Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare
AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till för att förstå och psykiskt hantera den aktuella situationen.
AFS 1999:7 Vad utlöser en krisreaktion? En händelse som är: Ovanlig Kommer plötsligt och oväntat Innebär någon form av förlust; anhörig, kollega, arbete, trygghet, kontroll, identitet, hälsa, självkänsla, självbild, ekonomisk trygghet etc.
AFS 1999:7 Exempel på förhållanden som kan utlösa krisreaktioner: Arbetsolyckor och allvarliga tillbud Våld och hot om våld Arbetskamraters död eller svåra sjukdomar Yrkesspecifika plötsliga och/eller extrema påfrestningar tex. ta hand om svårt sjuka barn Kränkande särbehandling Förändringar i arbete och arbetsförhållanden Att förlora arbetet Kritiska händelser som gått bra, men som kunde gått illa
Starkare Rangordning av händelser vi reagerar på Reaktion Händelser orsakade av illvilja eller ondska tex; rån, överfall, våldtäkt, annat interpersonellt våld eller hot om våld Händelser orsakade av slarv eller försummelse Händelser orsakade av mänskliga misstag Svagare Händelser med naturliga orsaker tex. stormar, översvämningar, ras Vi reagerar kraftigare på mänsklig ondska
AFS 1999:7 Krisreaktioner Det är inte händelsen i sig som avgör hur personen reagerar på den. Det beror bland annat på: Typ av händelse Personliga förutsättningar Aktuell livssituation Social situation Personens tolkning av händelsen
Krisreaktioner Individ Omvärld Upplevelse Tolkning Händelse
AFS 1999:7 Krisreaktioner Detta innebär att det kan finnas drabbade personer som inte reagerar nämnvärt och inte gör det längre fram heller uppvisar avsaknad av reaktion initialt, men reagerar senare reagerar kraftigt tämligen omedelbart
AFS 1999:7 Vanliga reaktioner vid kris Emotionella reaktioner Starka motstridiga känslor Känslomässig avstängning En upplevelse av avsaknad av känslor
AFS 1999:7 Vanliga reaktioner vid kris Kognitiva reaktioner Får svårt att tänka klart Drar förhastade slutsatser Fattar ogenomtänkta beslut Minnesproblem Koncentrationssvårigheter
AFS 1999:7 Vanliga reaktioner vid kris Somatiska reaktioner Förhöjt blodtryck Spända muskler Huvudvärk Mag-/tarmbesvär Frusenhet Sömnsvårigheter Aptitförändringar
AFS 1999:7 Vanliga reaktioner vid kris Beteendemässiga reaktioner Ökad eller minskad aktivitet Överdriven humor Irritabilitet Dåligt tålamod Socialt undandragande Ökad alkoholkonsumtion Minskad produktivitet
Stora variationer mellan olika individers återhämtning 30 60 % är de motståndskraftiga och de stresståliga Motståndskraftiga reagerar knappt alls eller bara mycket måttligt Stresståliga reagerar initialt på olika sätt, men reaktionen avklingar snabbt 15 25% Återhämtar sig spontant Reagerar, ibland kraftigt, men symtom och reaktion klingar av gradvis av sig själv över tid
Stora variationer mellan olika individers återhämtning 5 30 % får kroniska besvär Reagerar kraftigt initialt och symptomen och besvären dröjer sig kvar över tid utan att minska i styrka 0 15 % får fördröjda besvär Få eller inga reaktioner märks initialt, men där symptom och besvär tilltar snarare än minskar över tid Hög stress ökar sårbarheten!
Reaktionsmönster Symtom/besvär Svåra Kroniska besvär 5-30% Fördröjda besvär 0-15% Medelsvåra Milda Återhämtning 15-20% Motståndskraft Stresstålighet 30-60% Tid
AFS 1999:7 Krisstöd Definition: Det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner.
Reaktioner i organisationen Vanlig första impuls hos de ansvariga i organisationen är att så snabbt som möjligt försöka få en professionell krishanterar på plats Handlar i första hand om den eller de ansvarigas egen upplevelse av vanmakt eller osäkerhet i situationen En mer lämplig insats i ett akut skede är ett professionellt stöd till den eller de ansvariga för att möjliggöra för hen att hantera situationen
Stöd till chef Oerhört viktigt då stödet från chefen och andra ansvariga är av stor betydelse vid en kris Chefen kan behöva hjälp att ta ställning till om hen är ett lämpligt stöd. Är chefen själv drabbad? Kan behöva stöd i att agera utifrån de rutiner som finns för krishantering på arbetsplatsen Hjälp i att göra bedömning kring vilka insatser som behövs. Stöd på gruppnivå? Stöd på individnivå?
Stöd på gruppnivå avlastningssamtal Syfte Ge deltagarna information om en händelse Ge deltagarna, utifrån individuella behov, möjlighet att prata om händelsen Öka tilliten i gruppen kollektivt stöd Ge samtalsledaren möjlighet att bedöma hur var och en påverkats av händelsen Visa stöd och deltagande från arbetsgivarens sida
Checklista för avlastningssamtal 1. Kalla till möte 2. Alla ska vara med hela mötet 3. Informera om vad som hänt. Dela upp händelsen i etapper. 4. Lyssna aktivt 5. Låt alla som vill få möjlighet prata 6. Stoppa upp samtalet ibland och ge stöd vid reaktioner 7. Styr samtalet mot en gemensam summering
Vad behöver individen? I det akuta skedet trygghet och visad omsorg Initialt ska den som drabbats av en kris aldrig lämnas ensam Möjlighet att få tala om sina upplevelser med personer individen har en trygg relation med (anhöriga, kollegor, chef) Medmänsklig och praktisk hjälp från personer de känner (anhöriga, chef, kollegor som inte själva är drabbade) Vill oftast själva få kontakt med anhöriga och få komma hem Kan vara trötta och ha större behov av att vila än av samtal Anpassning av arbetsförhållanden.
Spontan återhämtning Ungefär 80 % av alla människor återhämtar sig spontant, med egna resurser och utan annat yttre stöd än sitt vanliga sociala nätverk. Ibland behövs någon form av professionellt stöd eller psykoterapi.
När behövs professionell hjälp? Om initial reaktion avklingar så kommer den med största sannolikhet fortsätta göra det (självläkning) Om initiala symtom kvarstår eller symtom tilltar behövs professionell bedömning Om symtom orsakar signifikant lidande exempelvis sömnsvårigheter, ångest Beror på motivationen påtvingad hjälp kan innebära en återtraumatisering
AFS 1999:7 Beredskap för krisstöd 5 På varje arbetsplats ska det finnas beredskap och rutiner för krisstöd skapade utifrån verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vad som ska göras och vem som gör vad. Det ska säkerställas att arbetstagarna känner till hur krisstödet är organiserat på arbetsplatsen. De ska fortlöpande hållas uppdaterade på de rutiner som gäller.
AFS 1999:7 Kunskap om krisstöd 7 Chefer och arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.
Exempel på vad rutiner vid olyckor och akuta krissituation kan omfatta Stödja den drabbade Tillkalla polis och ambulans Följa med till vårdcentral/sjukhus eller hem Ta hand om dem som varit vittne till eller nära händelsen Kontakta anhöriga Informera arbetskamrater Fatta beslut om specialistinsatser. Kontakta företagshälsovården eller annan expertresurs för diskussion om hjälpbehov Samla personalen till information och samtal Ta sig an eventuella kontakter med massmedia