Studiehandledning Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping
Hälsa Etik Lärande, del 2, (HEL2) är det andra utbildningsmomentet för interprofessionellt lärande där studenter vid Medicinska fakultetens professionsutbildningar studerar tillsammans för att skapa en gemensam kunskapsbas. De två andra integrationsmomenten är IPL1 (tidigare Hel1) och KUA (kliniska undervisningsavdelningar). Syftet är att du efter avslutade studier ska vara rustad för att arbete i interprofessionella team. Fokus under HEL2 är förbättringskunskap och interprofessionell kompetens. Interprofessionell kompetens handlar om att utveckla kunskap, attityder och förhållningssätt som gör att en anpassar sina egna professionella bedömningar och insatser i relation till andra professioners i patientens vårdprocess. Genom att lära med, om och av varandra skapas förutsättningar för att kunna arbeta i team, vilket i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och effektivitet i vården. Metodiken och några grundläggande verktyg inom förbättringskunskap introducerades under HEL1 genom det individuella förbättringsarbetet som ni genomförde. I HEL2 ska ni fortsätta att utveckla er interprofessionella kompetens genom att i basgrupper från olika utbildningsprogram tillägna er de teoretiska kunskapsområden inom förbättringskunskap som säkerställer att kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård vilar på kunskap och att vården kontinuerligt utvecklas och förbättras. Att kunna samarbeta med andra vårdprofessioner, känna till och tillvarata varandras professionella kompetens och erfarenheter i den egna praktiken dvs. att arbeta som ett interprofessionellt team - är en viktig del i att göra vården bättre och säkrare för patienten/ klienten/brukaren. Det är också centralt för att kunna uppnå målet om god vård i svensk hälso- och sjukvård. Förbättringskunskap finns således i ett större sammanhang. Nationellt jämförs kontinuerligt olika indikationer om vårdens kvalitet och resultat, inrapporterade av hälso- och sjukvårdens verksamheter, med syftet att bl.a. analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten (SKL 2014). Hälso- och sjukvården förväntar sig att framtida personal vet vad god vård innebär, kan identifiera skillnaden mellan vad som förordas att en ska göra och vad som faktiskt görs, och har kunskaper om hur en arbetar systematiskt för att minska dessa skillnader. Genom att ta vara på, reflektera och lära av erfarenheter i den egna praktiken så förväntas alla yrkesprofessioner inom vård och omsorg att bidra till en förbättrad kvalitet i den egna verksamheten. Interprofessional education is a necessary step in preparing a collaborative practice-ready health workforce that is better prepared to respond to local health needs. (WHO, 2010) Under HEL2 kommer ni att arbeta med ett praktiskt, verksamhetsanknutet förbättringsarbete från någon verksamhet inom Region Östergötland. På så sätt skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Linköpings universitet och personal inom Region Östergötland tillsammans utvecklar kunskap och kompetens i förbättringskunskap. I varje basgrupp blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna. Det innebär att du under HEL2 kan ha schemalagda aktiviteter som innebär resor mellan studieorterna Linköping och Norrköping.
Studenten ska efter fullgjort moment kunna tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens Förbättringskunskap omfattar teoretisk kunskap från flera vetenskaper. Innehållet i momentet HEL 2 tar sin utgångspunkt i begreppet god vård och hälso- och vårdens kvalitet vilket innebär bl.a. att kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och patientfokuserad, effektiv, jämlik hälsooch sjukvård som ska ges inom rimlig tid. Vidare ingår kunskap om förbättringsarbete på organisationsnivå, förändringskompetens och lärande. Under momentet presenteras tillämpningar av förbättringskunskap i klinisk verksamhet. Studenterna ska inhämta, bearbeta och tillämpa sina kunskaper inom förbättringskunskap genom att arbeta med ett verksamhetsanknutet scenario. I HEL 2 ingår också att synliggöra hur samarbetet mellan egen och andras professioner, ett interprofessionellt arbete, har betydelse för kvaliteten på vården. Basgruppsträffar (3 st) Rapport alt Poster - Förbättringsarbete i praktiken Storgruppsseminarium Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet (del 1 och 2) Medverkan i presentationen för verksamheten vid Region Östergötland Kursintroduktionen är på Kollektivet den 28 augusti, med start 13.15. Studenterna träffas i sina basgrupper i föreläsningssalen redan under måndagen för att lära känna varandra och jobba med lite praktiska övningar. Föreläsningarna speglar det innehåll som är angeläget att ta del av i kursen. Studenterna träffas i sin basgrupp och introduceras för varandra första dagen under föreläsningarna. Basgruppen träffas vid 3 schemalagda tillfällen samt vid en storgruppsträff, se separat schema. Basgruppen behöver också träffas utöver schemalagd tid. Vid den första schemalagda basgruppsträffen presenteras det verksamhetsanknutna scenariot av en kontaktperson från någon verksamhet inom Region Östergötland. Det är detta scenariot
studenterna arbetar med under resten av HEL 2. Studenterna använder gruppens kunskaper och erfarenheter till att gemensamt formulera frågor och inlärningsmål. Syftet är att utveckla sin professionella kompetens genom ett självständigt, undersökande och kritiskt förhållningssätt, samt att träna sin förmåga att arbeta i team. Problembearbetning, reflektion och eget ansvar är alltså centrala begrepp. Handledarens uppgift är att vägleda och utmana gruppen till aktiv problembearbetning och kritisk granskning. Det är också handledarens uppgift att bedöma basgruppens skriftliga rapport/poster. Sista basgruppsträff hålls samma dag som basgruppen redovisar sitt arbete för verksamheten. Tid för basgruppsträff bestäms i gruppen. Vid sista basgruppstillfället diskuteras också Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbete, slutvärdering av basgruppens arbete samt hur arbetet kan kopplas till interprofessionell kompetens och idéer om innovation (se bilaga Innovation: Förbättringskunskap från idé till praktik). Utvärdering i basgrupp utförs gemensamt efter varje basgruppstillfälle. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva, varandra och gruppens arbete vid varje basgruppstillfälle utifrån centrala processer som samspelar: problembearbetning, lärande, samarbete (se mer i den nya PBL-guiden : https://liu.se/medfak/utbildn/pedagogiskverksamhet/pblresurser?l=sv ). Utvärderingen genomförs utifrån reflektion om studentens: förmåga att arbeta enligt en problembearbetningsmodell förmåga att ta ansvar för sitt eget och gruppens lärande bidrag till att vara aktiv och förberedd förmåga att ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, kritiskt granska osv) Vid frånvaro från basgruppsträff hanteras komplettering i samråd med handledaren och deltagarna i basgruppen. För den enskilde studenten gäller inte bara att inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen, utan även att bidra till basgruppens lärande, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Kompletteringen krävs för godkänt på kursmomentet. Kompletteringar pga. frånvaro i basgrupp ska vara godkänd senast 15 september. Det verksamhetsanknutna scenariot har valts ut av HEL 2-ledningen tillsammans med kontaktpersoner i Region Östergötland. En kontaktperson har utsetts till varje basgrupp för att underlätta studenternas kontakter med verksamheten, och som stöd för studenternas förbättringsarbete. Varje basgrupp får scenariot presenterat för sig av kontaktpersonen vid det första basgruppstillfället på tisdagen 29 augusti. Studenterna ska tillsammans med kontaktpersonen, utifrån det givna scenariot, formulera en eller flera, väl avgränsade problemställningar som ska bearbetas. Studenterna förväntas inte att kunna genomföra ett fullständigt förbättringsarbete utan ska fokusera på någon del i PDSA-processen, t.ex. planering och kartläggning av problemområdet eller uppföljning av ett redan påbörjat förbättringsarbete. Vid fältstudiebesök ges studenterna möjlighet att t.ex. undersöka hur verksamheten fungerar, ställa frågor till anställda och/eller patienter eller undersöka annat av intresse. Efter fältstudiebesöket tar studenterna med sig erfarenheter och observationer tillbaka till
basgruppsarbetet och bearbetar problemställningen/-arna utifrån generell teori från förbättringskunskapens olika områden. Bearbetningen avslutas med att basgruppen sammanställer förbättringsarbetet i en skriftlig rapport eller en poster. Studenterna bestämmer i samråd med verksamhetens kontaktperson om dokumentationsform. Basgruppens problembearbetning presenteras vid ett storgruppseminarium. Seminarium är en undervisningsform som är avsedd att genom diskussion ge en fördjupad inblick i ett aktuellt problem/tema. Syftet är att utveckla förmåga till vetenskapligt tänkande och kritiskt förhållningssätt genom att tillsammans reflektera och resonera kring ett problem. Studenterna ska tillämpa inhämtade kunskaper samt vidareutveckla dessa genom att tillsammans fokusera på någon aspekt inom sitt respektive förbättringsområde. Seminariet ska bidra med fördjupad förståelse för förbättringsarbete och kvalitetsarbete och vara en hjälp för att sammanställa rapporten/postern. Seminariet ska bidra till att ge en fördjupad teoretisk koppling i förbättringsarbetet. - Basgruppshandledarna är moderatorer på seminariet. - Vid seminariet deltar alla studenter från storgruppen, basgruppshandledare samt ev. kontaktpersonerna. - Varje basgrupp disponerar ca 40 minuter för att presentera och diskutera sitt arbete. Basgruppen väljer att fokusera på någon aspekt i sitt arbete som är angeläget att diskutera och fördjupa teoretiskt. - Basgruppen ska initiera frågeställningar/diskussioner utifrån inhämtade kunskaper, tillvägagångssätt för inhämtandet av data, vilka resurser som har använts, erfarenheter av basgruppens arbete osv. - Alla studenter förutsätts att vara aktiva under seminariet. Seminariet är obligatoriskt. - En avslutande reflektion görs vid seminariet för att basgruppen tillsammans med handledaren diskuterar hur ni arbetar vidare för att slutföra rapporten/postern. Förbättringsarbetet sammanställs av studenterna i en skriftlig rapport, alternativt en poster. Förbättringsarbetet redovisas även muntligt i verksamheten. Studenterna mailar PPTpresentationen till kontaktpersonen innan presentationen. Rapporten ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet, och ska fungera som stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Innehållet ska visa på både generell teoretisk förståelse för förbättringskunskap och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. Rapporten ska först skickas till kontaktpersonen som ska ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. Sedan skickas rapporten till basgruppshandledaren för bedömning senast 7 september. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Efter
slutredigering av rapporten skickas den till basgruppshandledaren för slutligt godkännande senast 15 september. När rapporten är godkänd av basgruppshandledaren skickar handledaren rapporten/postern till ann-sofie.hultgren@liu.se som sammanställer resultat och meddelar resp. programadministratör som rapporterar in i LADOK. OBS! Studenterna ska lämna slutgiltig rapport, PPT-presentation samt all data (enkäter, mätningar etc) till kontaktpersonen vid RÖ när arbetet är avslutat. Rapporten ska innehålla en introduktion till området med teoretisk förankring, syfte, metod, resultat samt diskussion. En referenslista enligt något vedertaget system ska också finnas med samt eventuella bilagor med tabeller, diagram och de verktyg som använts. Skriv med 12 punkter och enkelt radavstånd. Spara som Word-dokument, inte i PDF eller liknande, så bedömaren kan skriva kommentarer direkt i dokumentet. Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet (ex. 23C, hygienrutiner på XX-avdelningen). Detta gör det lättare att hitta en specifik rapport. Eftersom rapporten inte är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logga på dokumentet. En framsida med titel på arbetet samt namn på författarna (basgruppens medlemmar) rekommenderas. Postern ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet, och ska fungera som stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Innehållet i postern ska följa liknande struktur som rapporten men i kortform, dvs. en kortare generell teoretisk beskrivning av förbättringsarbetet och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. I en bilaga till postern ska en fördjupad beskrivning och motivering av teoretisk bakgrund, metod samt diskussion som inte ryms på postern finnas med. Denna bilaga kan vara 2-3 sidor, inkl. referenser enligt något vedertaget system. Postern inkl. bilaga ska först skickas till kontaktpersonen som ska ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. Sedan skickas postern med bilagan till basgruppshandledaren för bedömning senast 7 september. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Efter slutredigering skickas postern med bilaga till basgruppshandledaren för slutligt godkännande senast 15 september. När postern inkl. bilaga är godkänd av basgruppshandledaren skickar handledaren postern inkl. bilagan till ann-sofie.hultgren@liu.se som sammanställer resultat och meddelar resp. programadministratör som rapporterar in i LADOK. OBS! Studenterna ska lämna slutgiltig poster och bilaga, PPT-presentation samt all data (enkäter, mätningar etc) till kontaktpersonen vid RÖ när arbetet är avslutat. Postern ska innehålla en kortfattad introduktion till området, syfte, metod, resultat samt diskussion. En poster är därmed en rapport i kortformat. Följ gärna LiU s postermall i ppt (tillgänglig via liu.se). Eventuell kostnad för tryck av postern står studenterna eller
verksamheten för detta behöver avhandlas i god tid. Tänk på detta när du gör en poster: - Gör postern så intressant som möjligt så att den snabbt fångar uppmärksamhet. Endast det av verkligt värde ska vara med. Det viktigaste budskapet först! - Postern ska kunna läsas på ca två meters avstånd, vilket kräver stor punktstorlek. - Ett liggande posterformat ökar läsbarheten. - Ha gärna med bilder, tabeller, verktyg för att visualisera ert arbete. Placera era namn högt upp, vid titeln. - Svart text på ljus pastellbakgrund är lättast att läsa. Använd 2 grundfärger och max 4 komplementfärger. Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet (ex. 23C, hygienrutiner på XX-avdelningen). Detta gör det lättare att hitta ett specifikt dokument. Eftersom postern inte är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logga på den. Studenten ska kunna: göra val och skapa sammanhang mellan de olika delarna i rapporten/postern relatera till och tillämpa relevant teori och fakta i bearbetningen av det verksamhetsbaserade scenariot värdera sin metod och sitt resultat i relation till teori och fakta Denna reflektion är till för basgruppens slutvärdering till sista basgruppstillfället och består av två delar. 1. Studenterna ska gemensamt skriftligt beskriva hur de har fördelat arbetet inom basgruppen med det verksamhetsbaserade scenariot, inkl. rapport/poster. 2. Studenterna ska också tillsammans värdera hur var och ens professionella kunskap och kompetens har tillämpats i gruppens arbete i hela kursmomentet och hur detta har påverkat det interprofessionella lärandet. Studenterna väljer hur detta dokument ska utformas. Dokumentet ska skickas till basgruppshandledaren senast 2 arbetsdagar innan sista basgruppstillfället, dvs. senast 8 september. Vid sista basgruppstillfället, den 13 september, diskuteras detta. Kursen motsvarar 2 veckors heltidsstudier (80 timmar/ student). De 2 första veckorna är avsatta enbart för HEL 2. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc. är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare.
Föreläsningarna syftar till att sammanfatta och belysa aktuell teori och forskning och därmed inspirera till förbättringsarbete. Notera onsdagens fm som avslutas med ett s.k. Think-Tank, då basgrupperna har möjlighet att få inspel från föreläsarna om vilka teorier och/eller verktyg som kan vara användbara i respektive förbättringsarbete. Förbered gärna frågor. Föreläsningar HEL2. Samtliga föreläsningar ges i Kårhuset Kollektivet, Linköping. Dag Tid Föreläsningsrubrik och fokus Föreläsare Måndag 28 aug 30 augusti 13.15 13.55 Introduktion. Inkluderar upplägg och lärandemål samt presentation i basgrupperna. 13.55-14.40 Patientsäkerhet. Området patientsäkerhet och begreppen individ- resp. systemsyn; hur vanligt är skador i vården? Vilken typ av skador är vanligast? Vilka är framgångsfaktorerna för bättre patientsäkerhet? Film: Lex Sören. 15.10-15.50 Kvalitet och utveckling varför förbättringsarbete. vad är förbättringskunskap, varför behövs det och hur kommer en igång med ett (kontinuerligt) förbättringsarbete. 15.50-16.20 Lean som verktyg för Kvalitet och utveckling. Systematiskt förbättringsarbete genom Lean, innebär bl.a. att skapa en kultur för systematiska förbättringar där utgångspunkten är patientens perspektiv och patientflödet i vårdprocesserna. Föreläsningen presenterar Lean som verksamhetshetsstrategi. 16.20-16.40 Kvalitetsregister och andra verktyg kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Föreläsningen belyser begreppen nationella riktlinjer och regionala och lokala vårdprogram. Ett exempel på ett nationellt kvalitetsregister presenteras. 16.40-17.00 Verksamhetsutveckling i praktik. Ett praktiskt exempel på hur en verksamhet konkretiserat förbättringsarbete. 8.15-8.30 Innovation: förbättringskunskap från idé till praktik. 8.30-9.15 Förbättringskunskap och implementering. Metoder och verktyg för att genomföra och följa upp ett förbättringsarbete. 9.15 9.35 Team och interprofessionell kompetens vad har det för betydelse för utveckling och förbättringar 10.00-10.50 Värdegrund och etik motivation till förändring. Vad hindrar eller underlättar förändringar. 10.50 11.50 Think-Tank: inspel på studenternas förbättringsprojekt. Ett tillfälle att diskutera scenarios och frågor. Ann Catrine Eldh, LiU Lena Nilsson, Region Östergötland Ann Catrine Eldh, LiU Nettan Svartz, Region Östergötland Lena Nilsson, Region Östergötland Anna Pettersson, Region Östergötland Åsa Wallin, LiU Ann Catrine Eldh, LiU Annika Lindh Falk, LiU Staffan Pelling, LiU A Lindh Falk, A Eldh, N
Svartz, S Pelling 11.50 12.00 Remiss Ann Catrine Eldh, LiU En kursutvärdering skickas ut till er student adress vid LiU. Om ni har förslag på förbättringar så skicka gärna det till ansvarig för HEL 2: ann.catrine.eldh@liu.se https://www.liu.se/medfak/hel2?l=sv På hemsidan finns bl.a. schema, basgruppsindelning, information om lokaler. En del av litteraturen har gjorts tillgänglig för HEL 2 genom att finnas som referensexemplar på Medicinska biblioteket (MB) samt Campus Norrköpings bibliotek (CNB). Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping. Resorna är gratis med LiU-kortet. Tidtabell finns på Östgötatrafikens hemsida https://www.ostgotatrafiken.se/tidtabeller/ Ange 73 som linjenummer. Studierna under HEL 2 innebär resor utanför studieorterna för vissa basgrupper. Studierektor Mattias Ekstedt E-post: mattias.ekstedt@lio.se Campus US Linköpings universitet 581 83 Linköping Pedagogisk ansvarig för HEL 2 Ann Catrine (Ankie) Eldh Telefon 013-28 66 34 E-post: ann.catrine.eldh@liu.se Administratör Ann-Sofie Hultgren Telefon 013-285799 E-post: ann-sofie.hultgren@liu.se Adress: Hus 511-001, Ingång 75, plan 14
Batalden PB, Davidoff F. What is "quality improvement" and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care, 2007;16(1):103-111. Bergman B, Klefsjö B. Kvalitet från behov till användning. 2012, Lund: Studentlitteratur. Bergman B, Hellström A, Lifvergren S, Gustavsson S. An emerging science of improvement in health care. Quality Engineering, 2015;27(1):17-31. BMJ Quality & Safety Knowledge for Improvement. 2011; 20, Suppl 1 http://qualitysafety.bmj.com/content/20/suppl_1 Bojestig M. Bästa möjliga varje gång: professionell kunskap och förbättringskunskap - broar till bättre vård. 2007, Jönköping: Qulturum. Bååthe F. Physicians engagement: Qualitative studies exploring physicians experiences of engaging in improving clinical services and processes. Göteborg: Diss. Göteborgs universitet. Davidoff F, Batalden P. Toward stronger evidence on quality improvement. Draft publication guidelines: the beginning of a consensus project. Quality and Safety in Health Care, 2005;14(5):319-325. https://login.e.bibl.liu.se/login?url=http://qualitysafety.bmj.com/content/14/5/319.full Donabedian A. The quality of care. How can it be assessed? JAMA, 1988;260(12):1743-8. Frenk J, Chen L, Bhutta ZA, Cohen J, Crisp N, Evans T, et al. Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. Lancet 2010; 376(9756):1923-58. Hammick M, Freeth DS, Copperman J, Goodsman D. Being interprofessional. 2009, Cambridge: Polity Press. Harvey G, Kitson A. Implementing evidence-based practice in health care. A facilitation guide. 2015, London: Routledge. Kvarnström S. Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 2008;22(2):191-203. Lagrosen S. Lärande i och för det nya arbetslivet. 2010, Lund: Studentlitteratur. LeGros T. Amerongen H, Colley J, Scholss E. Using learning theory, interprofessional facilitation competencies, and behavioural indicators to evaluate facilitator
training. Journal of Interprofessional Care, 2015;29(6):596-602. Lundgren C, Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. 2008, Stockholm: Liber. Lynn J. et al. The ethics of using quality improvement methods in health care. Annals of Internal Medicine, 2007;146(9):666-673. http://annals.org/article.aspx?volume=146&issue=9&page=666 Nilsen P. (red). Implementering av evidensbaserad praktik. 2014, Malmö: Gleerups. Ogrinc GS, Hedrick LA. Fundamentals of health care improvement: a guide to improving your patients' care. Joint Commission Resources, 2012, 2 uppl. Ridelberg M. Towards Safer Care in Sweden: Studies of Influences on Patient Safety. 2016. Linköping: Linköping University. Medical Dissertation No.1503. Sjövold E. Teamet: utveckling, förändring och effektivitet i grupper. 2006, Stockholm: Liber. Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen, 2009. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/nationellaindikatorerforgodvard Wensing M, Elwyn G. Improving the quality of health care - Methods for incorporating patients' views in health care. BMJ, 2003;326(7394):877-879 World Health Organization. Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. WHO 2010. URL: http://www.who.int/hrh/resources/framework_action/en/index.html Yuehwern Y. (ed). Handbook of Healthcare Delivery Systems. URL: https://login.e.bibl.liu.se/login?url=http://www.crcnetbase.com/isbn/9781439803622 Ödegård S. Patientsäkerhet: Teori och praktik. 2013, Stockholm: Liber. Øvretveit J. Samarbete, klinisk samordning och integrerad vård: evidens och praktiska förbättringar. I: Axelsson R, Bihari Axelsson S. Samverkan for utveckling av hälsa och välfärd. 2013, Lund: Studentlitteratur. Øvretveit J. Evaluating health interventions: an introduction to evaluation of health treatments, services, policies and organizational interventions. 1998, Open University Press.