Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Relevanta dokument
Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Biologisk markkartering

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Biologisk markkartering av patogener

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Biologisk markkartering av patogener

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Biologisk markkartering av patogener

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Biologisk markkartering

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

sclerotiorum i grönsaker Bomullsmögel, clerotinia Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

Inspirationskurs IPM. Linköping

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Utv.st

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Användaranvisningar Version 1,0

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Veckorapport - Linköping vecka 22

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Jordbrukardagarna 2010

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Patogena svampar (och närbesläktade)

Effekter av packning på avkastning

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

edna i en droppe vatten

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

PM Strategin för växtskyddsmedel

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Transkript:

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017

Innehåll Biologi Symtom Detektionsmetoder Resultat från undersökningar i höstraps 2016-17 Inventering i Halland Knyta ihop säcken

Raps- och rybsareal 2017 Vårraps 6639 ha Höstraps Höstrybs Vårraps Vårrybs Höstraps 105 535 ha

Hur viktigt är det att säkerställa skörden?

Höstrapsareal 2017 (ha) Södermanland 4 741 Östergötland 12 379 Örebro län 2 581

Bomullsmögel Sclerotinia sclerotiorum

Askosporer produceras under fuktiga förhållanden från apothecier som gror från sklerotier i jorden Sclerotinia sclerotiorum

Infektion sker när sporinfekterade kronblad fastnar i bladvecken (Jamaux et al, 1995).

Går det att se symtom? Örebro län 2016

Dår går vi ut..

2017 Ett 40-tal sklerotier i stjälken

Ekologisk höstraps

Förbättrat underlag till beslutsstöd på gång faktorer som kan bidra till gynnsamma förutsättningar för svampens utveckling

Maria Algerin

Sclerotinia sclerotiorum Bladanalyser Luftanalyser

Real-tids PCR- analysmetod Detektion of S. sclerotiorum DNA on kronblad och blad Kvantifierig av mängden DNA i luftproverna Almquist and Wallenhammar, 2015, Plant Pathology, 64, 109-118

Förekomst av S. sclerotiorum DNA på kronblad och blad i fältförsök i Örebro län 2010. Procent prover som testats positiva med PCR- analys vårraps SW Joplin Datum Kronblad Blad nivå 1 Blad nivå 3 Blad nivå 5 Blad Nivå 7 30 juni 0 a 17 a,x 25 a,x 67 a,x 100 a,x 5 juli 0 a 17 a,x 8 a,x 17 ab,x E.p. 9 juli 0 a 0 a,x 0 a,x 8 b,x 22 b,x 12 juli 0 a 0 a,x 8 a,x 22 ab,x E.p. 14 juli 0 a 0 a,x 17 a,x 0 b,x E.p. E.p. Ej provtaget (ingen förekomst av blad).olika bokstäver indikerar statistiskt signifikanta skillnader p>0.05, mellan provtagningsdatum (a-b) och bladnivåer (x-y ) enligt Wilcoxon non-parametric paired-sample test Almquist och Wallenhammar, 2014, Plant Pathol.

Real- time PCR- analyser av luftburen S.sklerotiorum DNA 25 maj- 1 augusti 2010 First sampling of petals (early flowering) Almquist och Wallenhammar, 2014, Plant Pathol.

Sporfälla Burkhard Spore Trap 15 juni

Resultat

Sporprover Dyringe 2016, antal genkopior per m³ luft av Sclerotinia sclerotiorum, jordtemperatur och nederbörd 18 Precipitation (mm) Temperature soil - TinyTag qpcr 250,0 16 14 200,0 12 10 150,0 8 100,0 6 4 50,0 2 0 0,0 Fältangrepp 15 %

Sporprover Dyringe 2016, antal genkopior per m³ luft av Sclerotinia sclerotiorum Fältangrepp 15 %

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2016-05-04 2016-05-05 2016-05-06 2016-05-07 2016-05-08 2016-05-09 2016-05-10 2016-05-11 2016-05-12 2016-05-13 2016-05-14 2016-05-15 2016-05-16 2016-05-17 2016-05-18 2016-05-19 2016-05-20 2016-05-21 2016-05-22 2016-05-23 2016-05-24 2016-05-25 2016-05-26 2016-05-27 2016-05-28 2016-05-29 2016-05-30 2016-05-31 2016-06-01 2016-06-02 2016-06-03 2016-06-04 2016-06-05 2016-06-06 2016-06-07 2016-06-08 2016-06-09 2016-06-10 2016-06-11 2016-06-12 2016-06-13 2016-06-14 2016-06-15 2016-06-16 2016-06-17 2016-06-18 2016-06-19 2016-06-20 2016-06-21 Sporprover Dyringe 2016, antal genkopior per m3 luft av Sclerotinia sclerotiorum Provdatum 4 maj-21 juni. Fältangrepp: 15 % infekterade plantor

Nederbörd, Säbylund 2016 Nederbörd mm 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Sporprover Dyringe 2017, antal genkopior per m³ luft av Sclerotinia sclerotiorum, jordtemperatur och nederbörd

Sporprover Dyringe 2017, antal genkopiorper m³ luft av Sclerotinia sclerotiorum, lufttemperatur och nederbörd

Sporprover Dyringe 2017, antal genkopior av Sclerotinia sclerotiorum, lufttemperatur, luftfuktighet och nederbörd

Vad krävs för infektion? Minst 23 timmar kontinuerlig temperatur > 7 C och en relativ luftfuktighet RH 80%. I praktiken kan infektion ske när nattemperaturen överstiger 7 C Koch et al., 2007

22 maj 5 juni 12 juni

22 maj 5 juni 12 juni

Bladanalyser 2017 Provtagning 9 juni Analys av lägst sittande blad på 20 plantor Detektion på 13 av 20 blad 200-15 300 genkopior

Fältangrepp

Bomullsmögel i höstraps 2016 13 fält Örebro län Procent angripna plantor 70 60 50 40 30 20 10 0 A B C D E F G H I J K L M Källa: Algerin, M., Tilevik, D., Nätterlund, H., Wallenhammar, A-C

Bomullsmögel i höstraps 2017 10 fält Örebro län Procent angripna plantor 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fält 1: Dyringe, raps 2010 Fält 7: Ärt 2012, ej skördade Källa: Maria Algerin

Faktorer som bidrar till gynnsamma förutsättningar för svampens utveckling

Bomullsmögel trivs i sval väderlek Sporöverlevnaden minskar: Temperaturer > 15 grader Luftfuktighet > 70 % Temperaturer > 21 grader, hög RF och ultraviolett strålning är direkt skadliga (Clarkson et al., 2003, Mycol Res)

Sclerotinia sclerotiorum Temperatur Sporspridning Infektion Data från sporfällor 2009- Luftfuktighet Beståndsfuktighet

Infektionen påverkas av Mottaglig gröda i fältet de senaste 10 åren Förekom angrepp? Beståndets täthet Markfukt och jordtemperatur apotheciegroning Lufttemperatur och luftfuktighet infektion Analys av sporförekomst på lågt sittande blad

Undersökningar i Halland Carl Blackert, HS

Inventering i 40 höstrapsfält 10-20 % angrepp Högre angrepp om raps i växtföljden Högre angrepp om ärter (konservärter) och bönor fanns i växtföljden Resultaten presenteras i kommande nummer av Arvensis

Höstvete Höstraps Askosporer Väg

Inventering i 40 höstrapsfält 10-20 % angrepp Högre angrepp om raps i växtföljden Högre angrepp om ärter (konservärter) och bönor fanns i växtföljden Högre angrepp om raps eller ärter odlats i intilliggande fält

Sammanfattning

Faktorer som påverkar infektionen av bomullsmögel Befintlig riskvärdering Mottaglig gröda i fältet de senaste 10 åren Förekom angrepp? Beståndets täthet Kända men ej tillämpade faktorer Angrepp i närliggande fält Markfukt och jordtemperatur apotheciegroning Lufttemperatur och luftfuktighet infektion Behöver vidareutvecklas DNA-analys av sporförekomst på lågt sittande blad. Samlingsprov vs enskilda plantor.

Ekologiska Fokusarealer

Integrerat växtskydd

Integrerat Växtskydd Förebygg Bevaka Följ upp Behovsanpassa

Följ upp! 11 maj

Följ upp! 27 juni Simrishamn

Att göra!

Vidareutveckla bladanalyser Nya typer av sporfällor? Fler sporfällor?

Tack Caroline Projekten har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, BioSoM, SLU och KK-stiftelsen