Fram till 1 860-talet var de svenska städerna mörka miljöer. När man skulle ta sig fram utomhus på natten fick man bära med sig eget ljus om inte månens sken räckte. Våra moderna städer badar i ljus från gatlyktor, reklamskyltar och skyltfönster. Problemet nattetid är idag inte brist på ljus utan snarare ett överflöd på fel ställen. Det moderna stadsrummet behöver en medveten ljussättning utomhus för att tillgodose behovet av såväl trygghet som skönhet. Av Jennie Borg GRÖNA FAKTA 8/2000
Ljuset är grundläggande för vår rumsuppfattning. Det gestaltar rummet genom att rumsytorna belyses. Ljuset i ett gaturum hjälper oss att förstå hur det är uppbyggt. Det skapar sammanhang, skänker skönhet och får oss att känna oss trygga. Ljuset skapar kontraster mellan belysta och beskuggade element. Skuggorna hjälper oss att uppfatta formen. Även små skuggor har stor betydelse eftersom de beskriver materialets textur. När ljuset faller från en annan vinkel än betraktarens framgår texturen tydligt och föremålet upplevs som tredimensionellt. Hur vi uppfattar ljusstrålningen beror på ytorna och materialen som ljuset träffar. Deras reflexionsegenskaper påverkas av hur mörka de är och vilken textur de har. Träd och buskar är exempel på element som kan utnyttjas till att höja ljusnivån, genom att lampor placeras så att bladverket reflekterar ljuset. Sammanhang och skala Ljus är ett effektivt medel att visa vad platsen används till. Det är dock sällan det används på ett konsekvent sätt. Många är de platser som ser ut som något annat än vad de egentligen är till exempel torg belysta som parkeringsplatser och bostadsgator med motorvägsbelysning. Ljusfärgen spelar stor roll; det gula lågtrycksnatriumljuset indikerar till exempel att platsen/gatan är till för bilarnas skull. Belysningens skala inverkar också och det märks tydligt när belysningen egentligen är utformad för en annan typ av plats. Ljuspunktshöjdema påverkar upplevelsen av rummets skala och hur offentligt det känns. Orientering Ljus kan göra staden "läsbar". Ljus i form av differentierad belysning på olika gatutyper gör det lättare att förstå hur staden fungerar och är uppbyggd. Ett exempel är de centrala delarna av staden Lyon, vars olika gatutyper har ljus med olika färgtoner. Inom trafikplaneringen används ljuspunktsplacering i enkla mönster för att åstadkomma visuell ledning (ibland kallad optisk ledning). Dessa mönster gör det lättare att följa vart gatan tar vägen. Samma principer kan användas för att markera formen på ett stadsrum eller för att skilja olika stadsrum från varandra. På så sätt förbättras orienteringen i staden. Binder samman Med ljus kan platser fås att höra ihop eller att framstå som åtskilda. För att skapa spännande stadsrum som hänger ihop bör man undvika att placera belysning av samma lux-tal med jämna mellanrum. Variation ger bättre resultat och rytm i stadsmiljön. Det finns även möjligheter att introducera ljus med något annan färgton där man kommer fram till en spännande plats, som för att markera en ankomst. Vid belysningsplanering kan man med fördel tänka i sekvenser för att skapa logiska övergångar från ett mm till ett annat. Atmosfär Med ljus är det möjligt att framföra ett budskap: detta är en plats för vila eller detta är en plats för rörelse. Generellt kan sägas att ett rum Belysta fasader gör rummet lätt att uppfatta. Place des Terraux, Lyon.
Visuell ledning raden av stolpar markerar rörelseriktningen. Vid Operan, Göteborg. för aktivitet kräver mer ljus än ett för passivitet. Det finns möjligheter att aktivt påverka vilken atmosfär en plats får genom valet av belysta element. Att framhäva en historisk byggnad ger ett uttryck, medan en kommersiell byggnad som framhävs ger ett annat. Olika ljusfärger skapar olika atmosfär. Rödaktigt ljus upplevs ofta som stämningsfullt, tryggt och avslappnande medan mer blåaktigt ljus lätt upplevs som spöklikt och kallt. Det varma, rödaktiga ljus många skandinaver upplever som naturligt i en kvällsinteriör ses nere på kontinenten som mycket exotiskt. Där föredras istället kallare ljus som symboliserar den svalka som söks undan hettan. Klimatet tycks påverka våra föreställningar. Stämningen på en plats påverkar hur den används och av vem. Med varierad belysning i mänsklig skala i våra offentliga stadsrum kan människor känna sig hemma. Viktigt att känna till är att ett lågt placerat ljus upplevs som intimt och privat, medan ett högt ljus verkar mer offentligt. Identitet och status Ljus kan förstärka en stads eller stadsdels karaktär genom att tonvikt läggs på valda kännetecken och speciella landmärken. Arkitektoniska stilar kan framhävas och naturliga element som växtlighet och vatten betonas. I staden Reims i Frankrike finns ett exempel på hur ljus kan ge identitet åt ett område. Ett 1960-tallområde i utkanten av staden rustades upp för några år sedan. Det högsta huset i området, Les Argonautes, som är något av områdets stolthet, skulle prydas med en djärv ljusskapelse. Syftet var att accentuera byggnadens höjd och förstärka dess karaktär av symbol för hela området. Eftersom namnet på skyskrapan, Les Argonautes, anspelar på den grekiska myten om Jason och det gyllene skinnet, kom ljusskulpturen att berätta om just den legenden. Huset pryds av en hög mast som håller upp bland annat en segelliknande konstruktion. På kvällen och natten blir metallskulpturen ett fascinerande ljusföremål. Projektet har blivit mycket uppskattat och bidrar till att ge området en alldeles speciell karaktär. Genom att skulpturen är synlig på mycket långt håll, speciellt nattetid, har den bidragit till att ge invånarna en känsla av att deras område kommit närmare centrum. Skånskt exempel Ett skånskt exempel på hur belysning kan tillsynes förminska avstånd är vattentornet i Hyllie. Efter att tornet fatt effektbelysning ger det intryck av att ligga närmare centrum än vad det faktiskt gör. Broarna över Seine i Paris är ett annat exempel på hur speciella byggnadsverk kan framhäva ett områdes identitet. Ett flertal av dc 14 broar som förbinder Paris hjärta, öarna Citö och Ile Saint- Louis, med land, har under 1990-talet fått ny belysning som framhäver deras arkitektur. Belysning som är anpassad till en plats kan göra platsen mindre anonym och identitetslös. Detta leder till att den känns igen och far en plats i människors medvetande. När det syns att Strax efter avslutad teaterföreställning. Festlig atmosfär på Place des Celestins, Lyon.
GRÖNA FAKTA 8/2000 En annars tråkig fasad kan ge ett inbjudande intryck nattetid. Ålik. nshuset, Uppsala. någon bryr sig om platsen, och satsar på den. kan stadsdelen bli mer attraktiv att vistas i. Den positiva följden blir att folkliv genereras. Marknadsföring Ljus kan fungera som en subtil och värdig form av reklam för en stad. På detta sätt kan turistattraktioner framhävas och besökare lockas. Ett exempel på detta är Lyon i Frankrike, vars belysning är en av stadens attraktioner, åtminstone för arkitekter. Här finns bland annat kartmaterial, tillgängligt på offentliga platser, för den som vill bli guidad genom den nattliga staden. På stadens turistbyrå har man noterat ett stort intresse för guidade turer i nattstaden. Fasadbelysning är i sin tur ett sätt att med belysning marknadsföra en byggnad och företaget i den. Ljus kan överhuvudtaget användas för att locka och leda in besökare i ett område, genom att välkomnande entrézoner skapas. Säkerhet och trygghet Ljus är viktigt för säkerheten i den nattliga staden; utan ljus ser vi inte var vi sätter fötterna. Säkerhet är dock inte samma sak som trygghet; med säkerhet menas här att kunna ta sig fram på ett betryggande sätt utan fara. Belysning har också stor betydelse för människors uppskattning av hur trygg man känner sig i den nattliga staden. Trygghet är ett vidare och mer omfattande begrepp än säkerhet. I Pont au change, en vackert belyst bro vid Cit, Paris. begreppet ingår ett flertal komponenter som är svåra att kvantifiera, som till exempel hur vi uppfattar vår omvärld och vilka känslor detta skapar. Med trygghet menas här att inte känna sig utsatt och ängslig, att inte frukta att utsättas för något brott. Inom miljöpsykologin finns en teori om prospect och refugc som söker förklara människors preferenser vad gäller miljön. Enligt teorin föredrar människor platser som kan erbjuda både prospect (utsikt) och refuge (tillflykt). Nattetid får detta till följd att man väljer att fårdas över platser man har en överblick över. Samtidigt får platsen inte innehålla tillflyktsorter för eventuella angripare. Gränder och passager med ogcnomträngliga väggar upplevs negativt eftersom flyktmöjligheterna är dåliga. I våra offentliga rum räcker det inte med att belysa för att ge framkomlighet trygghetsfrågorna är mycket mer komplexa än så. En definition av trygghet är att kunna välja vem som finns intill oss. För detta krävs ljus så att vi ser stadens andra aktörer. Mer ljus är dock inte automatiskt av godo. Iv
GRÖNA FAKTA 8/2000 Tryggheten ökar med rätt belysning Människor vill gärna vara där andra människor är. Att se andra och själv vara en del av folklivet är ett av människans grundläggande behov. Det är därför viktigt att med hjälp av belysning skapa förutsättningar för ett rikt kvällsliv så att människor vill vistas på gator och torg. Vid gångvägar finns möjligheter att belysa omgivningen istället för bara gångbanan. Ett ljus som riktas mot omgivningen ger ett mjukare ljus och mindre mörkhetsskillnader. Den gående slipper vistas i ett ljusrum med mörka, ogenomsiktliga väggar, där vem eller vad som helst kan dölja sig. Otryggheten minskar genom att den gående kan överblicka sin omgivning. Undvik bländande ljus För att människor ska kunna känna igen andra och känna sig trygga krävs att bländande ljus undviks. Förutom att det är svårt för ögat att anpassa sig till mörker efter starkt ljus, gör bländande ljuskällor att människor syns som siluetter, vilket rar till följd att detaljer går förlorade. Att inte kunna avgöra vilka avsikter en människa har, genom att motljuset gör det omöjligt att uppfatta anletsdrag, upplevs i allmänhet som otryggt. Kraftigt lysande armaturer i torghörn kan dessutom ge oönskad bländning när man kommer från en angränsande gata med lägre ljusnivå. Ljusfärgen kan påverka hur människor uppfattas. I en studie utförd i Toronto framkom att natriumljus gav sämre djupuppfattning på natten. Förutom att arbeta med gatubelysning är det också viktigt att uppmuntra användningen av upplysta skyltfönster (med måttlig ljusnivå). Detta kan inbjuda till kvällspromenader eftersom staden inte blir mörk, öde och otrygg nattetid. Köpenhamns centrum präglas av en blandning av verksamheter och bostäder. Denna blandning av funktioner ger en mer livfull stad, även på kvällen. De upplysta fönstren signalerar att området är bebott, vilket skapar ett vänligt och tryggt intryck. Ju tryggare ett stadsrum verkar, desto fler blir människorna som använder det. Kunna se ansikten Det är viktigt att det i våra stadsmiljöer finns tillräckligt med ljus för att vi ska kunna känna igen människor och se vilka avsikter de har. En vanlig rekommendation är att det ska gå att identifiera en person på cirka tio meters håll och se ansiktsuttrycket på fyra meters håll. Vid avståndet fyra meter är det möjligt för en alert och rörlig individ att, om det behövs, hinna fly eller vidta försvarsåtgärder. Det är inte bara ljusnivån som är viktig; även vinkeln som ljuset faller från spelar in. Ljus uppifrån förvränger människors ansiktsdrag. För att få naturliga skuggor bör ljuset falla snett uppifrån. Låga ljuspunktsplaceringar är nödvändigt för att åstadkomma detta. Veta var man är På en plats som präglas av orienterbarhet och övcrblickbarhet är det lätt att veta var man är, vart man ska och vilka alternativa vägar som kan finnas. Belysning som förstärker rummets form och visar rörelseriktningen är bra och kan indirekt bidra till att platsen upplevs som trygg. Forskning har visat att stadsmiljöer, som till exempel gränder, upplevs som mer otrygga än naturområden. Orsaken därtill kan vara att de väggar som finns i stadsrummen inte är möjliga att forcera, såsom grönska oftast är. Att gränder upplevs som otrygga torde bero på att det inte går att fly om man skulle möta en gärningsman. Hade det funnits öppningar i väggarna hade resultatet förmodligen blivit ett annat. Belysning som är strategiskt placerad och visar alternativa flyktvägar kan alltså inverka positivt på tryggheten. En strategiskt placerad ljuspunkt visar var trappan börjar. Parc del Clot, Barcelona. V
GRONA FAKTA 8/2000 Sparsam belysning kan vara mycket suggestiv och effektfull. Universitetsplatsen, Lund. Följden av detta blev att metallhalogenljus rekommenderas på grund av dess möjligheter att förbättra varseblivningen och ge bättre färgåtergivning vad gäller till exempel hudtoner, vilket kan underlätta i hotande situationer. Avskärmat ljus För att bländfrihet ska uppnås behöver ljuskällan skärmas av. Men även om ljuskällan är helt avskärmad, som till exempel i en opalglob, kan armaturens lysande ytor vara så ljusa att de bländar. Ljuskällan som valts har då för hög effekt. Speciellt obehagligt, blåvitt och starkt, blir ljuset om ljuskällan är en kvicksilverlampa. En vanlig armaturtyp som ofta är problematisk på detta område är globen. Samtidigt är det inte heller bra med för låg effekt; resultatet blir då ett glåmigt och tråkigt utseende. Ambitionen med hög effekt är lovvärd mer ljus men om följden blir bländning är den extra ljusmängden ändå bortkastad. Belysning som inte är avskärmad bör undvikas på ögonnivå, det vill säga 1,5-3 meter. Armaturer som är avskärmade kan med fördel släppa igenom lite ljus, uppåt eller åt sidan, så att man på håll ser att de faktiskt lyser. Belysningsprinciper för att öka tryggheten Ljussätt så att rummet blir tydligt. Se till att rummets vertikala element får ljus. Detta gör att rummet blir tydligt och att orienteringen underlättas. Rummet blir då lätt att överblicka. Fasader som reflekterar ger ett mjukt indirekt ljus som gagnar tryggheten. Undvik alltför skarpa kontraster och bländning Undvik alltför skarpa kontraster mellan upplysta och mörka partier eftersom mörkret i sådana fall kan upplevas som en kompakt vägg som kan dölja allt möjligt. Det är också viktigt att se till att de mörka partierna i det offentliga rummet inte upplevs som alltför mörka i förhållande till det belysta. Det finns fler än de två lägena "ljust" och "mörkt'. Spännvidden mellan det ljusaste och det mörkaste bör vara stor. Avskärmade armaturer, eller svagare ljuskällor, måste användas så att bländning inte skapar obehag och otrygghet. Möjliggör igenkänning av andra människor Vad som krävs är tillräckligt med lj us för att känna igen andra människor på minst fyra meters håll. Förutom att ljusnivån måste vara tillräcklig bör ljuset också falla snett uppifrån så att människors ansiktsdrag inte förvanskas. För att uppnå detta får inte ljuspunkterna placeras alltför högt. Använd mer ljus där människor stannar till Platser där människor vistas längre behöver mer ljus än platser som passeras på väg någonstans. Glöm dock inte bort att det kan finnas behov av att till exempel sitta i mörker. Att sitta i mörkret och se vad som försiggår i ljuset upplevs av många som behagligt. Belys mörka prång och nischer Genom att belysa mörka prång gör man det svårare för eventuella angripare. Det finns då ingenstans att gömma sig. För dem som passerar känns det tryggare när de ställena är möjliga att överblicka. Belys entreer Behagligt ljussatta entréer gör det möjligt att lätt se att sätta nyckeln i låset. Belysta entréer i bostadsområden gör det lättare att orientera sig, vilket är positivt för tryggheten. Människor som inte hör till området undviker oftast entrézonen om den är utformad så att den markerar att det är privat område. Belysning vid entréer ger ett välkomnande intryck. Lilla torg, Malmö. Belys omgivningen och inte bara själva gångstråken Då omgivningen belyses istället för själva gångbanan slipper människor vistas i ett ljusrum med mörka väggar, vilket ofta upplevs som otryggt. Den gående får härigenom ett övertag. Använd växtligheten som reflektor Mörka buskage som upplevs som hotfulla kan istället användas till att höja ljusnivån. Belyst växtlighet reflekterar ljus och kan därmed inte fungera som gömställe för potentiella angripare. Se till att det finns t trygghetszoner Det är orealistiskt och inte heller önskvärt att ljussätta allt i de offentliga rummen. Det kommer alltid att finnas mörka områden. Det viktiga i sammanhanget är att se till att det på alla platser finns minst en möjlig väg som är belyst och upplevs som trygg. På ett torg kan detta till exempel innebära att området närmast fasaderna är belyst medan torgets mittpunkt ligger i relativt mörker. Låt inte anläggningarna förfalla Bristande omsorg om den offentliga miljön leder ofta till förfall eftersom det signalerar att ingen, inte ens kommunen, egentligen bryr sig om området. En välskött miljö tyder däremot på att den har hög prioritet och status. Därför är det viktigt att snabbt byta ut till exempel armaturer som inte längre än funktionsdugliga. Det är också av stor betydelse att frågan om status, och vilket intryck som ska åstadkommas, beaktas när nya belysningsanläggningar planeras. Som med allting annat räcker det inte heller med att det finns pengar till nyanläggning. Finns det inga medel avsatta till drift och underhåll kan man lika gärna låta bli investeringen. VI
GRONA FAKTA 8/2000 Små belysta springbrunnar sprider ett mjukt och behagligt ljus. Place des Celastins, Lyon. Det finns minst två olika förhållningssätt till natt och dag-frågan. Den första innebär att vi bejakar att natten är annorlunda. Rummen krymper nattetid och ger ett annat intryck. Det är möjligt att lyfta fram saker som inte är tydliga på dagen. Med detta förhållningssätt behöver staden inte ha samma karaktär på natten som på dagen. Med det andra förhållningssättet försöker vi istället mera efterlikna dagen. Dagen förlängs genom att vi försöker använda det artificiella ljuset på samma sätt som dagsljuset. Det är dock svårt att efterlikna dagsljus och frågan är därför om det inte är bättre att låta den nattliga staden bli annorlunda. Möjligheten att uppleva natthimlen med dess myriader av stjärnor har i de flesta städer gått förlorad. Det krävs att man beger sig långt ut på landet för att undkomma ljusföroreningarna. I staden är oftast natthimlen så ljus att byggnader upplevs som mörka siluetter mot en relativt ljus bakgrund. Ljuset i ett rum bör avta gradvis uppåt för att inte störa och för att ge en naturlig övergång till natthimlen. Mycket ljus genererar mer ljus för att fa balans, vilket lätt leder till en ond cirkel, med onödigt höga nivåer och energislöseri. För att ett rum ska upplevas som behagligt ska det inte vara alltför ljust. För att skapa lättlästa rum är det viktigaste att använda ljus på vertikala ytor och skapa variation. För mycket ljus blir lätt "visuellt buller" som stör. Om ljus behövs för orienteringens skull men man av olika skäl inte vill betona fasaderna kan pollarbelysn ing användas. LJUS KRÄVER MÖRKER För att vi ska kunna uppleva ljus behövs mörkret som kontrast. Vi behöver inte bara bra belysning vi behöver bra mörker också. Det är det kontrasterande mörkret i form av skuggor som gör att vi kan uppfatta rummets och föremålens form. Det vi behöver är inte en förlängning av dagen. Det är varken estetiskt eller ekonomiskt hållbart att försöka förvandla natten till dag. Problemet är idag inte brist på ljus, utan snarare överflöd av ljus på fel ställen. De blanka granithällarna gör att rörelseriktningen över torget blir tydlig. Stortorget, Lund. VII
li1-1u1 \IM rim\ I ti/luuu Sidoljus ger vackra gaturum Sidoljus ger vackrare gaturum. Det rymdljus manfår då sidorna i gaturummet belyses skildrar inte bara fasadernas ytor, utan reflekteras också ut mot gatan och de människor som rör sig där. Fasader som reflekterar ger en tydlig och överskådlig rumsbild. Det ger en känsla av trygghet. Det gäller att ljusnivån inte blir för hög vid fasadbelysning eftersom en för starkt ljussatt fasad kan slå ut hela omgivningen. Resultatet blir "inflation" i ljus. Risken för spilljus in i lägenheter bör dessutom elimineras ingen ska vara tvungen att dra för gardinerna för att få det mörkt i sin lägenhet. Det är viktigt att samordna fasadbelysning med övrig belysning, som till exempel gatubelysning, ljus inifrån byggnader samt ljus från skyltar. Ljusets färg bör inte avvika från det som redan finns på platsen och byggnadens färg bör inte förvanskas. Det är också viktigt att åstadkomma en tredimensionell verkan genom att tillse att inte bara fasaden belyses, utan att åtminstone delar av tak och hörn också syns. Rätt använt kan fasadbelysning vara ett välgörande tillskott i den nattliga staden genom att platsers karaktäristiska inslag gestaltas väl. Grå- eller bruntonade fasadmaterial, som till exempel kalksten, sandsten och betong, gör sig bäst i ljus från högtrycksnatriumlampor. Tegel samt grön- och blåtonade material, som till exempel glas och stål, blir bäst i ljus från metallhalogenlampor. Fasadbelysning bör för övrigt utföras av professionella ljussättare eftersom det är ett komplicerat förfarande. Vatten och träd Vatten är ett tacksamt element att belysa. Om det ligger mellan ljuskällan och betraktaren kan det användas som reflekterande yta. Fontäner kan med fördel accentueras genom att belysas underifrån. Det är däremot svårt att "fasadbelysa" träd. Möjligtvis kan lyckade resultat åstadkommas med träd med tunt lövverk, som till exempel pilar och björkar. Det är istället bättre att satsa på armaturer som ger rymdljus, alltså sådana som inte är avskärmade. Ljuset från de upplysta träden reflekteras i sin tur av små blanka ytor i gräs och grus och andra markmatcrial. Rundstrålande armaturer, till exempel glober, kan användas för att belysa grönska. Det allra bästa är om de belyser grönskan en smula underifrån. Kronan på fullvuxna träd börjar ofta vid cirka fyra meters höjd, vilket gör att belysningen inte bör monteras högre än detta. Vid planering av nya belysn i ngsanläggningar finns goda möjligheter att använda växtlighetens reflekterande förmåga på nya, spännande sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att säsongen då grönskan verkligen reflekterar är relativt begränsad. Det är främst under tidig höst, fram till lövfällningen, som denna typ av belysning verkligen fungerar. Kanske är det därför bäst att använda växtbelysning på platser med stor andel vintergröna växter. Markmaterial Det är viktigt att tänka på vilka markmaterial som finns på platsen, och hur dessa reflekterar när ljussättningen av en plats planeras. Både materialens mörkhetsgrad och textur påverkar. Ytor som är olika mörka behöver olika mycket ljus. Nylagd asfalt reflekterar till exempel betydligt mindre ljus än vad gammal asfalt gör. Rätt typ av ljuskälla och rätt ljusstyrka kan i kombination med rätt markmaterial ge ett mycket vackert ljus. Genom att använda markmaterial med olika luminans kan man dessutom skapa tydlighet utan alltför höga ljusnivåer. Blanka ytor, som till exempel metall, Indirekt ljus frän fasader ger tydliga rum och förbättrad trygghet. Vallgatan, Göteborg. reflekterar bra och kan användas för optisk ledning. Läs vidare: Gamert, Jan. 1994. I historiens ljus och mörker. Arkitektur 4, 1994, sid. 50-59. Intressant sammanfattning om hur ljusets användning ändrats under 1900-talet. Voltelen, Nina. 1989. Kobenhavns nattelys. LP Nyt nr 516, sid 4636-4645. Presenterar ett givande sätt att utvärdera ett områdes ljussättning och identifiera konfliktområden. Wänström, Ulrika. 1998. Stadens ljus i rumsligt perspektiv belysningens inverkan på upplevelsen av gaturummet. Examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola. Värdefull utvärdering av olika kommuners sätt att arbeta med belysning på ett övergripande plan. Grundläggande information om hur ljus kan förändra våra offentliga rum.