Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011 1
Agenda Betalningars betydelse Framgångsfaktorer SEPA Single Euro Payment Area Morgondagens betalinfrastruktur Betalningar i Realtid Vision för framtidens betalningar 2
Är betalningar viktigt? Enligt Riksbanken utgör kostnaden för kort ca 0,1 och kontanter ca 0,3 % av BNP. Payment systems play a pivotal role in a modern economy, as most economic activity relies on them. European Central Bank, Blue Book Utan möjlighet att betala stannar vårt moderna samhälle. 3
Betalningens intressenter Konsumenten betalaren Snabbt, säkert, bekvämt, tillgängligt Handeln betalningsmottagaren Prisvärd tjänst Företag som tillhandahåller betalningstjänster Incitament att investera och utveckla Riksbanken, Finansinspektionen Finansiell stabilitet, säkert och effektivt betalningsväsende Tillsyn 4
Vad säger politikerna? Finansdepartementets hearing om kontanthantering mars 2010 o Redovisa öppet vad betalningar kostar och låt varje betalmedel bära sina egna kostnader. o Samverka för att minska cirkulationen av kontanter. o Samverka för att få fram fler alternativ som är pålitliga, kostnadseffektiva och lätta att använda. 5
Vad avgör om en betalningsform är framgångsrik? Tillgänglig het Säkerhet Kostnad Bekvämlig het 6
Användning av olika betalningar Miljoner 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 SEK 700 650 600 550 500 450 400 350 Källa: Riksbanken 0 300 Antal trans ATM Antal trans Kort Genomsnittligt värde på en kortbetalning 7
The Single Euro Payment Area SEPA EU Kommissionen, Europeiska Central Banken En gemensam betalmarknad SEPA är det område där medborgare, företag och andra aktörer kan sända och ta emot betalningar i euro såväl över som inom nationsgränserna inom Europa, enligt samma villkor, rättigheter och skyldigheter, oavsett var de är lokaliserade. European Payments Council EPC tar fram: Gemensamma regelverk Gemensam betalinfrastruktur Gemensam teknisk standard För att möjliggöra samverkan och kontinuitet. 8
SEPA - Single Euro(pean) Payments Area, primärt fokus: low value betalningar inom Euro-zonen SEPA mål Att skapa en konkurrenskraftig inre betalningsmarknad Att utveckla en betalningsinfrastruktur inom EMU zonen för nationella och intra-emu betalningar Att utveckla pan-europeiska betalningsinstrument som är snabba, effektiva och lättillgängliga för kunden SEPA scope Även om SEPA berör samtliga betalningsprodukter är primärt fokus: Low-value betalningar i Euro I första hand EMU17 (Single Euro Payments Area) Som ett komplement EU27 plus Island, Norge, Lichtenstein, Schweiz och Monaco The overall aim is the creation of a Single Euro Payments Area by 2012, where retail payments in the Euro zone are treated as domestic payments 9
Morgondagens betalinfrastruktur Tid Realtid eller tidsstyrd avveckling Volym Service Skalfördelar och kostnadseffektivitet Kundanpassat och flexibelt Leverantörer av betalningstjänster måste kunna möta högre krav på flexibilitet, service och tillgänglighet samtidigt som kostnadseffektivitetet förbättras. Sverige är ett litet land men utvecklingen är global... 10
Betalningar i Realtid En ny infrastrukturell plattform för realtidsbetalning. Direkt överföring och betalning. Alltid öppet (dygnet runt, alla dagar). Ingen kreditrisk mellan bankerna. Fördelar för bankkunder Fördelar för banken Snabbt Tillgänglighet 24/7/365 Ingen kreditrisk Genom bankens betalningstjänster Ingen kreditrisk för banken En infrastruktur för flera betaltjänster Etablerade standarder o o SEPA ISO Källa BGC 11
Bankernas projekt för mobila betalningar Bakgrund: Medlemmar i Bankföreningen samarbetar kring mobila betalningar. Syftet är att utveckla en enkel tjänst för mobila betalningar, i ett första steg för betalningar mellan privatpersoner, person till person. Kommande bankgemensamma tjänst och regelverk ska vara öppet för alla banker i Sverige. Betalningar ska ske i realtid. Anslutning till tjänsten ska göras genom din bank. 12
Bankernas projekt för mobila betalningar Bakgrund forts. Tjänsten ska kunna användas för att reglera småskulder mellan privatpersoner, vänner och familj. Till exempel vid köp på Blocket, Tradera etc. Betalare och betalningsmottagare erhåller bekräftelse på att betalningen är genomförd. En rad mobila betaltjänster finns redan i Sverige. Unikt i bankernas projekt är det bankgemensamma arbetet med ett kommande öppet regelverk för alla banker i kombination med realtidsbetalning konto till konto. Det svenska initiativet är i linje med den europeiska utvecklingen av mobila betalningar, i SEPA 13
World Payments Report 2011 RBS, Capgemini, Efma WPR samlar data om elektroniska betalningar (non-cash) från hela världen. Non-cash: Ca 260 miljarder elektroniska betalningstransaktioner 2010, varav kortbetalningar står för över 40 % i de flesta länder. Ca 4,6 miljarder mobila betalningstransaktioner 2010. Antal mobila betalningar beräknas till ca 15,3 miljarder 2013. Motsvarar ca 15 % av korttransaktionerna. Om ovan trend fortsätter blir mobila betalningar det mest använda elektroniska betalningsmedlet inom 10 år. 14
E-faktura ökar Totalt förmedlades 46,7 miljoner elektroniska fakturor till privatkunder under 2010 (2009: ca 34,8 miljoner) Andelen betalningar som initierats via elektronisk faktura ökar och motsvarar totalt 14 % av bankernas privata internetbetalningar (2009: 11%) Antalet unika privatkunder som tar emot minst en e-faktura motsvarar under Q4 2010 34 % av det totala antalet privata internetbetalningskunder (2009: 30%) Varje privatkund tog i snitt emot 26 e-fakturor under 2010 (av de privatkunder som tog emot minst en e-faktura) Totala antalet fakturautställare ökande till ca 700 (2009: ca 600) Källa: Nätverket för e-faktura 15
Vision framtidens betalningar Kundnytta betaltjänster skapar trygghet, kostnadseffektivitet och andra mervärden för betalare och betalningsmottagare. Ett tryggare samhälle reducerar riskerna genom en säkrare och mindre omfattande kontanthantering. Ett renare samhälle bidrar till en bättre miljö genom ökad användning av elektroniska betalformer. Ett resurssnålare samhälle genom effektiv logistik och omfördelning av produktionsresurser från kontanter till alternativa betalformer. Förnyelse innovation och förändring för ett idealt betalsystem. 16
Var är innovationerna? 17
Tack! leif.trogen@swedishbankers.se 18