1 SAMRÅDSUNDERLAG 2 ALLMÄNHETEN 2013-05-02 FÖR VINDKRAFTPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken Denna handling utgör samrådsunderlag och Bergvik Skog AB önskar med detta utskick erhålla eventuella synpunkter angående det planerade projektet. Synpunkter inskickas skriftligen senast den 7 juni 2013, till Pöyry SwedPower AB, Attn: Annie Jacobsson, Box 1002 (Gullbergs Strandgata 8), 405 21 Göteborg eller till annie.jacobsson@poyry.com
1 Innehåll 1 INLEDNING... 2 1.1 Bergvik Skog... 2 1.2 Administrativa uppgifter... 2 1.3 Projektet... 3 1.4 Samråd och tillståndsprövning... 4 2 UTREDNINGSOMRÅDE HÄLSINGESKOGEN... 8 2.1 Lokalisering och utformning... 8 2.2 Områdesbeskrivning och terrängegenskaper... 14 2.3 Vägnät och transporter... 14 2.4 Översiktsplaner och detaljplaner... 14 2.5 Myndigheter, berörda instanser, organisationer och förenings-/näringsliv... 16 2.6 Närboende, fritidsboende och bostadsinventering... 16 2.7 Riksintresse vindkraft... 16 3 ÖVRIGA INTRESSEN I OMRÅDET... 17 3.1 Riksintressen... 17 3.2 Skyddade områden... 19 3.3 Övriga intresseområden Flygfart... 20 3.4 Övriga intresseområden - Totalförsvarets intresseområden... 20 3.5 Bergvik Skogs avsättningar inkl nyckelbiotoper... 21 3.6 Utförda inventeringar... 21 3.7 Övrigt... 24 4 VINDRESURS OCH PRODUKTION... 26 5 ELANSLUTNING... 27 6 LOKAL FÖRANKRING OCH EXTERN INFORMATION... 28 6.1 Syfte och mål... 28 6.2 Kommunikationspolicy... 28 6.3 Informationskanaler... 28 Samrådsunderlaget är framställt av Annie Jacobsson, Pöyry SwedPower AB. Korrektur är utfört av Rebecca Palmgren, Pöyry SwedPower AB.
2 1 INLEDNING 1.1 Bergvik Skog Bergvik Skog är ett av Sveriges största skogsägande bolag med en årlig avverkningsvolym på ca 6,2 miljoner m 3 fub i Sverige. Det svenska markinnehavet omfattar drygt 2,3 miljoner hektar mark (cirka 5,6 % av Sveriges totala yta) och det lettiska drygt 95 000 hektar. Bergvik Skog äger även tre skogsplantskolor belägna i Dalarna, Gästrikland och Värmland. Plantskolorna levererar årligen sammanlagt ca 55 miljoner plantor. Bergvik Skog verkar därutöver för etablering av vindkraftverk på bolagets mark i Sverige. Bergvik Skog möjliggör en utbyggnad av vindkraften genom att i första hand utveckla och söka tillstånd för vindkraftparker samt därefter upplåta marken till andra aktörer som bygger och driver dessa. Upplåtelse av mark sker genom anläggningsarrende. Under senare år har det traditionella skogsbruket kompletterats med satsningar på förnyelsebar energi i form av skogsbränsle och vindkraft. Dessa satsningar är en viktig del i Bergvik Skogs hållbarhetsarbete. Det ligger också i linje med den politiskt beslutade omställningen till förnyelsebara energikällor. Genom reduktionen av koldioxidutsläppen bidrar vindkraften till att dämpa den globala uppvärmningen. Vindkraften skapar också nya arbetstillfällen såväl under byggtiden som under den löpande driften av verken. Bergvik Skog AB bildades 2004 i samband med att all den skogsmark som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde i Sverige förvärvades. Långsiktiga virkesavtal har ingåtts med Stora Enso respektive Korsnäs avseende försäljning av avverkningsrätter. Man har även ingått avtal avseende köp av skogliga tjänster från Stora Enso respektive Korsnäs. Bergvik ägs, förutom av Stora Enso och Korsnäs, i huvudsak av institutionella ägare och har sitt säte och huvudkontor i Falun. 1.2 Administrativa uppgifter Sökanden: Bergvik Skog AB (Org nr 556610-2959) Trotzgatan 25 791 71 Falun Kontaktpersoner i tillståndsärendet är: Annie Jacobsson eller Rebecca Palmgren Pöyry SwedPower AB Box 1002 (Gullbergs Strandgata 8) 405 21 Göteborg Information angående projektet finns även att tillgå på hemsidan http://vindkraft.bergvikskog.se/projekt/halsingeskogen/
1.3 Projektet 3 Bergvik Skog AB (Bergvik) planerar att etablera en gruppstation för vindkraft i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län. Lokalisering för Hälsingeskogen, framgår av kartan nedan. Lokalisering av projektområde Hälsingeskogen. Vindkraftparken planeras för upp till 86 verk med en maximal totalhöjd, inklusive rotorblad, på 220 meter. Bergvik Skog har utrett förutsättningarna för etablering av vindkraftverk på bolagets mark i flera län. Som underlag används bland annat vindberäkningar utförda av Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet. För att kunna verifiera de vindhastigheter som beräkningarna indikerar genomförs inledningsvis vindmätningar på ett antal platser. Förutom i Gävleborgs län så mäts vinden även på platser i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län. En annan viktig förutsättning är möjligheten att ansluta blivande vindkraftanläggningar till elnätet och utredningar av dessa möjligheter pågår parallellt med vindmätningarna.
1.4 Samråd och tillståndsprövning 4 Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet, t.ex. en vindkraftpark, ska tidigt samråda om sina planer och om miljökonsekvensbeskrivningens (MKB s) innehåll med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter samt kommuner, enskilda, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Det formella samrådet inleddes med ett möte den 28 juni 2012 med länsstyrelsen i Gävleborgs län, Ovanåkers kommun samt Bollnäs kommun. Kallelse tillsammans med samrådsunderlag skickades över till länsstyrelsen och kommunerna den 11 juni 2012. Även Falu kommun samt länsstyrelsen i Dalarnas län var kallade till mötet men hade inte möjlighet att deltaga. Myndighetssamrådet inleddes med ett möte på Ovanåkers kommunhus och fortsatte under eftermiddagen med besök vid den planerade vindkraftsparken (länsstyrelsen Gävleborg och Bollnäs kommun deltog inte vid platsbesöket). Anteckningar togs vid samrådsmötet. Även Rättviks kommun fick samrådsunderlaget, men kallades inte till det fysiska mötet. Separata möten har hållits med representanter från Rättviks kommun samt Falu kommun vid senare tillfällen. Utskick till berörda övriga myndigheter och organisationer påbörjades den 3 juni 2012. Till utskicket bifogades ett samrådsunderlag samt ett följebrev som beskrev ärendet. Efterhand som nya uppgifter inkommit om nya samrådsparter så har nya utskick gjorts. Ett samrådsmöte med allmänheten genomfördes den 28 augusti 2012. I juni 2012 gjordes ett första utskick med kort information om projektet samt en upplysning om att möte var planerat till den 28 augusti. Fastighetsägare (ca 500 st. inom ca 3,5 km från vindkraftparkens dåvarande utredningsområde) samt lokala föreningar och organisationer fick detta förhandsbrev och inbjöds därefter till samrådsmötet via ytterligare ett inbjudningsbrev i augusti. Kartan nedan visar vilken avgränsning som gjordes för inbjudan (detta område användes till utdrag ur fastighetsregistret). Rosa linje visar ett avstånd av 3,5 km från dåvarande utredningsområdesgränsen medan blå linje visar den faktiska avgränsning som gjordes, för att t.ex. undvika att gränsen skär mitt i en samling hus/fastigheter.
5 Avgränsning i samband med samråd. Allmänheten inbjöds även till mötet genom annons i tidningarna Ljusnan, Dala-Demokraten, Falukuriren, Annonsbladet (i upplagan som går till Falu kommun), Bollnäsnytt och Woxnadalsnytt. I inbjudningsbrev som skickades ut i juni 2012 samt i annons (annonsering skedde mellan den 11/8 och 19/8-2012) fanns information om att samrådsunderlag (som sedan fanns att få på mötet) gick att få genom att kontakta projektets kommunikatör. Ett 100-tal personer besökte samrådsmötet (uppskattningsvis). Samrådsmötet genomfördes i form av ett öppet hus med utställningsmaterial. Representanter från Bergvik samt från Pöyry SwedPower fanns för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Följande stationer fanns bland utställningsmaterialet: 1. Information om Bergvik Skog AB 2. Information om projektet, t.ex. exempel på parklayouter 3. Information om miljöfrågor, t.ex. tillståndsprocessen, natur- och kulturmiljö 4. Fotomontage 5. Vägar och elanslutning (exempelbilder) 6. Information om ljud och skuggor samt en ljuddemonstration. Fördelen med ett öppet hus är att fler kan komma till tals, framföra synpunkter och ställa frågor på ett mer direkt sätt och man minskar risken för att några få röster/ synpunkter blir det som dominerar mötet. En nackdel är att regelrätta samrådsanteckningar inte kan upprättas. Alla närvarande uppmanades därför att fylla i sina synpunkter på en samrådsblankett som tillhandahölls vid mötet, eller skicka in denna senare, t.o.m. den 20 september 2012. Även synpunkter inkomna senare än detta datum kommer att tas med i samrådsredogörelsen.
Löpande samråd har sedan hållits under hösten och fysiska möten och telefon-/ mailkonversationer har Bergvik/Pöyry haft med lokala privatpersoner/föreningar/organisationer/kommuner. 4030700 En bussresa anordnades för närboende lördagen den 10 november. Ett tjugotal personer var med på ett studiebesök till Fjällbergets vindkraftpark utanför Ludvika. Erbjudandet gick ut via anslag uppsatta i bygden samt genom mail-utskick och telefonsamtal. 6 Syftet med samråd är att alla som berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skedeska få möjlighet att påverka utformningen av projektet samt innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB n). Bergvik Skog har valt att ha samrådet i två steg. Ett första samråd med länsstyrelsen, kommunen, med allmänheten och berörda organisationer/föreningar gick av stapeln under sommaren och hösten 2012 och efter dessa samråd så håller Bergvik Skog nu ett andra samråd med de förändringar som gjorts under samrådsprocessen. Syftet med att ha samrådet i två steg är att under det första ta intryck av närboendes och myndigheters synpunkter för att i samråd 2 presentera ett modifierat mer färdigt förslag. Förutom att informera via detta samrådsunderlag så kommer Bergvik Skog att bjuda in till ett samrådsmöte, i form av öppet hus, om vindkraftprojektet den 16 maj 2013. Vid samrådet kommer Bergvik Skog, tillsammans med konsultbolaget Pöyry SwedPower, att informera om projektet och de miljö- och hälsokonsekvenser som kan uppkomma vid en vindkraftetablering. Avsikten är att deltagarna ska delge kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB:n. Synpunkterna från allmänhet och myndigheter kommer att ligga till grund för ytterligare utredningar. Du kan lämna dina synpunkter på samrådsmötet. Det är också möjligt att senast den 7 juni 2013 inkomma med kommentarer, synpunkter och information via brev, telefon eller e- post till projektets kommunikatör, se kontaktuppgifter på sida 7. MKB är en del av ansökan om miljötillstånd som kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen hos länsstyrelsen i Dalarna, som är den myndighet som kommer att pröva ansökan och fatta beslut. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och här finns då ytterligare en möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet.
7 Kommunikatör för projekt Hälsingeskogen: Stina Rydberg Pöyry SwedPower AB Box 1002 Gullbergs Strandgatan 8 405 21 Göteborg stina.rydberg@poyry.com Telefon: 076-136 85 45 Projektledare för projekt Hälsingeskogen: Rebecca Palmgren Pöyry SwedPower AB rebecca.palmgren@poyry.com Telefon: 0706-393 312
2 UTREDNINGSOMRÅDE HÄLSINGESKOGEN 8 Bergvik skog genomförde under 2011 en screening av bolagets marker ur vindkraftperspektiv. Elva områden valdes ut för förstudier och södra delen av Ovanåkers kommun var ett av dem. Förstudien för det som nu kallas projekt Hälsingeskogen genomfördes under hösten 2011 - våren 2012 av Pöyry SwedPower, på uppdrag av Bergvik Skog. Området var ett av fyra på Bergvik Skogs mark som visade sig vara så intressanta för etablering av en större vindkraftpark att en ansökansprocess påbörjades. Ansökningsprocessen för projekt Hälsingeskogen inleddes med samråd och inventeringar. De studier och inventeringar som har genomförts är naturvärdesinventering, fågelinventeringar (rovfågel och häckfågel), fladdermusstudie, kulturvärdesinventering (förstudie samt fältinventering), landskapsanalys samt geohydrologisk utredning. Se även avsnitt 3.7. Bergvik Skog har baserat på de synpunkter som framkommit under den hittillsvarande samrådsprocessen utrett flera olika alternativ och har nu tagit fram det anpassade projektområde som redogörs för i detta samrådsunderlag. 2.1 Lokalisering och utformning Området ligger i södra delen av Ovanåkers kommun i Gävleborgs län. Utgångspunkten är att kunna utnyttja området så effektivt som möjligt, det vill säga få ut högsta möjliga elproduktion av det markområde som tas i anspråk med skälig hänsyn till övriga intressen. Det handlar både om ekonomi och om god hushållning med markresursen. Genom projektet har ett antal olika utföranden studerats. Alternativt utförande har i detta fall handlat om följande parametrar: områdesavgränsning, antal vindkraftverk, tornhöjd, rotordiameter, maskinernas effekt samt placering. Ju högre verk och större rotordiameter samt ju fler antal vindkraftverk desto mer vindkraftsel kan produceras. Inledningsvis tittade Bergvik på ett större område än det nu föreslagna projektområdet. Förstudieområde 1 var det som utreddes i förstudien hösten 2011-vintern 2012 Förstudieområde 2 är det utredningsområde som initialt utreddes när Bergvik beslutat inleda en ansökningsprocess. I jämförelse med område 1 har bl. a mindre vindrika områden tagits bort. Samrådsområde 1 var det som användes i samrådsomgång 1. I jämförelse med förstudieområde 2 har bl. a. på Ovanåkers kommuns uppmaning större hänsyn tagits till omgivande bebyggelse (därav minskning mot Svabensverk samt borttagande av område längs med väg 50) och även avstånd till Ovanåkers stora opåverkade område i nordväst. Mer privat mark i nordvästra området inkluderades också. Förstudieområde 1 Förstudieområde 2 Samrådsområde 1
Under den samrådsprocess som nu varit så har många synpunkter inkommit. Många närboende har känt oro över att det finns planer på att deras närområde ska förändras. Landskapsanalys, fotomontage och fältinventeringar har gjorts och många parallella diskussioner har pågått och analyser har gjorts. Bergvik Skog har försökt möta de röster som hörts och till slut kommit fram till att ta bort det nordvästra området. I det sydöstra området har gränsen flyttats från Falu och Bollnäs kommungränser och även i nordväst har området minskat. För de närboende innebär det att ljud och synintryck i t ex i byarna Flät och Gårdviksbo påtagligt reducerats eller försvunnit. Det projektområde som vi nu samråder om och som presenteras vidare i detta samrådsunderlag framgår av kartan nedan. 9 Projektområdet (Samrådsområde 2) inklusive Bergvik skogs mark samt kommunens planområden. 2.1.1 Boxmodellen Kommande tillståndsansökan kommer att upprättas för utvalt område enligt den så kallade boxmodellen och inte för specifika koordinater. Som en del i ansökan kommer en lista att upprättas med de restriktioner p.g.a. motstående intressen som avses iakttas. Exempel på sådana restriktioner som Bergvik Skog i dagsläget avser att ta hänsyn till vid den slutliga placeringen av verken är t ex: Natura 2000-område Riksintresse naturvård Naturreservat Nyckelbiotoper Biotopskyddade områden Våtmarker klass 1 och 2
Bergviks frivilliga avsättningar Skyddsavstånd till fågellokaler med kända särskilt känsliga arter vid vindkraftetableringar Fasta fornlämningar och bevarandevärda övriga kulturhistoriska lämningar Områden med höga natur- och kulturvärden av ovanstående typer identifierade i inventeringar Inga närboende ska få en högre ljudnivå än 40 db(a). Ett avstånd på minst 1000 m kommer hållas till bebodda hus oavsett typ av verk. Riktvärden för skuggbildning från vindkraftverken I praktiken leder ljudkravet till att avståndet i de flesta fall är betydligt större än 1000 m. I Hälsingeskogen är det bara ett bebott hus som ligger på ca 1000 m avstånd från parkgräns. Dessa restriktioner, tillsammans med eventuellt i tillståndet tillkommande restriktioner och tekniska restriktioner, bildar restriktionsytor. Vindkraftverken kommer att placeras inom ansökningsområdet men utanför restriktionsytorna. De av Bergvik föreslagna slutliga restriktionerna för placeringarna utarbetas under tillståndsprocessen och anges i ansökan. Restriktioner kan alltså sedan tillkomma eller ändras i samband med att miljötillstånd meddelas för vindkraftparken. Tillståndsansökan planeras med det reviderade projektområdet omfatta maximalt 86 vindkraftverk med en totalhöjd av max 220 meter. I ansökan kommer en slutlig exempellayout finnas redovisad som är möjlig att bygga med en verkstyp som nu finns på marknaden och dess källjud samt med hänsyn tagen bland annat till vindmätningar och synpunkter som framkommit i samråd 2 etc. Den utarbetade exempellayouten i ansökan kommer således att utgöra exempel på möjliga placeringar och utformas så att den ur ljudsynpunkt utgör ett worst case eftersom vindkraftverken placeras så nära de närmsta bostäderna att de maximalt får ljudnivån 40 db. Redovisning kommer ske bl. a. som kartor och fotomontage. Slutligt val av vindkraftsturbin samt antal och storlek som faktiskt kommer byggas kan tidigast göras i samband med investeringsbeslut, vilket först kan tas efter det att miljötillståndet vunnit laga kraft. Antalet verk som kommer att byggas kommer dock inte överstiga de 86 verk som ansökan planeras omfatta. Varje turbin har sina karaktäristiska minimiavstånd på grund av turbulensskäl och källjud. Teknikutvecklingen går fort fram, därmed förändras dessa. För att kunna få den mest energioptimerade vindkraftparken krävs då en boxmodell där vindkraftverken placeras på ett optimalt sätt utanför restriktionsytorna. De slutliga placeringarna av vindkraftverken kommer alltså vara beroende av valet av vindkraftsturbin och maximal höjd, resultat från vindmätning samt restriktionsytorna. Bergvik Skog kommer i ansökan att begära att samråd ska ske med tillsynsmyndigheten för att få de slutliga exakta placeringarna av verken godkända utifrån de restriktioner som fastställts i miljötillståndet. Om källjudet hos nya typer vindkraftverk skulle kunna minska i framtiden innebär det att de kan placeras närmare bostäder utan att 40 db överskrids. För Hälsingeskogens park är det endast ett bebott hus som ligger nära 40 db gränsen. Ur ljudsynpunkt är det varken värre eller bättre för närboende jämfört med exempellayouten eftersom ljudkravet alltid måste innehållas. Ur synbarhetsynpunkt blir det dock ett värre fall. Eftersom worst case bör visas även ur synbarhetssynpunkt kommer fotomontage också att redovisas där vindkraftverk placerats på minimiavståndet om 1000 m från bostäder (i praktiken endast ett bebott hus) eller intill parkgränsen. Det bör påpekas att detta är ett konstruerat, teoretiskt och mycket osannolikt scenario. Befintligt vägnät fram till och i vindkraftparken kommer till viss del att behöva förstärkas och kompletteras. Vilka vägar som behöver breddas och förstärkas, vilka nya vägar som behövs samt utformningen av dessa utreds för närvarande. Nya vägar kommer att anläggas med minsta rimliga 10
11 miljöintrång, om möjligt helt inom fastmarksområden. Endast om nödvändigt kommer våtmarker att passeras. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel inom vindparken. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt möjligt att följa vägarna. Anslutningen till överliggande elnät utreds för närvarande. Förstahandsalternativet är att ansluta parken via luftledning till 400 kv-nätet i en planerad uppkopplingsstation i Grönviken, söder om Lingbo i Ockelbo kommun. Anslutningen till överliggande elnät prövas, enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. Mätmaster för vindmätning kommer att uppföras. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt gällande lagstiftning. Sannolikt kommer de också att förses med radar som håller hinderbelysningen släckt intill dess att flygplan närmar sig. 2.1.2 Antal verk och exempellayout Då Bergvik har valt att gå vidare med ett mindre område (jämfört med samråd 1) är det inte möjligt att bygga lika många vindkraftverk som tidigare diskuterats. Ansökan kommer därför att omfatta maximalt 86 verk och en exempellayout har utarbetats. För att i slutändan kunna utnyttja aktuellt projektområde på bästa möjliga sätt så kommer ansökan att utformas enligt boxmodellen (se avsnitt 2.1.1). Karta över exempellayouten presenteras nedan: Projektområde inklusive exempellayout.
2.1.3 Ljud- och skuggberäkningar För exempellayouten (avsnitt 2.1.2.) har tre olika ljudberäkningar gjorts för att illustrera ljudbilden med tre olika verkstyper. Detta för att kunna ta hänsyn till ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Se kartbilderna nedan. Den första är gjord med en vindturbin (SWT-3.0-113) med rotordiameter om 113 m samt en tornhöjd på 122 m (ca 178 meters totalhöjd). Den andra är gjord med en vindturbin (V112-3.0) med rotordiameter om 112 m samt en tornhöjd på 119 m (ca 175 meters totalhöjd). Den tredje är gjord med en vindturbin (V90-2.0) med rotordiameter om 90 m samt en tornhöjd på 105 m (ca 150 meters totalhöjd). För ljud gäller att ljudet på marknivå med dessa totalhöjder är lika med eller teoretiskt till och med något högre än ljudet från samma vindkraftverk men med den maximala totalhöjden av 220 m. Orsaken är att med ett högre torn befinner sig ljudkällan längre bort. Ljudberäkningar baseras på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Layouten utformas så att inga närboende ska få en högre ljudnivå än gällande begränsningsvärde på 40 db(a). Även skuggbildning från vindkraftverken beräknas och gällande riktvärden följs. Vid soligt väder orsakar ett vindkraftverk i drift en rörlig skugga. På ett avstånd från verket om cirka 3 km är skuggorna normalt inte synliga och på ett avstånd om cirka 1,5 km uppfattas de diffust. Skuggorna kastas som längst då solen står som lägst och följer solens rörelse över dagen. Myndighetskravet är att man ska klara max 8 timmar skugga per år vid ett bostadshus. Om beräkningar visar att den faktiska skuggtiden kan komma att överskridas så kan det bli aktuellt att installera skuggdetektorer som gör att verken stängs av under kortare stunder. 12 Projektområde inklusive exempellayout samt ljudutbredningslinjer för SWT-3.0-113.
13 Projektområde inklusive exempellayout samt ljudutbredningslinjer för V112-3.0. Projektområde inklusive exempellayout samt ljudutbredningslinjer för V90-2.0.
2.2 Områdesbeskrivning och terrängegenskaper Området består övervägande av skogsmark med tall och gran som dominerade träslag. Marken består till stor del av morän med få inslag av berg i dagen. Mindre partier med blockig terräng förekommer. Höjden över havet varierar från ca 300 till ca 450 m. Mellan höjdpartierna finns det våtmarker och i anslutning till våtmarkerna finns mindre sjöar/tjärnar inom området. Inom området bedrivs skogsbruk och några större hyggen förekommer. 2.3 Vägnät och transporter Befintligt vägnät är omfattande och täcker in stora delar av området. Vägnätet bedöms överlag ha god skogsbilsvägstandard med vägbredder på 3,0 4,5 m, se bilder nedan. Befintligt vägnät kommer att kunna utnyttjas för transporter av vindkraftverk. Vissa sträckor behöver åtgärdas genom förstärkning, breddning, utjämning av svackor och krön och uträtning av kurvor. Riksväg 50 ligger väster om området i syd-nordlig riktning. Närmaste hamnar till området ligger i Söderhamn och Gävle. 14 Väg inom projektområdet 2.4 Översiktsplaner och detaljplaner 2.4.1 Ovanåkers kommun Ovanåkers kommun har tagit fram en tematisk översiktsplan - Vindkraft och stora opåverkade områden - Ovanåkers kommun. Planen vann laga kraft 2011-10-26. Aktuell tematisk översiktsplan togs fram i samverkan med Söderhamns, Ockelbo och Ovanåkers kommuner. Inom kommunen har fem områden bedömts lämpliga för vindkraftutbyggnad. Område VK4 ligger helt inom Hälsingeskogen. I kommunens arbete med att ta fram lämpliga områden för vindkraft
undersöktes totalt elva områden för vindkraft, men sex områden valdes bort med hänsyn till naturoch kulturvärden, landskapsbild, försvarsintressen mm. 15 Kommunen har utsett ett 200 km 2 stort område i kommunens sydvästra del, nordväst om Hälsingeskogen, som stort opåverkat område. Området benämns Del av Tälningens-Mållångens sjösystem samt del av Västra skogsbygden. Området kännetecknas av vildmarkskaraktär och orördhet. Inom detta område får vindkraft inte förekomma. Kommunen tar inte ställning till maximal storlek på områden eller till vindkraftverkens höjd. Utdrag ur plankartan för Ovanåkers kommun. En Schematisk områdesavgränsning för Hälsingeskogen är inlagd av sökande på kartan, med rödbrun markering. I Svabensverk finns ett område som omfattas av detaljplan för bostadsbebyggelse. 2.4.2 Övriga planer Grannkommunerna Falun och Bollnäs har, liksom Ovanåker, utsett stora opåverkade områden i sina kommunala planeringsunderlag. Kartan nedan visar dess utbredning i förhållande till Hälsingeskogens projektområde. Områdesavgränsningen är gjord med respektavstånd till dessa stora opåverkade områden i samråd med berörda kommuner.
I Bollnäs kommun sydöst om parken finns ett område (Norrmalm) som är planlagt som utredningsområde. Inom området finns även ett riksintresse för vindbruk. 16 Planområden i projektområdets närhet. 2.5 Myndigheter, berörda instanser, organisationer och förenings-/näringsliv En dialog har förts med berörda myndigheter/instanser samt organisationer, föreningar, näringsidkare etc. som identifieras under samrådsprocessen. En fördjupad diskussion har uppmuntrats och separata möten har genomförts allt för att få så många synpunkter som möjligt i ett tidigt skede för möjligheten att modifiera projektet innan en ansökan om tillstånd lämnas in. 2.6 Närboende, fritidsboende och bostadsinventering Området runt projektområdet består av ett flertal fastigheter med hus. Det rör sig om är året-runt-hus, fritidshus samt jaktstugor och fäbodar. De hus som klassas som året-runt och fritidshus har beaktats särskilt med avseende på ljud och skuggor från vindkraftverken. Ett arbete har gjorts för att fastställa vilka hus som är bebodda och även för att föra en dialog med de berörda om den påverkan parken kommer att ge. Även här har Bergvik Skog haft möten med enskilda och grupperingar av grannar och föreningar för att få alla tillräckligt informerade och för att få in synpunkter. 2.7 Riksintresse vindkraft Inga riksintresseområden för vindkraft ligger inom projektområdet. Kartan (se 2.4.2.) över planområden visar de närmaste utpekade riksintresseområdena. Ett område ligger sydväst om Skålsjön. Delar av området har inte kommit att ingå i det kommunala vindkraftområdet VK4 då det ansågs ligga för nära Skålsjön när den tematiska översiktsplanen för vindkraft togs fram. Dock är området fortfarande av Energimyndigheten klassat som ett riksintresse för vindbruk. Mellan 2011-2013 pågår revideringen av dessa riksintresseområden. Det nya förslaget är ute på remiss nu. I det
förslaget återfinns inte något område sydväst om Skålsjön. Ett riksintresseområde öster om projektområdet (inom utredningsområde Norrmalm), som ligger i Bollnäs kommun finns fortsatt kvar i Energimyndighetens förslag. 17 3 ÖVRIGA INTRESSEN I OMRÅDET I avsnitten nedan listas de övriga intressen som har identifierats i anslutning till Hälsingeskogen. Hänsyn har tagits till dessa intressen vid utformning av områdesavgränsning samt vid placeringar enligt exempellayouten - i enlighet med rekommendationer. 3.1 Riksintressen Inga områden av riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö berörs av områdesavgränsningarna för Hälsingeskogen. Inte heller berörs något område av riksintresse för friluftsliv. 3.1.1 Kultur Ett riksintresse för kultur är Brattskuruvallen-Skålsjöns fäbodmiljö ca 4 km norr om utredningsområdet. I sydväst, ca 2,5 km från området ligger Björnås (fornlämningsmiljö med fångstgropssystem) och i sydväst ligger också Grejsans fäbodar. Delar av sjön Amungen i väster är också av riksintresse för kultur. 3.1.2 Natur Häsbodalen, som utgör ett riksintresse för naturvård, gränsar till projektområdet i nordöst. Där finns värden som rör geovetenskap, odlingslandskap, naturbetesmark, flora, äng, fauna, sjö, vattendrag, myrkomplex och mosse. Natura 2000-områden enligt 7 kap. miljöbalken är också riksintresseområden. I Falu kommun, 1 km söder om områdesavgränsningen, ligger Rotsjön som är ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. De naturtyper som ingår enlig habitatdirektivet är öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, västlig taiga samt dystrofa sjöar och småvatten. 3.1.3 Kommunikation Väg 50 planeras enligt Trafikverket bli riksintresse för kommunikation.
18 Karta över riksintressen i och runt projektområdet.
3.2 Skyddade områden 19 3.2.1 Skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Som nämndes i avsnitt 3.1.2 så ligger i Falu kommun, ca 1 km söder om områdesavgränsningen, Rotsjön som är ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. I sydväst, vid Svabensverk, ligger vattenskyddsområdet Svabensverk 1:31. Längre västerut finns ett antal mindre områden med biotopskydd. Se även strandskydd, avsnitt 3.8.2. Skydd av områden. Kartan redovisar de områdesskydd som finns i och runt projektområdet.
3.2.2 Viktiga inventeringar/planer Inom området finns ett antal våtmarker samt objekt i länsstyrelsens naturvårdsprogram (Häsbergsmyran klass 3 samt Gäddviksbo klass 3). Våtmarkerna inom projektområdet håller klass 2 (höga naturvärden) och 3 (objekt från relativt höga till ringa bevarade naturvärden). I projektområdets närhet finns även naturvärden enligt uppgift från Skogsstyrelsens GIS-databas (Skogens pärlor). Ca 4 km norr om området finns ett myrkomplex med högt klassade nordliga mossar och kärr. 20 Förekommande områden som omfattas av våtmarksinventering (VMI), klass 1 och klass 2, myrskyddsplanen samt Länsstyrelsens naturvårdsprogram. 3.3 Övriga intresseområden Flygfart Inga flygplatser finns inom 55 km från Hälsingeskogen. Närmsta flygplats är Helsinge Airport i Söderhamn. Den 31 oktober 2011 beslutades att flygplatsen skulle läggas ned, nedläggningen är genomförd och flygplatscertifikatet återlämnat. 3.4 Övriga intresseområden - Totalförsvarets intresseområden Försvaret har tillfrågats och sagt nej till ett antal föreslagna vindkraftsverksplaceringar i tidigt layoutförslag. På grund av detta utgår en area av ca 900 ha (21 %) av projektområdet som möjlig yta för placering av vindkraftverk. Denna redovisas inte av sekretesskäl.
3.5 Bergvik Skogs avsättningar inkl nyckelbiotoper 4030700 Inom område Hälsingeskogen har Bergvik Skog gjort ett antal frivilliga avsättningar. I redovisade områden ingår också, av Bergvik avsatta, nyckelbiotoper. Det rör sig i första hand om avsatt gammal skog. 21 Bergvik Skogs frivilliga avsättningar inkl nyckelbiotoper 3.6 Utförda inventeringar Naturinventering, arkeologiinventering, fågelinventering, fladdermusstudie (översiktlig) samt geohydrologisk utredning är de inventeringar som utförts under 2012. Samtliga inventeringar är genomförda för hela samrådsområde 1. I ansökan kommer att redovisas omarbetade inventeringsrapporter som redovisar inventeringsresultatet för det mindre samrådsområde 2. Nedan redovisas kort resultatet. 3.6.1 Kulturmiljövärden - arkeologiinventering På uppdrag av Bergvik Skog AB har Arkeologicentrum under senhösten år 2012 genomfört en kulturmiljöutredning inklusive frivillig arkeologisk utredning (steg 1) i området för planerad vindpark Hälsingeskogen i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering. Därutöver har platsbesök gjorts i utvalda kulturmiljöer utanför projektområdet men inom vindparkens influensområde. Kulturhistoriska lämningar med synlig begränsning ovan jord har registrerats och terränglägen, lämpliga för fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord, har identifierats för eventuell senare särskild arkeologisk utredning (steg 2, utredningsgrävning). Vid vindkraftprojekteringen kommer Bergvik Skog att ta hänsyn till inventeringsresultatet så att de mest skyddsvärda objekten t.ex. fornminnen skyddas helt. Inga vindkraftverk kommer att placeras där det finns ett fornminne och inga nya vägar kommer att dras på sådana platser heller. Vad gäller övriga
kulturminnen, t ex rester av vanliga kolmilor (resmilor), kommer man att så vitt möjligt är undvika dessa och minimera skador på dem. Se karta nedan. 22 Karta över fasta fornlämningar som skyddas enligt KML samt möjliga fasta fornlämningar (bevakas/undviks) 3.6.2 Naturinventering Calluna AB har haft i uppdrag att göra naturvärdesinventeringen. Sjöar och vattendrag ingick inte i inventeringen. Syftet var att redogöra för och redovisa graden av naturvärde. Fältinventeringen utfördes 3-7 juli samt 16-20 juli 2012. Skogarna har en lång historik av brukande. Landskapet är starkt påverkat av kalhyggesbruk. Trots det hårda utnyttjandet har inventeringen hittat betydande areal med naturvärden. Vid fältbesöket klassas områdena i en tregradig skala, klass 1 höga naturvärden, klass 2 påtagligt naturvärde och klass 3 visst naturvärde. Bergvik skog kommer att undanta områden av klass 1 och klass 2 områden från placering av vindkraftverk.
23 Karta över naturvärdesinventeringens områden av klass 1 (höga naturvärden) och 2 (påtagliga naturvärden) 3.6.3 Fågelinventering Grouse Expeditions har på uppdrag av Bergvik Skog genomfört en inventering samt sammanställt känd information om förekomsten av örn i Hälsingeskogen och resultatet presenteras nedan. En spelflyktsinventering genomfördes av Grouse Expeditions mellan den 20 februari och den 15 mars 2012. Inventeringen visade att väldigt få örnar rör sig i området och genom kontakt med örngruppen och ornitologer från Dalarnas och Hälsinglands ornitologiska förening framgick att det inte fanns någon känd häckning inom området. En förnyad inventering gjordes även under feb-mars 2013, vilken inte heller indikerade häckning. I början av april 2013 kom emellertid en observation av örn till Kungsörnsgruppens kännedom som efter kontroller vidarebefordrade informationen till Bergvik Skog. Undersökningar i fält gjordes omgående av Bergvik skogs inventerare och spelflykt observerades. Detta och observationer i övrigt gör att det sannolikt handlar om en nyetablering. Av sekretesskäl kommer ytterligare information om platsen för observationerna ges muntligen till länsstyrelsen, Ovanåkers kommun och miljöprövningsdelegationen. Eventuell häckning kommer att undersökas senare då den mest känsliga perioden har passerats. Den avses att göras tillsammans med Kungsörnsgruppen. Informationen kommer att användas i ansökan för att beskriva den hänsyn Bergvik Skog kommer att ta till kungsörnarna. På uppdrag av Bergvik Skog AB har Grouse Expeditions även gjort en häckfågelinventering inom och runt det projekterade området Hälsingeskogen. Hela studien har genomförts mellan februari och augusti 2012.
3.6.4 Fladdermusstudie På uppdrag av Bergvik Skog AB har Grouse expeditions gjort en fladdermusstudie. Studien kom fram till att fladdermusfaunan var mycket begränsad och att endast våra vanligaste arter förekom i låga antal. Mot bakgrund av biotopstudie som gjorts och stärkt av närliggande resultat görs bedömningen att en fältinventering med ultraljudsdetektorer ej är nödvändig. 24 3.6.5 Geohydrologisk utredning Företaget Melica fick i juni 2012 i uppdrag av Bergvik Skog att beskriva de geohydrologiska förutsättningarna inom utredningsområdet för vindkraftprojekt Hälsingeskogen. Hänsyn till vattenfrågor behövs vid byggnad och ändring av vägar. Normal placering av vindkraftverk, på höjder, ger normalt mycket begränsad påverkan på hydrologin. Vilket avrinningsområde som väljs för placeringen bestämmer vilket nedströmsområde som påverkas. Geohydrologin kommer att utredas vidare vid en detaljprojektering. 3.7 Övrigt 3.7.1 Friluftsliv Området och dess omgivning används idag till bärplockning, jakt, fiske och vandring/skidåkning. Leder (vandringsleder, skoterleder, skidspår) är främst koncentrerade till området kring Skålsjögården (väster om gården samt i sydost ner mot Häsbosjön) dvs. 4 km nordväst om området Den led som löper genom projektområdets norra del är Gruvbergsleden och i sydöstra delen av Hälsingeskogen går en cykelled samt en skoterled. 3.7.2 Strandskydd och flodpärlmussla Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Åtaganden om strandskydd av sjöar och åar samt större tjärnar kommer att göras i ansökan men Bergvik Skog kommer att begära att bäckar, diken, mindre tjärnar, gölar och andra vattensamlingar undantas från strandskyddet. Inventering av flodpärlmussla har gjorts i området intill parken (se karta nedan). Hotfaktorer för musslorna är förändringar i vattenmiljön såsom tillförsel av organisk/oorganiskt material samt grumling och direkta giftutsläpp.
25 Resultat av inventering av flodpärlmusslor i närheten av projektområdet 3.7.3 Radiolänkar Vid förfrågan till Post- och Telestyrelsen (PTS) framkom att Telia Sonera Sverige AB, Broadband Technology Solutions samt Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) kan ha länkar inom området. Dessutom meddelade PTS att tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet: TeliaSonera AB, Hi3G Access AB samt Net4Mobility. Förfrågan avseende radiolänkar har skickats till de fem operatörerna och samtliga har svarat. Hi3G Access har inga länkstråk i området. MSB har två länkar i området, från Långtjärnsberget, åt öster till mast på Gruvberget, Bollnäs kommun. Den andra går från Långtjärnsberget åt NV till mast på Gymåsberget, Våxna. Från centrum på vindkraftverket till länkstråken vill operatören ha ett avstånd om minst 120 meter. Net4Mobility har svarat att Telenor och Tele2 svarar på deras förfrågningar och förfrågningarna har därför skickats vidare dit. Telenor har inga länkstråk i området. Tele2 har tre radiolänkar inom området. Operatören kräver en fri gata på 300 m (150 m på var sida om stråket). För radiomast krävs en fri cirkel på 300 m i radie kring siten. TeliaSonera har också länkstråk i området. En frizon om 100 m på var sida om länkstråket krävs samt ca 350 m runt antennbäraren.
26 Radiolänkstråk som berör området. 3.7.4 Teracom En förfrågan har genomförts på Teracoms hemsida. Av det som framgår på hemsidan finns inga länkar inom berört område och vid förfrågan som baserade sig på slumpmässiga koordinater inom området har Teracom inget att erinra. 4 VINDRESURS OCH PRODUKTION I förstudien har vindförhållandena i området granskats med hjälp av vindberäkningsmodellerna MIUU 2007 (Uppsala Universitet Mesoscal model) och WRF (The Weather Research & Forecasting Model), vilka har visat på att vindklimatet i området är gott och modellerna visar en ganska jämn fördelning av vindhastigheten över hela området. Figuren visar resultatet av MIUU-modellens senaste kartering (2011).
27 Vindklimatet i området enligt MIUU 2011. Vindmätningar pågår i området sedan juli 2011. Den normalårsjusterade vindhastigheten vid mätplatsen är 7,8 m/s på 120 meters höjd (normalårsjusterad på 12 månaders sodardata från Triventus Consulting rapport; Vind- och Flödesanalys Vindkraftområde Hälsingeskogen.) Vindkraftverken kommer ge en årsproduktion på ca 9 GWh/verk (beroende på navhöjd, rotordiamater och typ i övrigt). 5 ELANSLUTNING I dagsläget finns det två förslag på anslutningspunkter mot överliggande nät för vindkraftparken Hälsingeskogen: Den planerade stamnätsstationen i Grönviken utanför Lingbo Placering av station för anslutning till 400 kv-ledningen som går i nord-sydlig riktning strax öster om Hälsingeskogen. Vilken av dem som är lämpligast kommer att utredas. Anslutningen av vindkraftparken sker via det interna nätet som troligtvis kommer att bestå av 36 kv kabelradialer. Kabelradialerna kommer i sin tur vara kopplade mellan vindkraftverken och en (eller möjligen två) transformatorstation inom eller i anslutning till projektområdet. Från transformatorstationen dras sedan 130 eller 220-kV kraftledningar till någon av de föreslagna anslutningspunkterna. Koncession för detta kommer att sökas i särskild ordning enligt ellagen.
Det interna elnätet kommer till största delen att förläggas i eller strax bredvid befintliga eller nya vägar och hänsyn kommer att tas till motstående intressen samt till markens egenskaper, för minsta möjliga påverkan. I ansökan kommer att redogöras för Bergvik Skogs åtaganden därvidlag. 4030700 28 6 LOKAL FÖRANKRING OCH EXTERN INFORMATION 6.1 Syfte och mål Bergvik Skog äger nästan 40 % av landarealen i Ovanåkers kommun. På grund av sin storlek och den långsiktiga arten av företagande som Bergvik Skog representerar, har man ett stort intresse av goda och långsiktiga relationer med de människor som berörs av deras aktiviter. Man eftersträvar därför en stark lokal förankring av sina vindkraftsplaner. Den lokala förankringen har till syfte att skapa lokal förståelse och acceptans för det aktuella vindkraftprojektet. Arbetet ska identifiera konsekvenser, positiva som negativa, för människor, näringsliv, natur osv. Man vill också kunna föreslå åtgärder för att hantera de negativa konsekvenser som projektet medför. Bergvik Skog vill också stärka kännedomen om företaget lokalt och skapa en långsiktig, positiv relation med människor, föreningsliv, näringsidkare och andra i området. 6.2 Kommunikationspolicy Det är viktigt med en lokal förankring och strävan är att utveckla projekt i öppen dialog med bygd och kommun. Bergvik har under hösten arbetat med aktiva insatser inom projektområdena för att stärka den lokala förankringen. Man är också positiv till lokalt delägande och bygdepeng ses som ett medel för att nå lokal förankring. För att nå lokal förankring och acceptans för vindkraftsplanerna har Bergvik försökt identifiera lokala grupper och deras inställning till vindkraftsplanerna och ambitionen har varit att planeringsprocessen ska präglas av öppen och rak dialog med lokala aktörer, särskilt gentemot grupper som har en kritisk inställning till det aktuella projektet. Det är viktigt att de boende i området får tydlig och saklig information, både om vindkraft i allmänhet, det aktuella projektet och processen kring det senare. 6.3 Informationskanaler Projektet har kommunicerats med allmänheten via samråd och andra personliga möten. Kontakt med de närmast berörda, boende och fastighetsägare, näringsidkare och föreningsliv, har sökts via telefon och brev. Personliga möten har eftersträvats och projektets medarbetare har funnits tillgängliga för frågor via telefon och e-post. Projekt Hälsingeskogen har en egen hemsida kopplad till Bergvik Skogs sida på internet. Där har information lagts ut löpande t.ex. inventeringsresultat och status för projektet.