis stort medan antalet inresande studenter via bilateralt utbyte var betydligt mindre, om än ökande (Tabell 5). De bilaterala utbytena bygger på ömsesidighet; det krävs alltså att fler studenter vid partneruniversiteten kommer till SLU för att antalet utresande ska öka. För att uppnå detta strävar SLU efter att utveckla kursutbudet på engelska; det behövs fler utbildningar på grundnivå för att attrahera studenter i de engelsktalade länder dit svenska studenter vill åka (USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada). Förutom att SLU inte har så många utbytesplatser i de populära länderna har de nya, mer restriktiva, reglerna för studiemedel en återhållande effekt på antalet utresande; särskilt för de studenter som läser långa program. Tabell 5: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Inresande studenter Bilateralt utbyte 29 24 34 42 59 Erasmus Mundus 44 41 40 66 50 Erasmus 221 262 224 211 200 Nordplus 21 27 30 41 31 Linnaeus Palme 4 2 Totalt antal inresande 315 354 328 364 342 Utresande studenter Bilateralt 51 55 45 41 25 Erasmus 30 42 45 44 48 Nordplus 11 4 7 18 9 Linnaeus Palme 2 1 Totalt antal utresande 92 101 97 105 83 Minor Field Study 38 30 29 28 35 Som framgår är Minor Field Study, MFS, ett jämförelsevis populärt alternativ för SLU:s studenter som vill skaffa sig utlandserfarenhet. MFS är ett Sida-finansierat stipendium som går till studenter som vill göra sitt examensarbete i utvecklingsländer. SLU har en tradition av att skicka förhållandevis många studenter på MFS jämfört med andra universitet. SLU:s samverkan inom nätverken Nova (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network) och ELLS (Euroleague for Life Sciences) avser främst utbildningar och kurser på avancerad och forskarutbildningsnivå. 3.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete SLU ska enligt sin instruktion bedriva utbildning på vetenskaplig grund. Universitetet har fastställt Kunskap för en hållbar framtid som är universitetets forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012. För utbildningen betonas där bl.a. 13
Utbildning på grund- och avancerad nivå ett starkt samband mellan utbildning och forskning, samspelet med samhället och arbetsmarknaden, internationalisering och samverkan med andra lärosäten, kvalitetsutveckling och studentrekrytering. Rektor har fastställt Kvalitet i SLU:s utbildning, policy och strategi. Där fastslås bl.a. att utbildningen ska bedrivas effektivt, med en ekonomi i balans. En förutsättning för att nå det ekonomiska målet är att styrningen av SLU:s utbildning är väl fungerande och ger rätt incitament. Under 2009 påbörjades en utredning som ledde till vissa ändringar i anslagsfördelningen på fakultetsnivå under 2010, något som kommer att följas upp med en översyn av de SLU-övergripande rutinerna för anslagsfördelning till utbildningen. För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har fakulteternas utbildningsansvariga vicedekaner fastställt en gemensam arbetsordning som i högre utsträckning ska sammanfalla med administrativa rutiner för rekrytering, ekonomisk uppföljning och antagning. Förhoppningen är att också detta ska bidra till att utbildningen vid SLU blir mer effektiv. SLU avsätter årligen strategiska medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Under 2010 prioriterades satsningar inom Hållbar utveckling, yrkeskompetenser, rekrytering, examination och forskningsanknytning, dvs. satsningar som är i linje med universitetets strategi. Projekten presenteras på SLU:s pedagogiska dag som infaller i mars varje år. Under 2010 har lärarna vid SLU lagt ett omfattande arbete på att revidera betygskriterier och universitetet har också följt upp införandet av det nya betygssystemet med hjälp av en enkät som beräknas vara klar under våren 2011. 3.5 Jämställdhet och mångfald i utbildningen Ett mål för SLU är att jämställdhet och mångfaldssperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten. Dessa frågor hanteras inom ramen för arbetet med lika villkor som är gemensamt för studenter och anställda. Det finns en handlingsplan som beskriver hur ansvaret är fördelat och hur likabehandlingsarbetet ska pågå fortlöpande och rutinmässigt inom olika delar av organisationen. Detta tydliggörs genom uppdrag i handlingsplanen som är fördelade till olika enheter inom universitetet. SLU:s studiesociala råd har ansvar för att handlingsplanen tas fram, uppdateras och följs upp. Några specifika uppdrag för 2010 var exempelvis att förbättra informationen till studenterna om deras rättigheter, uppdatera handlingsrutinerna vid misstanke om trakasserier och uppdatera tentamensregler för att minska risken för diskriminering. Det kanske mest påtagliga var beslutet att inrätta Stilla rum vid SLU:s alla campus. Rummet ska vara religionsneutralt och till för studenter som vill be eller meditera. Se även s. 53 om ansvaret för SLU:s likavillkorsarbete. Resultaten av den studiesociala enkäten 2010 visar emellertid att SLU alltjämt behöver uppmärksamma mångfaldsperspektivet och jämställdhetsfrågorna. För att öka medvetenheten bland SLU:s lärare om dessa frågor är könsmedveten pedagogik och likabehandling av studenter inslag som ingår i den universitetspedagogiska utbildningen. Två projekt vid SLU fick medel 2010 från regeringens Delegation för jämställdhet i högskolan. Stina Powell, utredare på enheten för miljökommunikation, fick 1,9 mnkr för projektet Ett jämställt SLU som bl.a. handlar om att öka kunskapen om jämställdhet i undervisningen. Docent Gun Lindestav fick 0,8 mnkr för projektet Att relaskopera jägmästarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Projektet går ut på att hitta metoder för att minska andelen könsbundna val till och inom de skogliga utbildningarna, samt att implementera dessa metoder i verksamheten. SLU:s utbildningar har en sned könsfördelning. Inom den skogliga fakulteten finns flest män, medan det nästan bara är kvinnor på djurrelaterade utbildningar. Av alla nya programstudenter hösten 2010, var det 83 procent som hamnade i en 14
Utbildning på grund- och avancerad nivå grupp där könsfördelningen per definition är sned (utanför intervallet 40 60 procent). Antalet program där könsfördelningen är jämn har dock ökat från 1 program 2008 till 5 program 2010. Det är ett grovt sätt att räkna och ska endast ses som en indikation. Vissa studentgrupper är så små att enstaka studenter ger oproportionerligt stora utslag. Fördelningen mellan kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad och forskarnivå framgår av tabell 6. Det finns inte några tecken på att övergången till forskarutbildningen skulle vara exkluderande. Den högre andelen män inom forskarutbildningen förklaras snarare av att där finns en högre andel studenter som kommer från länder med andra utbildningstraditioner än våra. Tabell 6: Kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad- och forskarnivå. Utbildning på grund- och avancerad nivå, hst 2008 2009 2010 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt 2 314 1 216 3 529 2 440 1 353 3 793 2 562 1 425 3 987 % 66 34 64 36 64 36 Forskarutbildning, 400 301 701 402 310 712 409 320 729 antal % 57 43 56 44 56 44 3.6 Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem respektive miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att komplettera utbildningsprogrammen med kompetens inom områden utanför SLU:s egna, t.ex. juridik. Det kan ske som beställd utbildning, genom gästföreläsningar eller andra överenskommelser. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar och de skogliga basåren sker även de i nära kontakter med andra skolor. År 2010 antogs 22 elever från Jällaskolans basår till Skogsmästarutbildningen, varav 7 kvinnor. Innevarande läsår (2010/11) läser 24 elever basåret, varav 5 kvinnor. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Genom SLU Karriär ska studenterna få stöd till en bra start på yrkeslivet. Verksamheten startade 2009 och syftet är att ge möjlighet för studenter och arbets givare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper: studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbs-poolen, och I praktiken högskola. Under 2010 genomförde SLU Karriär för första gången det nya konceptet Life Science Challenge. Företag inom SLU:s näringar kunde anmäla ett uppdrag eller ett problem som SLU-studenter fick 24 timmar på sig att gruppvis genomföra eller hitta lösningen till. Evenemanget planeras vara årligen återkommande och är ett led i att stärka näringslivsanknytningen för studenterna. SLU Alumni syftar till att universitetet ska kunna hålla kontakt med sina före detta studenter. I dagsläget är det drygt 2 000 numera yrkesverksamma som aktivt anmält sitt intresse för nyhetsbrev och information t.ex. om SLU:s kompetensut- 15
Utbildning veckling för yrkesverksamma. Verksamheten har varit föremål för översyn under 2010 och kommer från 2011 att drivas från Campus Ultuna för att i större utsträckning kunna göra samordningsvinster med t.ex. SLU Karriär och för att få närmare kontakt med en större grupp av aktiva studenter. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett fakultetsråd med externa representanter där fakultetsledningen regelbundet diskuterar olika frågeställningar, såväl inom utbildning som inom forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar också i flera internationella nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. 3.7 Kompetensutveckling för yrkesverksamma SLU:s mål är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. I syfte att öka omfattningen särskilt av uppdragsutbildning, har SLU fr.o.m. 2010 inrättat ett sekretariat för uppdragsutbildning. Sekretariatet ska utveckla och genomföra efterfrågad, högskolemässig uppdragsutbildning inom SLU:s forskningsområden. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning från och med 2007. Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, där kursplanen blivit godkänd av fakultetsnämnd. Kursen kan skräddarsys för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. Variationen mellan åren beror på att Sida tidigare finansierat ett masterprogram (Biodiversity) som dock inte gavs varje år. Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning 2007 2008 2009 2010 Hst 40 15 28 18 Intäkter, tkr - 8 871 14 790 14 434 Vid sidan av uppdragsutbildning finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Kortare kurser inom livsmedelssektorn, för hästnäringen eller kurser inom Movium om statens utemiljö är exempel på detta. Dessa räknas inte definitionsmässigt som uppdragsutbildning, men är efterfrågade av näringen. Även bland SLU:s utbud av fristående kurser finns flera kurser som både är populära och lämpliga som kompetensutveckling för yrkesverksamma. Under 2010 utvecklades kursen Djurhållning och djuromsorg, entreprenörskap och lärarens arbetsformer som kommer att ges av SLU under 2011 inom ramen för regeringens satsning på kompetensutveckling, Lärarlyftet. 16
Utbildning 3.8 Studentinflytande En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Den första juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Inför detta bistod SLU under 2009 kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser och förbereda övergången till en kårverksamhet i enlighet med de nya förutsättningarna. Detta arbete ledde till att samliga befintliga kårer vid SLU lämnade in en fullödig ansökan om kårstatus. SLU:s styrelse har också beviljat sådan status för alla åtta kårer från 1 juli 2010 till 30 juni 2013. Beslutet om kårstatus innebär att kårerna även fortsättningsvis förväntas samverka i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. I anslutning till beslutet om kårstatus fick rektor uppdraget se över nuvarande regler för fördelning av ekonomiskt bidrag till studentkårerna. Enligt rektors beslut ska medlen användas för att stödja studentkårernas arbete med att stärka studentinflytandet vid SLU. Härutöver ska medlen finansiera doktorandombudsmannen och SLUSS presidium. För anvisade medel ska studentkårerna, förutom utbildningsbevakning, bedriva social verksamhet (t.ex. mottagande av nya studenter) och utåtriktad verksamhet (t.ex kontakter med arbetsmarknaden och med nationella och internationella studentnätverk). Rektors beslut innebär också att kårernas medel delas upp i en fast och en rörlig del som är beroende av antalet studenter kårerna företräder. Förutom direkta medel, främjar SLU forskarstudenternas engagemang genom s.k. prolongering, vilket innebär att representanter för forskarstudenter på olika nivåer får förlänga sin studietid för att kompensera för den tid de lägger ned på olika former av styrelse-, råds- eller nämnduppdrag. En viktig fråga för SLU blir nu att följa hur övergången till ett medlemskap baserat på frivillighet påverkar studentinflytandet. Enligt muntlig redovisning har tillströmningen av medlemmar under hösten varit god, såväl bland nyantagna som bland tidigare studenter. Återrapportering SLU ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. Jämställdhetsfrågor behandlas främst i de ortsvisa studiesociala grupperna och i det SLU-gemensamma studiesociala rådet, men tas även upp i Rådet för forskarutbildning och Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå. SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. Hösten 2010 innehades 217 poster av 109 individer, varav 26 procent var män. Det betyder att andelen män som är engagerade i kårens studiebevakning nu är lägre än i studentpopulationen, där andelen uppgår till 36 procent. (Poster av tillfällig art, t.ex. olika arbetsgrupper, är inte inkluderade i SLUSS lista.) 17
Utbildning Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag. 3.9 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Av tabell 8 framgår intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. Tabell 8: Intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. 2008 2009 2010 Balanserad kapitalförändring 5 965-40 545-37 520 Justering av kapital * 17 220 Intäkter* 540 404 591 494 622 242 varav grundutbildning 531 533 576 704 607 808 varav uppdragsutbildning** 8 871 14 790 14 434 Kostnader -586 914-588 469-621 210 varav grundutbildning -575 994-574 362-607 715 varav uppdragsutbildning -10 920-14 107-13 495 Årets kapitalförändring -46 510 3 025 1 032 Summa kapital -40 545-37 520-19 268 Finansiering via Anslag 409 876 453 917 471 257 Bidrag 8 281 8 723 9 067 Avgifter 122 204 128 847 141 888 * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde. ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgår till 1 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till -38 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 17 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Utbildning på grund- och avancerad nivå redovisar sammantaget ett negativt utgående kapital på -19 mnkr. SLU har 2010 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga utbildningsuppdrag. Vid SLU får institutionerna ersättning för alla prestationer, även för dem som är utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att statsanslag överförs från forskningsanslaget. Det får ske upp till den gräns för minsta anslag som SLU ska enligt sitt regleringsbrev använda för forskning och utbildning på forskarnivå. För 2010 var överproduktionen så stor att det inte fanns utrymme att överföra hela beloppet, endast 17 mnkr av totalt 28 mnkr kunde föras mellan redovisningsområdena. Djursjukvården redovisas i sin helhet under utbildning på grund- och avancerad nivå. Avgiftsintäkterna från djursjukvård uppgick till 107 mnkr för 2010 (2009: 101 mnkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 92 procent (2009: 93 procent). Kostnad per prestation utbildning på grund- och avancerad nivå I tabell 9 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. I beräkning av kostnaden är uppdragsutbildning, 18
Utbildning beställd utbildning och djursjukvård exkluderade. På s. 60 finns en kortfattad redogörelse för beräkningsmetoden. Tabell 9: Kostnad per helårsstudent och helårsprestation (tkr). 2006 2007 2008 2009 2010 Kostnad 408 938 430 201 457 450 440 522 476 006 Helårsstudenter 3 451 3 616 3 529 3 793 3 987 Kostnad per 118 119 130 116 119 helårsstudent Kostnad 408 938 430 201 457 450 440 522 476 006 Helårsprestationer 3 107 3 105 3 221 3 290 3 510 Kostnad per helårsprestation 132 139 142 134 136 19
4 Utbildning på forskarnivå Prioriterade verktyg i arbetet med att nå målen för utbildning för forskarnivå är: - öppen rekrytering, - avhandlingsarbeten grundade i forskningsprojekt med internationell konkurrenskraft, - kurser och andra aktiviteter som stödjer forskarstudenternas inlärning och träning, - utbildningsstrukturer som ger kontakter och diskussioner som leder till en förståelse av forskningens villkor, sammanhang och roll i samhället, - en förutsägbar försörjning av den enskilde forskarstudenten på en rimlig nivå under utbildningstiden. 4.1 Rekrytering Under 2010 utannonserades drygt 100 platser i forskarutbildningen via universitetets hemsidor. En del av dem annonserades även i dagspressen och/eller i internationella forskningstidskrifter. Det är dock inte alltid som utannonserade utbildningsplatser leder till att en behörig person kan antas. Rekrytering av nya forskarstudenter sker även i samband med internationella forskningssamarbeten eller genom att internationella studenter med stipendieförsörjning från sitt hemland kontaktar presumtiva handledare som föreslår dem för antagning till respektive fakultetsnämnd. Återrapportering SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grund- avancerad och forskarutbildningsnivå. 4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna SLU har sedan några år tillbaka runt 700 aktiva forskarstudenter varav drygt hälften är kvinnor. De senaste tre åren anas en svag ökning av antalet aktiva forskarstudenter (diagram 1). Sannolikt är ökningen kopplad till den ökade antagningen från 2007 och framåt (diagram 2). Sambandet är dock inte helt självklart, eftersom det är möjligt att vara antagen utan att vara aktiv i forskarutbildningen, t.ex. genom att undervisa eller genom föräldraledighet. 20
Utbildning på forskarnivå Diagram 1: Antal aktiva forskarstudenter 1997 2010. Antal aktiva forskarstudenter 1000 800 600 400 200 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Forskarstudenter med grundutbildning och erfarenhet från andra länder är viktiga för SLU:s internationalisering. Enligt den årliga utbildningsstatistiken från Högskoleverket har ungefär 30 procent av forskarstudenterna på SLU en internationell bakgrund. 4.3 Examinerade Antalet beräknade examina på forskarnivån har minskat från i genomsnitt 120 till ca 100 st per år de senaste åren, tabell 10. Följaktligen måste sammanlagt minst 218 examina avläggas under de två kommande åren för att SLU ska uppnå sitt utbildningsuppdrag på 415 examina under perioden 2009-2012. Ungefär hälften av de examinerade är kvinnor. Under åren 2005 2007 antogs i genomsnitt knappt 100 forskarstudenter per år. Därefter har den årliga antagningen ökat till i genomsnitt knappt 140 st, diagram 2. Under 2010 antogs 141 st varav ca 20 procent antogs till licentiatexamen. Det är alltjämt ovanligt vid SLU att först ta en licentiatexamen och sedan fortsätta för att ta en doktorsexamen. Antalet som avslutar utbildningen med en licentiatexamen varierar kraftigt mellan åren, men vanligen rör det sig om 10 15 stycken årligen. Utbildningsuppdrag Under perioden 2009 2012 har minst 415 examina i forskarutbildningen avlagts vid SLU. Licentiatexamen räknas i denna statistik som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatsexamen tidigare tagits ut räknas som en halv examen. Diagram 2: Antal årligen nyantagna forskarstudenter och antal beräknade examina per år under åren 1997 2010. 250 200 150 100 50 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Beräknade examina Antagning 4.4 Studiefinansiering Måluppfyllelsen avseende forskarstudenternas försörjning är god eftersom doktorandanställning är den vanligaste försörjningsformen 2/3 av de aktiva forskarstudenterna återfinns i denna grupp. Andelen som har doktorandanställning har ökat från 63 procent till 70 procent under den redovisade perioden. Utbildningsbidrag är 21
Utbildning på forskarnivå ovanligt och används så gott som alltid i kombination med annan SLU-anställning. Antalet som har annan SLU-anställning har stadigt minskat. Samtidigt har gruppen övrig finansiering ökat långsamt. Utländska forskarstudenter med personliga stipendier från annan organisation eller regeringen utgör en stor andel av de som ingår i gruppen med övrig finansiering. Tabell 10: Utbildning på forskarnivå. 4.5 Genomsnittlig nettostudietid Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen är en knapp termin längre än de planerade åtta terminerna. Givet utbildningens individuella karaktär och risken för oplanerade hinder i forskningen är det en tillräckligt bra medelstudietid. 2006 2007 2008 2009 2010 Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Forskarstudenter Nyantagna (varav till lic) 110 (27) 55 (56) 92 (22) 58 (50) 149 (34) 54 (53) 128 (23) 53 (39) 141 (31) 52 (58) Aktiva 717 55 695 57 701 57 712 56 729 56 Studiefinansiering* Doktorandanställning 452 60 432 63 451 64 463 63 513 60 Utbildningsbidrag 41 68 57 56 51 43 44 45 35 46 Annan SLU-anställning 148 57 121 63 81 62 83 53 62 53 Övrig finansiering 160 38 179 41 195 41 203 44 200 45 Examina Doktorsexamina 115 42 122 52 105 57 99 52 98 57 Doktorsexamina, tidigare Lic 5 20 6 50 4 25 11 55 6 67 Licentiatexamen 17 65 12 58 13 54 14 43 4 25 Beräknande examen 121,0 125,0 109,5 100,5 97,0 Studietider, terminer Nettostudietid/dr-examen 8,7 9,0 8,7 8,8 8,1 8,9 Nettostudietid/lic-examen 6,2 7,1 5,9 6,4 5,3 *** * En forskarstudent kan under ett år ha flera olika försörjningsformer. Det innebär att samma person kan finnas med i sammanställningen under flera olika försörjningsformer ** Nettostudietiderna för 2009 har korrigerats, ändringarna är dock endast marginella. *** Ingen beräkning har gjorts då underlaget är för litet (4 st.) 4.6 Universitetsgemensamma kurser I syfte att nå målet om att forskarstudenterna ska bli internationellt konkurrenskraftiga inom forskning, utvecklingsarbete och problemlösning för olika typer av arbetsgivare kompletteras avhandlingsarbetet med kurser. SLU erbjuder årligen ett tjugotal generella kurser i vetenskapsteori, forskningsetik, grundläggande statistik, pedagogik, ledarskap och vetenskaplig kommunikation. Vanligen deltar minst 300 forskarstudenter per år i dessa kurser. Deltagandet är därmed tillräckligt stort för att kurserna ska kunna ges med hög kvalitet och med rimliga krav på effektiv resursanvändning. SLU och de andra nordiska lantbruksuniversiteten finansierar inom ramen för NOVA ett tjugotal forskarutbildningskurser per år. Förutom ämnes- och metodutbildning leder kurserna till nordiska forskarnätverk. 22
Utbildning på forskarnivå 4.7 Forskarskolor För att uppnå målet om en utbildningsstruktur som både skapar en ämnesmässig forskningsgemenskap och en hög kvalitet på nätverk och kursutbud, strävar SLU efter att utbildningen i hög grad ska bedrivas inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. Enligt en enkät till aktiva forskarstudenter var drygt 40 procent delaktiga i en forskarskola under 2009, och andelen ökar eftersom fler forskarskolor har startat under 2010. Under det senaste läsåret har forskarskolorna i Ultuna genomfört knappt 70 forskarutbildningsaktiviteter i form av ämneskurser, seminarier och workshops. Två forskarskolor med knytning till skogsforskningen ger exempel på olika former av samverkan: Forskarskolan i skogens skötsel och hållbara nyttjande finns både vid institutionen för skogens ekologi och skötsel i Umeå och vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Forskarskolan i skogsteknologi, FIRST (Forest Industrial Research School in Technology), bedrivs i samarbete med universiteten i Helsingfors och Joensuu. Båda forskarskolorna har en nära koppling till det svenska skogsbruket, där doktorandprojekten möter näringens prioriterade behov. 4.8 Nöjda forskarstudenter Forskarstudenterna är generellt sett mer nöjda nu än för fyra år sedan med utbildningens olika delar och aspekter. Enligt en regelbundet återkommande enkät ökade det s.k. nöjdhetsindexet från 6,1 till 7,6 (på en tiogradig skala) mellan 2006 och 2009. Enkäten visar också att de forskarstudenter som deltagit i en forskarskola är mer nöjda med kvaliteten på sin handledning än de som inte deltagit. Enkätundersökningen säkerställer därmed både att forskarstudenterna tycks ha attraktiva arbetsförutsättningar och att det är positivt att antalet forskarskolor ökar. I årsredovisningen för 2009 kommenterades resultatet av en undersökning av SLU-doktorer på arbetsmarknaden och situationen bedömdes då vara god. Ambitionen är att sådana undersökningar ska göras återkommande, dock inte varje år. 23
5 Forskning SLU:s forskning ökar i volym både tack vare ökade statsanslag och ökade externa bidrag och uppdrag. Särskilt ökade beviljade medel från Formas med nästan en tredjedel. Den internationella publiceringen av resultat fortsatte att öka, även om ökningen till stor del beror på ökad sampublicering. Sammantaget är utvecklingen dynamisk och väl i linje med universitetets mål. Utvecklingen är till en del en konsekvens av universitetets tydliga fokus på kvalitet i forskningen med införandet av olika stimulanspaket och tydliga strategiska satsningar. Ett aktivitetsrelaterat anslagsfördelningssystem och excellensbidrag infördes för ett antal år sedan, men den stora genomlysning av verksamheten som skedde genom utvärderingen Kvalitet och nytta (KoN) är kanske det som mest skapat förutsättningar för den positiva utvecklingen och flera större forskningsprogram har påbörjats, vilka förväntas ytterligare förstärka denna. En relativt stor satsning har sedan 2009 genomförts för att förstärka den internationella finansieringen av forskning men denna har ännu inte resulterat i tydliga resultat i form av ökat stöd. Möjligen har en negativ trend vänts genom att de internationella bidragen tycks öka något och en mycket tydlig förändring är att SLU:s aktivitet i form av ansökningar främst till EU har ökat kraftigt. 5.1 Extern finansiering SLU:s externa finansiering ökar inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå, vilket är i linje med universitetets mål (diagram 3). Resultatet indikerar att den förnyelse av SLU som inleddes 2004 nu ger resultat i form av förstärkt forskningsfinansiering. Omfattningen av den externa finansieringen var relativt konstant under perioden 2006 2008, för att sedan öka ganska kraftigt under 2009. Även mellan 2009 och 2010 har den externa finansieringen ökat. Sammantaget är ökningen 18 procent under perioden 2006 2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning med 4,5 procent. Mellan 2009 och 2010 består ökningen huvudsakligen av bidrag från statliga myndigheter, främst från Sida. Inbetalningarna från forskningsråd och vetenskapliga stiftelser, där vetenskapligt bedömda forskningsbidrag redovisas, var i princip oförändrade mellan 2006 och 2008 för att sedan öka kraftigt under 2009. Under 2010 har den högre nivån i princip bibehållits. Inom gruppen har inbetalningarna från Formas och Mistra minskat jämfört med 2009, medan inbetalningar från Vetenskapsrådet har ökat. 24
Forskning Diagram 3: Inbetalningar av externa bidrag* och uppdrag för forskning (mnkr). 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 Råd & vetenskapl stift Internationellt Statl myndigheter Övr *I 2009 års belopp är inbetalningen som avser forskningspropositionen (49 mnkr) exkluderad. Denna inbetalning är av tekniska skäl bokförd som ett bidrag, men är att betrakta som ett statsanslag. 5.2 Internationell forskningsfinansiering SLU har målet att en ökande andel externa forskningsmedel ska komma från internationella källor. Universitetet har tidigare uppmärksammat att den internationella finansieringen minskade. SLU inrättade därför Grants Office 2008 för att vända utvecklingen. Uppdraget för Grants Office är att ge stöd åt forskare som vill söka internationell forskningsfinansiering. SLU:s ansökningar om internationella forskningsbidrag har också ökat kraftigt; mellan 2009 och 2010 ökade antalet internationella ansökningar med 50 procent (från 64 st till 96 st). Diagram 4 visar SLU:s forskningsfinansiering från EU. Diagrammet antyder att den negativa utvecklingen kan vara på väg att brytas. Förhoppningsvis kommer det ökande antalet ansökningar även att ge än bättre utdelning på sikt. Diagram 4: Bidragsinbetalningar från EU finansiärer till SLU:s forskning och forskarutbildning (Euro). 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 EU-bidraget kommer till största delen (70 procent 2010) från ramprogram (Framework Programme = FP) för forskning och utveckling. 2010 kom FP-bidraget från två olika ramprogram (FP6 och FP7), och var fördelat på totalt 44 projekt. Konkurrenskrafts- och innovationsprogrammet CIP, miljöprogrammet LIFE och strukturfondsprogrammet Interreg är exempel på andra EU-program från vilka SLU har haft forskningsbidrag 2010. 25
Forskning Diagram 5: Andel internationella bidrag av totala bidragsinbetalningar till SLU:s forskning och forskarutbildning. 15 % 10 % 5 % 0 % 2006 2007 2008 2009 2010 EU Övriga internationella I diagram 5 utgörs övriga internationella finansiärer av ett 30-tal olika källor. Nordiska finansiärer, exempelvis forskningsrådet NordForsk, dominerar bland dessa övriga internationella. Generellt bidrar den internationella finansieringen till forskning inom de områden som SLU identifierat som styrke- och profilområden. Exempelvis är sjunde ramprogrammet SLU:s största enskilda internationella finansieringskälla 2010. Dessa bidrag har erhållits inom två teman: Livsmedel, jordbruk och bioteknik och Miljö (inklusive klimatförändringar), som är starka profilområden för SLU. 5.3 Vetenskaplig publicering Den vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. En analys av 2010 års publicering visar att tio forskningsområden står för mer än hälften av det totala antalet publikationer. Störst produktion av artiklar sker inom områdena ekologi och veterinärvetenskap följt av skogsforskning och miljövetenskap. Dessa fyra områden står tillsammans för en tredjedel av den vetenskapliga publiceringen vid SLU. Den senaste femårsperioden har andelen artiklar som skrivs inom området ekologi ökat från 5 till 10 procent av den totala publiceringen vid SLU. Antalet publicerade artiklar och reviews som presenteras i diagram 6 har hämtats från Web of Science. Diagram 6: Antal artiklar med minst en SLU-adress 2000 2010. 1200 1000 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* * Eftersom det förekommer en viss eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning baserad på uttag i februari 2011, uppräknad med 10%. 26
Forskning En studie av medelciteringen av artiklar 2000-2010 visar att områdena cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi, växtvetenskap och ekologi hör till de mest citerade. Tabell 11 visar de tio forskningsområden som publicerade flest artiklar 2010, samt vilken medelcitering artiklar publicerade inom respektive område haft under perioden 2000 2010. Tabell 11: Antal publicerade artiklar för de tio forskningsområden med högst publicering 2010, medelcitering åren 2000 2010 samt SLU:s andel av rikets publicering inom området. Forskningsområde* Antal artiklar Medelcitering SLU:s andel av rikets publicering inom området (%) Ekologi 93 19,8 25 Veterinärvetenskap 80 7,6 70 Skogsvetenskap 67 8,3 58 Miljövetenskap 66 14,2 18 Växtvetenskap 57 19,6 29 Jordbruksvetenskap, 44 8,4 85 mjölk - o husdjursvetenskap Biokemi och molekylärbiologi 42 20,0 6 Mark och vatten 40 10,1 62 Entomologi 27 8,2 47 Livsmedelsvetenskap 26 11,2 38 *Indelning enligt Web of Science SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten. Den lista (tabell 12) över de mest frekventa organisationer som SLU sampublicerar med innehåller sju svenska universitet, fyra europeiska universitet samt två framstående utländska och två svenska forskningsinstitut. I SLU:s strategi står det att SLU ska verka för en fördjupad samverkan med närbelägna lärosäten, med ett särskilt intresse av fortsatt utveckling av samverkan med universiteten i Umeå, Uppsala och Lund. Andelen sampublicerade artiklar med dessa tre universitet har ökat under den senaste femårsperioden. Tabell 12: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna 2006 2010. Uppsala universitet 377 Umeå universitet 273 SVA 262 Lunds universitet 167 Helsingfors universitet 115 Stockholms universitet 114 Karolinska institutet 109 INRA 73 KTH 69 Köpenhamns universitet 66 Göteborgs universitet 63 Århus universitet 62 Wageningen university 59 Skogsforsk 57 Max Planck Society 51 27
Forskning Drygt hälften av den internationella sampubliceringen sker med författare knutna till universitet/organisationer inom EU. De två senaste åren har denna andel märkbart ökat. De enskilda länder som SLU:s forskare i störst utsträckning sampublicerar med är USA och Tyskland, där samarbeten med Tyskland ökat sedan några år tillbaka. Av diagram 7 nedan framgår i vilken utsträckning SLU:s forskare publicerar sig tillsammans med forskare i övriga delar av världen. Diagram 7: Sampublicering, per region. 70% 60% 50% 40% 30% 2006 2007 2008 2009 2010 20% 10% 0% EU Nordamerika Övriga Europa Asien Australien & Nya Zeeland Afrika Sydamerika Sett i ett nationellt perspektiv kan det konstateras att inte bara SLU, utan i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor ökat sin publicering de senaste åren, mycket till följd av en ökad sampublicering. SLU:s andel av den totala svenska produktionen av vetenskapliga artiklar är drygt 5 procent och har så varit under i stort sett hela 2000-talet. Att intensifiera och fortsätta den samverkan som tydliggörs av tabell 12 och diagram 7, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Sammantaget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en förhållandevis låg publiceringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell kritik och målet om hög kvalitet kan således inte säkerställas för dessa enheter. 5.4 Prestigefyllda anslag och utmärkelser Professor David Wardle är en av tio forskare i landet som utsetts till Wallenberg Scholars. Utmärkelsen är kopplad till ett anslag om totalt 15 mnkr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hans forskning fokuserar på samband mellan olika organismsamhällen ovan och under jord och hur dessa i sin tur styr funktionen hos terrestra ekosystem. Exempelvis studeras effekter av främmande och introducerade djurarter, skogsbrandens ekologiska roll, aspekter på öbiogeografi och hur en förändrad artdiversitet bland växter påverkar olika ekosystemprocesser. Tre forskargrupper vid SLU har i hård konkurrens beviljats stöd från Formas till s.k. starka forskningsmiljöer. Professor Linda Keeling leder programmet Excellenscenter för husdjurens djurskyddsforskning, ett samarbete med Linköpings universitet, där experter inom etologi, genetik och medicin utvecklar metoder för att mäta och utvärdera olika komponenter av djurvälfärd. Den andra forskar gruppen, ledd av professor Torgny Näsholm, arbetar inom hållbart nyttjande av framtida skogsresurser, med fokus på kol och kväve, bl.a. hur kväve kan användas för att öka skogsproduktionen och därmed inbindningen av kol utan att samtidigt riskera 28
Forskning ökat kväveläckage och ökade utsläpp av växthusgaser. Professor Hjalmar Laudon leder den tredje gruppen som studerar inverkan av organiskt kol, tungmetaller och persistenta organiska föreningar på kvaliteten hos vattendrag. Professor Erik Andreasson på Växtskyddsbiologi erhöll 20 mnkr i forskningsanslag för projektet Bladmögelresistens i potatis från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Angrepp av bladmögel kan leda till att hela skörden går förlorad på en vecka och mer än hälften av alla fungicider i Sverige används i potatis mot bladmögel. Inom Växtskyddsbiologi finns också den 40 personer starka forskargruppen Kemisk ekologi, som driver Linnéprojektet IC-E3, Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution. Inom projektet använder forskarna insekters doftsinne som modellsystem för att utforska den biologiska plasticitetens betydelse i olika tidsperspektiv, från sekundsnabba förändringar i centrala nervsystemet via inlärning till evolutionära förändringar. Detta gemensamma fyrtornsprojekt genererade flera viktiga publikationer under 2010 och kommer att halvtidsutvärderas 2011. SLU-forskare har också uppmärksammats för framstående forskning i andra sammanhang. Hilde Nybom, professor i hortikulturell genetik och växtförädling, har tilldelats Cancer- och Allergifondens Miljömedicinska pris för 2010. Nybom tilldelades priset för genetiska studier i tillämpad växtförädling, främst framtagandet av äppelselektionen Allgott som, när pågående kliniska studier genomförts, förväntas bli en äppelsort på marknaden som även äppelallergiker kan njuta av. 5.5 Strategiska satsningar I enlighet med rekommendationerna i 2009 års utvärdering av SLU:s forskning, KoN, har SLU under 2010 avsatt medel för att genomföra vissa strategiska satsningar. Under 2010 har SLU arbetat med att konkretisera och implementera dem. Fakultetsövergripande satsningar KoN rekommenderade bl.a. att SLU förstärker några kompetensområden av bredare karaktär, som har stor betydelse antingen för universitetets sektorsroll, eller som verktyg för forskningen. Ett exempel är ekonomi och landsbygdsföretagande, där förslag lämnats på hur detta forskningsområde bör profileras. Ett annat viktigt område är livsmedelsforskning, där det nu fattats beslut om framtida inriktning och organisation. För att säkerställa att SLU:s forskare ska ha tillgång till avancerad metodik, har all stödverksamhet i statistik samlats inom ramen för Biostokastikum, därutöver har en samordnad satsning genomförts på modellering. Motsvarande samordning planeras för bioinformatik och biobankerna. Sammantaget uppgår de fakultetsövergripande satsningarna till 12 mnkr. Förstärkning av starka forskningsmiljöer KoN identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s vetenskapliga styrkeområden. Dessa har under 2010 fått 12 mnkr för att utveckla sin potential ytterligare. Några områden som fått sådan förstärkning är ekologi, skoglig genetik och växtfysiologi, husdjursgenetik, växtskyddsbiologi, hortikultur, miljöekonomi och agrarhistoria. Förstärkningarna kan innebära att yngre forskare rekryteras eller att infrastruktur (laboratoriefaciliteter) kan byggas upp. Riktade satsningar har också gjorts i syfte att integrera enheter med liknande forskning, bl.a. inom växtbiologi och växtskydd. Förstärkning av områden med strategisk betydelse Fakulteterna har under året identifierat nyckelområden som är viktiga för SLU:s samhällsuppdrag, och där det finns behov av ökad vetenskaplig produktivitet och kvalitet samt av större kritisk massa. Exempel på sådana områden där satsningar 29
Forskning genomförts är kirurgi och medicin, renskötsel och landskapsarkitektur. Beroende på de specifika behoven kan satsningarna innebära t.ex. anställning av doktorander eller forskarassistenter, främjande av internationalisering eller integration av olika vetenskapliga perspektiv. Sammantaget har 15 mnkr avsatts för att förstärka områden med strategisk betydelse. Futureområden Nedan beskrivs ämnesövergripande tematiska områden, varav det första, tredje och fjärde fått 1 mnkr vardera under 2010. Alla fyra Futureområden tar upp frågor i linje med målen för Jordbruksdepartementets strategi Bruka utan att förbruka. 1) Future Agriculture (Framtidens lantbruk) Syftet med satsningen Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning är att bidra till hållbara lösningar på framtidens produktion av mat och andra produkter och tjänster för samhället. Det är ett ämnesövergripande forskningsinitiativ som syftar till att stärka forskning med fokus på livsmedelsproduktion och markanvändning, med utgångspunkt i olika scenarier för tiden fram till 2050. Framtidsscenarierna är utarbetade i samråd med forskare, representanter från näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. Det nya forskningsprogrammet Future Agriculture Livestock, Crops and Land Use. A Strategic Programme for Research är ett direkt resultat av detta. Inom programmet finns forskningsfrågor om exempelvis mat, klimat, miljö, värderingar, målkonflikter och risker. Avsikten är att forskningsprogrammet ska inspirera till ny forskning och nya samarbeten mellan SLU och andra universitet, i samverkan med näringsliv och samhälle. Programmet har fokus på Sverige och Europa i ett globalt perspektiv, men avsikten är att på sikt inkludera forskning om globala livsmedels- och markanvändningsfrågor med ett utvecklingsperspektiv. En första workshop har arrangerats om framtidsscenarier för Afrika söder om Sahara, i syfte att identifiera specifika forskningsfrågor. Aktuella frågor som är viktiga för framtidens lantbruk har behandlats på lunchseminarier för studenter och anställda; t.ex. hur Hållbar utveckling kan integreras i utbildningen, etiska aspekter kopplat till lantbruk och livsmedelsproduktion, miljöskatt på mjölk och kött, vad som händer på den politiska nivån inom Sverige och EU av betydelse för lantbruksforskning. 2) Future Forests Forskningsprogrammet Future Forests handlar om att utveckla hållbara strategier för att nyttja skogens många möjligheter. Future Forests utarbetar vetenskapligt förankrade underlag så att beslutsfattare inom näringsliv och på myndigheter ska kunna göra optimerade avvägningar mellan olika intressen, s.k. ekosystemtjänster. Även inom Future Forest har framtidsscenarier färdigställts. Sammantaget har sju tvärvetenskapliga tematiska arbetsgrupper varit aktiva: Skogens roll i klimatarbetet, Biodiversitet och skogens multipla ekosystemtjänster, Vetenskap och värderingar i forskningsprogrammet Future Forests, Global översikt av modeller för integrering av biologisk mångfald i produktionsskog, Internationella trender och den svenska skogens framtid, Risk och osäkerhet vid intensivt skogsbruk samt Förutsättningar att etablera lokalt förankrad och ekosystembaserad förvaltning av älg. Därutöver har ett antal vetenskapliga publikationer, samt populärvetenskapliga reportage och nyhetsbrev, producerats. Seminarier och exkursioner har också organiserats i samarbete med Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA), Föreningen Skogen, Institutet för Framtidsstudier och Skogsstyrelsen. Det var Future Forest som arrangerade SLU:s årliga skogskonferens. Härutöver har seminarier, workshops och exkursioner genomförts 30
Forskning där avnämare har mött forskare för att exempelvis diskutera intressekonflikten mellan skogsbruk och älgjakt. 3) Future Animal Health and Welfare Den fakultetsövergripande satsningen Future Animal Health and Welfare innefattar främst forskning rörande sport- och sällskapsdjur, välfärd och hälsa hos vilda djur samt icke-djurslagsspecifik forskning. Satsningen inleddes under senare delen av 2010 med ett internt seminarium där forskare inom området förde fram sina tankar och visioner om potentiella framtida forskningsfält. 4) Future Urban Sustainable Environment (Människan i framtidens miljöer, FUSE) Forskningsprogrammet FUSE syftar till att åstadkomma energieffektiva urbana områden, där mark sparas för att odla livsmedel och råvaror samtidigt som livskvaliteten ökar för människan och därmed bidrar till hållbara miljöer. FUSE är fakultetsövergripande och inledningsvis har tematiska forskningsfrågor relaterade till täthet och förtätning identifierats. Utifrån dem förväntas fler forskningsfrågor kunna formuleras och utvecklas. Internationella forskare har inbjudits att medverka vid seminarier som vänder sig både internt och externt. Seminarieserien kommer att fortgå under 2011 med målsättningen att utmynna i en internationell forskarkonferens 2011/2012. En samverkan med PEAB har inletts kring ett urbant laboratorium i Varvsstaden, Västra hamnen, Malmö, för frågor rörande täthet och nya former för grönska. Inom programmet förbereds även en ansökan till EU om en s.k. COST-action att lämnas under 2011. Nationella strategiska forskningssatsningar 2010 2014 SLU är engagerat i tre av de forskningsprogram som bildades som resultat av regeringens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv (de s.k. lärosätesansökningarna). SLU har huvudansvar för ett program, Trees and Crops for the Future, och medverkar i ytterligare två, Bio4Energy och StandUp for Energy. Forests and other plants Denna satsning, som beviljades medel 2010, har antagit arbetsnamnet Trees and Crops for the Future (TC4F). Programmet har en styrgrupp bestående av representanter från SLU och Umeå universitet där även Skogforsk medverkar. Programmet syftar till att åstadkomma lösningar på frågor om ökad skogsproduktion som är uthållig och som inte äventyrar andra funktioner och värden i skog. En satsning sker därför på frågor som rör produktion i ett föränderligt klimat, genetik, föryngring och skötsel av skogsekosystem. Programmet ska också presentera lösningar för att framställa produkter från grödor som inte används för livsmedelsproduktion. Det gäller framställning av fetter och oljor från växter som kan användas i stället för oljebaserade produkter, det handlar också om stärkelse och proteiner med speciella egenskaper. Programmet är en utmaning för SLU och kräver ett ingående samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. Detta fakultetsövergripande program består av fyra delar: 1) The impact of climate and nitrogen on carbon dynamics in forests, 2) Forest genetics and next generation of forest trees, 3) Sustainable and adaptive forest management, samt 4) Sustainable production of bio-products from plants. Programmet koordineras och samarbetar med andra stora program vid SLU som Future Forests, ICON och Berzelii Centre for Forest Biotechnology. Under året har doktorander, post-docs, forskarassistenter och andra forskare rekryterats genom öppna utannonseringar. I början av 2011 startar också en forskar- 31
Forskning skola som ska utbilda doktorer inom växtområdet som kan vara en bas för nästa generation forskare inom SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 10 mnkr, för att 2014 komma upp till 26 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas 2014. Bio4Energy Bio4Energy syftar till att bygga upp en stark miljö för forskning och utveckling av grön teknologi baserad på träråvara. Satsningen är ett samarbete mellan Umeå universitet, SLU och Luleå tekniska universitet, med deltagande av de industriella aktörerna ETC, Innventia och Processum. Programmet täcker hela kedjan från produktion av skogsråvara till integrerad produktion av biobränsle, grön el, värme, kemikalier och biomaterial. Forskningen bedrivs inom sju olika plattformar: Råvara, Förbehandling och fraktionering, Katalys och separation, Biokemiska processer, Termokemiska processer, Processintegrering och Miljö. SLU ansvarar för den del av programmet som rör produktion och pelletering av råvaran, där bl.a. Umeå Plant Science Center och Enheten för biomassateknologi och kemi (SLU BTK) är de viktigaste utförarna. Under 2011 har verksamheten inletts med ett flertal möten för att föra samman forskare från de olika plattformarna. Två möten har hållits med industrin för att informera om forskningsplanerna och för att skapa kontaktytor. Vidare har nya forskare rekryterats och fältförsök för odling av snabbväxande asp i skogsmark har initierats i samarbete med Trees and Crops for the Future, den parallella lärosätessatsning som koordineras av SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 3 mnkr för att 2014 komma upp till 9 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas 2014. STandUP for Energy STandUP for Energy är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. De övergripande målen är att minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till konsumenterna, samt att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. Delprojektet vid SLU går ut på att utveckla en beslutsstödsmodell för miljöanpassad skörd av stubbar för bioenergi. Modellen bygger på användning av registrerade data i skördaren tillsammans med kända karaktäristika för mark- och biologisk mångfald från det aktuella hygget där stubbar ska skördas. I nästa steg ska hanteringen av GROT och salix till energi studeras för att optimera miljöprestandan i dessa bioenergisystem. Inom SLU:s del av programmet ingår även systemstudier av produktionen av biogas från vedartad biomassa. Projektet har under 2010 visat i labexperiment att salix kan rötas till biogas och att olika salixkloner ger olika stort utbyte av gas. Härutöver omfattas även studier av förbehandlingsmetoder liksom omfattande systemstudier så att energieffektivitet och systemrelevans för hela kedjan kan bedömas. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 1,5 mnkr och ökar gradvis för att 2014 komma upp till 5 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas 2014. Nya strategiska forskningssamarbeten Centrum för Växtforskning Centrum för Växtforskning är ett samarbete i Sydsverige för forskning och högre utbildning som bildades under 2010 av SLU och Lunds universitet. Verksamheten ska integrera grundläggande och tillämpad forskning om örtartade växters samspel med omgivningen, men även utveckla nya eller förbättrade grödor och produkter för användning inom livsmedel, medicin, material och energiområdet. Målet är att verksamheten ska ligga i den internationella forskningsfronten och vara attraktiv 32
Forskning för utländska forskare och studenter. Genom att kommersialisera forskningsresultaten ska centret bidra till ökad samverkan mellan universiteten och näringslivet. Centrum för växtforskning ska samverka med andra framstående forskningsmiljöer, nationellt och internationellt, och med näringsliv och samhälle. Science for Life Laboratory (SciLife Lab) Det nystartade nationella samarbetet SciLife Lab ska tillhandahålla moderna faciliteter för storskalig forskning inom molekylär biovetenskap. Satsningen initierades av Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. SLU kommer att fr.o.m. 2011 ansluta sig formellt till samarbetet och bidra med teknikplattformar inom djurbiobanker och metabolomik. Inom komparativ genomik pågår sedan många år ett produktivt samarbete mellan SLU (husdjursgenetik och kliniska vetenskaper) och Uppsala universitet, som utgör en viktig komponent i SLU:s medverkan. 5.6 Samverkan SLU har som sektorsuniversitet en lång och vital tradition av samverkan med näringar och myndigheter med anknytning till jordbruk, skogsbruk, trädgårds odling, djurhållning och djursjukvård. Efterhand har denna tradition utökats till samverkan med aktörer inom naturvårds- och miljöområdet, livsmedelskedjan, samhällsplanering, bioenergisektorn och en bred bioteknikindustri. Tidigare har särskilda statsagronom- och statsveterinärtjänster och statskonsulenter skött om samverkan och det har även funnits en rådgivande verksamhet, Konsulentavdelningen, som bl.a. ansvarat för rådgivning och kunskapsförmedling av forskningsresultat till näringarna. Denna verksamhet är nedlagd sedan ett antal år och övriga nämnda tjänstetyper har också försvunnit. Det ömsesidiga behovet av samverkan med näringarna kvarstår dock, och SLU satsar nu mycket aktivt på att utveckla sin omvärldssamverkan. Utvärderingen KoN pekade mycket tydligt på omvärldens förväntningar på SLU att utöka och tydliggöra sina samverkansaktiviteter. Som ett direkt svar på denna förväntan avsatte styrelsen 11 mnkr i december 2009 till informations- och samverkansinsatser. SLU har under 2010 tillsatt en vice-rektor med ansvar för samverkan och beslutat utlysa 18 anställningar där innehavarna både ska bedriva egen högkvalitativ forskning och samverka med omgivande samhälle. Ambitionen är att denna satsning både ska vara till gagn för kunskapsutvecklingen hos SLU:s intressenter och för samhället i stort. Långsiktigt ska satsningen också bidra till en förbättrad forskningsfinansiering för SLU. Under 2010 har vicerektor för samverkan vid SLU formulerat en viljeyttring för SLU:s samverkan: Att vetenskapligt baserad kunskap bidrar till ett uthålligt nyttjande och förvaltande av de biologiska naturresurserna. Viktiga förutsättningar för att detta ska uppnås är att: 1. SLU:s samverkan inom livs- och miljövetenskaper utgår från forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys på hög internationell nivå, dvs. i linje med SLU:s övergripande vision. 2. SLU organiserar sektorsnära verksamhet i samverkan med det omgivande samhället, dvs. näringar, myndigheter, intresseorganisationer och medborgare. Verksamheten utgår från SLU:s traditionella sektorsroll för de areella näringarna, inklusive djursjukvård och hela livsmedelskedjan, men inkluderar även samhällsplanering, bioenergisektorn och en bred bioteknikindustri. 3. Intern samverkan mellan SLU:s fakulteter, institutioner, forskargrupper och forskare utvecklas för att kreativt och resurseffektivt ta tillvara olika interna synergimöjligheter. 33
Forskning 4. Samverkansaktiviteter organiseras, synliggörs och integreras i forskning, utbildning och Foma. Remisshanteringen inom SLU Remissflödet till SLU är en tydlig indikation på att universitetets kompetens är efterfrågad. Sedan 2008 finns systematisk dokumentation över inkomna remisser. Det verkliga antalet remisser är sannolikt högre, eftersom många remisser, särskilt de som kräver ämneskompetens, ställs direkt till en institution eller motsvarande. Remisser kommer antingen för att SLU har sektorskunnande eller ämneskompetens, är ett universitet, eller är en statlig myndighet (se tabell 13). Som framgår är det en betydande mängd remisser som kommer till SLU för att universitetet bedöms ha ämneskompetens inom området. Tabell 13: Antal remisser och bedömd orsak till att SLU har fått remissen. Orsak 2008 2009 2010 Sektorskunnande/ ämneskompetens 99 98 91 Universitet/högskola 22 14 6 Statlig myndighet 5 6 5 Summa 126 118 102 Det var 28 olika instanser som sände remiss till SLU under 2010 (departementen har räknats individuellt). Jordbruksverket, Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet är de dominerande avsändarna. Jordbruksverket stod ensamt för ca 30 procent av de ingivna remisserna. Tyvärr har remisstiderna ibland varit så korta att det inte varit möjligt att med rimliga resurser svara på dem. Detta är enligt SLU:s mening mycket olyckligt, då remissvar är ett sätt att kommunicera vetenskapligt grundade fakta till beslutsfattarna. Återrapportering SLU ska redovisa den verksamhet som kan betraktas som institutsuppgifter samt kostnaderna för denna. 5.7 Institutsuppgifter SLU har genomfört en ingående kartläggning av vilka verksamheter som utgör universitets institutsuppgifter. Dessa kan sammanfattas i nedanstående sex områden. Institutsuppgifterna är ofta integrerade i annan verksamhet och kostnaden är svår att hämta ur den ekonomiska redovisningen. Fakulteterna har i stället uppskattat hur mycket anslag de anvisar de olika institutsuppgifterna. Långliggande försök innebär försök som bedrivs under så lång tid att det är möjligt att följa vad som händer i marken, skogen eller produktionssystemet på lång sikt. Denna verksamhet avkastar få kortsiktiga resultat, men ger en kunskapsbas för forskning och utbildning av stor betydelse för den långsiktiga användningen av naturresurserna. Långliggande försök har många likheter med fortlöpande miljöanalys. Uppskattad anslagstilldelning: 46 mnkr. Forskning och utveckling i samverkan med näringen avser forskning som finansieras, planeras och genomförs i samverkan mellan SLU och näringen. För att definieras som institutsverksamhet krävs att verksamheten sker i samverkan med näringen, som också tar en aktiv del i finansieringen. Uppskattad anslagstilldelning: 36 mnkr. Regelbunden informationsverksamhet till näring och samhälle avser verksamhet för att informera om resultat från aktuell forskning vid SLU. Återkommande informationsinsatser såsom trycksaker, konferenser, webbinformation och frågelådor har sedan länge betraktats som en central verksamhet för SLU. Informationen vänder sig både till näringen och till samhället i övrigt. Uppskattad anslagstilldelning: 33 mnkr. Stöd till andra myndigheter avser uppgifter som utförs för att stödja andra myndig- 34
Forskning heter såsom utredningar, undersökningar eller deltagande i styrgrupper, kommittéer och andra organ. Stödet kan avse såväl svenska som europeiska myndigheter. Uppskattad anslagstilldelning: 9 mnkr. Klinisk verksamhet avser verksamhet inom Universitetsdjursjukhuset och VH-fakulteten som bedrivs som ett underlag för forskning och utbildning. Uppskattad anslagstilldelning: 5 mnkr. Samverkanslektorat är en ny anställning som nu skapas vid SLU. Innehavarna av dessa anställningar ska både forska, alternativt bedriva klinisk verksamhet, och samverka med omgivande samhälle. Vid SLU:s fyra fakulteter kommer det att finnas 18 sådana anställningar. Härutöver har rektor tillsatt en vicerektor för samverkansfrågor. Uppskattad anslagstilldelning: 11 mnkr. 5.8 SLU Holding AB SLU Holding AB:s uppgift är att skapa ekonomisk tillväxt och en ökad samhällsutveckling genom kommersialisering av innovationer, produkter och tjänster från SLU. Bolaget drivs på affärsmässiga grunder och syftar till att de idéer som tas fram inom eller i samarbete med SLU utvecklas kommersiellt. SLU Holding AB ägs till 100 procent av SLU. SLU Holding är verksamma på alla SLU:s campus. Verksamheten utgörs framför allt av innovationssupport och riskkapital. Intresset för SLU Holdings tjänster är fortsatt stort. Utmärkande är att allt fler ärenden rör samarbetsavtal mellan forskare och näringslivet. 2010 har varit ett aktivt år inom riskkapitaldelen. SLU Holdings portfölj bolag Isconova introducerades under senhösten på OMX Nasdaqs handelsplats First North. Nyemissionen i samband med introduktionen genererade 80 mnkr till bolaget. Isconovas verksamhet är i grunden baserad på forskning om adjuvanser som används för att förbättra kvaliteten på vacciner. Forskningen sker inom veterinärmedicin, men nu kan tillämpningar inom humanmedicin också utvecklas. På förfrågan har SLU Holding gått in som aktiva delägare i Pheronet, ett företag som drivs av forskare inom växtskyddsbiologi. Pheronet tillverkar bland annat feromon fällor för övervakning av insektsangrepp. Bolaget gjorde under 2010 en nystart. Följdinvesteringar har gjorts i bolagen AroCell, NAHC och Isconova. Portföljbolagen Captigel och Svanova har även beviljats konvertibla lån. Verksamheten har under året även inriktats på att etablera nätverk, bl. a. genom medlemskap i AUTM, Association of University Technology Managers. Tillsammans med företrädare för portföljbolaget NAHC-Nature Assisted Health Care gjordes en rundresa i Kina för att skapa kontakter. Ett samarbetsavtal har skrivits med ett kinesiskt holdingbolag som är delägt av Tsinhua University. I syfte att öka intresset för innovationer och entreprenörskap anordnades under hösten entreprenörskapsprogrammet Trampolin vilket riktade sig särskilt till kvinnor verksamma vid SLU. Deltagarna fick, förutom utbildning i hur man utvecklar sina forskningsresultat till produkter eller tjänster, en personlig mentor från näringslivet. För att stärka SLU:s samarbete med näringslivet har SLU Holding slutit ett samarbetsavtal med Mentor4research, vilka erbjuder forskare mentorer inom industrin. SLU:s studenter är självklara partners i SLU Holdings innovationsarbete. Under året har studenter erbjudits timanställning för att bland annat genomföra marknadsundersökningar som kommit SLU Holding och portföljbolagen till nytta. För att utveckla och ge bra service till studenter som är intresserade av entreprenörskap samarbetar SLU Holding med Drivhuset i både Uppsala och Skaraborg. Drivhuset Skaraborg startade sin operativa verksamhet under 2010 och har redan hjälpt flera 35
Forskning studenter att starta företag och utveckla sina affärsidéer. Drivhuset i Uppsala har haft en ökad tillströmning av studenter från SLU som har tagit del av kursverksamheten, rådgivningar och föreläsningar samt startat företag. Aktivitetsnivån i Alnarp Inkubator har varit hög och numera finns fyra företag i inkubatorn. Återrapportering SLU ska redovisa översiktligt den forskning som pågår inom universitetet samt en strategi för hur den ska kunna utvecklas mot en fördjupad kunskap inom området nonfood crops (inkl. skogsbiomassa och odling av genmodifierade grödor (GMO)) i enlighet med vad som anges i propsitionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). 5.9 Forskning om non-food crops Vid SLU pågår flera forskningsprojekt som rör området non-food crops. En viktig del av verksamheten finns inom det nyligen startade Trees and Crops for the Future, som beskrivs ovan (se Forests and other plants ). Programmet baseras på en övergripande strategisk plan som syftar till att samla SLU-forskare med olika nyckelkompetenser för att utveckla och fördjupa kunskapen om hur skogsbiomassa och jordbruksgrödor med hjälp av bioteknik kan utnyttjas för att framställa råvaror för industriell användning. Även genmodifierade grödor studeras i programmet. Forskningen utförs i nära samarbete med kompletterande vetenskaplig expertis vid Umeå universitet och Skogforsk. Ett annat större projekt är SAMBA som är ett samarbete mellan SLU och Lantmännen Agroenergi AB. Projektet finansieras av Energimyndigheten, SLU och Lantmännen Agroenergi AB. Målet är att utveckla förädlingsmetoder för viktiga, komplexa egenskaper hos Salix där man med traditionella metoder har svårt att göra effektiva urval. För att åstadkomma hög och uthållig biomassaproduktion från Salix har genkartor konstruerats som ett led i att studera genetiken bakom resistens, tolerans och tillväxtegenskaper. Det långsiktiga målet är att utveckla molekylära markörer för användning inom växtförädlingen. SLU återkommer gärna till regeringen i särskild ordning om denna översiktliga redovisning inte är tillfyllest. 5.10 Bruka utan att förbruka Återrapportering SLU ska i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande (3) övergripande mål. (1) Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. SLU finns med sin forskning och utbildning i hela landet. Genom samverkan med näringsliv och offentlig sektor blir forskningsfrågorna inom SLU relevanta och resultaten kan bidra till effektivitet och därmed ökad konkurrenskraft. Den strategiska satsningen på de s.k. Future-områdena (s. 30) innebär att SLU tar ytterligare fasta på ett sådant arbetssätt. SLU är ett riksrekryterande universitet och de utexaminerade studenterna är verksamma i hela landet. (2) De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion SLU:s verksamhet inom den strategiska satsningen StandUp for Energy, som beviljats medel av regeringen under 2010-2014, är ett exempel på forskning som syftar till ny kunskap som främjar de gröna näringarnas möjlighet att ersätta fossila bränslen. Programmet syftar till att öka den storskaliga, kostnadseffektiva användningen av förnybar energi från skogs- och jordbruket med begränsad klimat- och miljöpåverkan. I dagsläget är det miljöhänsyn som begränsar användningen av biomassa från skogen. Genom att förbättra precisionen i miljöanpassningen kan uttaget öka, vilket i sin tur snabbt ökar andelen förnybar elproduktion. Detta är också utgångspunkten för SLU:s arbete inom STandUP. (se även s. 32). 36
Forskning Ett annat forskningsprogram vid SLU som ligger i linje med målsättningen är MicroDrive, där bland annat energieffektiva system för biogas- och etanolproduktion från biobränslen från jord- och skogsbruk utvecklas i nära samarbete med ett stort antal intressenter. Växtbiomassa är den största förnybara organiska råvarukällan vi har på jorden. Men tekniken för att framställa biobränslen ur denna måste utvecklas om vi ska kunna dra nytta av den enorma, gröna produktionen. Idag framställs bioetanol huvudsakligen från odlade grödor som sockerrör, sockerbetor, vete och majs. Det går också att utvinna etanol ur cellullosarik växtbiomassa, främst restprodukter från jord- och skogsbruk. Den cellulosarika växtbiomassan måste dock förbearbetas för att man ska få ett rimligt utbyte av etanol. Detta kan göras med hjälp av starka syror eller enzymer som produceras av olika växtnedbrytande mikroorganismer i naturen. Det är framförallt svampar som finns i naturen och som naturligt producerar dessa enzymer. (3) De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Ett ansvarstagande jord- och skogsbruk innebär bl.a. att produktionen bedrivs med ett minimum av negativa effekter på de vilda arterna och på ekosystemen. SLU har beviljats medel av Formas för flera nya forskningsprojekt inom området jordbruk och biologisk mångfald. Forskningen omfattar bl.a. effekterna av övergång till ekologisk produktion och ändrad markanvändning på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En annan aspekt som studeras är hur miljörådgivning kan påverka attityder till biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Genom verksamheten inom Centret för djurvälfärd bidrar SLU till en mer etisk djurhållning, se särskild återrapportering s. 39. 5.11 Hållbar utveckling SLU:s verksamhetsidé handlar om att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidén stämmer väl överens med intentionerna i Högskolelagens första kapitel, 5, som föreskriver att högskolan i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Alla SLU:s utbildningsprogram har inslag med koppling till hållbar utveckling. Som framgår av avsnittet om utbildning har SLU beslutat avsätta medel för att ytterligare stärka hållbarhetsperspektivet i utbildningarna. Hållbar utveckling är ett område där SLU:s kompetens redan är eftertraktad av studenterna; ett av de mest sökta programmen på masternivå är Sustainable development, som ges i samarbete med Uppsala universitet. På masternivå finns även programmet Hållbar Stadsutveckling, som ges i samarbete med Malmö högskola. Större delen av den forskning och fortlöpande miljöanalys som bedrivs vid SLU har mycket stor relevans för den politiska målsättningen om hållbar utveckling. De fyra Futureområdena är exempel på ämnesövergripande forskning som syftar till att bidra till och ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltande inom jord- och skogsbruk, djurhållning och stadsutveckling, och därmed förväntas medverka till hållbar utveckling i samhället i stort. Under återrapporteringen Bruka utan att förbruka redovisas ett urval av forskning som även den bidrar till kunskapsutveckling om hållbar utveckling. Nedan nämns ytterligare några exempel på sådan forskning. 37
Forskning Genetiska resurser SLU har en omfattande forskning som rör utnyttjandet av växtgenetiska resurser. Förutsättningarna för denna forskning och dess tillämpning har avsevärt förbättrats genom de särskilda resurser som ställts till SLU:s förfogande för verksamhet kring växtförädling. Inom denna ram pågår dels forskning som kan underlätta för kommersiella aktörer, dels förädling av nya sorter i vissa växtslag (potatis, frukt och bär). SLU har i uppdrag att anlägga en nationell genbank på Alnarp för genetiska resurser av vegetativt förökade nytto- och prydnadsväxter, dvs. växtslag som inte omfattas av genbanken vid NordGen Växt. Också i övrigt har SLU omfattande samlingar av genetiska resurser som utgör en viktig bas för forskning om utnyttjandet av olika växter. Husdjuren är viktiga för både lantbruk och samhälle, för livsmedelsproduktion, bevarande av ett öppet landskap och som sport- och sällskapsdjur. Oavsett djurslag gäller att vi har rätt djurmaterial för aktuellt användningsområde. Hållbar utveckling kräver att avel bedrivs för mer hållbara djur och att produktionssystemen är resurseffektiva och miljövänliga. SLU:s forskning om olika djurraser är inriktad både på högre produktion/prestation och bättre hälsa och fruktsamhet. Ökad produktivitet bidrar till en klimatsmart produktion och bättre djurhälsa bidrar till en god djurvälfärd. Eftersom både avel och livsmedelsproduktion blir allt mer globaliserad är forskningen bl.a. inriktad på bästa utnyttjande av de globala genresurserna. I forskning för utvecklingsländernas behov är det en särskild utmaning att finna metoder och system för att bevara och utveckla lämpliga djurraser och deras produktion för krävande miljöförhållanden. SLU Energi och klimat I början av 2010 inrättades SLU sekretariatet Energi och klimat (EoK) för att skapa en gemensam och tydlig ingång till den mycket omfattande verksamhet som SLU har inom energi- och klimatområdet. Sekretariatet är universitetsövergripande och alla fakulteter har representanter i EoK. SLU stod 2009 för nära hälften av den bioenergiforskning som finansierades av de stora finansiärerna inom området; Energimyndigheten, Värmeforsk, Stiftelsen lantbruksforskning och Formas, tillsammans 281 mnkr. SLU finansierar också Tema-projekt, professorer och forskare inom energiområdet. Härutöver är SLU partner i två energiprojekt inom regeringens strategiska forskningssatsning 2010-2014. Utöver bioenergi, skogsenergi och agroenergi, har SLU också verksamhet inom områdena energi och landskapet och fisken och vattenkraften liksom systemresp klimatfrågor kopplade till energifrågan. EoK:s uppdrag är sammanfattningsvis att: Informera inom SLU om vad som pågår av energi- och energirelaterad klimatforskning inom och utanför SLU Analysera läget i stort för att få underlag för att initiera och samordna nya satsningar inom SLU och tillsammans med partners utanför SLU Mäkla kontakter dels mellan forskargrupper som inte känner varandra, dels mellan forskare och intressenter/avnämare utanför forskarsamhället. Marknadsföra den verksamhet som finns vid SLU inom området energi- och energirelaterad klimatforskning. Samordna verksamhet internt och mellan SLU och andra intressenter för att på så vis optimera insatserna. Under 2010 har SLU Energi och klimat koordinerat SLU:s deltagande i det strategiska lärosätesprojektet STandUP for Energy samt ingått i dess programråd. EoK har haft regeringsuppdrag att - inom ramen för EU:s hållbarhetskriterier för bio- 38
Forskning drivmedel - beräkna växthusgasutsläpp vid odling av råvara för biodrivmedel samt för framställning av biogas. Bland annat detta har lett till att sekretariatet initierat en SLU-plattform för forskning om markanvändning och växthusgasemissioner. Under 2010 har EoK deltagit i diskussioner om om F3-fordonsbränslecentrum där SLU sedan 2010 ingår som part, SCAR-CWG (Standing Committee o Agricultural Research) inom EU där SLU deltar via Formas, Energihuset i Uppsala där SLU medverkar och ingår i styrelsen. 5.12 Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) SCAW samordnar forskning, uppdragsutbildning, expertutlåtanden, konferenser/ workshops med anknytning tilldjurvälfärd omfattande alla djurslag, med betoning på lantbruks- och försöksdjur. SCAW samlar nationell kompetens inom djurskydds- och djurvälfärdsområdet. I styrgruppen är Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna adjungerade. Djurskyddsutbildningar för landets veterinärer och länsstyrelseanställda har arrangerats och genomförts tillsammans med Jordbruksverket. SCAW har även hållit kurser för de djurförsöksetiska nämndernas ledamöter och medverkat inom SLU:s grundutbildningar. Utifrån ett uppdrag från Jordbruksverket har SCAW med SLU, SVA, SJV, Centrum för vilt- och fiskforskning samt SCAW:s fisk expertgrupp arrangerat en konferens om fiskvälfärd. SCAW har också deltagit i flera internationella konferenser. SCAW samarbetar med ansvariga myndigheter genom att medverka i expertkommittéer och referensgrupper, t.ex. som SLU:s expert i utredningen om djurskyddslagen och samrådsgruppen för djurskydd vid slakt. Under 2010 har SCAW även medverkat inom en av EFSA:s arbetsgrupper. (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). På regeringens uppdrag har SCAW lagt fram förslag om EU:s nätverk för djurvälfärdsfrågor. Inom ramen för detta har kontakter tagits med djurvälfärdsforskare från andra EU-länder liksom representanter för EU-kommissionen och EU-parlamentet. Diskussioner pågår f.n. om SCAW ska vara Sveriges expertfunktion (enligt Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009) om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning respektive i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål samt vara Sveriges kontaktpunkt i EU för validering av alternativa metoder. 5.13 Visst internationellt forskningssamarbete SLU har gjort en utsökning bland de avtal som är registrerade i universitetets kontraktsdatabas. Det finns endast sju forskningskontrakt som omfattar något av de länder som avses. I samtliga fall är det EU-finansierade forskningsprojekt, koordinerade av andra universitet, där SLU är en av flera samarbetspartners. Dessutom finns ett utbytesavtal med Sydafrika inom Linnaeus-Palmeprogrammet som vänder sig till lärare och studenter. Det är SLU:s bedömning att inte något av dessa avtal är av den långsiktiga, strategiska betydelsen som regeringen efterfrågar. Återrapportering SLU ska redovisa utvecklingen för Nationellt centrum för djurvälfärd. Regeringen gör en genomgång av samarbetet med samtliga länder med vilka Sverige har ett mellanstatligt avtal om forskningssamarbete. SLU ska mot denna bakgrund redovisa och kommentera den samverkan som SLU har eller förbereder, och som är av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samarbetspartner i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet. 39
Forskning Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag. 5.14 Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå Av tabell 14 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning. Tabell 14: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning. 2008 2009 2010 Balanserad kapitalförändring 412 564 394 549 390 561 Justering av kapital * -39 909 Intäkter** 1 738 868 1 812 393 1 912 274 varav forskning 1 625 928 1 720 043 1 823 867 varav uppdragsforskning** 112 940 92 350 88 407 Kostnader -1 757 075-1 817 788-1 880 292 varav forskning -1 646 939-1 723 753-1 788 039 varav uppdragsforskning -110 136-94 035-92 253 Res. från andelar i dotterföretag 46-28 358 Årets kapitalförändring -18 161-5 423 32 340 Summa kapital 394 403 389 126 382 992 Finansiering via Anslag 875 167 857 974 957 691 Bidrag 569 092 727 199 704 592 Avgifter 249 266 220 061 244 712 * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 32 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 391 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på -40 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Forskning och utbildning på forskarnivå redovisar sammantaget ett utgående kapital på 383 mnkr. Överskottet 2010 förklaras till stor del av att såväl statsanslag som externa medel ökat under senare tid samt att universitetet inte hunnit utveckla verksamheten i samma takt. SLU planerar att använda kapitalet och fortsätter därför att öka antalet anställda inom forskning, framför allt genom nyanställningar. Därtill är kostnadsökningar att vänta i samband med nybyggnationerna. Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 50 procent (2009: 48 procent). Differensen mellan summa kapital ett år och balanserad kapitalförändring efterföljande år beror på resultatdispositioner och rättelser. Kostnad per prestation forskning och utbildning på forskarnivå I tabell 15 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. I beräkning av kostnaden är institutsuppgiften, förvaltning av SLU:s egna fastigheter (den del som inte hyrs ut till interna hyresgäster) och lantbruksdrift exkluderade. Antal vetenskapliga publikationer har hämtats från Web of Science och inkluderar artiklar och reviews. Eftersom det förekommer en eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning 40
Forskning baserad på ett uttag i februari, uppräknad med 10 procent. På s. 60 finns en kortfattad redogörelse för beräkningsmetoden. Tabell 15: Kostnad per publikation (tkr). 2006 2007 2008 2009 2010 Kostnad 1 281 275 1 374 189 1 562 842 1 631 189 1 671 136 Vetenskapliga publikationer 833 908 922 994 1 062 Kostnad per publikation 1 538 1 513 1 695 1 641 1 574 41
6 Fortlöpande miljöanalys Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är samhällets behov som de uttrycks i riksdagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande målsättningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Närheten till forskning och den växelverkan det innebär är ett självklart motiv till varför fortlöpande miljöanalys ska bedrivas vid SLU. 6.1 Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utveckling Fortlöpande miljöanalys syftar till att ge underlag för planering och uppföljning av att vi i Sverige använder våra förnyelsebara naturresurser på ett hållbart sätt. Detta ligger helt i linje med Jordbruksdepartementets strategiska mål för 2008-2012 ( Bruka utan att förbruka ) som bland annat syftar till konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske. I ett internationellt perspektiv ligger SLU långt framme inom miljöanalysområdet och på flera områden är SLU tongivande i Europa. Beställare av verksamheten är bland annat regeringskansliet, centrala och regionala myndigheter samt EU-kommissionen och EU:s institutioner. Viss uppdrags verksamhet förekommer också och resultaten publiceras ofta i beställarnas egna rapporter. Miljöanalysinformation används även av näringsliv, intresseorganisationer och allmänheten. Några viktiga utvecklingsinsatser under 2010 har varit att genomföra de organisatoriska förbättringar som identifierades i utvärderingen KoN, samt att arbeta i riktning mot de nya mål för miljöanalysen som SLU:s styrelse antog 2009. De sen are innebär ökat fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalys arbetet. Ett exempel är utredningen som genomförts i samråd med regeringskansliet om vilka behov av miljöinformation som kan förväntas till följd av EU-samarbetet. Som ett led i utvecklingen av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) genomfördes en extern utvärdering under 2010. Utvärderarna pekar på CKB:s viktiga samhällsroll och identifierar flera angelägna utvecklingsmöjligheter (se vidare s. 46). 6.2 Ny struktur för miljöanalysprogrammen På rekommendation av KoN-utvärderingen ändrades under 2010 antalet miljöanalysprogram från elva till nio och fakulteterna fick ett tydligare programansvar (tabell 16). Genom revisionen förstärks kopplingen till miljökvalitetsmålen ytterli- 42
Fortlöpande miljöanalys gare. De fyra naturtypsinriktade programmen (Skog, Jordbrukslandskap, Sjöar och vattendrag samt Bebyggd miljö) får ett tydligare ansvar för synteser i enlighet med målsättningen att samtidigt belysa produktionspotentialer och miljökonsekvenser. För att konkretisera de av styrelsen fastställda målen har rektors råd för fortlöpande miljöanalys under 2010 fastställt delmål och uppföljningsbara indikatorer. Programvisa mål ska, efter samråd med intressenterna, beslutas av fakulteterna under 2011 för att kunna användas i anslagsfördelningen. Tabell 16: Översikt över de nio nya programmen inom fortlöpande miljöanalys och hur de relaterar till Nationella miljökvalitetsmål och datavärdskap, internationell resp. nationell rapportering och samverkan, samt fördelning per program av de särskilda medel som anvisats i klimat- och energipropositionen. Program Nationella miljökvalitetsmål/ datavärdskap Internationell rapportering och samverkan Nationell samverkan Skog S-fakulteten 7 993 tkr Levande skogar, Ett rikt växtoch djurliv/officiell statistik om skogarna E-forest, ICP Forests, FAO, Eurostat, ICP Integrated Monitoring, European Forest Data Centre (EFDAC), FOREST EUROPE, European National Forest Inventory Network (ENFIN) Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Svenska Jägareförbundet, SMHI (SND-KM) Jordbrukslandskap NL-fakulteten 2 920 tkr Ett rikt odlingslandskap/ Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Uppföljning av EU:s jordbrukspolitik, Habitatdirektivet, Europeiska miljöbyrån (EEA) Naturvårdsverket, Jordbruksverket Sjöar och vattendrag NL-fakulteten 2 590 tkr Levande sjöar och vattendrag/ Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag Vattendirektivet, Habitatdirektivet, ECOSTAT, EIONET, HELCOM, OSPAR, EU:s miljödirektorat, EEA, Internationella Havsforskningsrådet Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, SCB, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna Bebyggd miljö LTJ-fakulteten 2 080 tkr God bebyggd miljö Landskapskonventionen Naturvårdsverket, Riksantikvarie ämbetet, Boverket Klimat S-fakulteten 4 830 tkr Begränsad klimatpåverkan/ Databas för internationell rapportering Klimatrapportering, klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, växthusgasprognoser för sektorn LULUCF, EU:s monitoringmekanism, SMED konsortiet, International Carbon Observation System (ICOS), European Phenology Network (EPN). Stöd till regeringen i klimatförhandlingar. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, SMHI, IVL Biologisk mångfald NL-fakulteten 2 685 tkr Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö/ Nationellt datavärdskap för arter Habitat- och fågeldirektiven, Konventionen om biologisk mångfald (CBD), GBIF Sweden (Global Biodiversity Information Facility), Global Taxonomy Initiative, Naturvårdsunionen (IUCN), LifeWatch, European Topic Centre on Biological Diversity (ETC-BD ), European Centre for Nature Conservation (ECNC), Planta Europa. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelserna, SMHI (SND-KM) 43
Fortlöpande miljöanalys Övergödning NL-fakulteten 5 200 tkr Ingen övergödning/ Nationellt datavärdskap för jordbruksmark EU:s ramdirektiv för vatten, SMED rapportering (HELCOM, OSPAR, EEA), EU:s marina direktiv, EU:s nitratdirektiv Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheterna Försurning NL-fakulteten 2 200 tkr Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag/ Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag ICP Waters, ICP Integrated Monitoring, Luftkonventionen (UNE-CE/CLRTAP) Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen Giftfri miljö VH-fakulteten 7 000 tkr Giftfri miljö/nationell datavärd för växtskyddsmedel i vatten Rapportering till Europeiska miljöbyrån (EEA), samverkan med Luftkonventionen, EU:s ramdirektiv för vatten och direktiven om växtskyddsmedel. Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, SVA 6.3 Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskning Det första övergripande målet för fortlöpande miljöanalys går ut på att öka växelverkan mellan miljöanalys och forskning. Det innebär konkret att nya forskningsrön och nya metoder ska användas för miljöanalys, men även att tidsserier med miljöövervakningsdata ska användas som underlag för forskning. Några av de forskningsresultat som under 2010 kommit till användning inom fortlöpande miljöanalys handlar t.ex. om olika sätt att minska fosforförluster från jordbruksmark och metoder för att mäta försurningskänsligheten i små vattendrag. Miljöanalysdata har använts bl.a. för att uppskatta kolförrådet i svensk åkermark och för att studera skogsbrukets effekter på vattenkvalitet på landskapsnivå. Flera infrastruktursatsningar pågår också med extern finansiering där miljöanalysdata sammanställs och görs tillgängliga för forskare. Den största av dessa satsningar är LifeWatch (se vidare s. 47). Målet om ökad växelverkan kan följas upp genom att se i vilken utsträckning personal inom fortlöpande miljöanalys även är verksam inom utbildning på grundoch avancerad nivå och/eller forskning och utbildning på forskarnivå. Av diagram 8 framgår att måluppfyllelsen har ökat under tidsperioden 2006 2010. Antalet personer inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat stadigt under tidsperioden från 82 till 184. Här ingår personer som haft en lönekostnad (inkl lönekostnadspåslag) på minst 300 tkr i 2009 års prisnivå. Även andelen personer inom fortlöpande miljöanalys som är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat under tidsperioden, från 37 procent år 2006 till 53 procent 2010 (diagram 8). Diagram 8: Andel verksamma inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom andra redovisningsområden. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 TOT FO GU 44
Fortlöpande miljöanalys Diagram 8 tar inte hänsyn till i vilken omfattning personer är verksamma i andra redovisningsområden. För att skapa kopplingar mellan olika verksamheter krävs förmodligen en viss omfattning inom respektive område. Om man utgår från att en sådan gräns är minst 25 procent inom fortlöpande miljöanalys och lika mycket inom något av de andra områdena, så har andelen personer inom detta intervall ökat under tidsperioden. År 2006 fanns 31 personer (14 procent) inom intervallet. Motsvarande siffra för 2010 är 72 personer (21 procent). 6.4 Fortsatt internationellt engagemang Internationell rapportering och/eller samverkan ingår i alla SLU:s miljöanalysprogram i linje med SLU:s andra övergripande mål för miljöanalysarbetet (tabell 16). Ett exempel är att Riksskogstaxeringen regelbundet levererar skoglig statistik till FAO (Food and Agriculture organization of the United Nations) och den svenska statistiken finns tillgänglig som interaktiv grafik. SLU var initiativtagare till det europeiska nätverket för skogstaxering (ENFIN), som nu blivit mycket betydelsefullt i EU-samarbetet. I rapporten SLU:s fortlöpande miljöanalys 2015 Informationsbehov för EU-samarbetet presenteras de ökade behov som följer av EU-direktiv, förordningar, beslut samt andra internationella överenskommelser. SLU leder eller medverkar i flera projekt med internationell anknytning, t.ex. EU-projektet Baltic Compass som startade under 2010. Projektet arbetar med gränsöverskridande strategier för att minska övergödning och andra risker i Östersjön, samt genomförande av Baltic Sea Action Plan. SLU har också deltagit vid FN:s klimatkonferens COP16 i Cancún, Mexico i förhandlingarna om utveckling av rapporteringssystemet för växthusgasutsläpp. Inför detta möte hade SLU tidigare bistått med särskilda förhandlingsunderlag till regeringskansliet. 6.5 Beslutsunderlag med helhetssyn Efterfrågan på vägledande beslutsunderlag från samhällets olika sektorer ökar och SLU arbetar för att erbjuda sådana. Miljöfrågor är i de flesta fall komplicerade; flera faktorer samverkar och motstående intressen måste kunna analyseras och konsekvenser av olika handlingsalternativ presenteras. Miljöanalysen stödjer bl.a. den långsiktiga förvaltningen av Heurekasystemet, som ger beslutsunderlag för skogliga konsekvensanalyser. Modellsystem håller också på att utvecklas för att bedöma kostnadseffektiviteten av åtgärder i jordbruket som minskar läckaget av kväve och fosfor. Genom att ansvaret för synteser och syntesarbete tydliggjorts och också stärks ekonomiskt avser SLU att verksamheten ska utvecklas ytterligare i linje med detta tredje övergripande mål. 6.6 Särskilda medel enligt den sk. Klimatpropositionen För åren 2009 2011 har SLU fått ett tillskott om 40 mnkr för 2009 och ytterligare 5 mnkr per år för 2010 och 2011 till verksamhet inom fortlöpande miljöanalys. Detta har inneburit att SLU kunnat vidareutveckla miljöanalysen genom nya långsiktiga satsningar. Huvuddelen av medlen har kanaliserats till miljöanalysprogrammen, som verkar genom projekt. Dessa bildar tillsammans en helhet för programmet. Prioriteringarna har genomförts i nära samråd med programmens externa referensgrupper (tabell 16). Under 2010 har ca 100 projekt finansierats. Huvuddelen av dessa startade 2009 och är av långsiktig karaktär. Flertalet av programmen engagerar forskare från mer än en fakultet. En viss övergripande projekt- Återrapportering SLU ska redovisa användningen av de särskilda medel som anvisats i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat (prop.2008/09:162) för fortlöpande miljöanalys. 45
Fortlöpande miljöanalys verksamhet har också finansierats till stöd för alla miljöanalysprogram (tabell 17), vilket bland annat innefattar fjärranalys. Tabell 17: Användning av de särskilda medel som anvisats i klimat och energipropositionen, inklusive pris- och lönekompensation (tkr). Miljöanalysprogram (för uppdelning på program, se tabell 16) 37 498 Övergripande projektverksamhet 1 040 Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) 5 000 Dataplattformar 1 862 Summa 45 400 KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) CKB bildades 2006 och finansierades t.o.m. 2009 med bidrag från Statens Jordbruksverk (återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel). Från och med 2010 finansieras CKB av medlen i klimat- och energipropositionen (tabell 15). CKB utarbetar underlag för ett hållbart växtskydd i lantbruket och verktyg för beslutsstöd åt olika användare (myndigheter, konsulter, industrin och forskare). En webbplats finns för att sprida kunskap om växtskyddsmedel i miljön. De första fem årens verksamhet har utvärderats av externa experter på uppdrag av SLU. Utvärderarna skriver att CKB fyller på ett utmärkt sätt en viktig roll i samhället och behovet av CKB:s insatser har ökat sedan centret inrättades, bl.a. beroende på de ökade kraven till följd av EU:s olika regelverk. Kvalitetsarbete Medel från klimat- och energipropositionen har även använts inom det övergripande kvalitetsarbetet inom fortlöpande miljöanalys (tabell 15). Under 2010 har en kvalitetsguide utarbetats med riktlinjer för SLU:s kvalitetsarbete avseende bl.a. insamling, lagring och tillhandahållande av data. Kvalitetsguiden ska tillämpas från och med 2011. Riktlinjer för framtida hantering av metadata inom SLU har också utarbetats liksom förslag på system för presentation av metadata enligt profiler som baseras på internationell standard. Förbättringsarbetet inom datavärdskapen för Jordbruksmark samt Sjöar och vattendrag har fortsatt under 2010. Projekt för gemensamma arbetsflöden i datahanteringen i respektive datavärdskap pågår, liksom ett projekt för mer flexibel sökning och visning av data i en gemensam webbportal. De internationella, regionala och nationella miljörelaterade avtalen ökar stadigt samtidigt som betydande mängder beslutsunderlag efterfrågas. Sammantaget innebär det att den samlade mängd information som Sverige förbundit sig att regelbundet leverera nu är mycket stor. Ansvaret för att leverera dessa data ligger normalt på nationella myndigheter, men de är främst fokuserade på beställar- snarare än utförarkompetens inom miljöanalysområdet. SLU:s fortlöpande miljöanalys är en av få aktörer i landet som med kvalitet och kontinuitet kan bedriva det arbete som krävs för att leverera de data som efterfrågas. För att kunna fortsätta den långsiktiga utvecklingen av miljöanalysen (inkl. miljöövervakningen) så att den svarar upp mot de ökade behoven krävs att de särskilda medlen permanentas. 6.7 Förbättrad kommunikation via webben SLU har fortsatt att förmedla kunskap från fortlöpande miljöanalys till media, miljötjänstemän, miljöchefer och en miljöintresserad allmänhet. Under 2010 har förbättrad struktur och utökat innehåll om miljöanalys på SLU:s webbplats prioriterats, till exempel genom en tydligare ingång för statistik och miljödata. En läsvärdesundersökning av SLU:s miljöanalystidskrift Miljötrender visar att 95 procent 46
Fortlöpande miljöanalys av läsarna tycker att det är en bra tidning och 80 procent anser sig ha nytta av innehållet för sitt arbete. I en annan utvärdering gav webbplatsbesökare det sammanfattande betyget 4 av 5 för SLU:s webb om miljöanalys. 6.8 Internationella året för biologisk mångfald FN utlyste 2010 till det Internationella året för biologisk mångfald för att öka förståelsen för och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. I anslutning till FN:s år ägnade även SLU särskild vikt att uppmärksamma den biologiska mångfalden. Huvudtemat för ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens Biologisk mångfald var står vi? var FN:s internationella mål att hejda förlusten av biologisk mångfald. Deltagarna fick lämna förslag till konkreta åtgärder som senare överlämnades till politiker och beslutsfattare under Almedalsveckan i Visby. ArtDatabanken deltog även i Nordiska ministerrådets monter vid tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan i oktober. ArtDatabanken har vidare utfört flera uppdrag åt Naturvårdsverket t.ex. genom att stödja genomförandet av olika EU-direktiv. Från och med 2010 ansvarar Art- Databanken för ett nytt nationellt datavärdskap för arter. Ytterligare ett nationellt nätverk av frivilliga rapportörer, faunaväktare, har etablerats i liknande former som för floraväktare. Rödlistade arter i Sverige 2010 färdigställdes och publicerades under året. Under 2010 har ytterligare två volymer av Nationalnyckeln färdigställts åt bokverkets ca 8 500 prenumeranter. 6.9 Infrastruktur för forskning Genom en överenskommelse med Vetenskapsrådet ska SLU utveckla en nationell infrastruktur, Svenska LifeWatch för forskning om biodiversitet. Detta sker i samarbete med andra svenska universitet och myndigheter. ArtDatabanken står för genomförandet och resultatet ska vara tillgängligt för svenska forskargrupper. SLU blir således värduniversitet för Svenska LifeWatch, som kommer att ha noder vid Lunds, Umeå och Göteborgs universitet, samt vid Naturhistoriska riksmuseet, SMHI, och Fiskeriverket. Tanken är att samla information från olika databaser om arter, annan biodiversitet och omvärldsfaktorer i en portal där även verktyg för analys, arbetsflöden, modellering och presentation ska finnas. Satsningen pågår 2010-2014 och möjliggörs genom samfinansiering från Vetenskapsrådet och SLU. Liknande projekt pågår för att göra Riksskogstaxeringens data, från 1923 till nutid, bättre tillgängliga för forskning. Sedan 2005 hanterar ArtDatabanken anslag till inventeringar och taxonomisk forskning samt stöd till landets biologiska museer. Svenska artprojektet fördelade under 2010 ca 11 mnkr till taxonomisk forskning. Arbete med dåligt kända organism grupper, t.ex. svampar och vissa insektsgrupper, har prioriterats. NLfakulteten har tilldelat ArtDatabanken uppdraget att från 2011 börja bedriva forskning inriktad på att analysera förändringar i arters och populationers utbredning mot bakgrund av landskapets förändringar. Forskningen ska baseras på ArtDatabankens omfattande databaser. 47
Fortlöpande miljöanalys Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag. 6.10 Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys Av tabell 18 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys. Tabell 18: Intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys. 2008 2009 2010 Balanserad kapitalförändring 31 172 17 561 34 783 Justering av kapital * 22 689 Intäkter** 228 839 287 092 285 526 varav uppdrag 60 573 102 787 96 925 Kostnader -242 450-269 870-286 506 varav uppdrag -54 061-102 694-97 764 Årets kapitalförändring -13 611 17 222-980 Summa kapital 17 561 34 783 56 492 Finansiering via Anslag 102 714 147 734 149 292 Bidrag 39 652 20 775 24 482 Avgifter 86 452 118 580 111 737 * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för fortlöpande miljöanalys uppgår till -1 mnkr för 2010. Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 35 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 23 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före 2010. Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Fortlöpande miljöanalys redovisar sammantaget ett utgående kapital på 56 mnkr. SLU redovisade ett ganska kraftigt överskott inom fortlöpande miljöanalys 2009. Det förklarades av att SLU tilldelades en anslagsförstärkning i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat. Universitetet hann inte utveckla verksamheten i samma takt som anslaget ökade. Resultatet för 2010 visar emellertid att verksamhetens omfattning nu motsvarar tilldelade medel. Det finns planer för hur kapitalet ska användas i olika delar av verksamheten inom redovisningsområdet. Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 52 procent (2009: 52 procent). 48
Fortlöpande miljöanalys 49
Personal och 7jämställdhet 7.1 Personalstruktur Medelantalet anställda vid SLU uppgick 2010 till 3 584 personer. Det är en ökning med 56 personer eller 1,6 procent jämfört med år 2009. Omräknat till årsarbetare uppgick antalet till 2 863 stycken, jämfört med 2 824 för år 2009. Även det är en ökning med 1,4 procent. I tabell 19 framgår att universitetets årsarbetare ökat med sammanlagt 410 stycken, eller 17 procent, under perioden 2006 till 2010. Antalet lärare och forskare har under samma period ökat med 208 årsarbetare eller 25 procent. Det har skett en förskjutning när det gäller fördelningen mellan lärare/forskare och stödpersonal. Andelen lärare och forskare vid SLU har ökat från 34 procent år 2006 till 36 procent 2010 (diagram 9). Utvecklingen är i enlighet med universitetets långsiktiga mål att effektivisera administrationen och förklaras bland annat av att SLU under de senaste åren avsatt resurser för att rekrytera lärare och forskare, särskilt professorer, forskarassistenter och Post Docs. Därmed förbättras också förutsättningarna för att klara målet att SLU:s verksamhet ska vara av högsta internationella klass. Antalet professorer ökar stadigt under tidsperioden, sammanlagt med 27 årsarbetare eller 14 procent. Av SLU:s professorer var 56 procent rekryterade och 44 procent befordrade i december 2010. Mellan åren 2009 och 2010 är det kategorierna universitetslektor, forskarassistent och laborativ personal (särskilt forskningsingenjörer) som står för den största andelsmässiga ökningen. Tabell 19: Årsarbetare per anställningskategori 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Förändring 2009 2010 (%) Professor 195 202 214 219 222 1,4 Universitetslektor 82 86 84 89 99 11,2 Forskarassistent 56 58 76 83 90 8,4 Forskare (inkl Post Doc) 388 407 448 502 501-0,2 Adjunkt och övriga lärare 102 113 121 123 119-3,3 Doktorand 337 307 311 342 357 4,4 Administrativ personal 467 479 527 537 540 0,6 Laborativ personal 160 166 175 188 206 9,6 Teknisk personal 598 620 650 686 673-1,9 Arvodister 68 69 64 55 56 1,8 Totalt 2 453 2 507 2 670 2 824 2 863 1,4 50
Personal och jämställdhet Under den senaste femårsperioden har universitetet anställt ett stort antal forskarassistenter och Post Docs. Detta har skapat en bredare bas av juniora forskare vid SLU (diagram 9), vilket har bedömts vara nödvändigt för att ytterligare stärka universitetet. Andelen juniora forskare av samtliga lärare och forskare har ökat från 29 procent år 2006 till 34 procent 2010. Diagram 9 indikerar att den relativa ökningen av juniora forskare nu avstannat i och med att andelen juniora forskare av alla lärare och forskare minskat något mellan 2009 och 2010. Diagram 9: Andel lärare/forskare (ej forskarstudenter) av total personal (mörk stapel) och andel juniora forskare av lärare/forskare (ljus stapel). Årsarbetare i andel som procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 2006 2007 2008 2009 2010 Andel lärare/forskare Andel juniora Vid SLU är 326 årsarbetare 61 år eller äldre (se tabell 20) vilket motsvarar 11 procent av alla årsarbetare. Av dessa är 60, eller drygt var fjärde, professor. Det får betraktas som normalt eftersom de flesta som utses till professor är minst 40 år. Variationen är dock stor mellan fakulteterna. Av tabell 18 framgår att en relativt stor andel professorer och universitetslektorer finns inom intervallet 51 60 år, samtidigt som relativt få i dessa tjänstekategorier är 50 år eller yngre. Även forskarassistenterna uppvisar en förhållandevis hög medelålder med tanke på att denna grupp är att betrakta som juniora forskare. Att det förhåller sig på detta sätt antyder att varje steg i forskarkarriären tar förhållandevis lång tid. Det skulle i så fall innebära att tiden som senior forskare blir ganska kort för många personer. Samtidigt har medelåldern bland SLU:s nyexaminerade doktorer sjunkit från 37 år (2004 2005) och är nu 36 år (2009). För riket som helhet gäller att medianåldern för nyblivna doktorer sedan 1980-talet har pendlat mellan 34 och 36 år (källa: SCB). Tabell 20: Antal årsarbetare för 2010 fördelat per tjänstekategori och ålder. 30 31 40 41 50 51 60 61 65 66 Totalt Professor 0 1 33 128 51 9 222 Universitetslektor 0 6 28 49 14 2 99 Forskarassistent 3 55 27 5 0 0 90 Forskare 15 168 178 104 27 9 501 (inkl Post Doc) Adjunkt och 9 34 37 31 8 0 119 övriga lärare Doktorand 158 169 23 7 0 0 357 Administrativ 26 89 164 163 89 9 540 personal Laborativ personal 16 46 40 74 28 2 206 Teknisk personal 124 149 151 178 65 6 673 Arvodister 32 11 4 2 2 5 56 Totalt 383 728 685 741 284 42 2 863 51
Personal och jämställdhet Återrapportering Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. (SFS 2000:605) 7.2 Kompetensförsörjning och ledarskap I september 2010 inleddes det tvååriga projektet Hållbart akademiskt ledarskap. Bakgrunden är insikten om att ledarskapet, på olika nivåer inom SLU, är direkt avgörande för att förverkliga visionen att bli ett universitet i världsklass inom livsoch miljövetenskaperna. Det övergripande och främsta ingångsvärdet för satsningen är således förhoppningen om att utveckla ett ledarskap som medverkar till att nå visionen om att SLU ska vara ett universitet i världsklass. Ett annat ingångsvärde är KoN-utvärderingen, som tydligt indikerade att det finns ett behov av att stärka det akademiska ledarskapet - i synnerhet vad gäller de strategiska och de personliga dimensionerna. Utifrån detta avsattes 5 mnkr per år i fem år fr.o.m. 2010 för bl.a. ledarskap och jämställdhet. Av rektorsbeslutet framgår ett antal riktlinjer och åtgärder som ska genomföras inom ramen för projektet: - Utvärdering av nuvarande ledarskapsprogram Hållbart akademiskt ledarskap - Formulering av en, för SLU styrande, ledarskapsidé och medarbetarskapsidé - Behovsanalys med utgångspunkt i ledarnas vardagliga arbetssituation - Undersöka de strukturella (organisatoriska och kulturella) förutsättningarna för att vara chef vid SLU - Skapa en långsiktig strategi för det framtida arbetet med ledarutveckling vid SLU - Skapa ett samlat program för ledar- och medarbetarutveckling - Att arbeta bredare med ledarskap och fokusera på fler målgrupper jämte prefekter och enhetschefer exempelvis forskningsledare och programkoordinatörer. Under 2010 har en arbetsgrupp tillsatts som bl.a. har gjort en omvärldsanalys av ledarutveckling vid andra universitet och genomfört en behovsinventering. Detta ska ligga till grund för ledarskapsidén som beslutas av rektor i början av 2011. Arbetsgruppen har även förberett tre ledarutvecklingsprogram som ska genomföras under 2011 (SLU ledarskap, SLU chefskap och SLU projektledning). Satsningen inleds med en inspirationsdag Ledardagen i januari 2011. Sedan tidigare har det pedagogiska ledarskapet uppmärksammats och ingår nu i den nya utbildningen för studierektorer som ges av universitetspedagogiskt centrum. Styrelsen har även givit rektor i uppdrag att presentera en kompetensförsörjningsplan under våren 2011. 7.3 Arbetsmiljö En strävan inom SLU:s arbetsmiljöarbete under 2010 har varit att integrera de tre delarna fysisk arbetsmiljö, säkerhetsfrågor och den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är att de tre delarna ska stödja varandra och tillsammans bidra till att stärka SLU:s kontinuerliga arbetsmiljöarbete. Nya riktlinjer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på institution/motsvarande har utarbetats för att stödja cheferna i detta, t.ex. genom olika rutiner och blanketter. Riktlinjerna ska garantera en miniminivå för institutionernas arbetsmiljöarbete. SLU:s internutbildningar i arbetsmiljöfrågor har under året systematiserats och det finns en utbildningsplan för 2010 och 2011 som är förankrad i Ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet. Syftet är att genom återkommande utbildningstillfällen för chefer och skyddsombud säkra en grundkompetens i arbetsmiljöfrågor i enlighet med arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:019) om ett integrerat arbete med dessa frågor. SLU avser också fortsätta utveckla informationen till medarbetarna i arbetsmiljöfrågor. Avsikten är att det ska finnas en SLU-gemensam arbetsmiljöportal på internwebben. 52
Personal och jämställdhet 7.4 Jämställdhet och mångfald Ett mål för SLU är att jämställdhetsperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten. Den strategiska nivån för information och förankring av SLU:s arbete med dessa frågor är ordförandekonferensen för Lika villkor. Med begreppet Lika villkor avses att alla anställda, studenter och sökande ska ges lika villkor oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning eller ålder. Ordförandekonferensens uppdrag är att utarbeta förslag till årlig Lika villkorsplan och Lika villkorsstrategi för universitetet som helhet, samt att följa upp föregående års plan för Lika villkor. Vid varje fakultet samt vid universitetsadministrationen ska det finnas utskott för Lika villkor. Lika villkorsutskottens uppdrag är att utarbeta underlag till Lika villkorsplaner och före slå uppdrag för den egna fakulteten respektive universitetsadministrationen. Ett sådant är att förbättra nyckeltalen för att följa upp jämställdhet vid universitetet. Se även avsnittet om jämställdhet och mångfald i utbildningen, s. 14. Av diagram 10 framgår att anställningskategorierna universitetslektor och forskarassistent har en jämn könsfördelning per definition, dvs. inom intervallet 40 60 procent. Kategorierna doktorand och forskare inklusive Post Doc är mycket nära en jämn könsfördelning. Däremot är könsfördelningen skev bland professorerna, där andelen kvinnor är liten. Det gäller även för anställningskategorin administrativ personal, om än i mindre omfattning, men där är män underrepresenterade. Fördelningen mellan kvinnor och män varierar mellan rekryterade och befordrade professorer. Bland rekryterade professorer är andelen kvinnor något högre, 26 procent i december 2010. Bland befordrade professorer uppgick andelen kvinnor till 19 procent vid samma tidpunkt. SLU har tidigare uppmärksammat problemet att förhållandevis få kvinnor ansöker om att bli befordrade till professor. Inom ramen för universitetets arbete för likavillkor görs uppföljningar av att medarbetarsamtal genomförs, eftersom de är lämpliga tillfällen att diskutera karriärvägar och möjligheter till befordran. Universitetet avser att fortsätta arbetet att skapa goda förutsättningar för kvinnor att i högre grad ansöka om befordran. Av 9 befordrade professorer under 2010 uppgick antalet kvinnor till 4. Diagram 10: Andelen kvinnor/män per anställningskategori. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Professor Universitetslektor Forskarassistent Forskare inkl Post Doc Adjunkt och övriga lärare Doktorand Administrativ personal Laborativ personal Teknisk personal Diagram 11 visar utvecklingen av andelen kvinnor per anställningskategori under perioden 2006 2010. Kategorierna universitetslektor, forskarassistent och forskare inklusive Post Doc har under denna period haft en positiv utveckling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts. Diagrammet visar också att ökningen av andelen kvinnor bland doktorander har avstannat och är nu mycket nära gränsen för jämn könsfördelning. Andelen kvinnor bland professorer uppgick 2010 till 22 procent, vilket är den högsta under perioden. Av dem som rekryterades eller befordrades till professor under 2010 var 9 av 23 kvinnor. Det finns således en svag trend att andelen kvinnor bland professorer ökar. 53
Personal och jämställdhet Diagram 11: Andel kvinnor fördelade efter tjänstekategori 2006 2010. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prof Lektor Fo ass Forskare Adjunkt & D oktorander A dm Lab T ekn (inkl Post övrlärare Doc) 2006 2007 2008 2009 2010 Återrapportering Uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro pga. sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift ska också lämnas om 1. den sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt, 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30 49 år och 50 år eller äldre. (SFS 2000:605) 7.5 Sjuktal Från och med 2010 beräknar SLU andelen sjukfrånvaro i enlighet med ESV:s allmänna råd, dvs. sjukfrånvaro dividerat med den ordinarie arbetstiden. I ordinarie arbetstid ingår inte tjänstledighet utan lön från arbetsgivaren, ej heller övertid/ komptid. Däremot ingår t.ex. semester, föräldraledighet och sjukfrånvaro. I tabell 21 har sjuktalen för 2006 2009 justerats i enlighet med denna definition. Tabell 21: Sjukfrånvaro, procent* 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Man 1,6 1,6 1,5 1,5 1,4 Kvinna 3,9 3,7 3,4 3,0 2,5 Inom resp. åldersgrupp Ålder 29 1,1 1,2 1,3 1,1 1,0 Ålder 30 49 3,0 2,4 2,1 2,0 1,8 Ålder 50+ 3,0 3,5 3,5 3,0 2,5 Genomsnitt 2,8 2,7 2,5 2,3 2,0 Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro (%) 54 52 56 49 45 Som framgår av tabell 21 minskar sjukfrånvaron över tid. Minskningen motsvarar en generell minskning i hela landet och kan därför antas bero på andra faktorer än dem SLU kan påverka, som exempelvis ändring av reglerna för sjukförsäkring. Möjligen kan minskningen till viss del förklaras av den förskjutning av personalsammansättningen som tidigare presenterats. Den kategori som minskat, administrativ personal, består till stor del av dem som har högst sjukfrånvaro; kvinnor över 50 år. 54
55
8Infrastruktur 8.1 Stöd till kärnverksamheterna Universitetets olika administrativa enheter och funktioner ska tillsammans säkerställa att kärnverksamheten erbjuds god service, att ledningar på universitetets olika nivåer kan fatta beslut utifrån korrekta underlag, att besluten implementeras samt att lagar, förordningar och beslut efterföljs. För att följa upp målet om goda servicenivåer genomförs en årlig enkät om universitetsadministrationen. Undersökningen genomfördes första gången 2008, och tidsperioden är ännu för kort för att på en övergripande nivå kunna uttala sig om trender. Resultaten för de tre första åren är emellertid förhållandevis stabila och indikerar att servicenivån är rimligt god. Målet att minimera kostnaderna följs upp utifrån två mått. Det första måttet är antalet anställda som i huvudsak arbetar med administrativa uppgifter, i huvudsak inom administrationen (här kallat administratörer ) ställt i relation till totalt antal anställda vid universitetet (årsarbetskrafter). Tabell 22 visar utvecklingen under perioden 2006 2010. Andelen administratörer uppgår enligt tabellen till 18,0 procent för 2010. Trenden är att andelen administratörer minskar under tidsperioden. Tabell 22: Andel administratörer* 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Årsarbetare administratörer 489 493 512 514 514 Årsarbetare totalt 2 454 2 506 2 672 2 824 2 863 Andel administratörer (%) 19,9 19,7 19,2 18,2 18,0 * Dock inte identisk med tidigare redovisad administrativ personal ovan, däri ingår vissa titlar som inte har administrativa uppgifter; t.ex. statskonsulent. Det andra måttet för att följa upp målet är kostnaden för administration ställt i relation till universitetets totala kostnad. Diagram 11 visar utvecklingen under perioden 2004 2010. 56
Infrastruktur Diagram 11: Andel administrationskostnad 2004 2010 (%)*. 12% 10% 8% 6% 4%. 2% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 *Värdet för 2009 har justerats jämfört med föregående år; ändringarna är dock endast marginella. Administrationskostnadens andel av universitetets totala kostnader minskar under tidsperioden. För 2010 uppgår administrationens andel av kostnaderna till 10,0 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med år 2009. Den administration som utförs vid institutionerna ingår dock inte, då den inte redovisas på ett jämförbart sätt. Av diagram 11 framgår att de administrativa resurserna är förhållandevis oförändrade under en tidsperiod då universitetet expanderat. Indikationen är därför att andelen administrativa resurser minskar och att det därmed skett en effektivisering. Men det finns några faktorer att beakta: viss administration utförs av i stort sett varje anställd och måtten ovan tar inte hänsyn till den sammanlagda tid som lagts på administrativa uppgifter. Alltför stor effektivisering kan innebära att arbetsuppgifter vältras över från administratörer till akademisk personal. Av dessa mått framgår inte heller att administrationens uppdrag har utökats under de senaste åren, bl.a. efterfrågas fler utredningar och uppföljningar som beslutsstöd för forskning och utbildning. 8.2 Lokalförsörjning SLU hyr merparten av sina lokaler (264 000 kvm vid utgången av 2010) av Akademiska Hus AB. Den inhyrda lokalytan har under 2010 minskat med 13 000 kvm, vilket är i linje med SLU:s långsiktiga strategi att minska lokalytan till en för verksamheterna mer anpassad nivå. Lokalerna upplåts inom SLU med ett internhyressystem till universitetets olika institutioner och enheter. SLU:s lokalförsörjningsplan har reviderats under 2010 där anvisningar och riktlinjer för framtida byggnationer och anpassningar fastställs. Under 2010 har byggnationen av de två stora byggprojekten, BioCentrum och Mark-Vatten-Miljö, på Ultuna fortgått. Likaså har Lövstaprojektet, där nya stallar för forskning och undervisning uppförs, i stort sett utvecklats planenligt. Färdigställande och inflyttning för dessa tre projekt sker under 2011. SLU har under året fått regeringens godkännande att teckna ett 20-årigt avtal för nya veterinär- och husdjurscentrum (VHC). Markarbetena startade under september månad 2010 och inflyttning beräknas ske under andra halvåret 2014. Upprustningen av Campus Ultunas infrastruktur fortskrider enligt plan och beräknas vara färdigställt under 2014. Under året har även ett förslag till utformning av nybyggnation av lokaler för undervisning, universitetsadministrationen samt för klustret landskap och samhälle utarbetats. För campus Alnarp har en översiktlig plan för området startat. Vidare pågår en ombyggnation av Aulan och undervisningslokalerna i Agricum. I Skara färdigställ- 57
Infrastruktur des upprustningen av Hernqvistaulan och ombyggnaden av Brogården med undervisningslokal och hygienlokal. I Umeå pågår en planering för en påbyggnad av det s.k. Skogishuset. Dessutom pågår modernisering av laboratorielokaler och kontor. Ett nytt datanät är upphandlat för att införas på SLU:s etableringsorter. Det nya nätet för med sig säkrare, snabbare och kvalitativt högre digital kommunikation och kommer att tas i bruk under 2011. Videokonferensutbyggnaden på SLU:s större etableringsorter har fortsatt under året och nyttjandet av tjänsten ökar snabbt, vilket bedöms minska behovet av resor inom SLU. 8.3 Universitetsdjursjukhuset, UDS UDS är sedan 1 januari 2007 en enhet direkt under rektor. Sjukhuset består av fem enheter (hästkliniken, smådjurskliniken, ambulatoriska kliniken, bilddiagnostikkliniken och klinisk kemikliniken). Rektor har tillsatt en UDS-nämnd med två representanter från SLU:s ledning och två från VH-fakultetens ledning. Nämndens uppdrag är att hantera övergripande frågor som berör UDS och de institutioner som UDS samarbetar med. Universitetet har sett över principerna för den s.k. intrångsersättningen för utbildning och forskning vilket inneburit att SLU:s avsättning av medel till UDS ökat. Men UDS har också genomfört ett omfattande utvecklingsarbete, bl.a. med en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten. Samtidigt har det pågått ett intensivt arbete med att se över och ifrågasätta kostnadsposter, och klinikerna har blivit bättre på att hantera ett decentraliserat ekonomiskt ansvar. Utöver detta har även ett förbättrat arbete med internkontroll och resultatrapportering givit resultat och UDS har nu vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott. Sedan UDS bildades har verksamheten ökat väsentligt på båda klinikerna. Antalet fall på smådjurskliniken har ökat med 25 procent, från 14 840 patienter 2006 till 18 482 patienter 2010. På hästkliniken har antalet fall ökat med 103 procent, från 3 091 patienter 2006 till 6 287 patienter 2010. 8.4 Egendomsförvaltningen En viss del av universitets verksamhet bedrivs i fastigheter som SLU förvaltar i egen regi. Sedan 1995 har SLU regeringens uppdrag att förvalta jord- och skogsbruksfastigheter som används i utbildnings- och forskningsverksamhet. SLU:s egendomsförvaltning Husbonden förvaltar idag sammantaget 130 000 kvm byggnader, varav 67 000 kvm är för forsknings- och utbildningsändamål. Den nya forskningsanläggningen i Lövsta kommer att öka byggnadsarealen med ca 22 500 kvm enbart för forskning och försök. Markinnehavet uppgår till ca 6 100 ha, fördelat på åker 3 300 ha, skog 2 200 ha och tomt/övrig mark 600 ha. Ungefär 34 procent av åkermarken är avsedd för försöksverksamhet och resterande drivs kommersiellt. Den stora forskningsanläggningen i Lövsta byggs i egen regi av SLU. Byggets första spadtag togs i augusti 2009 och arbetet följer fastställd tidplan. I anslutning till detta genomfördes visst markbyte varvid ca 40 hektar mark förvärvades från Uppsala kommun. Vid den nya anläggningen ska internationella forskarkollegor och forskare inom näringslivet erbjudas en unik forskningsmiljö, med ny teknik inom djurproduktionen och där forskning av högsta klass kan bedrivas inom djurvälfärd och djurhälsa, klimatsmart djurhållning och uthållig livsmedelsproduktion. Registrering av djurens produktion, konsumtion, beteende, reproduktion och hälsa kommer att ske kontinuerligt. Anläggningen började tas i drift under hösten 2010 och kommer att vara fullt i bruk under 2011. 58
Infrastruktur Hela anläggningen utformas energieffektivt och utrustas med hållbara material. En biogasanläggning placeras i anslutning till djuranläggningarna. Gödsel, foderrester och grönmassa kommer att rötas för framställning av bioenergi som används inom forskningscentret. En biobränsleanläggning finns i närheten av den nya djuranläggningen där närproducerad halm, flis och spannmål eldas. Ett slakteri kommer att placeras 2 km från den nya djuranläggningen för att minska transportsträckorna. Avfallet från slakte riet rötas vid Uppsala kommuns biogasanläggning. Förorenat dagvatten leds till en översilningsyta där biologisk rening sker. Det renade vattnet leds så småningom ut i Funboån. Inom egendomsförvaltningen är energifrågorna i fokus och flera strategiska investeringar görs. Maskinparken förnyas för att minska energiförbrukningen och gas och olja byts mot biobränsle, bland annat i utrustning för torkning av spannmål. 59
9 Övrig återrapportering 9.1 Kostnader per prestationstyp Enligt 3 kap. 1 i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. De övergripande målen för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Där står att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna. I årsredovisningen för 2009 skrev SLU att ett utvecklingsarbete har initierats mellan lärosätena med syftet att utveckla mått som beskriver kostnad per prestation. Detta utvecklingsarbete presenterades på en konferens under 2010 med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund). Förslaget som också stämts av med Utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket, är att följande mått bör användas för att beskriva kostnaden per prestation inom huvuduppgifterna utbildning och forskning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) - Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) Forskning och utbildning på forskarnivå - Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Måtten redovisas i anslutning till den ekonomiska redovisningen per redovisningsområde. De är beräknade totalt för lärosätet och anges per år under den senaste femårsperioden. En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att lärosätenas ekonomisystem byggts upp så att intäkter och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift, men inte på de uppgifter som finns inom båda, såsom exempelvis samverkan, internationalisering och kvalitetsarbete. Uppgifterna hämtas enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att upp- 60
Övrig återrapportering gifterna är reviderbara. Med en prestation avses något som lämnar universitetet. Därmed är det också möjligt att skilja ut prestationer från sådant som är en förutsättning för dessa prestationer (och således inte någon egen prestation) som t.ex. antalet professorer eller antalet studenter per lärare. Varje lärosäte är sedan unikt på många sätt varför de framtagna uppgifterna inte låter sig jämföras mellan lärosäten utan bör enbart användas som jämförelse över tid för ett och samma lärosäte. 9.2 Intern styrning och kontroll SLU:s styrelse fastställde 2009 en process för intern styrning och kontroll för att säkerställa att SLU följer förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603). De övergripande målen för processen är att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet fungerar på ett betryggande sätt, att målen för verksamheten uppnås effektivt och enligt gällande rätt, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt, samt att universitetet hushållar väl med statens medel. Den interna styrningen och kontrollen är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen och koncentreras till de tillfällen under året då årsredovisningen respektive verksamhetsplan och anslagsfördelning fastställs. I samband med att årsredovisningen färdigställs i början av året följs föregående års riskanalys upp och en ny riskanalys genomförs utifrån verksamhetens resultat, bland annat dem som presenteras i årsredovisningen. De åtgärder som universitetet bedömer vara erforderliga verkställs sedan genom beslut om verksamhetsplan och anslagsfördelning i juni (universitet), september/oktober (fakultet) och oktober/ november (universitetsadministration). 2010 års riskanalys har genomförts på universitets- och fakultetsnivåerna samt i universitetsadministrationen. Underlag för analyserna var 2009 års riskanalys kompletterad med ett antal nya risker. På övergripande universitetsnivå har fem allvarligare risker identifierats: - Intresset för naturvetenskap avtar bland presumtiva studenter. - SLU binder i och med nybyggnationerna upp sig i en större andel fasta kostnader. - SLU lyckas inte rekrytera och behålla lärare/forskare i världsklass. - SLU har fortsatt få sökande till ett antal av utbildningsprogrammen. - Samordningen mellan orterna är inte tillräcklig för att verksamheten ska vara effektiv. 9.3 Engagemang i organisationsbildningar SLU:s engagemang i aktiebolag inskränker sig huvudsakligen till SLU Holding AB, som är ett dotterföretag till SLU. Härutöver har SLU intressen i ett antal stiftelser och ett ännu större antal föreningar, konsortier och andra samverkansformer. SLU lämnade under 2010 mindre bidrag, i form av medlemsavgifter och liknande, till några av dessa organisationer. SLU finansierar dessutom med statsanslag forskningsoch utbildningsverksamhet som SLU driver tillsammans med andra universitet och organisationer, exempelvis i olika centrumbildningar. SLU:s engagemang i organisationer föranleds av universitetets och samhällets behov av utbyte av kunskap och erfarenhet. Härutöver förvaltar SLU 94 stiftelser med ett kapital på cirka 335 mnkr. Dessa stiftelser har under 2010 genererat bidrag till SLU-anknuten verksamhet med cirka 4 750 tkr samt till studerandestipendier med cirka 2 450 tkr. De största bidragen kommer från stiftelsen August T Larssons fond med 2 145 tkr, stiftelsen Mai och Erik Pehrssons donationsfond med 600 tkr och stiftelsen Professor Lars Tiréns dona tion 1958 med 404 tkr. SLU erhöll 2010 ersättning med 1 160 tkr för att täcka kostnaderna för förvaltningsuppdraget. 61
10Finansiell redovisning Resultatutveckling SLU redovisar ett resultat på 32 mnkr för 2010 och den balanserade kapitalförändringen uppgår till 388 mnkr vilket ger ett utgående kapital på 420 mnkr. SLU har under åren 2005 till 2007 redovisat positiva resultat som en följd av de verksamhetsneddragningar som genomfördes under perioden 2002 till 2005, då stora personalminskningar gjordes. Det ekonomiska utrymme som då skapades har lett till att personalvolymen från och med 2007 ökat och SLU redovisade ett underskott för 2008. Regeringen genomförde i forskningspropositionen 2008 en förstärkning av forskningen i hela sektorn från och med 2009. SLU har under 2009 och 2010 därför redovisat överskott då denna satsning från regeringen tar tid att komma igång med. Även externfinansieringen har ökat eftersom SLU varit framgångsrika med att få forskningsbidrag och forskningsuppdrag, vilket också bidragit till resultatförbättringen. SLU:s personalvolym har fortsatt att öka med 150 helårsarbetskrafter under 2009 och 40 helårsarbetskrafter 2010. Personalvolymen kommer att fortsätta att öka då många strategiska rekryteringar tack vare forskningspropositionen är påbörjade men ännu inte slutförda. Diagram 13: Verksamhetsvolymen mätt i helårsarbetskrafter och utgående kapital 2002 2010. Helårsarbetskrafter 3000 2900 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200 2100 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Utgående kapital mmkr Utgående kapital Rekrytering av akademisk personal tar lång tid att genomföra. Det finns alltså en fördröjning från det att ekonomiskt utrymme uppstår till att verksamheten ökar i volym och tar utrymmet i anspråk. Diagrammet ovan visar utvecklingen av SLU:s 62
kapital respektive personalvolymen under perioden 2002 2010. Hela universitetssektorn håller på att expandera och många universitet har stora överskott. Detta innebär att anställningarna inom sektorn kommer att öka och som en följd av det kommer konkurrensen om akademisk personal också att öka. Kapitalutveckling och likviditet SLU har en stark likviditet och posten kassa och bank i balansräkningen uppgår till 1 068 mnkr. En orsak till den starka likviditeten är resultatutvecklingen där SLU:s balanserade kapitalförändring och årets kapitalförändring nu uppgår till 420 mnkr. En annan orsak är att de oförbrukade bidragen har ökat och nu uppgår till 815 mnkr, vilket innebär en ökning med 81 mnkr jämfört med föregående år. Utvecklingen av likviditeten under perioden 2002-2010 visas i diagram 14. Diagram 14: Likviditeten jämfört med oförbrukade bidrag och utgående kapital 2002 till 2010 mnkr. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Oförbrukade bidrag Balanserat kapital Utgående kapital och de oförbrukade bidragen ökade under perioden 2004 till 2007 och förklaras delvis av besparingseffekterna i det omfattande omställningsarbetet. 2008 började kapitalet tas i anspråk, men 2009 och 2010 ökar det åter något beroende på effekter av forskningspropositionen, men även på grund av att SLU varit framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Utvecklingen i den bidragsfinansierade verksamheten håller inte samma takt som bidragsinbetalningarna, vilket gör att de oförbrukade bidragen ökar. SLU har under 2005 till 2008 ökat andelen oförbrukade bidrag till att nu vara lika stora som cirka ett års inbetalningar. De oförbrukade bidragen har de tre senaste åren legat på denna nivå och bedömningen är att nivån är rimlig för att kunna skapa bra planeringsförutsättningar för SLU:s forskningsverksamhet. Diagram 15: Oförbrukade bidrag i förhållande till bidragsinbetalningar 2005 2010. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 63
Att likviditeten inte ökar i samma takt som de oförbrukade bidragen och kapitalet mellan 2009 och 2010 beror på att de pågående nyanläggningarna ökar med 181 mnkr. Dessa påverkar likviditeten negativt tills anläggningarna färdigställs och lån tas upp. Diagram 16: Anläggningstillgångar och lån under åren 2004 2010. 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 -400-600 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anläggningstillgång exkl pågående nyanläggning Pågående nyanläggning Lån En stor ökning av investeringarna har påbörjats genom byggnationen av SLU:s undervisnings- och forskningsanläggning i Lövsta. Det sker successivt och ökningen av balansposten pågående nyanläggningar förklaras av att där redovisas nedlagda kostnader i Lövsta. Anläggningen beräknas vara klar 2012 då den förs till avskrivningsplanen och lån tas upp. Enligt plan räknar SLU med att investeringarna kommer att öka ytterligare i samband med utbyggnaden av SLU:s campusområden. Även om Akademiska Hus AB svarar för investeringen i byggnader kommer SLU att ha investeringar i inventarier och utrustning i de nya lokalerna. SLU hade 2010 en låneram på 550 mnkr. Under året användes som mest 506 mnkr. SLU genomför, tillsammans med Akademiska Hus AB, stora förändringar i fastighetsbeståndet och det är främst nybyggnationer på Campus Uppsala som genom förs. Under 2011 kommer byggprojekten BioCentrum och Mark-Vatten-Miljö att färdigställas. Under 2010 har byggnationen av Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) påbörjats. Detta beräknas vara klart 2014 och ett genomförandeavtal för uppförande av VHC har träffats med Akademiska Hus AB. I förlängningen kommer SLU att teckna ett 20-årigt hyresavtal. Byggprojekten kommer att leda till ökade lokalkostnader från och med 2011. Osäkerheten i hur byggprojekten kommer att påverka framtida lokalkostnader har lett till en försiktig hållning inom vissa verksamheter avseende nyinvesteringar och nyanställningar. För att kunna hantera en större andel fasta lokalkostnader i framtiden, kan SLU i nuläget inte binda upp för stor andel av det ekonomiska utrymmet i långsiktiga personalkostnader. Därtill kommer att det ekonomiska utrymme som universitetet ska utnyttja, ligger som kapital. Eftersom universitet ska finansiera verksamhet genom att använda kapital, har SLU medvetet satsat på att öka tidsbegränsade anställningar som post-docs och forskarassistenter. Lokalkostnaderna kommer att öka ungefär vid samma tidpunkt som dessa anställningar upphör. 64
Finansiering SLU finansieras med statsanslag till 56 procent och bidrag- och avgiftsintäkterna utgör 44 procent. Av de externa bidrag- och avgiftsintäkterna kommer 53 procent från statliga organisationer. Sammantaget är SLU:s verksamhet finansierad till 79 procent med statliga medel. Bidrags- och avgiftsintäkterna fortsätter att öka och ökar med 12 mnkr 2010 jämfört med föregående år. För 2009 fick SLU förstärkningen utifrån forskningspropositionen i form av ett bidrag från regeringen. Dessa betraktar SLU som statsanslagsmedel och siffrorna är justerade för detta. Bidrags- och avgiftsintäkterna ökar då med 61 mnkr. I diagram 17 visas SLU:s största enskilda finansiärer utöver statsanslaget. Diagrammet redovisar bidragen utifrån inbetalningar, och uppdragen utifrån vad som fakturerats. Största enskilda finansiären är Formas, följt av Naturvårdsverket och Sida. Diagram 17: SLU:s största finansiärer utöver statsanslaget. Formas Naturvårdsverket SIDA SLF Jordbruksverket Vetenskapsrådet EU Energimyndigheten Vinnova SSF Skogforsk Mistra 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 2008 2009 2010 Jämfört med föregående år är det Naturvårdsverket och Sida som står för de största ökningarna, men även bidrag från Vetenskapsrådet har ökat. Ökningen för Naturvårdsverket avser uppdrag inom fortlöpande miljöanalys. Externfinansieringsgraden inom forskning och forskarutbildning uppgår till 49,8 procent (52,5 procent) och inom fortlöpande miljöanalys till 47,7 procent (48,5 procent). 65
Diagram 18: Intäkter. Finansiella 0 % Intäkterna uppgår till 2 820 mnkr för år 2010 (2009: 2 691 mnkr). Det är en ökning med 129 mnkr, eller 5 procent, jämfört med 2009. Bidrag 26 % Avgifter18 % Statsanslag 56 % Intäkterna av statsanslag ökar med 118 mnkr, eller 8 procent, vilket förklaras av att de strategiska forskningsmedel om 49 mnkr som 2009 redovisades som bidragsintäkter nu räknas som statsanslag. Intäkter av avgifter ökar med nära 31 mnkr eller 18 procent. Det är främst intäkter av jordbruksprodukter (inklusive djur) som står för ökningen. Bidragsintäkterna har minskat med 19 mnkr, vilket främst förklaras av omklassificeringen av strategiska forskningsmedel (jfr statsanslag ovan). De finansiella intäkterna har på grund av det låga ränte läget under 2010 minskat med knappt 2 mnkr. Diagram 19: Kostnader. Drift 25 % Finansiella 0 % Avskrivningar 3 % Verksamhetens kostnader uppgår till 2 788 mnkr för 2010 (2009: 2 676 mnkr). Det innebär att kostnaderna ökat med 112 mnkr, eller 4 procent. Personalkostnaderna har ökat med 93 mnkr, eller 6 procent, jämfört med 2009. Antalet helårsarbetskrafter har ökat med 40. Driftkostnaderna har ökat med 19 mnkr, eller 3 procent. Lokaler 10 % Lokalkostnaderna och avskrivningar har inte förändrats sedan 2009. Personal 63 % De finansiella kostnaderna har minskat med knappt 1 mnkr. 66
RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 578 240 1 459 625 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 498 337 467 488 Intäkter av bidrag 2 738 141 756 697 Finansiella intäkter 3 5 324 7 169 Summa 2 820 042 2 690 979 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-1 742 774-1 650 105 Kostnader för lokaler -280 385-279 856 Övriga driftkostnader 5-684 278-664 981 Finansiella kostnader 6-2 651-3 634 Avskrivningar och nedskrivningar 7-77 920-77 551 Summa -2 788 008-2 676 127 Verksamhetsutfall 32 034 14 852 Resultat från andelar i dotterföretag 8 358-28 Uppbördsverksamhet 9 Intäkter av avgifter som inte disponeras av myndigheten 3 152 0 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -3 152 0 Saldo 0 0 Transfereringar Anslagsmedel för finansiering av bidrag 41 662 39 897 Medel från myndigheter för finansiering av bidrag 47 371 74 103 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 25 315 16 483 Delsumma 114 348 130 483 Lämnade bidrag -114 348-130 483 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 10 32 392 14 824 67
BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Not 2009-12-31 2009-12-31 Immateriella anläggningstillgångar 11 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 1 942 3 461 Summa 1 942 3 461 Materiella anläggningstillgångar 12 Byggnader, mark och annan fast egendom 395 988 366 653 Förbättringsutgifter på annans fastighet 76 133 73 869 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 193 425 184 941 Pågående nyanläggningar 276 002 94 692 Summa 941 548 720 155 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag 13 11 505 11 159 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 3 298 3 025 Summa 14 803 14 184 Varulager m.m. Varulager och förråd 31 483 31 464 Fordringar Kundfordringar 48 285 48 786 Fordringar hos andra myndigheter 15 100 091 113 083 Övriga fordringar 16 980 15 698 Summa 149 356 177 567 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 17 71 218 68 837 Upplupna bidragsintäkter 18 89 339 66 228 Övriga upplupna intäkter 19 495 20 699 Summa 180 052 155 764 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 19-3 152-85 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1 066 274 1 048 443 Kassa och bank 2 157 1 931 Summa 1 068 431 1 050 374 Summa tillgångar 2 384 465 2 152 884 68
Balansräkning, forts KAPITAL OCH SKULDER Not 2010-12-31 2009-12-31 Myndighetskapital Statskapital 4 000 4 000 Uppskrivningskapital 20 67 302 68 708 Donationskapital 21 3 334 3 333 Resultatandelar i dotterföretag 7 146 7 187 Balanserad kapitalförändring 22 387 824 371 566 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 23 32 392 14 824 Summa 501 998 469 618 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 24 13 505 16 364 Övriga avsättningar 25 12 595 10 951 Summa 26 100 27 315 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 26 505 689 475 750 Skulder till andra myndigheter 27 75 502 78 024 Leverantörsskulder 175 499 108 197 Övriga skulder 28 31 534 31 228 Depositioner 54 115 Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 380 Summa 788 278 693 694 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 29 169 806 150 458 Oförbrukade bidrag 30 814 732 734 141 Övriga förutbetalda intäkter 83 551 77 658 Summa 1 068 089 962 257 Summa kapital och skulder 2 384 465 2 152 884 Ansvarsförbindelser 1. Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga 2. Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga 69
ANSLAGSREDOVISNING (tkr) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt reglerings brev Omdispo nerade anslagsbelopp Indragning Disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Redovisning mot anslag Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet (ramanslag) ap. 1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 614 469-900 1 613 569-1 613 569 0 ap. 2 Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp 60 60-60 0 ap. 3 Analysverksamhet vid 5 372 900 6 272-6 272 0 Sveriges lantbruksuniversitet Summa 60 1 619 841 0 0 1 619 901-1 619 901 0 Redovisning mot inkomsttitel 3312:6 Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster Summa 3 152 3 152 Finansiella villkor avseende 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet, Ramanslag SLU uppfyller de finansiella villkoren under anslaget enligt följande: - Av anslaget ska SLU, förutom de särskilda medel som SLU erhåller för strategiska satsningar, använda minst 824 253 tkr för forskning och forskarutbildning och SLU har använt 912 363 tkr. (SLU är en decentraliserad organisation där användningen av medel styrs genom anslagsfördelningen. Tilldelat anslag, exklusive institutsuppgifter uppgår till 825 000 tkr för 2010.) För de strategiska forskningsområden som SLU har erhållit medel ska redovisas hur mycket som har förbrukats samt hur mycket som har fördelats till andra lärosäten. Inom området Hållbart nyttjande av naturresurser har 13 000 tkr tilldelats SLU. Av dessa har 3 105 tkr förbrukats av SLU, 2 400 tkr överförts till Umeå universitet och 1 100 tkr till Skogforsk. - SLU ska utbetala 2 285 tkr med en tolftedel per månad till Gammelkroppa skogsskola för 25 årsstudieplatser och detta har gjorts. - Minst 75 procent av de medel som SLU totalt avsätter till studiefinansiering inom forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand. SLU uppfyller detta villkor. - Av anslaget ska minst 7 000 tkr användas till fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion och 6 418 tkr har under året avsatts till ändamålet. För programperioden 2008-2010 har det villkorats att 21 000 tkr skulle användas och den totala avsättningen har varit 22 903 tkr. - Av anslaget ska minst 5 000 tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion och 5 000 tkr har använts. 70
- Av anslaget ska minst 77 000 tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid ArtDatabanken. Av dessa ska minst 45 000 tkr användas för verksamhet med anknytning till Svenska Artprojektet och minst 20 000 tkr för stöd till biologiska samlingar vid svenska museer och institutioner. Under 2010 har ArtDatabanken av anslagsmedel använt 81 813 tkr och av dessa har 43 892 tkr använts till Svenska Artprojektet och 19 798 tkr för stöd till biologiska samlingar. - Av anslaget ska minst 5 000 tkr användas för projekt avseende djurskyddsforskning och 5 000 tkr har använts. - SLU ska efter rekvisition utbetala 600 tkr till Nordiska Genbanken för hyreskostnader och detta har gjorts. - SLU får utbetala högst 3 460 tkr till annan utbildningsanordnare för hovslagarutbildning omfattande minst 35 utbildningsplatser per år och SLU har utbetalat 3 460 tkr till sådan utbildning. - Anslaget får bekosta hippologutbildningen med högst 17 748 tkr och anslagsförbrukningen för 2010 har uppgått till 17 407 tkr. - Av anslaget ska minst 4 000 tkr användas till verksamheten vid Movium varav 1 000 tkr ska avse det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning om barns och ungas utemiljöer. Till Moviums verksamhet har använts 7 014 tkr varav 1 059 tkr har avsett ovan nämnda nationella samordningsansvar. - Av anslaget ska 1 980 tkr avse anordnande av skogligt basår med minst 16 utbildningsplatser. Till ändamålet har avsatts 2 460 tkr. - Anslaget ska finansiera förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på ren samt studier av rovdjurspredation och den totala kostnaden får inte överstiga 9 000 tkr, vilket den inte heller gjort. - Av anslaget ska minst 3 000 tkr användas för utveckling av avelsarbete på fisk vid Kälarne och under året har 3 321 tkr använts. Bemyndiganden SLU har inga bemyndiganden. 71
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR och NOTER Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) och förordningen om myndigheters bokföring (2000:606). Brytdagen för räkenskapsårets löpande bokföring var den 10 januari 2011. Undantag från EA-regler Enligt regleringsbrevet ska SLU, med undantag från anslagsförordningen (1996:1189), avräkna anslaget med en tolftedel av anslagsbeloppet per månad i samband med att medel utbetalas till SLU:s räntekonto i Riksgäldskontoret. SLU har enligt regleringsbrevet rätt att ta ut ersättning för sådana varor och tjänster som avses i 4 första stycket avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf. SLU medges i regleringsbrevet undantag från kravet i föreskrifterna till 7 kapitlet 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att särredovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten. SLU medges undantag från 5 och 7 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som mottagits från icke-statlig givare. Det gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Under 2010 har SLU inte utnyttjat detta undantag. För årsredovisningen 2010 medges SLU i regleringsbrevet undantag från bestämmelsen i 6 kapitlet 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att upprätta och avlämna en finansieringsanalys. Villkor för avgiftsbelagd verksamhet Enligt regleringsbrevet finansieras SLU:s djursjukvård, uppdragsforskning, uppdragsutbildning, beställd utbildning samt försäljning av produkter och tjänster med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SLU. För uppdragsforskning, uppdragsutbildning och beställd utbildning gäller krav på full kostnadstäckning. Det ekonomiska målet för djursjukvård respektive försäljning av produkter och tjänster är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. För arrende samt bygg- och marktjänster får SLU ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning för det fall tjänsterna anses förenliga med myndighetens uppgifter. I tabellen nedan redovisas över- och underskott i avgiftsfinansierad verksamhet. Före 2008 särredovisades inte intäkter och kostnader för uppdragsverksamhet utan SLU antog att avgiftsintäkterna motsvarades av lika stora kostnader. För djursjukvård och fastighetsförvaltning har uppgifter dock tagits med även från åren före 2008. Övrig försäljning av produkter och tjänster är inget eget verksamhetsområde utan räknas fram som en restpost. Därför är det inte möjligt att redovisa kostnader och över-/underskott för denna. 72
Verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet Över-/underskott 2008** Över-/underskott 2009 Intäkter 2010 Kostnader 2010 Över-/underskott 2010 Ack. över-/ underskott 2010 Med krav på full kostnadstäckning* Uppdragsforskning 2 804-1 685 88 407-92 253-3 846-2 727 Fastighetsförvaltning 15 461 636 19 694-21 979-2 285 13 812 Uppdragsutbildning -2 049 683 14 434-13 495 939-427 Beställd utbildning 0 40 583-331 252 292 Fortlöpande miljöanalysuppdrag 6 512 93 96 925-97 764-839 5 766 22 728-233 220 043-225 822-5 779 16 716 Utan krav på full kostnadstäckning Djursjukvård* -36 524-15 370 139 123-131 378 7 745-44 149 Övr. försäljn. av produkter & tjänster 178 986 318 109 Andra intäkter än avgifter i verksamheterna ovan -39 815 Intäkter av avgifter enligt RR 498 337 * Avser totala intäkter inom resp. verksamhet, oavsett typ av intäkt, och går därför inte att jämföra med avgiftsintäkternas indelning i not 1. ** Uppgifterna för fastighetsförvaltning och djursjukvård har justerats i förhållande till årsredovisningen för 2009. För övriga verksamheter gäller uppgifterna fr.o.m. 2008, eftersom de inte särredovisades innan dess. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar som t.ex. datorprogram, licenser och mjölkkvoter med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms bokförs som anläggningstillgång. Egenutvecklade immateriella tillgångar bokförs som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet uppgår till minst 100 tkr exkl. moms. Avskrivningstiden för immateriella anläggningstillgångar är högst 5 år. Inventarier, utrustning m.m. med en ekonomisk livslängd på minst tre år samt med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms redovisas som materiella anläggningstillgångar. De klassificeras utifrån beräknad livslängd i grupper enligt följande: Objekttyp Avskrivningstid, år Persondatorer 3 Tekniska anläggningar och transportmedel 7 Utrustning i övrigt 5 Anläggning typ klimatkammare, televäxel 10 Byggnadsinventarier inkl. dragbänkar 10 Övrig lab- och kontorsinredning 10 Dragskåp och klimatkammare 15 Växthus, tornsilo etc. 15 Ekonomi-, kontors- och laboratoriebyggnader 25 eller 40 Värmeanläggningar 30 Bostads- och fritidshus 40 Markanläggningar, t.ex. täckdikning 40 Markanläggn. övriga inkl. skogsbilväg 10 Förbättringsutgift på annans fastighet 5 20 Som anläggningsdjur redovisas de djur som används i mjölkproduktionen, till avel eller forskning under mer än tre år, övriga djur redovisas som lager. 73
Anläggningsdjuren redovisas till bestämd mängd och fast värde, eftersom deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och deras sammantagna värde är av underordnad betydelse för SLU:s redovisning. Det genomsnittliga värdet för djuren bestäms med hjälp av Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i lantbruk. SLU tar inte upp lån motsvarande anläggningsdjuren, eftersom de till allra största delen är från egen uppfödning. Anskaffningen medför ingen betalning. Ny-, till- och ombyggnad på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Även reparations- och underhållskostnader på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift. För större byggprojekt som Akademiska hus driver bokförs nedlagd tid inom SLU som förbättringsutgift på annans fastighet. Konst tas i förekommande fall upp som anläggningstillgång om anskaffningen är gjord 2003 eller senare och om anskaffningsvärdet uppgår till minst 20 tkr. Ingen konst som uppfyller dessa krav har hittills köpts in av SLU eller överlåtits till SLU från Statens konstråd. Finansiella anläggningstillgångar utgörs av SLU:s aktieinnehav i helägda SLU Holding samt insatser i ekonomiska föreningar. Värderingen av aktieinnehavet i dotterföretaget SLU Holding har skett enligt kapitalandelsmetoden. Insatser i ekonomiska föreningar redovisas endast till bokfört värde då marknadsvärde för dessa tillgångar saknas. Projekt finansierade med externa medel SLU:s redovisning är uppbyggd på projektbas. Varje bidrags-/uppdragsfinansierat projekt med kontrakt värderas utifrån om det är pågående eller avslutat. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalförändring. För pågående projekt periodiseras en fordran eller skuld i balansräkningen (periodavgränsningsposter). En del projekt är samfinansierade av både anslag och bidrag. Med reservation för att projekten i redovisningen inte alltid motsvaras av hur projekten avgränsas i verkligheten, redovisades under 2010 anslagsintäkter på 58 224 tkr i bidragsfinansierade forskningsprojekt. De totala bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till 682 703 tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 8 procent av dem. Utöver det redovisades ett underskott på 17 219 tkr på grund av att bidragsintäkter enligt kontrakt inte fick användas till att täcka projektens andel av indirekta kostnader. Vad gäller utbildning på grundläggande nivå har anslag på 431 tkr tillförts i bidragsfinansierad verksamhet. Bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till 6 887 tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 6 procent av dem. Den redovisningsmodell för indirekta kostnader som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillämpas av SLU fr.o.m. 2010. SLU har dock sedan länge fördelat indirekta kostnader till verksamheten. Varulager SLU:s varulager utgörs främst av egendomarnas jordbruksprodukter, kontorsbutikens varulager samt djur. Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Djur i lager värderas enligt Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i jordbruk eller till 85 procent av marknadsvärdet där uppgift från Skatteverket inte finns (fisk och höns). Först-in-först-ut-principen (FIFU) tilllämpas som huvudregel. 74
Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisar SLU kommande ersättningar för pensioner för uppsagd personal samt delpensioner. Justering av kapital Under 2010 har SLU genomfört en översyn av kapitalredovisningen och övergått till att redovisa kapitalet per institution/enhet och redovisningsområde/projekt. Tidigare redovisades det enbart per institution/enhet totalt. Detta har lett till justeringar mellan redovisningsområdena, se not 10. 75
NOTER (alla belopp i tkr) Resultaträkningen NOT 1: Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2010 2009 Djursjukvård 106 496 101 168 Analyser 26 123 22 990** Forskningsuppdrag, forskning 76 015 76 703 fortlöpande miljöanalys 94 650 84 130 Utbildningsuppdrag 18 347 16 623 Övriga tjänster och uppdrag 59 727 69 870** Jordbruksprodukter inkl djur 37 124 26 421 Kurser och konferenser* 23 842 20 192 Publikationer samt informations- och kursmaterial* 12 031 11 534 Uthyrning av mark, lokaler och studentbostäder 30 487 30 588 Övrigt 13 496 7 270 Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 498 337 467 488 * Intäktsslagen avser intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, sammanlagt: 35 872 31 725 ** Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2009. För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: 2010 2009 Fakturerade intäkter från Naturvårdsverket 85 722 65 191 Jordbruksverket 8 712 4 345 Trafikverket (t.o.m. 31/3 2010 Banverket, Vägverket) 7 380 5 537 Elforsk AB 5 684 5 099 Umeå universitet 5 474 6 267 SMHI 4 801 4 324 Sida 4 461 12 440 Norges Teknisk-Naturvitenskapelige universitet 2 600 2 221 Skogsstyrelsen 2 373 3 309 Region Skåne 2 104 1 086 Strålsäkerhetsmyndigheten 1 851 1 529 Värmeforsk service AB 1 811 281 Uppsala BIO-X 1 500 0 Intervacc AB 1 300 325 Biogaia AB 1 153 2 024 Mälarens vattenvårdsförbund 1 077 657 Uppsala universitet 1 068 516 Svensk Kärnbränslehantering AB 1 025 990 Vindelns kommun 1 011 0 Sveaskog 843 1 876 Regeringskansliet 358 7 550 Sametinget 353 1 379 IKEA 222 1 514 Vattenfall AB 60 2 959 Länsstyrelsen Örebro län 0 1 545 Stiftelsen Naturvård vid nedre Umeälven 0 1 578 Stockholm Environment Institute 0 1 068 Sametinget 31 306 24 702 76
Forts. För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: 2010 2009 Region Skåne 1 086 0 Stockholm environment institute 1 068 628 Övriga 29 692 36 465 Summa fakturerade intäkter 174 248 160 311 Periodiseringar -3 582 522 Summa intäkter av forskningsuppdrag 170 666 160 833 Under Övrigt ingår: - Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 2 002 1 155 - Sponsring (Avser i huvudsak Akademikonferens) 3 156 2 593 - Lägre erhållen försäkringsersättning för salmonellasanering än tidigare bokfört -1 644 - Icke statliga försäkringsersättningar 22 275 NOT 2: Intäkter av bidrag 2010 2009 Inbetalningar från Jordbruksdepartementet (utbetalades 2009 som bidrag istället för statsanslag) 0 49 071 FORMAS 178 987 194 503 Vetenskapsrådet 42 178 29 050 Jordbruksverket inkl. produktionsbidrag 44 569 61 172 Sida 87 183 55 457 Naturvårdsverket 49 891 42 185 Energimyndigheten 26 817 32 605 Övriga statliga myndigheter 105 235 52 839* Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA 12 925 34 194* Stiftelsen för strategisk forskning SSF 14 607 6 986* Övriga offentliga forskningstiftelser (KK,STINT,Vårdal) 4 658 5 264 Kommuner och landsting** 3 136 1 773 Svenska företag** 31 993 34 337* Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF** 61 451 59 603 Övriga svenska stiftelser och organisationer mm** 95 819 93 344 EU 41 563 57 116 Nordiska ministerrådet mm 1 691 4 225* Övriga utländska bidragsgivare** 10 474 17 497* Summa inbetalningar 813 177 831 219 Överföring till transfereringar avseende stipendier -14 414-13 606* Periodiseringar -60 622-60 917 Summa intäkter av bidrag 738 141 756 697 * Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2009. ** Dessa bidrag definieras som donationer, varmed avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer som Sverige är anslutet till (3 donationsförordningen 1998:140). Nedan förtecknas de donationer som 2010 uppgick till mer än 30 basbelopp. 77
Fortsättning Not 2 Donator Ändamål Belopp Skogforsk Future Forests 3 000 Sveaskog Förvaltnings AB Future Forests 3 000 Skogforsk System för effektiv hantering av snytbaggeproblemet 3 000 NORDISKA GENBANKEN Växtgenetik 2 600 Familjen Erling Perssons stiftelse Metabola Markörer 2 600 Skogforsk Snytbaggeprogrammet 2 390 AT Larssons stiftelse Lantbruksforskning 2 145 Stiftelsen lantbruksforskning Växtförädlingsverksamhet 2 000 Stiftelsen skogssällskapet Future Forests 2 000 HHolmen Skog AB Future Forests 2 000 Bergvik Skog AB Future Forests 2 000 IKEA of Sweden AB Hållbart skogsbruk kring södra Östersjön 2 000 SCA Skog AB Future Forests 2 000 LRF Skogsägarna Future Forests 2 000 Bo Rydins stiftelse för vetenskaplig forskning Jämförelsestudie mellan tall och contortatall 1 773 Kempes Minne, Stift Seth M Utrustning till vattenkvalitetslaboratorium 1 720 E.ON Sverige AB:s Stiftelse för Forskning Bioenergiväxtföljd 1 587 Pelletsindustrins riksförbund Pelletsplatform 1 500 Stiftelsen Svensk Hästforskning Diagnostisera och prognostisera osteoartrit hos häst 1 484 Crafoordska stiftelsen Studier av heterolog expression av kemireceptorer 1 400 NOT 3: Finansiella intäkter 2010 2009 Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 7 154 45 212 Övrigt 15 195 7 169 45 407 NOT 4: Kostnader för personal 2010 2009 Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter m m 1 151 992 1 087 359 Övriga personalkostnader 590 782 562 746 1 742 774 1 650 105 NOT 5: Övriga driftkostnader 2010 2009 280 385 664 981 Realisationsförlust vid försäljning/utrangering av anläggningstillgångar ingår med: 1 007 455 NOT 6: Finansiella kostnader 2010 2009 Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 2 556 2 958 Övrigt 95 676 2 651 3 634 NOT 7: Avskrivningar och nedskrivningar 2010 2009 I 2009 års kostnader ingick nedskrivning på 4 780 tkr 77 920 77 551 av ett ärendehanteringssystem som aldrig togs i bruk 78
NOT 8: Resultat från andelar i dotterföretag 2010 2009 Preliminärt resultat från andelar i SLU Holding för innevarande år 358-28 Justerat resultat för föregående år -12 0 346-28 NOT 9: Uppbördsverksamhet 2010 2009 Avser sådant överskott vid försäljning av fastigheter som enligt 3 152 0 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ska inbetalas till statsbudgeten. NOT 10: Årets kapitalförändring I nedanstående tabell uppdelas resultaträkningen i redovisningsområden enligt regleringsbrevet. Alla intäkter och kostnader för gemensamma funktioner har fördelats på redovisningsområdena med lönekostnad som fördelningsbas. Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr) Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Ingående ackumulerat kapital 1) -37 520 389 127 34 783 386 390 Disposition av fg års kapitalförändring 1 434 1 434 Justering av kapital 2) 17 220-39 909 22 689 0 Utgående balanserad kapitalförändring -20 300 350 652 57 472 387 824 Totalt Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 471 257 957 691 149 292 1 578 240 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 141 888 244 712 111 737 498 337 Intäkter av bidrag 9 067 704 592 24 482 738 141 Finansiella intäkter 30 5 279 15 5 324 Summa 622 242 1 912 274 285 526 2 820 042 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -361 641-1 191 678-189 455-1 742 774 Kostnader för lokaler -93 624-173 970-12 791-280 385 Övriga driftkostnader -165 300-432 329-86 649-684 278 Finansiella kostnader -77-2 545-29 -2 651 Avskrivningar -9 841-62 063-6 016-77 920 Internbokföring netto 9 273-17 707 8 434 0 Summa -621 210-1 880 292-286 506-2 788 008 Verksamhetsutfall 1 032 31 982-980 32 034 Resultat från andelar i intresseföretag 358 358 Årets kapitalförändring 1 032 32 340-980 32 392 Utgående ackumulerat kapital -19 268 3) 382 992 4) 56 492 420 216 1) Med ackumulerat kapital avses här årets kapitalförändring + balanserad kapitalförändring. 2) En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde. 3) Varav -44 149 avser djursjukvård. 4) Varav 13 812 avser fastighetsförvaltning och -6 967 lantbruksdrift. 79
Balansräkningen NOT 11: Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för forskning och utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar 2010 2009 2010 2009 Ingående anskaffningsvärde 0 409 14 848 20 112 Korrigering anskaffningsvärde -407 Årets investering 0 654 Årets avyttring, anskaffningsvärde -409-5 918 Ingående ackumulerad avskrivning 0-389 -11 387-11 261 Årets avskrivning -20-1 112-6 044 Återförd avskrivning på avyttring 409 5 918 Restvärde 0 0 1 942 3 461 Elektroniskt ärendehanteringssystem invärderat 2008 med 4 780 tkr avskrevs helt 2009. NOT 12: Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark o annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, djur m m Pågående nyanläggningar 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Ingående anskaffningsvärde 448 844 414 083 138 949 127 856 728 534 702 154 94 692 21 217 Korrigering anskaffningsvärde -261-194 -123 261 Årets investering 48 397 34 817 10 960 11 216 63 945 70 197 181 310 73 475 Ingående balans från SLI 112 Överföring till Lunds universitet -51 Årets avyttring, anskaffningsvärde -3 518-56 0-85 851-43 878 Ingående ackumulerad avskrivning -148 604-135 763-65 079-56 845-543 593-536 456 Årets avskrivning -13 874-12 841-8 503-8 234-54 430-50 412 Ingående balans från SLI -72 Överföring till Lunds universitet 34 Återförd avskrivning på avyttring 6 615 0 84 559 43 313 Ingående ackumul. nedskrivning -22 329-22 329 Årets nedskrivning 0 0 Ingående ackumul. uppskrivning 88 742 88 742 Återförd uppskrivning på avyttring -8 024 0 Restvärde 395 988 366 653 76 133 73 870 193 425 184 941 276 002 94 692 Av årets investeringar i byggnader, mark och annan fast egendom märks framförallt inköp av Götala för 18 000 tkr och ombyggnation av Brogården i Skara för 13 334 tkr. Av årets byggnadsavskrivningar är 1 373 tkr hänförliga till uppskrivningskapitalet. Under maskiner, inventarier etc. har stora utrangeringar skett av utrustning som var fullt avskriven före 98-07-01, för att förbereda övergången till nytt anläggningsregister. Av pågående nyanläggningar avser 234 988 tkr djuretablering på Lövsta och 34 475 tkr slakteri på Lövsta. För det senare har SLU skrivit ett köpekontrakt med Faringe AT Fastighet AB om försäljning av 75 procent av fastigheten (byggnader och mark) under förutsättning av riksdagens godkännande. Från pågående nyanläggningar har 23 937 tkr förts till årets investering. 80
NOT 13: Andelar i dotterföretag 2010 2009 Aktieinnehavet avser helägda SLU Holding (3 000 aktier). 11 159 11 159 Nominellt värde är 300 tkr. Aktierna överfördes 1998 till SLU från Näringsdepartementet till bokfört värde (4 000 tkr). SLU Holding är inte börsnoterat. Justerat resultat 2009-12 Preliminärt resultat 2010 358 11 505 11 159 NOT 14: Andra långfristiga värdepappersinnehav 2010 2009 Avser insatser i ekonomiska föreningar. Marknadsvärde saknas. 3 298 3 025 NOT 15: Fordringar hos andra myndigheter 2010 2009 Fordran ingående mervärdesskatt 46 173 44 311 Fakturerad kundfordran 52 964 62 859 Övrig fordran 954 5 913 100 091 113 083 Minskningen av övrig fordran avser skattekontot, pga. ett av Skatteverket sent fattat beslut om mervärdesskatt. NOT 16: Övriga fordringar 2010 2009 I 2009 års fordran ingår lämnad handpenning för inköp av 980 15 698 fastigheter med 14 000 tkr. NOT 17: Förutbetalda kostnader 2010 2009 Förskottsbetald hyra 58 158 58 290 Övrigt 13 060 10 547 71 218 68 837 NOT 18: Upplupna bidragsintäkter 2010 2009 Upplupna bidragsintäkter från statliga myndigheter 33 017 22 342 Upplupna bidragsintäkter från övriga bidragsgivare 56 322 43 886 89 339 66 228 NOT 19: Avräkning med statsverket 2010 2009 Uppbörd Ingående balans -25-25 Redovisat mot inkomsttitel -3 152 0 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 25 0 Skulder avseende uppbörd -3 152-25 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -60-2 000 Ingående balans från SLI -1 143 Redovisat mot anslag 1 619 901 1 499 522 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 619 841-1 499 522 Återbetalning av anslagsmedel 0 3 083 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0-60 81
NOT 20: Uppskrivningskapital 2010 2009 Ingående balans 68 708 70 478 Från föregående års kapitalförändring -1 406-1 770 Utgående balans 67 302 68 708 Uppskrivningskapitalet har sitt ursprung i den omvärdering av fastighetsvärdena som gjordes år 2000. Den del av av- och nedskrivningar samt försäljningar som är att hänföra till uppskrivningskapitalet ingår i årets kapitalförändring och överförs nästföljande år till denna balanspost. NOT 21: Donationskapital 2010 2009 Ingående balans 3 333 3 326 Från föregående års kapitalförändring 1 7 Utgående balans 3 334 3 333 NOT 22: Balanserad kapitalförändring 2010 2009 Ingående balans 371 566 449 701 Ingående balans från SLI -419 Överfört till Lunds universitet och Regeringskansliet 149 Korrigeringar projektredovisning -1 300 Föregående års kapitalförändring 14 824-78 282 Omfört till donationskapital -1-7 Omfört till resultatandelar i dotterföretag 28-46 Omfört till uppskrivningskapital 1 407 1 770 Utgående balans 387 824 371 566 NOT 23: Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2010 2009 Årets kapitalförändring, 32 392 tkr, kommer att disponeras så att 32 392 14 824 - donationskapitalet tillförs 3 tkr - resultatandelar i dotterföretag tillförs 358 tkr - uppskrivningskapitalet tillförs -3 469 tkr - balanserad kapitalförändring tillförs 35 500 tkr NOT 24: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2010 2009 Ingående avsättning 16 364 29 035 Årets pensionskostnad 6 641 2 766 Årets pensionsutbetalningar -9 500-15 437 Utgående avsättning 13 505 16 364 Kostnaden för beslutad pensionsersättning för uppsagd personal har ökat med 4 588 tkr mellan åren. NOT 25: Övriga avsättningar 2010 2009 Avsättning insatser i de ekonomiska föreningar till vilka SLU levererar jordbruksprodukter 3 296 3 023 Avsättning nedlagd verksamhet 3 085 4 000 Avsättning engångspremie särskild pensionsersättning 6 214 3 928 12 595 10 951 Ökningen av avsättning engångspremie särskild pensionsersättning förklaras av att fler personer har sagts upp 2010 i den åldersgrupp som har rätt till denna. 82
NOT 26: Lån i Riksgäldskontoret 2010 2009 Ingående skuld 475 750 432 106 Nya lån 99 969 113 333 Årets amortering -70 030-69 689 Utgående skuld 505 689 475 750 SLU disponerar enligt regleringsbrevet en låneram på: 550 000 550 000 Högsta utnyttjandenivån av låneramen under året var: 505 689 475 750 NOT 27: Skulder till andra myndigheter 2010 2009 Skuld avseende utgående mervärdesskatt 17 088 19 846 Skuld avseende arbetsgivaravgift 29 470 28 104 Avtalsförsäkringar 0 114 Leverantörsskulder m.m. 28 944 29 959 75 502 78 023 NOT 28: Övriga skulder 2010 2009 Personalens källskatt 27 065 26 253 Löneskuld 1 649 2 070 Övrigt 2 820 2 905 31 534 31 228 NOT 29: Upplupna kostnader 2010 2009 Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 145 058 132 361 Övrigt 24 748 18 097 169 806 150 458 NOT 30: Oförbrukade bidrag 2010 2009 Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 548 716 479 755 Oförbrukade bidrag från övriga bidragsgivare 22 019 20 506 Oförbrukade donationer 237 928 225 802 Oförmedlade bidrag för transferering från statliga myndigheter 6 060 8 069 Oförmedlade bidrag för transferering från övriga bidragsgivare 9 9 814 732 734 141 Med donationer avses detsamma som i not 2. 83
Återrapportering Myndigheten skall i årsredovis ningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av 1) ledamöterna i myndighetens styrelse, och 2) de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och 3) de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen. För dessa personer ska myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsleda mot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. (SFS 2000:605) Ersättningar och uppdrag Namn Andersson, Inger, generaldirektör, vice ordförande Andrén, Björn, förutvarande vd von Bothmer, Roland, professor Edqvist, Lars-Erik, f.d. generaldirektör, styrelsens ordförande Ersättning, kr Gauffin, Elisabeth, vice styrelseordförande i LRF 25 000 ALMI, ordförande. Gävert, Anna-Karin, 103 581* Inga. Ordförande i SLUSS, t.o.m. 2010-06-30 Jensen-Waern, Marianne, professor Andra råds- och styrelseuppdrag utöver Sveriges lantbruksuniversitet samt ledamotskap i aktiebolag 25 000 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Livsmedelsverkets insynsråd, ordförande, Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot. 26 663 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, SweTree Technologies AB, styrelseledamot, SkogsForsk, styrelseledamot, AB Karl Hedin Sågverk. 758 199* Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Kungl. Vetenskapsakademien, ledamot, NordGen, Public Relations, Svalbard Global Seed Vault. 83 306 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Anslagsnämnden, ordförande. 695 817* Jordbruksverkets insynsråd, ledamot, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Petroleum AB, ledamot. Liew, Josefine, doktorand 165 571* Valiguard AB, Certifieringskommitté, ledamot. Liljelund, Lars-Erik, generaldirektör t.o.m. 2010-01-21 Oskarsson, Agneta, professor Pedersen, Anja, första ledamot i SLUSS 30 745 Inga. Petersson, Ingrid, Director Science Relations Sennerby Forsse, Lisa, rektor Sjölin, Marie, vice ordförande i SLUSS, fr.o.m. 2010-07-01 Thörnelöf, Eva, avdelningschef, fr.o.m. 2010-02-08 2 083 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Formas, ordförande. 696 398* Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Toxikologiska rådet vid Kemikalieinspektionen, ledamot, Formas forskarråd, ledamot. 25 264 Svenska Turistföreningen, ledamot Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot. 1 163 031* 183 419* Inga. Ugrai, Edit, stadsträdgårdsmästare 26 034 Inga. Wahlbin, Clas, professor emeritus * Ersättning inklusive lön för anställning vid SLU. Norsk institutt for Skog og Landskap, UMB, Norge, Ledamot, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Länsstyrelsens insynsråd, Uppsala, ledamot, Vetenskapliga rådet för Volvo Environmental Prize, ledamot, Regeringens Forskningsberedning, ledamot, Rådsgruppen för WWF, ledamot. 22 917 Stiftelsen för International Institut for Industrial Environmental economics, ordförande, Svenska bedömningskommittén för Nordiska Rådets Miljöpris, suppleant. 25 520 KK-stiftelsen, vice ordförande, t.o.m. 2010-06-30, Entreprenörskapsforum, ordförande, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot, Wahlbin Konsult AB, styrelsesuppleant. 84
11 Sammanställning av väsentliga uppgifter 2006 2007 2008 2009 2010 Låneram i Riksgäldskontoret (tkr) Beviljad 450 000 440 000 465 000 490 500 550 000 Utnyttjad 305 169 336 004 432 106 475 750 505 689 Kontokrediter i Riksgäldskontoret (tkr) Beviljad 68 500 68 500 58 500 58 500 68 500 Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0 Räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr) Intäkter 17 845 35 316 45 212 7 154 5 173 Kostnader 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter (tkr) Budget i regleringsbrevet 355 000 386 000 390 000 450 000 484 000 Faktiskt utfall som disponeras av SLU 397 032 441 898 457 922 467 488 498 337 Anslagskredit (tkr) Beviljad 0 0 0 0 0 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Utgående anslagssparande (tkr) 0 0 2 000 60 0 Tilldelade bemyndiganden (tkr) 0 0 0 0 0 Årsarbetskrafter och medelantal anställda Antal årsarbetskrafter 2 454 2 506 2 672 2 824 2 863 Medelantal anställda 3 194 3 241 3 408 3 528 3 584 Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 858 896 938 919 946 Kapitalförändring (tkr) Årets kapitalförändring 180 997 145 780-78 282 14 824 32 392 Balanserad kapitalförändring 119 045 301 861 449 701 371 566 387 824 85
12 Förkortningar och definitioner Förkortningar LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Indexuppräkning Ekonomiska uppgifter redovisade i resultatredovisningen är inte indexerade. Definitioner m.m. Förutom nedan redovisade definitioner har Hög skole verkets begreppsmanual för högskoleområdet använts. Administrativa system: Underlag för resultatredovisning och finansiell redovisning är framförallt Ladok (system för studiedokumentation) och ekonomi- och personaladministrativa system. Aktiva forskarstudenter: Forskarstudenter med en aktivitetsgrad om minst 10 procent. Antal platser: Hur många sökande som planeras att antas till viss utbildning. Behöriga sökande: Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande och/eller särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning. Doktorand: Tidsbegränsad anställning som ger forskar studenten möjlighet att främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. Doktorsexamen: Examen inom forskarutbildning som omfattar 240 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng skall utgöras av avhandling. Examinationsfrekvens: Andelen examinerade av antalet antagna så många år tidigare som motsvarar utbildningens längd. Extern finansiering: All finansiering utöver statsanslag; exempelvis medel från forskningsråd, Naturvårdsverket, Sida, övriga statliga myndigheter och verk, offentliga stiftelser, SLF, övriga stiftelser, privata företag, forskningsuppdrag, EU samt övriga finansiärer. Forskare: Chefsveterinär, filialföreståndare, forskningsledare, forskare, föreståndare, fältentomolog, fältmykolog, försöksledare, koordinator, kursledare, marinbiolog, statsagronom, statshortonom. 86
Helårsprestation (hpr): Summa avklarade poäng/högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60. Helårsstudent (hst): Antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng/högskolepoäng dividerat med 60. Högskolepoäng, hp: Från hösten 2007 är ett läsår 60 högskolepoäng. Internationella studentutbyten: Samtliga studenter i poängsatt studentutbyte i utbytes program (EU-program, Nordplus och bilaterala program). Junior forskare: Forskarassisten, Post Doc och forskare ( < 8 år sedan disputation). Licentiatexamen: Examen inom forskarutbildning som avser etapp om minst 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng ska utgöras av avhandling. Långtidssjukfrånvaro: Sjukfrånvaro i procent avseende frånvaro under en sammanhängande tid på 60 dagar eller mer. Lärare: Professor, gästprofessor, adjungerad professor, lektor, adjungerad lektor, adjungerad lärare, forskarassistent, gäst lärare, adjunkt. Medelantal anställda: Alla anställda exklusive timanställda. Helt tjänstledig personal ingår. Mätning görs varje månad och utgör underlag för medeltalsberäkningen. Nyantagna i forskarutbildning: Forskarstudent som för första gången registreras vid fakultet och redovisar en aktivitet om minst 10 procent, vid ett visst universitet eller vid en viss högskola. Prestationsgrad: Antalet hpr dividerat med antalet hst. Senior forskare: Professor, universitetslektor, samt forskare (8 år eller längre sedan disputation). Studiefinansiering: Av högskolan utgiven ersättning i form av anställning som doktorand, utbildningsbidrag eller annan typ av anställning i vilken forskarutbildning ska bedrivas på hel- eller deltid eller annan form av studiefinansiering t.ex. stipendium. Uppdragsutbildning: Utbildning som anordnas på uppdrag av en beställare mot erläggande av en avgift. Beställaren utser själv deltagarna. Beställaren kan aldrig vara enskild person. Utbildningsområde: Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning. Årsarbetare: Antalet anställda personer omräknade till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidsanställning som deras anställning utgör. En halvtidsanställd person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskraft. Tjänstledig personal ingår inte. (Till skillnad från medeltal anställda.) 87
En dag i maj 2008 hittade arkeolog Helena Hulth detta hänge i centrala Ultuna, mitt i SLU:s campus i Uppsala. Här i skala 1:1. Det föreställer en häst och är gjutet i brons eller vitmetall någon gång på 700-talet, förmodligen i Sverige. Nålfästen på baksidan visar att hästhänget först använts som spänne. Kanske bars hänget av en välbärgad man eller kvinna, vilket skulle stödja tanken om en aristokratisk bosättning under Vendeltid i Ultuna. Hästen var ett återkommande motiv för människan i de gamla gudasagorna. Bland dem finns Arvaker och Allsvinn, som sades dra solen. SLU har låtit avgjuta detta forna hänge och reproducerat smycket. Hästen går under namnet Allsvinn och kommer att finnas bland SLU:s profilprodukter under våren 2011. Foto: Markus Andersson, SAU