Lokal arbetsplan Läsåret

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Lokal arbetsplan Läsåret

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

FERLINSKOLAN

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan läsåret 2015/16

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

FERLINSKOLAN

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan Läsåret

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem. Läsåret

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

ALKOHOL- & DROGPOLICY

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Statens skolverks författningssamling

Transkript:

Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Elin Källgarn, lärare i grundskolan åk 1-3 Sofia Gustafsson, lärare i grundskolan åk 4-6 Veronica Fiedler, fritidspedagog samt idrott och hälsa

1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). 1.2 Vision för grundskolan i Filipstads kommun Alla elever ska, när de lämnar grundskolan i Filipstads kommun, ha det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. På frågan hur de upplevt tiden i grundskolan ska de säga att de haft de bästa lärarna, att de fått den bästa undervisningen och att de alltid känt lust att gå till sin skola som varit en trygg plats med arbetsro. 1.3 Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. Mot dåligt uppförande finns det bestämda men måttfulla sanktioner. Bra arbete och gott uppförande belönas.

1.4 Kunskapsmål för Brattfors skola Alla elever Når minst avstämning A, Nya Språket lyfter, i årskurs 1. Når minst avstämning C, Nya språket lyfter, i årskurs 3. Når minst avstämning D, Nya Språket lyfter, i årskurs 4. Når minst avstämning E, Nya Språket lyfter, i årskurs 5. Når minst avstämning F, Nya Språket lyfter, i årskurs 6. Når minst adekvata nivåer, matematik och svenska, i bedömningsstödet i årskurs 1, 2 och 3. Klarar problemlösning i nationella prov årskurs 3. Klarar Diamant AS6, skriftliga räknemetoder, åk 6. Klarar Diamant AG9, problemlösning multiplikation och division, åk 5. Klarar Diamant AS3, skriftliga räknemetoder med text, åk 4. Skall, på de nationella ämnesproven i årskurs 3, minst klara att nå godkändnivån. Skall, på de nationella ämnesproven i årskurs 6, minst klara att nå provbetyg E (godkänt betyg). Skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. Har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen. 1.5 Process I årskurs 1 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Vårt arbetssätt är varierande för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst på. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen upprättas ett åtgärdsprogram med fokus på vad skolan kan göra för att eleven skall nå målen. Åk 1-6 har läsläxa varje vecka. Kunskapskraven tydliggörs för eleverna och diskuteras tillsammans med eleverna. Årskurs 2-6 läser varierade texter med mer djup än tidigare. I alla årskurser betonas skrivandet särskilt, enligt analys av diagnoser i kommunen. Årskurs 2-6 skriver egna texter, med hjälp av modellskrivande lärare, som har mer innehåll och djup. Vi uppmärksammar studieteknik. 1.6 Dokumentation Resultat enligt Diamanttester, bedömningsstöd och Nya Språket lyfter under läsåret. IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering. Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår.

Resultaten av de nationella proven åk 3. Resultaten av de nationella ämnesproven åk 6. 1.7 Utvärdering/uppföljning Dagliga observationer Analys av kunskapsuppföljningen Analys av resultaten från de nationella ämnesproven tillsammans med ämnesutvecklarna som har helhetsbilden. Utvecklingssamtalet

2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga, oavsett om de går i förskoleklass, skola eller vistas på fritids. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med planen mot kränkande behandling. 2.2 Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med Plan mot kränkande behandling. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet. Heavandringar höst och vår, för att stärka vi-känslan på skolan. Vi arbetar med trygghetssamtal två gånger per termin, en skolenkät och en trygghetsenkät. Under fritidshemmets dagliga samlingar skall det ges utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. 2.3 Dokumentation Uppföljning av Plan mot kränkande behandling. Enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Resursteamsprotokoll Sammanställning av Husmodellen 2.4 Utvärdering Elevenkäter Trygghetssamtal Utvecklingssamtalen

Husmodellen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll

3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Pedagogiska planeringar arbetas fram tillsammans med eleverna i åk 4-6, efter mognadsnivå. Rektors samråd med föräldrar ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Föräldramöten ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. 3.2 Process Inför varje arbete diskuteras planeringen för området med eleverna. Planeringen synliggörs i klassrummet. Efter varje avslutat arbete sker en gemensam utvärdering. Rektor ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid varje föräldramöte. 3.3 Dokumentation Klassens samlade planeringar. Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar blir dokumentationen. Anteckningarna från föräldramöten blir dokumentationen. 3.4 Utvärdering Genom samtal med eleverna. Genom samtal med föräldrarna.

4. Skola arbetsliv 4.1 Mål Årskurserna 1-2 Vaktmästare och lokalvård bjuds in att berätta om sina respektive yrken. Årskurs 3-4 Skolsköterska och matsalspersonal bjuds in att berätta om sina respektive yrken. Årskurs 5-6 Rektor och kurator bjuds in att berätta om sina respektive yrken. Prao i årskurs 5 då eleven, under en dag, får följa med vårdnadshavare till arbetet eller en nära väns arbetsplats utanför skolans värld. Förberedelse- och efterarbete sker i enlighet med kommunens plan för skola-arbetsliv. 4.2 Process/Dokumentation/Utvärdering Förberedelsearbetet, processen och resultatet av aktiviteterna dokumenteras och utvärderas i enlighet med den plan kommunen har för samarbetet skola-näringsliv.