1 GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 9.12.2014 MAGISTERVÄGEN 9 Ak 210 3:e stadsdelen En del av kvarter 39 samt park- och idrottsområden Detaljplaneändring Beskrivning av detaljplaneändringen Beskrivning av detaljplaneändringen, som gäller den 9.12.2014 uppdaterade detaljplanekartan. Planläggningen aktualiserades genom en ansökan om ändring av detaljplanen 2.4.2013. Den aktuella planläggningen kungjordes 20.8.2013. Planområdets ungefärliga gränser på ämbetsverkskartan. Beredare / närmare upplysningar: Grankulla stad Markanvändningsenheten PB 52 02701 Grankullla Matti Salminen fornamn.efternamn@grankulla.fi (09) 5056 204
2 INNEHÅLL sida MAGISTERVÄGEN 9... 1 Ak 210... 1 BILAGOR... 2 1. PLANOMRÅDE OCH UTGÅNGSPUNKTER... 3 1.1. Planområde... 3 1.2. Planeringsläge... 3 1.2.1 Landskapsplan... 3 1.2.2. Markdispositionsplan (MASU 2)...... 3 1.2.3. Detaljplan... 3 1.2.4. Byggnadsordning... 4 1.2.5. Byggförbud... 4 1.2.6. Baskarta... 4 1.3. Redogörelse för området... 4 1.3.1. Markägare... 4 1.3.2. Den byggda miljön... 4 1.3.2. Skyddade objekt... 5 1.3.4.Störande faktorer i omgivningen... 5 2. MÅL FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN... 5 3. BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN... 5 3.1. Allmän motivering och beskrivning... 5 3.2. Tomtindelning... 6 3.3. Dimensionering... 6 3.4. Byggd miljö enligt planen... 6 3.4.1. Markanvändning... 6 3.5. Störande faktorer i omgivningen... 8 4. KONSEKVENSER AV DETALJPLANEN... 8 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN... 8 6. PLANERINGSFASER... 8 6.1. Inledande av planeringen... 8 6.2. Program för deltagande och bedömning... 9 6.3. Planering... 9 6.4. Avgifter som tas ut... 9 6.5. Växelverkan och framförda åsikter... 9 BILAGOR Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning, 15.10.2013 Bilaga 2 Illustration 1:1000 Bilaga 3 Utdrag ur uppdateringen av Grankullas bullerutredning (2009) Bilaga 4 Motiveringar till planlösningen Bilaga 5 Ändring av tomtindelningen Bilaga 6 Uppföljningsblankett
3 1. PLANOMRÅDE OCH UTGÅNGSPUNKTER 1.1. Planområde Planområdet omfattar tomt 9 samt park- och idrottsområden i kvarter 39 på adressen Magistervägen 9/Magistergränden 1. Områdets areal är ca 0,92 ha. På tomten finns ett 1906 färdigställt bostadshus (Villa Rauhala). I anslutning till bostadshuset finns en ekonomibyggnad, troligtvis från 1920- talet, ett skjul och en välskött trädgård som tillsammans med infarten bildar en harmonisk helhet med bostadshuset. Enligt byggnads- och lägenhetsregistret är bostadshusets areal 190 m² vy och ekonomibyggnadens ca 40 m² vy. I västra delen av planområdet finns ett litet vårdat naturskogsområde med blandat trädbestånd. I idrottsområdet finns Magistervägens bollplan med sandyta, som på östra kanten gränsar till ett öppet dike och ett parkområde. Ett högt stängsel har uppförts i bollplanens södra ända. Hälften av området är i privat ägo och hälften ägs av staden. 1.2. Planeringsläge 1.2.1 Landskapsplan I landskapsplanen för Nyland (8.11.2006) har planområdet anvisats för tätortsfunktioner. I etapplandskapsplan 2, som miljöministeriet har fastställt 30.10.2014, har området anvisats som ett område av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön (RKY 2009). 1.2.2. Markdispositionsplan (MASU 2) I markdispositionsplanen 2004 (Masu 2), godkänd av Grankulla stadsfullmäktige 13.12.2004, har området reserverats dels som bostadsområde dominerat av småhus (AP), dels som närrekreationsområde (VL). Planområdet har betecknats som en kulturhistorisk miljö av riksintresse. I området finns en värdefull byggnad. 1.2.3. Detaljplan För tomt 9 i planområdet gäller en 28.11.1979 fastställd detaljplan, där tomten anvisats som kvartersområde för dels fristående, dels kopplade småhus samt för radhus (AOR 3 ) med exploateringstalet e=0.25. Det största tillåtna antalet våningar är två (II). Källarvåningar som huvudsakligen byggs ovan jord är inte tillåtna i byggnader med två våningar. Antalet bilplatser ska vara minst två per bostad. För de övriga områdena gäller en 12.11.1964 fastställd detaljplan där områdets västra del har anvisats som parkområde (P), inom vilket man anvisat ett idrottsområde (U).
4 Utdrag ur detaljplanesammanställningen. 1.2.4. Byggnadsordning Fullmäktige godkände Grankulla stads byggnadsordning 10.6.2013, och den trädde i kraft 1.8.2013. 1.2.5. Byggförbud I detaljplaneområdet råder inga byggförbud. 1.2.6. Baskarta Baskartan uppfyller de krav som ställts för detaljplanens baskarta. 1.3. Redogörelse för området 1.3.1. Markägare Hälften av området är i privat ägo, hälften ägs av staden. 1.3.2. Den byggda miljön Markanvändning Planområdet gränsar i söder till Vilhelmsvägen, i sydväst och väst till Magistervägen, i norr till Magistergränden och en radhustomt samt i öster till Helsingforsvägen. Det omgivande området har byggts ut med småhusbebyggelse under flera årtionden. Trafik Fordonstrafik Magistervägen är en lokal bostadsgata med små trafikvolymer, som kommer att bli oförändrade i framtiden. Vilhelmsvägen är en områdesintern tomtgata längs vilken trafiken löper till två tomter. Magistergränden är en områdesintern tomtgata längs vilken trafiken löper till en tomt. Kollektivtrafik Grankulla järnvägsstation, där närtågen stannar, är på ca 0,5 kilometers avstånd. Esbos och regionaltrafikens närmaste busslinjer trafikerar Helsingforsvägen (15, 51). Servicelinjen P50 kör längs Docentvägen.
5 1.3.2. Skyddade objekt I planområdet finns ett bostadshus, Villa Rauhala, som klassificerats som kulturhistoriskt värdefullt i Grankullas byggnadsinventering. Huset är från 1906. Det har renoverats i flera repriser och är i gott skick. Huset ingår i en kulturhistorisk miljö av riksintresse, villaområdet vid Gallträsk Villans välskötta och gröna gård är viktig för områdets helhetsbild. Villan och gården anknyter till villastaden Grankullas större landskapshelhet och kulturmiljö. I trädgården finns en stor artrikedom som härstammar från äldre tider och som senare kompletterats och förnyats. Den slingrande infartsvägen löper genom en välskött fruktträdgård. Den ursprungliga infarten och den väl bevarade trädgården manifesterar stadens traditionella villakultur. I området har förrättats en trädbesiktning enligt vilken största delen av träden på Villa Rauhalas tomtdel bör bevaras. I området mellan Villa Rauhala och Vilhelmsvägen bör de stora tallarna och en välmående ädelgran bevaras. Vid Helsingforsvägen bör man bevara så mycket som möjligt av småträdsbeståndet på grund av dess skyddande verkan. Till övriga delar bör man bevara så många välmående träd som möjligt bortsett från dem som måste fällas p.g.a. byggandet. 1.3.3. Störande faktorer i omgivningen Planområdet är i viss mån utsatt för buller från vägtrafik. Enligt en uppdatering av den bullerutredning som gjordes i Grankulla 2009 överstiger trafikbullret riktvärdet 55 db i planområdets östra del, vid Helsingforsvägen. För att kunna förlägga gårds- och vistelseområdena i bullerskugga krävs det att byggnaderna och de av tomtägaren uppförda bullerskydden och konstruktionerna placeras så att riktvärdena för trafikbuller underskrids. 2. MÅL FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN Detaljplaneändringen inleddes 2.4.2013 på ansökan av markägarna, som ansökte om att en del av det område som i detaljplanen anvisats som parkområde ändras till kvartersområde för småhus och ansluts till tomt 9. Det gamla bostadshuset på tomten föreslås bli en skyddad byggnad, och därtill är avsikten att möjliggöra tre nya bostäder inom det kvartersområde som bildas, utan att byggrätten eller våningsantalet ändras. Stadsstyrelsen beslutade 29.5.2013 i 169 att detaljplaneändringen görs med målet att skydda det befintliga bostadshuset och dessutom göra det möjligt att bygga tre fristående hus så att byggrätten förblir oförändrad. Vid planeringen säkerställs att de nya byggnaderna smälter in i miljön och harmonierar med den skyddade byggnaden. Dessutom beaktas trafikbullrets inverkan på användningen av tomten. Efter detta har man anslutit bollplanen vid Magistervägen till planområdet för att förtydliga helhetsbilden; till denna del uppdateras planbeteckningarna och planbestämmelserna utan att innehållet ändras. 3. BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN 3.1. Allmän motivering och beskrivning Detaljplaneändringen följer markdispositionsplanen utan att öka byggrätten eller byggnadsytan på tomten. Planen beaktar den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden, och det nya byggandet har underställts huvudbyggnaden. Omfördelningen av byggrätten och byggnadsytorna syftar till att under-
3.2. Tomtindelning 3.3. Dimensionering 3.4. Byggd miljö enligt planen 3.4.1. Markanvändning stryka områdets kulturhistoriska värden och göra det möjligt att bevara den värdefulla byggnaden på ett ekonomiskt sätt. Sökanden och Mellersta Nylands landskapsmuseum har diskuterat planändringens innehåll efter utkastsfasen. Sökanden har föreslagit att antalet byggplatser minskas från tre till två, varvid villamiljöns öppenhet bevaras. Landskapsmuseet har förordat den föreslagna ändringen. Den nya byggnationen ska placeras på ett tillräckligt avstånd från det skyddade huset för att detta ska behålla sin dominerande position och för att gården ska bevara sin trädgårdskaraktär. Gården och vistelseområdena vid de nya byggnaderna placeras i bullerskugga; på det sättet kan området bli trivsamt och hälsosamt som boendemiljö. Planbestämmelserna för parkområdet i planområdets norra del uppdateras. Enligt idrottsbyrån kommer behovet av området vara oförändrat i framtiden, varför det inte finns behov av en större områdesresevering. Området anvisas som park och den befintliga bollplanen som område för idrotts- och rekreationsservice. I västra delen av planområdet har man anvisat ett litet område för att möjliggöra den redan utbyggda gatusträckan. Detta inverkar inte på fastigheternas värde eller intressenternas ställning. Till detaljplaneändringen hänför sig en bindande ändring av tomtindelningen, med vilken tomt 12 i kvarter 39 i 3:e stadsdelen bildas. Tomtindelningskartan finns som bilaga till beskrivningen. Planområdets totala areal är 9180 m². För området har anvisats 775 m² vy byggrätt, vilket motsvarar områdesexploateringstalet e a =0.08. Den tomt som bildas är 5068 m² och exploateringstalet är e=0.15. Kvartersdelens totala byggrätt minskar med två kvadratmeter våningsyta. Med detaljplaneändringen anvisas kvartersdelen som kvartersområde för fristående småhus, där miljön bevaras (AO-1/s). De för gårdsområdet och trädgården karakteristiska arterna, utsiktsaxlarna mot söder och väster från den skyddade byggnaden samt infartsvägen ska bevaras. Byggandet av bostadsgårdar, beläggningsmaterial och all ny vegetation ska anpassas till de särdrag som bevaras så att kvartersdelen bildar en harmonisk helhet. I detaljplaneändringen ingår en bindande ändring av tomtindelningen med vilken tomt 12 bildas. Det gamla bostadshuset på den nya tomten 12 förses med en skyddsbeteckning (sr-1): Kulturhistoriskt och med tanke på omgivningen värdefull byggnad. Byggnaden eller en del av den får inte rivas och det får inte göras sådana reparations-, ändrings- eller tillbyggnadsarbeten i den som försämrar byggandens historiska värde. Reparations- och ändringsarbetena ska vara sådana att byggnadens särdrag bevaras. Om reparations- och ändringsarbeten på byggnaden ska det begäras utlåtande av Mellersta Nylands landskapsmuseum. Den befintliga ekonomibyggnaden ska bevaras och ges därför beteckningen sä-1: Byggnad som ska bevaras och som är viktig för gårdsområdets helhetsutseende. För eventuella reparations- eller omändringsarbeten ska utlåtande begäras av Mellersta Nylands landskapsmuseum. För det befintliga lidret har anvistats en byggnadsyta i tomtens nordöstra hörn (t I 25). För den skyddade byggnaden jämte ekonomi- 6
byggnader anvisar planen byggnadsytor samt beteckningar som konstaterar det nuvarande läget (1 II 190,t I 40). I södra delen av den nya tomten 12 anvisas en byggnadsyta för ett bostadshus i två våningar med en bostad på högst 215 m² vy (1 II 215) samt i anslutning till denna för en ekonomibyggnad på högst 45 m² vy i en våning (t I 45). I västra delen av kvartersområdet anvisas en byggnadsyta för ett bostadshus på högst 215 m² vy i två våningar (1 II 215) samt i anslutning till denna för en ekonomibyggnad på högst 45 m² vy i en våning (t I 45). De nya byggnaderna ska med avseende på arkitektur, material och färgsättning harmoniera med den skyddade byggnaden vid samma gårdsplan och dess miljö. Husen ska ha sadeltak och det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara trä. Ekonomibyggnaderna ska vara fristående från bostadshusen. Vid planeringen av kvartersområdets västligaste bostadshus ska man beakta den intilliggande bollplanens närhet genom att undvika stora fönsterytor på den norra fasaden samt genom att bevara de befintliga stora träden vid gränsen mot bollplanen och plantera skyddande trädbestånd med träd som är karakteristiska för området. I AO-1/s-kvartersområdet ska minst två bilplatser reserveras per bostad. I samband med ansökan om bygglov ska det läggas fram en utredning som visar att lek- och vistelseområdena skyddats mot trafikbuller genom ändamålsenlig placering av byggnaderna och konstruktionerna. Bullernivån på gården och vistelseområdena får inte överstiga riktvärdet 55 db(a) dagtid (kl. 7-22) och 45dB(A) nattetid (kl. 22-7). Helsingforsvägen och en del av Vilhelmsvägen har belagts med förbud mot fordonsinfart, varför infarten till de nya byggnaderna ska placeras i södra delen av tomt 12. I planen anvisas en områdesdel reserverad för underjordisk ledning som går genom kvarteret och följer den existerande dagvattenlinjen. I ovan nämnda område ska ett servitut stiftas genom fastighetsförrättning. Det trädbestånd som är värdefullt med tanke på landskapshelheten ska bevaras. Innan bygglov beviljas ska det förrättas en trädbesiktning i området. De nya byggnaderna ska genom planteringar fås att passa bättre in i gårdsområdet. Det lilla vårdade naturskogsområdet i planområdets västra del har anvisats som närrekreationsområde (VL). Rekreationsområdet avgränsas av existerande trädbestånd. På det här sättet försöker man bevara gårdsområdets naturliga trädgårdslika miljö. Samtidigt bevaras de betydelsefulla utsiktsaxlarna till den skyddade byggnaden och gårdsplanens historiska särdrag trots nybyggnationen. I områdets norra del har anvisats en park (VP) och den befintliga bollplanen har betecknats som riktgivande område för idrotts- och rekreationsanläggningar (vu). Området beredvid planen kan i framtiden fungera exempelvis som invånarpark. Ett litet område i planområdets västra hörn har anvisats som gatuområde för att möjliggöra den redan utbyggda gatusträckningen. 7
3.5. Störande faktorer i omgivningen Helsingforsvägen alstrar trafikbuller i omgivningen. Trafikbullret i planområdet kan minskas genom lämplig placering av byggnader och konstruktioner. Genom att gårdsplanerna placeras i bullerskugga väster om byggnaderna är det möjligt att skapa en trivsam och hälsosam boendemiljö. I bygglovsfasen ska sökanden lämna en utredning som visar att lek- och vistelseområdena är skyddade mot buller. 8 4. KONSEKVENSER AV DETALJPLANEN För planområdet finns ingen gällande generalplan med rättsverkan. Därför styrs detaljplaneringen av landskapsplanen. I den fastställda landskapsplanen har planområdet anvisats för tätortsfunktioner. Ett område för tätortsfunktioner ska planeras som ett område för boende, för omgivningen lämpliga arbetsplatser samt service och verksamheter som anknyter till dessa. Den aktuella detaljplaneändringen följer landskapsplanen. Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverkningar, ska man enligt 54 i markanvändningsoch bygglagen i tillämpliga delar beakta även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll (39 i MarkByggL). Den aktuella detaljplaneändringen uppfyller kraven på innehållet i en generalplan. Detaljplaneändringen säkerställer att den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden med gård bevaras samt gör det möjligt att uppföra två fristående hus genom en ändrad placering av byggnationen. Den föreslagna lösningen genererar en mer glest bebyggd miljö än den gällande detaljplanen. Motiveringarna till planen illustreras med bilder i bilagan till planbeskrivningen. Nybyggnaderna placeras fristående från villan och lämnar utrymme runt villan samt säkerställer att den värdefulla villamiljön bevaras. Vyn mot villan från Magistervägen och Vilhelmsvägen bevaras. Man har säkerställt ett traditionellt byggsätt i villamiljön bl.a. genom bestämmelser som styr byggandet och genom att ekonomibyggnaderna ska byggas fristående från bostadshusen. De större byggnadsytorna medför fler alternativ för planeringen och den inbördes placeringen av byggnaderna. Byggrätten i området förblir oförändrad, vilket betyder att planändringen inte orsakar förändringar i trafikvolymerna eller gatuarrangemangen. Planändringen orsakar inte heller behov av att ändra kommunaltekniken i området eller i stadens övriga serviceförpliktelser. Nybyggnationen har i planen placerats så att de kulturhistoriska värdena och miljöns särdrag bevaras. Således kommer ändringen att generera byggnation som harmonierar med miljön och stadsbilden. 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Detaljplanen kan genomföras när den vunnit laga kraft. 6. PLANERINGSFASER 6.1. Inledande av planeringen Detaljplaneändringen har inletts på markägarens ansökan, som inkom 2.4.2013. Stadsstyrelsen beslutade 29.5.2013 i 169 att utarbeta en detaljplaneändring.
9 Inledandet av planeringen kungjordes 20.8.2013. 6.2. Program för deltagande och bedömning Till planen anknyter ett separat program för deltagande och bedömning, som är daterat 5.8.2013 och uppdaterat 15.10.2013. 6.3. Planering 6.4. Avgifter som tas ut Vid Grankulla stads markanvändningsenhet har markanvändningsingenjör Matti Salminen svarat för beredningen av planen. En preliminär plan för användning av tomten har utarbetats av arkitektbyrån Kristina Karlsson. Av den som ansökt om ändring av detaljplanen kommer staden att ta ut en ersättning enligt samhällstekniska nämndens beslut 20.8.2013 112 för utarbetande av en detaljplaneändring och ändring av tomtindelningen. 6.5. Växelverkan och framförda åsikter Inledandet av detaljplaneändringen kungjordes i tidningen Kaunis Grani 20.8.2013. Till markägarna i planområdet och ägarna till grannfastigheterna har skickats brev och de har delgetts programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet. Utkastet till detaljplaneändring var framlagt 25.3.2014 28.4.2014, varvid det lämnades 3 utlåtanden och en skriftlig åsikt om det. Mellersta Nylands landskapsmuseum föreslog en precisering av planbestämmelserna och en granskning av byggrätten och byggplatserna. HRM meddelade att dagvattenlinjen kommer att administreras av HRM, men att planerings- och byggkostnaderna inte hör till HRM. Byggnadsnämnden förordade planändringen enligt förslaget. I den framförda åsikten togs det ställning till VL-områdets bevarande och skötsel samt föreslogs antingen att bestämmelserna preciseras för grönområdet eller att området anvisas för tilläggsbyggande. Till förslaget till detaljplaneändring har lagts en bindande tomtindelning. De bestämmelser som gäller kvartersområdet för fristående småhus har preciserats med anledning av utlåtandena i fråga om bevarande av miljön. Antalet byggnader har minskats från utkastsfasens tre bostäder till två. Nybyggnadernas byggnadsytor har förstorats och byggrätter höjts samtidigt som den totala byggrätten i kvartersområdet förblir oförändrad. Närrekreationsområdets gräns har preciserats. Därtill har man fortsatt den beteckning som förbjuder en fordonsinfart längre in på Vilhelmsvägen. Planbeskrivningen har kompletterats. Förslaget till ändring av detaljplanen var framlagt 30.9.2014 30.11.2014, då det lämnades in 7 utlåtanden (NTM-centralen i Nyland, Mellersta Nylands landskapsmuseum, HRM, Caruna Oy, Västra Nylands räddningsverk, byggnadsnämnden och idrottsnämnden) men inga skriftliga anmärkningar. Mellersta Nylands landskapsmuseum föreslog en precisering av planbeteckningen AO-1/s med kravet att även de nya byggnaderna ska harmoniera med miljön. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland konstaterade i sitt utlåtande att planbeteckningen sä-1 för följdriktighetens skull ska ändras så att den överensstämmer med miljöministeriets förordning av 31.3.2000. De övriga utlåtandena innehöll inga anmärkningar mot planens innehåll. Kravet att även de nya byggnaderna ska harmoniera med miljön har förts in i de allmänna bestämmelserna i detaljplaneändringen. Kravet ingår i samband med de övriga bestämmelserna som styr byggnadssättet. Den befintliga ekonomibyggnaden klassificeras med beteckningen sä-1 som en byggnad som ska bevaras och som är viktig för gårdsområdets helhetsut-
seende. Miljöministeriets förordning om beteckningar som används i planer enligt markanvändnings - och bygglagen omfattar endast skyddsbeteckningar och byggnaden ifråga har inte betecknats som skyddad byggnad. P.g.a. detta och för att planen ska vara så lätt som möjligt att tolka står beteckningen sä-1 kvar gällande ekonomibyggnaden som ska bevaras, trots att denna beteckning avviker från förordningen Planbeskrivningen har kompletterats. 10 Grankulla 9.12.2014 Matti Salminen markanvändningsingenjör Marko Lassila markanvändningschef
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 15.10.2013 MAGISTERVÄGEN 9 Ak 210 DETALJPLANEÄNDRING Tomt 9 samt park- och idrottsområden i kvarter 39 i 9:e stadsdelen PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning? Programmet för deltagande och bedömning (PDB) utarbetas i början av planläggningsarbetet, och i programmet fastslås de principer för deltagande och växelverkan och för bedömning av planens verkningar som iakttas under planläggningsprocessen. Av programmet för deltagande och bedömning framgår vilket område planläggningen gäller (planområde) vad planläggningen syftar till vilka intressenterna är hur man kan delta i och inverka på planläggningen vilka de viktigaste verkningarna av planen är och hur de utreds Programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planeringens gång och finns framlagt under beredningen av planen i Grankulla stadshus och på stadens webbplats (www.grankulla.fi > Planläggning och markanvändning). Planområdet i dag Planområdets läge på ämbetsverkskartan.
Planområdet omfattar tomt 9 samt park- och idrottsområden i kvarter 39 på adressen Magistervägen 9/Magistergränden 1. Områdets areal är ca 0,92 ha. Hälften av området är privatägt och hälften ägs av staden. I planområdet finns ett bostadshus som färdigställdes 1906 (Villa Rauhala). Enligt Grankullas byggnadsinventering har huset renoverats i flera repriser och är i gott skick. Området hör till en kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse, Gallträsks villaområde. Vid bostadshuset finns en ekonomibyggnad som enligt uppskattning uppförts på 1920- talet och en välskött trädgård som jämte infarten bildar en sammanhängande helhet med bostadshuset. Enligt registret är bostadshusets areal 190 m² vy och ekonomibyggnadens 47 m² vy. I idrottsområdet finns Magistervägens sandbelagda bollplan, vars östra kant gränsar till ett öppet dike. Längs planens södra kant har ett högt staket uppförts. Mål för planläggningen Detaljplaneändringen har inletts på initiativ av markägarna. Stadsstyrelsen beslutade 29.5.2013 att arbetet med att ändra detaljplanen ska inledas. Målet är att det befintliga bostadshuset ska skyddas. Utöver detta ska det bli möjligt att uppföra tre fristående hus i området, medan byggrätten förblir oförändrad. Vid planeringen ska man se till att de nya byggnaderna harmonierar med miljön och det skyddade huset. Därtill ska trafikbullrets inverkan på användningen av tomten beaktas i planeringen. I fråga om Magistervägens bollplan är avsikten att uppdatera planbeteckningarna och planbestämmelserna utan att ändra på innehållet. Utgångspunkter för planläggningen och tidigare planer I landskapsplanen för Nyland, som miljöministeriet fastställde 8.11.2006, har planområdet anvisats som område för tätortsfunktioner. I den av landskapsfullmäktige 20.3.2013 godkända etapplandskapsplanen 2 har området anvisats som ett område av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön (RKY 2009). I markdispositionsplanen 2004 (Masu 2), godkänd av Grankulla stadsfullmäktige 13.12.2004, har området anvisats dels som bostadsområde dominerat av småhus (AP), dels som närrekreationsområde (VL). Planområdet har betecknats som en kulturhistorisk miljö av riksintresse. I området finns en värdefull byggnad som nämnts i Grankullas byggnadsinventering. I en 12.11.1964 fastställd detaljplan har planområdets västra del anvisats som parkområde (P) där det finns ett idrottsområde (U). I en 28.11.1979 fastställd detaljplan har östra delen av tomten anvisats som kvartersområde för fristående och kopplade småhus och radhus (AOR 3 ) och byggrätt har anvisats enligt exploateringstalet e=0.25 (777 m² vy). Det största tillåtna antalet våningar är två (II). För tomten har anvisats ett förbud mot in- och utfart vid den del som är mot Helsingforsvägen, vilket betyder att infarten till tomten sker via Vilhemsvägen.
Preliminärt tidsschema Det preliminära tidsschemat för detaljplaneändringen är: Planläggningsarbetet inleds och programmet för deltagande och bedömning utarbetas i början av hösten 2013. Intressenterna informeras om att planläggningen börjar. Beredningsmaterialet för planändringen sammanställs på hösten 2013. Utkastet till detaljplan läggs fram enligt 30 i markanvändnings- och byggförordningen vid årsskiftet 2013 2014. Intressenterna och andra invånare i staden har möjlighet att framföra sina åsikter om detaljplanen. Av stadens förvaltningar och olika myndigheter begärs behövliga utlåtanden om utkastet. Planutkastet bearbetas samt ändras och korrigeras med beaktande av intressenternas åsikter. Förslaget till detaljplan läggs fram enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen på våren 2014. Intressenterna har möjlighet att lämna skriftliga anmärkningar mot förslaget. Om förslaget begärs vid behov utlåtanden av myndigheter och intressentgrupper. I förslaget görs behövliga justeringar med anledning av utlåtandena och anmärkningarna, efter vilket detaljplanen läggs fram för stadsfullmäktige för godkännande. Intressenter Intressenter i planläggningsprocessen är markägarna i området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden avsevärt kan påverkas av planändringen. Även de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen är intressenter. Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ska ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Intressenter vid denna detaljplaneändring är: Markägarna och invånarna i planområdet Markägarna och invånarna i grannfastigheterna ELY-centralen Mellersta Nylands landskapsmuseum Idrottsnämnden Byggnadsnämnden Information och deltagande Aktuell detaljplanläggning och framläggande av beredningsmaterial samt utkast och förslag till detaljplan kungörs officiellt på stadens anslagstavla. Om planläggningsfaserna informeras dessutom i tidningen Kaunis Grani och på stadens webbplats (www.grankulla.fi). De handlingar som läggs fram kan ses i stadshuset i Grankulla. Ägarna till planeringsområdet och grannfastigheterna informeras per brev om ovan nämnda arbetsfaser i planläggningen. Av övriga intressenter begärs vid behov utlåtande om planärendet.
I anslutning till att utkast och förslag till detaljplaner läggs fram har intressenterna möjlighet att framföra sina åsikter och göra anmärkningar. Besvär över stadsfullmäktiges beslut om godkännande av planen kan anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Konsekvenser som ska utredas och bedömning av konsekvenserna I samband med ändringen av detaljplanen utreds miljökonsekvenserna av planen i enlighet med markanvändnings- och bygglagen samt markanvändnings- och byggförordningen. I 9 i markanvändnings- och bygglagen bestäms att En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Vid utredningen av miljökonsekvenserna behandlas också principerna för förebyggande eller minskande av eventuella skadliga verkningar. Miljökonsekvenserna behandlas som en del av planläggningsprocessen. I samband med planläggningsprocessen görs behövliga preciserande tilläggsutredningar med metoder som lämpar sig för respektive tema. Kontaktinformation och respons Kommentarer om detta program för deltagande och bedömning kan lämnas till Grankulla stads representant: markanvändningschef Marko Lassila, tfn (09) 5056 202 e-post: fornamn.efternamn@grankulla.fi, fax: (09) 5056 535 Grankulla 15.10.2013 Marko Lassila markanvändningschef
Liite 2 / Bilaga 2 Havainnekuva 1:1000 Illustration 1:1000 Ak 210 Maisterintie 9 - Magistervägen 9 asemakaavan muutos - detaljplaneändring
PDF-XChange Viewer w w w.doc u-tra ck.c o m Click to buy NOW! PDF-XChange Viewer w ww Click to buy NOW!.doc u-track.co m Liite 3 / Bilaga 3 Ote Kauniaisten meluselvityksen päivityksestä (2009) Utdrag ur uppdateringen av Grankullas bullerutredning (2009) Ak 210 Maisterintie 9 - Magistervägen 9 asemakaavan muutos - detaljplaneändring
Liite 4 / Bilaga 4 Suunnitteluratkaisun perustelut Motivering för planeringslösningen Ak 210 Maisterintie 9 - Magistervägen 9 asemakaavan muutos - detaljplaneändring
Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 235 Grankulla Datum för ifyllning 13.02.2015 Planens namn Magistervägen 9 Datum för godkännande 02.02.2015 Förslagsdatum 24.09.2014 Godkännare V-kommunfullmäktige Dat. för meddel. om anh.gör. 20.08.2013 Godkänd enligt paragraf 5 Kommunens plankod Ak 210 Genererad plankod 235V020215A5 Planområdets areal [ha] 0,9180 Ny detaljplaneareal [ha] Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 0,9180 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 0,9180 100,0 775 0,08 0,0000-2 A sammanlagt 0,5068 55,2 775 0,15 0,1960-2 P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 0,4100 44,7-0,1972 R sammanlagt L sammanlagt 0,0012 0,1 0,0012 E sammanlagt S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 1 190
Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 0,9180 100,0 775 0,08 0,0000-2 A sammanlagt 0,5068 55,2 775 0,15 0,1960-2 AO/s 0,5068 100,0 775 0,15 0,5068 775 AOR3-0,3108-777 P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 0,4100 44,7-0,1972 VP 0,3335 81,3 0,0441 VL 0,0765 18,7 0,0765 U -0,3178 R sammanlagt L sammanlagt 0,0012 0,1 0,0012 Gator 0,0012 100,0 0,0012 E sammanlagt S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 1 190 Detaljplan 1 190